IS : in fb ban ba ba db JIE TT 4 i s 4 4 LAHOLMS TIDNING Lu Lördagen den 19 november.1966 —= L T | Tördagen den 19 noveriber 1505 LT = Bostadslån på grund av” - = i jordbruksvärde? När ansökan om lån för ny- «tat, Men enligt -riksdagsbeslut eller ombyggnad av bostad av-. våren 1966 står denna väg inte ser. jordbruksfastighet skall läns- längre öppen. Följden blir då att bostadsnämnden enligt "gällande vederbörande helt ställs utanför ; bestämnfelser inhämta yttrande möjligheten att få samhällets stöd v från — Jantbruksnämnden. Denna -tillen acceptabel bostad, voootd har då att göra en jordbrukspo-',, -Det synes också, hävdar herr litisk bedömning till ledning, för : Gustavsson, som om de jorda länsb ämnd: tällni ».: brukspolitiska . Därtill har lantbruks-. till resultat att även brukare av fännden att fastställa ett beräk- = relativt stora fastigheter nekats nat värde på fastigheten efter = bostadslå med - hänsyn till jord byggnadsföretagets genomförande, = brukspolitiska , motiv. "Unga och . vilket skall ligga till' grund för medelålders + jordbrukare me det av länsbostadsnämnden åsat-' minderåriga barn kan i sådana ” ta pantvärdet. ' SA fall tvingas bo kvar i en omo- Att åsätta jordbruksvärde som <dern bostad, såvitt de inte på underlag för panvärde på mind- grund av myndigheternas beslut re jordbruksfastigheter måste va- ser sig tvingade att sälja fastighe- , felaktigt," hävdar 'centerpartis- = ten. stel on " ken Rune Gustavsson i Alvesta i Förhållandena leder till orim= till inrik i ligheter, där den enskildes' rätt en interpellati d Å ” nistern, Dessa fastigheter har in- + ställs åt sidan, understryker in- te någon betydelse vare sig ur: terpellanten, som anser. att det rationaliseringssynpunkt ellerbe= varken » privatekonomiskt eller. träffande ägarens inkomstförhål-- samhällsekonomiskt kan vara för- " fJanden, eftersom ägaren till sådan : svarbart, Han ' efterlyser nya an-. fastighet 'som regel har sin hu- visningar för bostadslåneärenden " vudsakliga inkomst från annan ifråga om jordbruksfastigheter och verksamhet, Det hela leder där--” undrar: vidare om inrikesminis- för ofta till att låneärenden ay- ' ter Johansson avser att återinföra slås, 2 7” oo. förbättringslånen i princip efter I de fall där vederbörande. i de linjer som fanns före 1 juli Å stället rekommenderats att söka ' år. Forest KEANE förbättringslån, har detta” givit. Bostadsministerns svar avvaktas någorlunda — godtagbara 'resul-. med intresse! ' er Hr Erlander 3 tänker bakåt | +" Statsminister” Tage Erlander har varlt ute och pratat i Lund. Enligt tidningsreferat är han minsann inte ”rädd "för 'valet 1968”, valet 1966 -var ”en nyttig Jektion” för den'svenska ”arbe- tarrörelsen, - led ver "Hur mycken lärdom hr 'Ei- Jander "själv " hämtadé ' av! den ” nyttiga "lektionen berättade han ju. om "redan. i -höstens rémisas- debatt: 'det 'ska inte alls-bli nä- gön ändring 1 vår . politik; sa han; i fn ön : Nåja, så visset resultat kan ju vilken” nyttig lektion | som . I Lund framhärdade Erlander vidare' 1 sin' uppfattning om or- sakerna ' till valbaksläget för sitt «parti Det var två grupper som "svek", soffliggarna och de' yng- re väljarna. Fy på sej i. ,: I alna djupsinniga; analyser glömmer emellertid landets stats. minister bort ett par ka ske In. to. så oväsentliga sakér,. Det finns fyra andra partler som soffliggarna också "sviker", Och beträffande de . yngre väljarna tog de av allt att döma fasta på den socialdemokratiska af fischmaningen: Tänk framåt! Kan det möjligen finnas and- ra orsaker till nederlaget? . NATIONALEKONOMISKA -: CIRKUSKONSTER ' : kallar Nya Wermlands- Tidningen professor : Sven- nilsons' förslag" om att” låglöne- gruppernas löner höjs samtidigt som progréssiviteten. i skatteska- lan : dämpas för. de högre -in- komsttagarna: Sen oe . En textilfabrikant 'som funge- - rar under hård "utländsk ' kon- kurrens '— med låglöneländer — får: inte i ökade" möjligheter ' att betala högre - löner: därför att atomforskarnas ,löneanspråk be- gränsas, på grund av sänkta mar- ginalskatter. "Till" detta kan nu » sägas att vi inte skall'ha några textilfäbriker.. Vi - skall" inte: ha hågra låglöneföretag. Att lands- " Organisationen 1. den' meningen påskyndar . ”strukturrationalise- ringen” att :den kräver löner som ett växande artal:företag inte : kan betala är en' sak, Vad den har med löneåterhållsamhet :i andra sektorer att göra är svärt "att förstå. Därtill kommer att Ingen tycks vara" beredd att ac- . Ceptera . konsekvenserna :' av. cn sådan politik, minst av alla LO. " Att konstatera att, det margi- nalskattesystem ' vi - av politisk » tröghet alltjämt håller Oss med är ur takt med tiden. är minst sagt befogat, Att söka knyppla ihop, detta” faktum med helt | ovidkommande omständigheter, sådana: "som låglöneproblemati- ken, 'är att göra” konster 'som -hättre' hör hemma på en cirkus- arena än 1 en'allvarlig. debatt, summerar NWT sitt omdöme. N INVANDRINGSPOLITIKEN || i HAR MISSLYCKATS In EN PRIMÄR MALSÄXT DAGENS LÄGR | + bör vara att höja effektlvite- ten I användandet av produk- tionsresurserna för att så litet » som möjligt av allt det vi önskat osa för framtiden skall behöva offras, Denna målsättning bör gilla såväl inom den offentliga gektorn som inom industrin, framhåller Industriför. bundets Tidskrift: Under trycket av inflations- krafterna, som framför allt taglt sin näring från den snabbt ex- Panderande offentliga sektorn och det dållgt anpassade bo- stadsbyggandet, har statsmak.- terna tvingats sektorisera och reglera kreditmarknaden på ett sätt som inte ens uppfyller de lägst ställda anspråk på smidig. het I förhållande till rådande ef- terfrågan, En allt mindre andel av krediterna blir föremål för mark ässig bed ing, och en allt större andel fördelas med hjälp av ett system som närmast kan karaktärlseras som lotteri. er. . Det är uppenbart att en. så- tan kredltmarknad kan bli fatal för näringslivets långsiktiga pla- nering, För att man skall våga planera, projektera och starta större Investeringsprojekt ford- ras något så när rimliga garan- tler för finansleringen, Nuva- rande ryckiga och osäkra läåne- betingelser skapar avgjort inte några tillfredsställande garanti- er, Hittills har de negativa effek- terna av detta inte stagit igenom MAullt ut. eftersom likviditeten in- om företagssektorn varlt förhål- landevlis god, Men blir det ingen ändring un- der den närmaste framtiden — då industrins förutsättningar till självfinansiering ytterligare kommer att försvagas — får man räkna med att betala vår Illa fungerande kveditmarknad med betydande produktivitets- förluster och minskat framaåt- NING I + anser Veckans affärer med anledning av att antalet ar- " betsanmiilda . utlänningar steg med nästan 9.000 till mer än 175.000 under tredje kvartalet: Ökningen är den största under hela 6Otalet och avser — trots de nya restriktionerna. — fram- för allt 'icke-nordbor. Jugosla- verna ha? hittills I år ökat med 5.000 och grekerna med 1.500. Som en ny stor invandrargrupp har turkarna - etablerat - sig. Egentligen är invandringen än- nu större än vad de officiella siffrorna visar, Det framgår bl.a. av att hela 15 procent av samt- liga arbetslösa är utlänningar. Den nya invandringspolitiken har uppenbarligen . helt” slagit slint. mor ee - Att en grupp löntagare lämnar sin fackliga organisation därför att de anser att denna inte med tillräcklig kraft och skärpa ar betar för deras Intressen har en eller annan gång förekommit, När nu' enligt uppgift ett fem- tiotal universitetslärare avser att lämna SACO och övergå till -TCO, är skälet det motsatta — vederbörande är missnöjda med att SACO alltför hårt slagits för bl. a. universitetslärarnas löne- krav! Förvisso måste detta vara enastående I den svenska arbets: marknadens historia. Allmänhe- Peterson-B N Inte kan vi idag bedöma vil- ken sort av könst och littera- tur och musik: som kommer att bli vad man kallar för be- stående — ett missriktande ut tryck, förresten: eftersom 'ju modet. växlar ideligen. Men kritikerna mäste tycka nu, och vem av oss: har mod nog, ”eourage de. son -opinion”, att tycka annorlunda? : H Ibland kan det därför. vara trösterikt att tänka tillbaka på forna tiders kritiker. —" - q - ' ”Titelrollen 'innehades av fru Rundberg, vilket nog-ej i ovä- sentlig mån bidrog till att salong- en var så glest besatt”. Det är förstås Wilhelm Peter- son-Berger, som har formulerat den kritiken. Efter honom har. ganska många försökt men knap-. past någon lyckats att med sam- ma försåtliga ' elakhet skriva så att det nästan låter som en av dessa slentrianmässigt berömman- de. fraser som så ofta än i dag brukar avsluta en musikrecension. ”Herr Wiklund" dirigerade un- der Hovkapellets säkra -ledning”, skrév han en annan gång... ' . Peterson-Berger är. ju är idag bekant som" kompositör. Dels ges hans opera Arnljot — som är ett bra verk, kanske den bästa svens- ka operan hittills, vilket väl inte säger så mycket, men i alla fall måste ' räknas som beröm — Jämtland på somrarna och någon gång på Stockholmsoperan, och dels hör vi i radion hans Intåg i. Sommarhagen . och: Gratulation .Joch Vid Frösö kyrka. Sedan den gammaldags kafémusiken för. fiol, cello och piano .avhystes från restaurangerna och radion hör vi väl inte P.-B:s musik så ofta, men vi känner: igen låtarna i alla fall. De tillhör. vår melodiskatt. ' Sångerna sjungs mera sällan, vilket är synd beträffande några av dem, Den mest 'bekanta är väl Irmelin. Rose, den sin största. berömmelse när Herr' Alfred .W-stl-nd : sjöng, den, och vid sitt försök. att.utslunga den i sången förekommande ”hart när oöverstigliga tonen g” råkade få käken ur led, så att han skynd- samt. ” måste: - transporteras : till Grönköpings lasarett, varefter han stämde : herr Wilhelm Peterson- Berger för hälsovådligt kompone- rande." . tv SR Vi kanske inte finner det idag direkt hälsovådligt, men. nog .är de mest kända småsakerna minst lika söta :som den "svenska mat men ' kanske fickl. Ior ee 1 ME - : Fr | Tjänstemän inté' ineffektiva: brödet 'och socker tis, ni vet, + cs . : Det är bara så egendomligt att tänka sig att denne man, som skrev... så söt musik, i sin ogär- ning som kritiker var" så fruk- tansvärd och fruktad, ' se »«. -”så kom fröken Lindberg in igen och.spelade. A. Wilhehnjs ”FantasiestÖck”. Detta fantasistyc.- ke befanns 'vara en riktig troll- på stekt ”potå- i dosa.” Vid "de första. tonerna' öpp- nades den och visades för publi- ken, Den var" tom”, " för Det. kanske bör påpekas att dessa recensioner finns utgivna.i två band av herr kritikern själv, men 'att han i företalet framhål- ler att har ”principiellt uteslutit de mest aggressiva kritikerna”, Hur skrev han då när han var aggressiv? " : Vi vet att han om Hilding Ro- senbergs första stråkkvartetter — som på senare år allmänt hyllats er, arg kritiker . dessa herrars sida”. äger på det området — skrev att ”fyra förrymda . konradsbergare framförde ett stycke av en fem- te”. Konradsberg är som bekant ett mentalsjukhus i' Stockholm. > Rosenbergs kvartetter har allt- så räddats ur den grav Peterson- Berger grävde ät dem, men man undrar ofta hur. många. andra fi- na verk och lovande artister han lyckades mörda och. begrava. Det : värsta är att man så här i efter-,; hand ju inte kan låta bli att skratta åt hans grymhet, ' 2 Han blev förstås ryktbar på kuppen, även utomlands, och-en impressario gav: sig i polemikr med honom och "berättade att ett]. flertal "internationella storheter vägrade -att komma till' Sverige ör . kritikens. skull. .' Nu senast gällde det en belgisk professor med världsrykte. Professorn 'hade' ”hört . sägas att krit'ken i Stock- . » och han öns- kade ;”naturligtvis icke att utsät- ta sig för några fräckheter från ”Professorn måtte tala en :'bril- jant svenska”; sa P.-B. : j Slagkraftigare var emellertid John Forsell, som en dag stötte ihop med Peterson-Berger på stan och slog honom på käften, : ' Inte för att det :gjorde offret snällare, ' men ändå, MIT ”Operan lät vid måndagens fö- reställning ' Bellinis älderstigna Norma vackla över sina tiljor:'. Många blevo rörda, men: få utträ- kade. Till: de senare hörde na- naturligtvis P.-B.” - Uret Så kallades 'han oc Arger. oa . Och man undrar om” våra da- gars kritiker skördar lika många offer, om nya tiders annorlunda smak skall finna nya kvaliteter i- sånt som nu fördöms. : Eller om kritikerna rent utav får rätt inför historiens dom. Det vore nog i så fall. första gängen i historien. :': kså Peterson- Karl Sjunnesson, : som det främsta . svensk :; musik men offer . Tjänstemännen: är inte” ineffek- tiva men; offer. för rutiner , som är tröga och som :konserverar ar- -betsuppgifter' vilkas värde ringa eller inte. alls: överstiger ', deras kostnader, förklarar Aseas' orga- nisationschef Nils Schenning i:en artikel i Veckans affärer. man: nu varnar oss för, sirap i Man måste "arbeta sig fram till to oe T räta "efter a AV. RIKSDAGSMAN Under den TV-debatt som av- slutade årets valrörelse, tillät sig högerledaren hr Holmberg att ta- la om statsminister Erlanders bo- stadssubvention, Sådant borde, ju inte vara: tillåtet, Statsministern blev ju också, fullt begripligt, mäkta upprörd över högerleda- rens sätt att I rent politiskt vin- ningssyfte personligen ;: angripa honom.' Det - var .ju fler som ha- de bostadssubvention, -Detta led- de också till att statsministern beställde en interpellation i förs- ta" kammaren, vilken framfördes av en av hans partikolleger. På så sätt lyckades man också att få frågan både debatterad, belyst och -protokollförd i riksdagen. Debatten - ägde rum häromda- gen, statsministern försvarade sig med all den pondus som är ho nom given. Hr Holmberg å sin sida förklarade motiven för sitt handlande, han försvarade med andra .ord vad han gjort. Att han någon dag tidigare i ett av stats- ministern uppvisat brev bett om ursäkt med anledning ' av angrep- pet i TV-debatten, gav ju stats- ministern en väl utnyttjad trumf på hand. . » Här skall inte hr Holmbergs tillvägagångssätt försvaras. : Men nog tycker man att statsminis- terns, ilska är i överkant. Men man kan ju göra vissa jämförel- ser. Är det så att personliga över- "JErepp och förolämpningar i den politiska: debatten skall fördömas och beivras, borde det också från statsministerns eget parti föregås med gott. exempel. ' Så har i vart fall inte skett, - Hr statsministerns närmaste man i partiledningen, partisekre- teraren Sten Andersson, har varmt ipplåd. av den al kra- tiska pressen med Aftonbladet i spetsen, gjort precis lika som hr Holmberg. Jag avser därmed det Personliga utfall som under val- bidrag till höstsäsongens munt- rationer. SACO-ledningen torde utan större saknad se dem draga sina färde. De som däremot har anledning till bekymmer är de ledande inom TCO. I ett läge där konkurrensen skärps med SACO kan det knappast kännas ange- nämt att på detta sätt bli offent- ligen utpekad som en organisa- tion, vilken enligt de femtio -"måssnöjda kan färväntas föra akademikernas "talan "på ett mindre kraftfullt sätt än SACO. Ombudsman John östlund 1 TCOS har” verkligen anledning att be om förskoning från sina ekridande, poängterar tidskrif. ten, | ten lär väl närmast uppfatta de femtlos uttåg som ett blygsamt vänner, (Svenska Dagbladet) + od SVEN VIGELSBO. Xx rörelsen gjordes mot centerparti- riksdagsmannen . Robert. Johans- son i Dockered. Denne hade jäm- jte ett antal. andra jordägare fått I värdet :på "sin. gård sakkunnigt . värderat och. fastställt. Göteborgs -stad. önskade .för 'sitt . tomtbehov. [förvärva ett flertal gårdar, det var därför den sakkunniga vär- " deringen påkallats. Det värde som härvid framkom blev också. det Pris vederbörande begärde för 'si- na gårdar. Nu skall här kunna 'framställas samma fråga till hr Erlander .och hans partisekretera- re som hr Erlander framställde till hr Holmberg. Varför angrep man speciellt hr Johansson? Det var ju mänga fler som fått sina lander fastslår att hr Holmbergs propåer var dikterade av politis- ka motiv, under pågåendé valrö- relse riktade mot socialdemokra- terna, kan man väl med samma argumentariska styrka fastslå, att angreppet på hr Johansson var helt upplagt för att komma cen- terpartiet till skada, z Trots tillrättaläggandena som omedelbart giordes, var det ingen som kom och bad hr Johansson om ursäkt. Socialdemokraternas tidningar med Aftonbladet som källskrift, gjorde trots allt, ända fram till valet ett stort nummer av -denna affär. .' Centerpartiet gjorde likväl i Älvsborgs län ett lysande val, ett utslag som mer än väl visar valmännens reak- tion mot detta iscensatta bakhäll. Centerpartiets rösträkning blev i detta län procentuellt bland de högsta i hela landet. us ' Nu kan här visserligen inskju- tas, att det väl ändock är en vä- sentlig' skillnad om man angriper en socialdemokratisk statsminis- ter. i Stockholm, än om man an- griper en centerpartistisk riks- dagsbonde 1 Dockered. Jag känner inte närmare till jaktstadgans be- stämmetlser, huruvida det är me ra straffbart att jaga högvilt än småvilt, Ur rent principiell syn- punkt synes mig brottet mera böra bedömas mot bakgrunden av art och uppsåt än mot bakgrun- den av jaktföremålets rangmässi- ga status. Då man säkert får ut- gå ifrån att uppsätet i båda här ä fall är bör de också bedömas efter -likvärdiga grunder. Tolererar man det per- sonliga angreppet på det ena häl- let, kan man väl knappast i upp- rörd ton söka beivra detsamma På ett annat. Utan att här ingå På klander eller försvar för var ken den ena eller den andra, tor de det dock ur likvärdighetens synpunkt böra fastslåg att vad som är upprörande övergrepp I Stockholm knappast kan betrak- tas som lojal valhandling I Doc kered, Valmännen har inte hel ler bedömt det på det sättet. gårdar värderade. Liksom hr Er-|. klara metoder att: mäta: tjänste mäns prestationer bl a. genom" att metodmäta : tjänstemännens. arbete på.allt högre nivåer. Pres- tationsanpassade . löner: torde bli allt.. vanligare . för tjänstemän. :Å Genom noggranna analyser. av: administrationen finner man : of-. ta att det inom: företaget ' finns” -Jen "rekryteringspotential till kva- lificerade sysslor —.i svensk. ad-' ministration ;är,. ett 'av: kardinal-. felen att man använder överkva- lificerad - arbetskraft. till . enkla SYSSlOr, Lier el a Det gäller också ätt i all admi- nistratior komma åt de s, k. ekor-' rarna, d. 'v. s.: tjänstemän som: samlar på sig papper som ger: dem fullmakt att. ta del av andra papper. De försenar genomloppen' och besluten, Det:är inte ovan- ligt att ett papper som ä minuts ' intresse 'av . fjorton per-. soner får en .genomloppstid på fjorton dagar. Vore Det är på tjänstemannasidan som några av de”>verkligt stora saneringspotentialerna — finns det framgår bl. a. av att man i USA:s verkstadsindustri :genom- snittligen använder 25 procent mindre tjänstemän än vad vi gör i motsvarande administrativa ope- rationer i Sverige, on Katastrofteorier ' AN EN |, 2 & Tee y om industridöden Atminstone när. det gäller in- dustrin stämmer inte de aktuel- la katastrofteorierna, att företags- döden framför allt drabbat de små enheterna och att turen snart : kommer till de större. En analys: av under senare år varslade" driftsnedläggelser visar att ande- len nedlagda småföretag varit. konstant eller t. o.-m, minskat något, skriver civilekonom Bengt Rydén i senaste numret av In-! dustriförbundets Tidskrift. Storleksfördelningen , kring 15 procent är företag med j mindre än tio anställda, 65 pro-j cent med 11—50 anställda, tio procent med 51—100 anställda anställda. Den statistiken likso bankernas påståenden att småfö- de mindre företagen skulle bas exceptionellt "hårt av ekonomiska politik som nu förs. man tidigare funnit, nämligen att ittet sig bättre: än na lerskålen som föll träskål att äta ur. måltid fick sonen oc se sin fyraårige pojke sitta på mellan golvet och pyssla med Några bräd. nedlagda arbetsställen inom in-, stumpar. dustrin har knappast ändrats alls ' frågade fadern, under de fyra senaste åren, Om-, ken, jag gör far ska få äta ur, stor. — Då säg varandra allvarligt den stunden fick de och lika många med” över 100, med vid bordet hu m än spillde, retagen inte missgynnas I kredit-] at givningen ger inte belägg för att .n drab-jtar ur bibeln den en kallops som man kallar krig tendom Däremot bekräftar siffrorna vad'dunke de allra minsta företagen klarar|sä 'h Aktuell kom me I, riksdagen > har centerpartiet ständigt pläderat -för: en lägre ränta. Men ingen har lyssnat. Man får . väl. hoppas. att. den po- litiska . opinionen. nu" vaknar. så att en räntesänkning. kan -kom- ma "till" stånd. Riksbankschefen Per Åsbrink visar ju sin själv- höjningar av. diskontot. se 5 "” Skånska Dagbladet. Politik är att taktiskt kombine- ra egna intressen och allmänna syften. Hr Erlanders skicklighet på: detta . område är. omvittnad och "erkänd, och han har sällan i sina manövrer låtit sig belastas av' principiella hämningar, Parti- ets' oväntade” utspel i valsystem- Dags ålltså "för "AB tatt slå fåst "att våra folkvaldå "utgör. eri verl- åt. frågan är ett nytt. praktiskt ex- empel. Man 'kan förarga.sig över: det” snabba” fotarbetet: .och' den; principiella .hällningslösheten, men i rådande situation torde det vara mera . politiskt. fruktbart att ta fasta på hr. Erlanders" nu dekla: rerade > vilja 'att "medverka - till skapandet av .ett mera ' rättvist valsystem. Det är så sällan parti- taktik. och : riktiga principer rå- kar sammanfalla, atf man på op- positionssidan vaksamt och snabbt bör gripa chansen... - SS bv "+: Västerbottens-Kuriren.” ” De större kommunblocken' ger s lökade ' möjligheter till översikt- lig långtidsplanering på det kom- munala och regionala' planet, Man kan också säga, att en.ordentlig planering är en service, som kom: munerna :bör / bjuda” industrierna. Inte heller, industrierna, är. betjän- ta av. planlösningar,: som plottras fram. från gång >till: gång, 'och )- som ofta leder till en onödig sam- manblandning av bebyggelse äv olika slag med begränsade utbygg- nädsmöjligheter för fråmtiden.iI vidgade..kommuner och i" korn- munblock är planerihgen en myc- ket ' angelägen isak: just: nu, Inte | minst "de'' senaste. decenniernas. snabba "expansion: för tätorter olika storlekar . bör detta SN pg ha lärt oss os od Om man är kritisk mot avtals- verkets' bud eller dess” agerande Ne > . kommissionen i 1ä-', det kristna: vittnesbördet oöh Hivs- . inför medlings rarkonflikten, ' så: bör : kritiken riktas mot den 1 verkligheten an: svarlige, d. v. s. civilministern. En: återgång : till . den:. tidigare ,ord- gnas enl|ningen ' med. en förhandlingsav- | Knappast : vara. realistiskt. delning inom civildepar vore motiverad. , .. > "> Björn Molin, docent i stats-'. >. "kunskap via Göteborgs ”” : > universitet, tementet av N . ys Kritiken 'mot, - SACO:s ' uppträ- MN dande får inte -innebära ett ifrå- gasättande av organisationens tigheter "att .driva lönepolitik: En del ungdomsorganisationer' . har tyvärr. låtit förleda sig att upp: mana akademikerna att lämna SACO under pågående ;konflikt .ständighet) endast. då det gäller och uppträda som strejkbrytare. Man löser inte problemet på det sättet. ; i NS lera + ock a yggnadsarbotaren. Nl KO? -- Aftonbladet”. sökte under . lärar« konflikten> av: alla kråfter. fram-' ställa lärarkären >som ' en; höglö- negrupp. . Riksdagsmännehs: löner överstiger "i och. imed den .beslu- tade höjningen: adjunkternas "lön. tabel "överklass! .. . sv Sydsvenska Dagblad "Det är. förvånande: hur 'm ett land som Sverige ”med rykte. om' att ha en särskilt. H utvecklad "demokrati, frihet "och högt välstånd. kan bära . sig! bt så” mot:de. egna medborgar ärr tydligen” i" hemlighet är 7: där” san sak None Så kommenteras — enl ryska nyhetsbulletinen - . jetpressen” det, nyutgivna : arbetet om . den -svenska "säkerhetspolisén och” den åsiktsförföljelse 'sörn '1 detta. arbeter finns omvittnad, fir ät "den" svenska, friheten och ät vår : utvecklade demokrati; Dan :4 Sovjetpressen"'framskymtaride k våningeri över "vi '1.'Sverlge:ta littror med:,lugni.:sp huset lämn om SÅ Kg! Dagens Nyhet möjligt att. benom . våra .schlagersångers- kors, män' från: att bli. offe misshandlade? av, den :menighet, .som .söker sig till våra. kyrkor," kan säkert ästad- kommas, under: förutsättning "ätt ch lexemplet fungerar "I bostads” ' vardagsmiljö, Att, räkna "med gon "allmän : och -förblivand ;ändring på andra "vägar torde vis skulle det betyda mycket-om predikan. redan ', i. den situation som nu är'förhanden, kunde 'åter- vinna "sin evangeliska” renHet; va >: Veckopost Text: Matt, 13: 47—50.' På . kyrkoårets ' ”nyärsafton”, söndagen med'det mörka namnet Domssöndagen drar man sig gär- na till minnes Bröderna Grimms saga om vedergällningen, Det lev- de en gång en gammal man vars ögon blivit skumma och händer darrande. Vid matbordet spillde han alltid soppa på duken. "Hans son och sonhustru äcklades' av hans bordsskick och lät honom till sist sitta på en bänk vid spi sen i köket, där han f:ck sin enkla matranson. i en Ierskål, En dag tappade de darrande händer- till golvet. Sonhustrun grälade. Gubben teg. Sonen - köpte honom en simpel Efter slutad h sonhustrun — Vad gör du pojke? — — Jo, sade poj- en ho som mor och när jag blivit mor och far på = och från n "gamle sitta r mycket han För alla de människör som will t man skall sortera ut ät sig ågra präktiga och läckra godbi- och av dem göra Imannatal, Ingenting är i själva verket krare för den som tar till sig oc att de delstora eller ”småst av dem. Sådana företag svarar bara för en femtedel av hela fö- lys av varselstatistiken. sig nämligen att en I ningarna avser koncentrationer inam bestående företagsenheter systematisk åtminstone har svårast att klara synpunkter ,strävad , Sådana interna som visats, 'trationer h - av samtliga (rt för omkring -,| nedläggningar, Katastrofteorin kan också vel nedgång skett derläggas genom en annan ana- naste åren. Sysselsättnin, Det Visar betyder de let när- innebä; tagsdö maste konstant andel av nedlägg-' re. På em. fale bäANU mind. Procent av sa ställda, sålunda utgör ett led i en och från: allmänna önskvärd och efter- rationaliseringsprocesg, företagskoncen- ar under flera år sva- hälften av alla även om en svag På dem faller bara 20 å 40 + FÖR DOMSS d ”Ack,' mildaste - J, esu, maj . " land”, 3 NDAGEN — bibelns' hela” budskap än att! det stundar en räkenskapsdag,;, da ”En dag skall. uppgå för vår syn, må vi det ej: förglömma, .". ..z då Herren komma skall biskyn! all jordens krets att döma”, I den bekanta liknelsen om' no- ten i havet får vi klart besked , om den yttersta” domen, 4 ... ”Där'få vi allra först veta: att en består i ett'. åtsklljande: och . ett bortkastande, mot : "När noten så blivit full; . dra &er man upp den på stranden och sätter sig ned och samlar de goda i kärl, men de dål'ga kar tar man. bort”. AR Där" få VI också besked: om att domen gäller alla människor, .un- dantagslöst "alla, - > Det talas 'ju om att noten ”sam- lar tillhopa” fiskar av. alla slag”. Herrens apostel betygar: -- ”Vi måste "alla, sådana vi äro, träda fram Inför Krist! domstop”, : : - Och om tiden för domen . får vi veta att den är Inne, då him- ärelrikets stora not har nätt stran- SK Nn Den yttersta domen måste kom- na Det säger oss". inte "bara riftens klara ord utan också .ll- Jc självt. Det. säger '0s9--redan en triumferande. ondskan ibland 088, Det måste finnag en uppgö- rele, och en upprättelse, ”. "a - a | Trygga I domedagsalvaret är att det är Gud. själv som. dö mer, rättvisans- Gud. Det heter u att. änglarna' skola gå ut.och Nja de Onda från de rättfärdt ga « Ingen mänsklig domstol, in- ad böljande folkopinton , utan Apel föröka, oss rona, att Yi ma beredda och vakande = att vi ej bortmi; a sallghet V krönt sta vår salighets : och att. vi din nåd ej förlustiga O räck oss din hand, vär Frälsare. avs saliga mtliga berörda an- oe 7” (Psalm 591: 2); > Vi "tackar för”. komplimangerna ee t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.