NS , LAHOLMS- TIDNING ' - Le =L T: Måndagen den 21 november is60 « JL T= | Politisk thriller :i' Danmark - På tisdag I denna vecka 'skall danskarna välja folketing sedan ' statsminister Jens Otto Krag med kort. varsel utlyst nyval. Enligt statsministerns” egen, version gäl- ler detta speciellt frågan om' in- förande" av källskatt efter svenskt mönster, Folket vill ha källskatt, "säger man' från regeringssidan, och får nu tillfälle att infria det- ta önskemål genom nyvalet. : .. Folketingsvalet "gäller mycket mer än så, hävdar de borgerliga oppositionspartierna, de konserva- tiva och venstre, Även socialde- mokraternas : speciella stödparti i. folketinget, radikale venstre, fö- refaller dela denna uppfattning och menar att det inte är fair play av statsminister Krag att idigt låsa fast i nyvalet kring detta spörsmål, De borgerliga partierna är samstäm- miga i den uppfattningen att in- flati, och den ek po- litiken är huvndspörsmålet. :Där- till & efter valet, som onekligen lovar att- bli intressant och kan leda till ett verkligt regimskifte. wa = . Det råder en mycket utbredd uppfattning i Danmark att social- demokraterna kommer att förlo- . ra mandat i folketinget i nyvalet. > Framstående politiska bedömare "tippar förlusten på mellan 3 och 8. ”mandät. Däremot anses allmänt att -lolksocialisterna kommer att + öka sina mandat. Det oavhängiga "partiet, som nu har fem mandat. : förmodat inte klara spärregeln , och skulle därmed försvinna från . folketinget, liksom de båda utbry- tarna från venstre med partibe-" teckningen liberalt centrum, De” konservativa tippas erövra ett par, tre mandat. Det gör även. vernst- re. Båda dessa partier har nu 36, mandat vardera, Radikale venst- re förutsäges stå stilla. I stort sett” BN8es, att dessa' tre partier suger” pp de röster och mandat som: de « båda minsta partierna,” "oaybängi-. ingen ionen L ga och liberalt « centrum väntas tappa, : Frågan är nu om Aksd Lari sens folksocialister lyckas vwvinna - de mandat, som man räknar med - att . socialdemokraterna '' tappar. Tillsamman har dessa båda partier 87 dat i £ in- get mot 89 för de övriga partierna.” "Alltså räcker inte ens detta utan folksocialisterna måste också vin- na mandat från de borgerliga par- "> Den brittiske utrikesministern” - George Brown kommer, den : 22; 23 november att avlägga ' ett införmellt "besök i Moskva; har | : Foreing Office i London medde- "Browns Moskvaresa kom full- ständigt överraskande ' för den brittiska -allmänheten, På välin- . ”formerat håll i London tror. man sig veta, att det är ett sovjetryskt "initiativ. som ligger bakom, Då ': ddelandét = förk des hade tierna ” om kraterria - skall "kunna bygga fortsatt jrege- :ring på stöd i eller utom" rege- ; ringen från detta parti. Det före- ' faller inte heller som' om radika- lerna ' är hågade fortsätta "stödja : en .' Id kratisk': r Men de utgör alltid "ett ovisst... kort vid danska 'regeringsbildnin- Mu gar. nee ” Ett 20- tal opinionsundersöknin- gar sedan 1964 pekar "också gan- ” ska "entydigt mot. ett s al ld Brown just återvänt från ett två dagars-besök i Bonn och Väst Berlin, H - Vid sin avresa A från” den väst- "tyska VV! huvudstaden ' avböjde ”Brovm att uttala sig för pressens "representanter ' om ' några som . hälst "detaljer i sina samtal med - om. de europeiska problemen; Via "den brittiska ambassaden i Bonn lät han dock försäkra den tyska "kratiskt' valnederlag. Men” avgör; randet kan hänga -på ett' fåtal dat huruvida 'sociald. ;kra—.:. terna ' skall lyckas skapa ett.par- - lamentariskt underlag för fortsatt regerande, eller' den icke socia- listiska sidans styrka k att” t att ett bortdragan-' ! de av engelska trupper från Väst- " tyskland kan det blott! bli tal om;" +” därest: Bonaregeringen inte -för-.. ” mår åstadkomma hela det valuta-. "belopp, som England kräver för ' de” engelska truppernas statione-" , Amt den : tog ”"Jat.: Denna kommuniké om ” mr -;. sutrikesminister. Gerhard Schröder |: Utrikesminister George Brown. att : Bonnregeringen hyser: fruk- :tan för, att det icke blott är kost- nadsfrågan - utan ;' också politiska motiv, som ligger till grund för. Londons hållning beträffande den brittiska Rhénarmén, Utrikesmi- nister Schröder hade i ett samtal med Brown påpekat, vilka militä-. ra risker ' och " politiska - konse- . öka i folketinget" så att en .borz, gerlig ' regering blir den naturliga, lösningen > på regeringsfrågan - Danmark efter nyvalet den 22 no vemher..I så fall "måste de kon-' servativa "och venstre presentera ' ett- regeringsprogram - som de:ra fore venstre kan" gå sitt stöd iv eller. utom regeringen; Drabbas "inte radikalerna av oväntade val. motgångar och pendeln inte. svänger | alltför hårt -i' borgerlig eller - socialistisk favör' kommer partiet förmodligen att behålla 's sin -vågmästareställning 'och sälja ”si dyrt "antingen åt det ena”, ;ellér! andra hållet, > "En" sak är "Säker: Det" danska 'v folketingsvalet kommer a att bli en: » politisk thriller. s - Part: es BALAN SEN i EKONO MIN ; » Enligt planerna, skulle" vi.byg- ga 92.000 lägenheter; 1 är, Anta- Jet kommer förmodligen" att. bli "betydligt Tägre, erlnrar Skåns "ka Dagbladet” > Eftersläpningen är, som påpe- |- kas 1 'Väg- och ,Vattenbyggaren, 11 -procent för 'hela landet, 25 . procent för Stockholm :: soch N procent för Göteborg. , + De minskade resurserna ” un bostadsbyggande” har: följdverks |, + ningar" 'p& många Industrier, inte ' minst ”smälndustrler, av vilka "flera tvingats permittera och andra införa . fyradagarsvecka. |' ' Man väntar också. viss arbetslös- het för byggnadsarbetare, "1: | 'Hr Sträng menar. att det eko- nomlska läget inte medger ökat bostadsbyggande, ..hr, Erlander "lovar ökat "bostadsbyggande. äl . storstäderna. Den: ena "handen tycks inte: veta vad” gen. andra: gör, ' lar Vi” behöver Inte roa ös en lågkonjunktur” med 'hög ar- betslöghet, men många tecken tyder på att vl snart når den . gräns då samhällsekonomin inte «> tål fler påfrestningar, då' den kommunala expansionen måste vämpas och resurser, som nu går ull bostadsbyggandet, måste komma industrin till del, I ett sådant läge maste det va- ra felaktigt att omskola arbets- ” kräft för att flytta den, efter- som Just omflyttning fordrar det vi inte har råd med, nämligen ökat bostadsbyggande, Tn sats- ning på industrier där avbets- | kraften finns skulle kunna ge « blittre' "balans I samhällsekono- min, Å . Ar I «OLKAB-CHEPEN ARNK LUND: "CC BERGS ANFöÖRANDR över ämnet ”Kris I lönefvå- . fan” kommenteras av Dagens Nyheter: Det formade sig'till en utom- ordentlig och briljant genomförd analys av hur avtalssystemet och löneblldningen I dagens Sve- « "rige fungerar och därmed till en . mördande vidräkning med den självbelätenhet som fram tlll de yttersta av dessa dagar har va- rit karaktäristisk för de stora art dsorganisattoner- nas repvesentanter, "VI har ingen på djupa och fasta Idéer baserad änder konstaterade Arne L folket, - r: Eskils una- Kr ren "Juristen; bör. läras ka” "mindre på trafikrég- lernas bokstav . än" andra, myn digheter, skall, : -intå "snåla med väganslagen.: Och' ett nytt :tän- kande. behövs" HOS, dem" som far . gåtor och vägar. fram: H Om: "dé storå' trafikrazziorna ”ahordhas "kring huvudstaden eller lokalt ' i /Sörmland 'är. resultatet :' ungefär ' detsamma: massor . av i ; syndare; Bilden. blir inte ljusare ! geriom den! färska Jakttagelsen att ju fler bilar.som förses med säkerhetsbälten desto färre bilis- "ter är det som använder dem. .- vn » Det finns många nya rön att "prövas och begrunda: Man . vet t. > att, "halvljuset " bländar starkt; vid möte på regnvåt mörk . asfalt. En äv de få samtidigt en- " gagerade och kunniga trafikjöur-|' nalister vi har,' Ake: Hall i Gö "" teborgs-Posten, talar: sig -varm . för konsten att bygga in "livräd- "dande ' kvalitet :genom Vijus in- .malning i asfalten, Han har ock- så tagit över hit ett slags. enkelt monterat — bländfritt' :stadsljus, som lovordas av brittiska Road Research Laboratory, Detta ljus- systemets fjärde alternativ bör prövas också hos oss... .: Över. huvud taget; borde” alla nynhtter naturligtvis fördomsfritt granskas, i hopp: om att de skall bidra till bättre trafiksä érhet, , summerar av. DEBATTEN. OM 1E Av » SJUKVARDEN : ” präglades. av "försiktighet och allmänna formuleringar, noterar Representanten för . den gamla huvudmannen, - medicinalstyrel- tanten för den nya, landstinget, vågade inte lova några , kraft- ser i reserv att genast kasta in: Man bör nog kunna hoppas på en förbättrad mentalsjukvård i landstingsregli, ständ 1 övergångsskedet ser det vid huvudmannaskiftet. bland annat, "Vi har något fram- vuxet, vildvuxet paradoxfyllt, ett typiskt resultat av principlö- "sa stötar och motstötar Pb intres. sekampen... Allt beror på kom- promisser mellan repr er en or uppgifterna ett halvår i förväg. för . mycket oenhetliga intresse- . grupper. Det enda tvånget är ' konfliktrisken, Inte att undra på att man lätt glömmer det all- 'männa , bästa inför det taktiska : spelet i nästa förhandling”. Det lr så sant som det är sagt — och en utmärkt beskrivning av en situation som gör en ge nomgripande +eform av avtals- system och lönepolitik ound- gänglig. | MI BEHÖVER ETT NYTT "TRAFIKTÄNKANDE ' till överlå Fgångsår”. "Västerbottens-Kuriren. Äktenskapet bar största <Igram var — ten "amfora: av lera. Västerbottens: Kuriren.|- sen, väjde undan för ' ansvaret |: . för det som vari it, och represen-|. tag. Landstingen | har inga resur- men ett stille- beklagligtvis ut att .bli, Frågor- na om man förberett övergång- en fick svävande svar, och myc- - ket talar för att man försummat den angelägna ”överlappningen” Man börde på landstingssidan ha haft isatton klar att gå in i Men det verkar inte, som om man på den statliga sidan har varlt intresserad av detta. Man kör vidare I gammal rutin fram : Det beklagligå resultatet kom- mer sannolikt att bli ett eller två passiva och händelselösa' ”över- inom mentalsjukvår- den, såvida -landstingen inte: gör en verklig rivstart, summerar möj | ligheten att bli lyckligt, om ing- en av makarna vågar hoppas att "därmed officiellt "ställning till.de ett idigt tillbakad meddelanden, & som å gjort sig hörda, Det” hade : länge "förmodats av arkeologer " och "numismatiker att de: grekiska mynten -från klassisk tid . haft .någon förelöpare .under de. arkaiska, epokerna.: Detta be- sannades nu” genom intressanta fynd i i Herakleia'i i Tantoviken. Una- der de tyst-italienska: utgrävning: 'arna'. därstädes ' påträffades - mer än hundra likartat formade pin- nar'av: bly — sju centimeter lång och "till: en : vikt av ungefär - 25 Enligt: ärkeologiprofessorn., Bern- hard, 'Neutsch - vid: "universitetet Héide erg, den tyska ledaren för utgrävningen" och professorn" för förntidens historia" Franco Särtori. vid "universitetet" Padua ' är "dessa pinnar. de" grekiska myntens' före- löpareif ua tt +" Omständigheten att: »dessa Ymynt” för första gången" påträf- fats. på. Jtaliensk: mark utgör, inte någon gåta:för de. sakkunniga. Ty Herakleia som: är, beläget i .när- heten av det nuvarande Policora i Tantoviken :-hör . till:= grekernas äldsta , bosättningar- inom". itali- enskt ”; kultiurområde.” "Herakleia grundades ' av Tarantö-l borna år 432. eller ' 433 'f.' Kr. som, .koloni, Taranto självt hade anlagts ca 300 Povrrd | Eöropa | äldsta” . kring 705. f. Kr. avs spataner som pengar emigrerat" från sitt. >hemland...De nyss. upptäckta . blypinnarna" som troligen härstammar från” Taranto kan nog tidfästas till åttonde" eller sjunde århundradet: fö Kr. ? De tyska arkeologerna. "profes- sor . Neutsch, ; Heidelberg, profes- sor: Hänsel vid det nygrundade universitetet Bochum och dr Käm- merer - (Antikensanimlung, Karls- ruhe)" lyckades under :de: senaste utgrävningarnas :förlopp. för, förs- |- .Herakleias ' ursprungliga” "läge. "I detta sammanhang gjorde de dess- utom den överraskande »upptäck- ten,att det. på :samma "plats :fun- äldre grekisk koloni : liksom :Taran- to -+ redan exit: era i det sjuride århundfadet fr Kr. : "Genom det-nya fyndet i, Herak- leia berikas -vårs kännedom om det förntida. Europas , näringsliv, . Det framgår. av fyndet att ”pengar” som förmedlar varuutbytet är en mycket äldre uppfinning. än” det hittills antagits. .-Den .gamla. gre- kiska kolonins blypinnat . tycks nämligen Bevisa att det redan un- der ,”byteshandelns” 'skedé. fun- nits Hågonting” som kan kall s för ”klinganäe" mynt”. >> är tidigare, ungefär vid. tiden & om- sen Väl oe Johann: M thner : sx jade. Radiotjänst |- t ge ut grammofonskivor av det. väldiga " inspelade ' material . som säåmlats . ihop av den. vikande,'-le- vande ' traditionen. Inspelningarna hade - självfallet gjorts för .pro- gramändamålk; ' Skivutgivningen gjordesi dels av sådant som 'kun- de bedömas" ha' ett allmänt'intres- se för. en bred krets. av svenska lyssnare, dels av -sådant". som, ur internationell synpunkt var' mest intressant .av vår. gamla folkmu- sik,. Till. den ' senare ' kategorien hörde en :',78-varvsskiva som många "sämlare -både :i "Sverige och jorden 'runt lärde sig kata: lognumret” på: RD: 559. Detta be- tydde i klarskrift ”Löcklåtar och vallåtar "från Dalarna”;: Det var en alldeles. unik musik som här "| presenterades, och den gjorde sen- sation -i vetenskapliga - kretsar, särskilt” utomlands, . p Högern" saknar uppenbarligen förmåga att inse, att centerpar- tiet måste vara troget mot sig självt. Högerpolitik är högerpoli- tik och bör vara det, Centerpoli-" tiken, centerismen, är något an- nat-och. bör .vara det. Vi respek- terar högern, . åtminstone. så länge den framträder som 'hö- ger. Men det är kanske för myc- ket att begära motsvarande syn från högern gentemot centern. "Vi skall t. o. m. vara så vän- liga, -att vi gär med på att kon- servatismen kan ha-:en uppgift 3 svensk politik, Men vi är sam- tidigt fullt på det klara med att tenterismen, det borgerliga al :ternativet. för. folk med de lägs- ta inkomsterna, har en ännu vik- "tigare uppgift. Denna är så be- tydelsefull, att den inte får nag- gas I kanten ens för mittensam- arbetets skull. Så vitt vi kan se måste centern i "fortsättningen ännu tydligare ” markera just hos stra delar av svenska bli lycklig genom att gifta sig." - denna del av sin politik. : > - (Växjöbladet). UNIK: MUSIKSKATT. > Nu har” Sveriges Radio" ä gen släppt. ut' en LP-skiva med samma material, kompletterat och utvidgat . med. senare inspelning- ar, Här; finns nu alltså både vo- kala: och instrumentala: locklåtar, som ger /en" vacker ljudande re- dovisning -av fäbodkulturen.: , Locklåtar., hör till. det äldsta skiktet »inom svensk folkmusik och är fast knutna till vår älder- domliga fäbodkultur: : vallpigorna kunde med locklåtar :hålla boska- «pen samlad, Det är. en märklig konst detta nästan instrumentala sätt- att sjunga eller ropa:i högt falsettläge : så -att- det -hörs kilo- metervis i" skogen, - Och”. ännu märkligare är att det fortfarande finns traditionsbärare födda. på 20- och: 30-tal som ännu idag Ile- ver i fäbodkulturen och har bruk för sin färdighet. I intet fall är det på skivan' fråga om. inlärda konstprodukter, utan "där presen- teras 'elva äkta ”kölerskor”, | Samma funktion som de vokala locklåtarna hade: de instrumen- tala. De blåses i horn; i lur eller på spelpipa (”spilåpipa”). Denna konst har numera kommit 'ur bruk och används inte längre i fäbodarna. .. Däremot finns spel- män som lärt den gamla' konsten, t. ex. Ewert Åhs som är elev till den. nu 94ärige Svävs Anders från Älvdalen, Trots att den ur- sprungliga funktionen här. är helt förlorad, kan .man flita "på dessa spelmäns - prestatioher, + eftersom ' e kontrollerats” av gamla män- niskor som ' antingen själva blåst i horn eller väl känner traditio- nen. (s. k. passiva traditionsbär rare). ww En " alldeles nyupptäckt konst- art representerar Evgen Häll- kvist med sin sälgflöjt. Han pre- senteras sist I raden av de sex instrumentala meddelarna.- Inspelningarna har gjorts mel- lan åren 1941 och 1963, den tidi- gaste av Sven Jerring, den senas- te av Matts Arnberg. Tekniskt har inspelningarna ställt stora krav för att de skall ge en akustiskt mg bild av hur fäbodmusiken ät. I korthet: en skiva för de många som spisar folkmusik, ör dem som vill uppleva svensk na- turlyrik ordlöst. En skiva som möter det exklusiva intresse' som Intellektuellt och konstnärligt medvetna kretsar visat och som går utanför det antikvariska el- ler folkloristiska, Man bör vara tacksam att ra- dion ställt detta unika ljudmate- rial ur sitt rika arkiv till förfo- gande just för lyssning hemma. (Locklåtar och musik på horn och pipa, RELP 6017, Sveriges Radios förlag). a . och förbundskansler Erhard ha- s nister Brown Storbritanniens ön- gande: av trupper i "Västtyskland ” I kan få. Även "president Libke de gjort liknande framställningar "vid sina samtal med den engelske utrikesministern, : - Under ' sitt besök i Väst-Berlin "hade Brown, 'sedan han präntat sitt namn . i stadens ”Gyllene bok” "uttalat, ” att” Västtysklands. "skydd står som en av Storbritan-: niens och de övriga västallierades mål att. ”bidraga, till Tysklands. «fredliga 'återförening inorm ramen. av en allmän ' reglering av de' europeiska frågorna”; I anslutning . härtill utspann sig ' ett -samtal' mellan den brittiske. besökaren" och Berlins ' ”regerande” borg-: : mästare Willy Brandt. ” å Vid sin återkomst till Londons . flyghamn bekräftade " utrikesmi-' skan att. vinna inträde i Europas" " Gemensamma - "Marknad . (EEC). Men, - sade " han, : Storbritannien - kommer dock inte att föreslå någ-'- ra omedelbara, förhandlingar öm -' EEC-anslutning.' '”Vi har. redan ' da till sådana förhandlingar. Det ' ledde till långa diskussioner; som” slutligen misslyckades”, sade : mr”; Brown och erinrade därmed 4 om” -det frånska' veto, "som ' 1963 "ledde" till, vatt' Englands inträde i” "EEC "blockerades; =. ” Enligt Br S I uppgifter: står n nu den". tyska förbundsrepubliken - . helhjärtat" stödjande : bakom: ett. - brittiskt inträde. i E ropåge a skapen: . ' Jag tvivlar” icke I på, fade han,” att alla tyskar, och inte bara den” nuvarande" regeringen i Bonn, ö ön-' "skar 'se ' England' som medlem. EU EEC, och, även kommer vatt göra' sitt bästa för att hjälpa oss i den=: na angelägenhet. Nor 3 H :- Mr Browns resa till Moskva ut "gör: enl. officiella -brittiska -kom-' menrarer 'en, fortsättning "av "de köntakter, som -han kort före sitt New York-besök inledde med'ut-: ”rikesrmi nister a "Gromyko..- ”vad som förljudes i London" skall. | -'såväl Washington som, Bonnrege- ringen: på. förband; ha: ”konsult . rats” rörande . Browns Moskvari :sa s Huruvida” denna : stutflykt Kommer att” bli imera? resultatgi- vande än”, mr- "Wilsons" någon. månad. tidigare” återstår; att se. . en gång tidigare gått oförbered-; . som ' konsult för näringspolitiken. Enligt ” Det skulle vara a vatt misskrej. ditera idén med rådgivande run- dabordskonferenser 'om man en: dast utnyttjade; detta forum "för att predika "en -procentregel " för löntagarna. Statsmakterna måste svara för sin andel i den gemen- samma uppgiften: Den offentliga utgiftsökningen,' . den. offentliga |d sektorns finansiering, Bostadspo-|; litiken som inflationsfaktor, rnar- ginalskatterna, 'förhållandet . mel lan reformer: och resurser '=- "allt detta är problem att ta itu med. Ett -äntbinflationistiskt program för den ekonomiska politiken är säkert också förutsättningen” för att: den "samordning mellan "del: olika”, öntagarorganfsationerna, som nu. många ropar på, skall motsvara förväntningarna, :- Nn Handelstidningen. i Statsministern har sammankal: lat: den. solaldemokratiska riks- dagsgruppen till: en överläggning den 1" december. ”om ". utformning-|]' en äv den" statliga" företagsamhe-] ten, i Sverige: Det har: som” be- | vi : I kant också; årslats' om, att: stats: sekreteraré" Krister : Kommer” "att täs in” 1 "regeringen |. Kommer socialdemokratin att läg- ga om sin näringspolitik' efter. de kapitalistinspirerade”' tankegångar som" hr, Hagnell”. företräder" i dé batten? Det är en fråga med stor Politisk: räckvidd; som. vi, tydit- Å ätt snart skall få svar på / | taktiskt utfym; en för, en. debatt om. sort: "Fufttrycket har. en avgjo verkan på värt välbefinnande arbetskapacitet,',. konstaterar: Henric.. Thörnblad” '.en - artikel. i hängande : oväder: är. ! en. vanlig orsak till" lindriga . depressioner. Det känns svårt och trögt att ar- beta: och. att "komma. igång. även med: enklä-" -vardagliga sysslor, Man: känner sig. helt enkelt, trött «dj och ölustig ” och. tänker. kånske tillbaka på : bättre dagar; . vilket ju inte gör" -nedstämdheten -mind- re.. Då är: det bättre att försöka tänka på att varje årstid hår si- na ljuspunkter och att'det ju i alla. . fall . måste - bli.: annorlunda bäde ifråga .om de egna proble- men och .om vädret, När så luft- trycket stiger: igen - méödför det en lättnad, en känsla av"befriel- sår Läågtryck och: därmed samman- De dagliga varlat onerna i kraft. Det” åstadkommer ' rörelse i "jordatmosfären månen påverkar. världshavens vat- ten. (ebb och .flod);:Soleng-inver- kan i detta avseende: innebär, 1 praktiken. : ratt! det -skåpas 7 två mindre toppar i' lufttrycket, som dagligen. brukar inträffa: cirka. kl 14: 'och "02, En "amerikarisk "fors-] kåre. hävdar 'att "detta skulle vara en I förklaring : till förmiddagens. anseende: som - bästa ”itid. för -en effektiv ”'arbetsinsats,. Man”--drar | alltså , nytta avs den; tid' då luft- trycket. sakta stiger. fa N ::Men vi är ju i stort indelade, i. morgon-. och- kvällsmänniskor och de. sistnämnda :'kan ..ju ofta' inte. utnyttja : -”konjunkturen”: på mor-.|,S gonen 'och "förmiddagen. I. stället arbetar de under. kvällens, motsva. rande: lufttrycksväg. AM se och man ser genast ljusare och Ett - par ord "vilka vi gott! som "dagligen ställas "inför "är: land och : u-landshjälp, , Orden inte "gamla. precis, däremot. har urlandsarbete utförts: av kristna" missionärer i över 100 är. År dan, anlände tre svenska: missio-' närer, utsända: av Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, till Eritrea, Två svenskar, redaktör Nils Gun- nar ' Nilsson” och pressfotograf Ronny Johansson båda från Mal- mö, har i'år på ort och ställe , följt i deras spår, I en nyutkom- men bok redovisar de sina" in- tryck och ' upplevelser. - De - gör tillbakablick på missi ar- bete, men framför allt. presente rar de dagens 'förhållanden och situationen för, framtiden. ' Verk- ligheten angående missionens in- satser i Etiopien med Eritrea le vandegöres i intervjuer, reporta-| ge och bilder, - - Helengagerad föl jer man såväl 'författaren som fotografen -genom deras. levande bok. Dagsaktuella, inspirerande, uppfordrande, fulla av frågor in- för dagens problem ä är deras skild- ringar. + Här ett par glimtar ur boken: Missionär 1 dag. i det vi kallar u-länder: vad innebär det? — På den frågan svarar en missionär så här: ”Vill man se det enkelt, kan"man säga så här: "Det är en fråga om att leva efter kärleks- budet under andra villkor, Det är inte så mycket u-länder det gäller som människor som fått en sämre start i livet, och till dem kan man inte komma fix och. färdig från Sverige, beredd att göra en insats för dessa 'arma människor”. Det är. fråga om ett utbyte, om att lära sig”. Boken ger inblickar 1 försam- lingsarbetet, I sjukvård och skol- AKTUELL | MISSIONSBOK [skola,' "lsvenska pojkar : i EFS .pojkgrup:f per samlat; in och vars drift de; där " bilisterna 'kan träna. |körning "på halt underlag. i: Me 1866, "alltså för jämt 100 år sel mel t i bildas . plåtslagare och byggnads-|' - snickare och; där finns även enf ferr ORD. . PÅ VÄGEN intressant - Järn "Backo pina) 2 "byggd: för . pengar ' sol skilt "största" delen bidrager: till. Backo ' misslönsstation 'rym-1 ännu mycket mer: där ut- till 7 jordbr u där agrc liten". Wickman ne |trycket beror på solens, drägnings- st B". Ena: dagen talar org. Borgström om '—. bland: änd-; ra — 'de 300 "miljonerna som sväl-" ter i Indien. Nästa dag” fär mn nn veta att. vi äter och dricker” för. 18 "miljarder 'kronor öm året när. i Sverige, av vilka vik su pr ofessor ; Ger "tre miljarder läggs ut: på. on ig förtäring samt tre miljarder på > önskelista, ver Också ” sina förespråkare. nya. namn. Lekma nakolleg! et, 1 toppen sKall. kallas' RR för statens. vägvér! ket 1. centralförvältning”. Kunde det. inte gör got" Krängligare? mö S övrigt! mat ' "som" ”ee n, blir: spill; kastas” A slakkeri” och "soptunnorna, '.. "Punkt. två' på denna . lista” -säger : att : ”Kvålltets- langivelserna” behöver; på många | håll”. Det gäller” r örbättrås talar. för” priset.” Kvaliteten; behö” nka” på bar- "men ; ; föräldrarna : behö er också ' intresse från samhällets” $i då. Det” kostar ' så” litet, att. på lämplig. plats" spola upp en bana och landshövdingesonen Thorsten” Persson är pionjärborde -och pe dagog och Etiopiens. jordbrukare får en god utbildning. För .100 är sedan låg "Afrika oändligt långt borta — i dag kan man resa från Köpenhamn på ef- termiddagen och kliva ut I'Asma- ra. eller "Nairobi tidigt följande morgon,., Upptäckten att .vi fak-, tiskt bor på samma klot och 1y-' der under ömsesidighetens lagar har 'revolutionerat vår syn. Den synen fanns tidigt hos missions- vännerna och tack: vare denna syn har vår svenska mission gjort och gör alltfort. betydande insåt- ser. bland wu-ländernas befolkning. Vår insats, 'behövs fortfarande, Misslonärer behövs — deras upp- gift blir mer och mer rådgivan- de, då församlingsvården alltmer övertages av församlingarnas eg- na — och därtill behövs lärare och ' yrkeskunnigt folk av alla] slag. Centerns ungdomsförbund har rätt uppfattat situationen då | det sänt arbetare, material och pengar för jordbrukets förbätt- ring. Boken är en' appell "till oss alla att hjälpa till i arbetet' bland u-ländernas folk; Såväl Innehåll "som utstyrsel är förnämlig och är Idealisk ” som presentbok. -" ti 'Hs. " Nils Gunnar Nilsson/Ronny Jo hansson: DET AR JU MÄNNI- SKOR .DET GÄLLER, EF$förlar arbete I missionens regi — gär get. Pris 24:— kr. VI vilja alltså fara efter. det I sängs utan att Innan jag böjde knä min aftonbön,. sängen, så att. jag var att ingen ande var där. som länder till frid och 'till in. bördes uppbyggelse. (Rom. 14; » Som pojke boende 1 en liten. ir- ländsk by uppfostrades jag tillvatt - tro,; att andar höll till | ställen, Därför: ville 19). Pr mörka jag inte gå ha ljug tänt för att be tittade. jag” under säker" på : Min barndoms uppdiktade an” dar har ersatts av dar — avundsjuka, vilja, stolthet, fördomar, Dessa andar hemsöker såväl hela iom enskilda Personer. Po s lokskap har ej lyc u mästra dem. P i Må kats :be- Kristi Ijus” kan ' skingra "dem, men ljuset: få en möjlighet. att lyg 083, Var och en av tingen en del av världeng lem eller: en 'del av Svar dessa problem. ' Mitt I tansvärda - natt, .skapad av. ers och nationers en : tvingande nödvändip vi var och .en lyser medqet, kärlek och godhet, :'s och fredens dag må sin klarhet, = verkliga "an. svartsjuka, 111. fruktan, avslöja a "ån "måste a ärm ; .Dröb. ret på fruk. indi. r det ' att Kr å att. friderd mma i alt denna hat,. bl,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.