ONES a EA far ns rr er a a nan 1967. =L T Tisdagen den' 22 november 1966. ” Hemhjälpen” är gamla : anlita hjälp från anhöriga vil i Den” fkräftiga ökning av. anta- let åldringar, i åldern 67 år och däröver som väntas under de - närmaste årtlondena kommer att| . ställa de ansvariga inför stora problem när det gäller "att byg- ' ga ut värden i takt med de be- hov som anmäler sig. Redan nu är platsbristen stor på Insti- = tutioner och hem, väntetiden är läng för dem som i anstaltsvår- dén.. finner den enda: möjlighe-] ten att klara sig på ålderns dar. Att tusentals åldringar helst av allt 'vill stanna kvar 4 sin in- vanda, hemmiljö är allmänt be- kant, Men möjligheterna att till- godose de gamlas 'önskemål är|. minimala — ' den hjälp: de be-l höver med vissa praktiska de-j- taljer' för att klara sin dagliga | | tillvaro” f. den egna” miljön ärf på. sina, håll så gott som obe fintlig. ' Som framgår av reportage ochå L uttalanden av ansvariga sociala | yndighefspersoner har man i Stockholm börjat se mycket all-F varligt på'' dessa problem - och "beslutat om ett omfattande hem-] : .hjälpsprogram för de. gamla söm 'bor I sina hem /'och som behöver, hjälp. . Initiativet”. värt ..att - uppmärksammas pal. andra häll t landet, Hittills -har hemvärdarinnor, och "Kemsama-|” riter ”£ ; viss mån .kurnmat stål till tjänst: -också för de gamla, men" långtifrån" 1.'den.: utsträck- : ning som behoven påkallar. Des- gå Personer anses I första hand vara anställda för att bistå fa- miljer t. ex, vid: sjukdomsfall då . hemmets” och ' barnens sköt sel "kräver hjälp från: ;utomstå- ende. fett ind 4 Aldringar har ofta utan re: " gultat: 'vädjat" om" "ett / handtag | av dessa vårdarinnor skild hemtjänst finns: Ante” att MHilga. Detta” är” självfallet helt otillfredsställande,, allra helst då man 'från' samhällets sida: inte heller. kan" erbjuda 'dem alterna- tivet att få institutionell, vård. De gamla” lämnas, härmed mer ellér mindre, åt. sitt” öde eller tvingas till” prenumeration Ett . inbetalningskort ' prenumerationsavgiften : medföl- jer: dagens itidning, =. fa:” + Trots de: starkt ökade, fråm: : sfällningskostnaderna och. pos! verkets 1 år väsentligt höjdd. avgifter: för distributionen har | vi kunnat undvika att höja pre: numeratlonsavgiften, i. .utsträckning som andra tidning- + är tvingats till, Laholms Tidning | arbetar efter principen, att alla » Inkomster skall gå till tidning- ena "framställning; och distribu-|: "tion; Något divekt' vinstintresse "finns alltså inte, Detta gör, att ,s vi kan bjuda våra prenumeran- "ter ett förhållandevis lågt abon- nemangspris. För att. vi skall , kunna hålla detta relativt -lågå Pris och ändå bibehålla och "tom, söka förbättra so aniigen , .kvalitetsmässigt, « måste vi : andra sidan . hoppas "att våra gamla vänner, varav: mänga haft tidningen från allra första stund, Antjämt ” blir oss trogna, it flera prenumeranter desto ” större möjligheter att göra en ännu bättre tidning! Väl "mött alltså under. 1967 + och kom ihåg, att ju förr pre-|: numerationen verkställes, desto 'säkrare garanti för att tidningen » kommet utan avbrott vid ärs- skiftet. SJUNKANDE VIRKESPRISER Ur skogåbrukets synpunkt är nedgången .I priserna. på leve- ransvirke enligt den första upp- görelsen i höst. att beklaga, skri. |” ver Jordbruknarnas Fö reningsblad:' ' Nedgången rimmar illa . med den, pågående inflationen och kostnadsstegringen i vårt land, Å andra sidan är Ju skogsnä- ringen en så utpräglad export- närlng att vi får finna oss 1 att världsmarknadsutvecklingen gör sig starkt påmind, Mot den bak- grunden förefaller denna första uppgörelse vara den kompro- "miss som är möjlig. att uppnå om man också beaktar att in- dustrin fir närvarande visar . alltför svag lönsamhet, Det är ett uttryck för att skogsbruket och industrin med gemensam- ma ansträngningar. avvaktar bättre tider. . En ljuspunkt är att skogsbru- , ket i den'del av landet (Nord- sverige) som uppgörelsen gäl- ler kan avsätta all sin produk- en sär-]. samma |; LT= ket inte heller alltid är möjligt. Ex effektivt organiserad hem- hjälpsverksamhet. är vad de ”60- : elalvårdande + organen har 'all anledning -att börja ägna upp: märksamhet ät. Det är knappast troligt att rekryteringen av per- sonal;' för ändamålet kan stöta på . oöverkomliga - svårigheter. Den .doldä "arbetskraft som åter- finns” bland- hemarbetande -kvin- nor kan. säkerligen" stimuleras för. uppgiften att: hjälpa gamla —"en' ioock"för sig tacksam uppgift. Här erbjuds dessa kvin- nor, "av. vilka många önskar sig någon : eller: några, timmars” ar- bete -utanför hemmet i veckan, just. det "deltidsarbete, ” som” in- döstri” och andra företag tycks ha svårt att: ordna: Den , utbild- ning för: hemhjälpare som man -.nu . kommer. att ' effektivisera” 1 den nya. .hemhjälpsorganisatio- nen I Stockholm betraktas. som fullgjord arbetstid och: ersättes "också som sådan. ” - Bland de politiska vartierrig är "det "främst: centerri med "sin ledare "Gunnar Hedlund I spet- sen; som. gäng på "gång . under- S "strukit :vikten: av att: åldringar > som -önskar stanna" kvar: Å sinal: hemmiljöer också”. från samhäl- lets sida ges reella. möjligheter härt l.' Helt. resultatlösa har in- ite dessa framstötar varit, met . mycket; återstår att göra, Till M försummelserna hör den mycket viktiga uppsökande: .verksamhe- .Av "ren. tillfällighet har mänga. socialarbetare ute på” fäl- behov av" hjälp - men inte: kom: mit” sig för att söka sådan eller helt, "enkelt; saknat "reella chan: ser. Satt få” den nödvändiga hjäl. psverksamheteri en samhällelig Ä ogsodlingar, s kt o 3z st ä gären anser, satt undersök: - ningsregultatet. borde. vara jen . väckarklocka till "skärpning. vad gäller.; härkomstfrågorna:,; Den tiden. är sedan . länge. för- bi, då en jordbrukare fick nöja sig med att” beställa -”havre” till utsäde.:I- dag. har han' möj- lighet. att välja mellan :åtskilli- - ga sorter, alla med noggranna varudeklarationer, Dn "Men inom skogsbruket får” vi ä de flesta fall nöja oss med att få veta om det-:är ”kontinent- gran" "eller ””svenskgran”, : Och detta trots att vi vet, att.t. ex; höjden över havet har mycket £stor betydelse för att föryngrin- gen ska bli lyckad. Låt därför återväxttaxeringen bli” signalen till en översyn av 'plantförsörj- ningen! Det finns mycket att. vinna inom det” området, i is I FönsärrsINGsrRA GAR tt > hävdar. - -Läns "Tidning den : menin- gen, att det. är bättre att hålla på konsekvensen och säga nej till den gemensamma valdagen vart tredje år, även med risk attt hela Hörfattningsreformen därmed får ytterligare uppskov: Kompromissens : svaga sidor ligger, i öppen dager, Tre år för kort tid för en riksdagsperiod — vi hade” det på frihetstiden men det är två hundra år sedan, och "så gick ständerväldet ' omkull "också! : Allvarligare talat säger erfarenheten ' av , modern ” parla- mentarism att en regering och en "riksdagsmajoritet — behöver sikta längre än till en treärs- gräns: Den'andra stora sakliga svagheten är sammankopplingen med kommunalvalen. Ingen kan på allvar förneka att. den ge- > vald. k att skjuta undan de lokala kom- munalfrågorna till scenens bak- Ingen av hr Erlanders . många bands påhitt skulle vara olyckligare än "detta, Den gemensamma 'valdagens praktiskt taget enda positiva till- gång är att den tycks kunna undvika ett veto från alla par- II många” fall förutsätter det emel- tet träffat .: "på gamla” som ärel:a ; eller. vecka. "I kommer: att decentraliseras på de Upp, verksamheten, att höra sig [det arbéte Vestmanlands - grund — för vår del tror vi, att |. Ett omfåttande program för och vill bo — i sin: hemmiljö. har i dagarna beslutats av Stock- holms stads socialnämnd. Denna ' hemhjälpsverksamhet Har” tidiga- re varit” fördelad på olika funk- tioner.. Nu avser man att genom samordning " effektivisera — och framförallt utbygga den. Förste soctalinspektören Jan - Nasenius, : som aktivt medverkat till utform- . ningen avi denna verksamhet, vill peka," "på två väsentliga faktorer som. starkt 'motiverar . en hård. satsning "på den öppna åldrings-, vården,- Dels finns det så många stånna” kvar i sin invanda miljö. . lertid att'de får hjälp med prak- varo. Dels är: och blir "antalet : åldringar "så stort att man kan" få. fortsatta: svårigheter att ' på institutionell väg "täcka de behov ' som" anmäler sig, Den öppna” åld- ringsvården : har; blivit en :sam- hällelig. angelägenhet i allra högs- : ta grad, framhåller inspektör Na- >; senius.; i : "Det ” "stöckholmska” programmet . beräknas kosta” omkring 33 mil :. joner: kronör:; Socialvärden beta-. . lar, hemhjälparna, 7:40 per timme . och. mer 'om-- det gäller .nattvak. : ' De. gamla som : enbart har sin pension .att falla tillbaka på får denna 'samhälleliga hjälp" gratis, i: Har man .viss ' förmögenhet (för : äkta; makar ' går. gränsen , vid; 30 000 "kr, för ensamstående vid 20 009 kr.) '-eller 'en inkomst som är högre än den' vanliga, pensio- nen uttas viss avgift. Den : över- stiger, dock" aldrig den ersättning NH som. -hemnjälparen får, för sin : arbetsinsats. ow MN DD ”SAMHÄLLSEKONOMISKT ' Kostnaderna för. vårt pro- gram kan" synas stora, men 'i' är summan. mycket blygsam, sä-!n pen. för hela verksamheten: « alla hi REKRYTERINGEN fSöch alnämnden i Stockholm Karl. nu . distribuerat" en - folder ' till a [370 000 hushåll ; i ' syfte "att få. pi fram "presumtiva" hemhjälpare, . I föregått det nu aktuella. program-: met har. visat att: det finns visst h ekryteringsunderlag när: det "gäl-:g s. Personal; ; berättar hr: .Nase-ik ; nius, Industrin konkurrerar ju' om ' der dolda? arbetskraft; som. finns blahd hemarbetande" kvinnor, "her hemhjälpsverksamheteri:t verbjuder dem” deltidsärbete,: mm: 'det är ont: -.om.; Det: kan här "| "bli fråga dag om" några - få per! k Me t UPPFÖLJNING : Vår: hemhjälpsverksamhet 14: 'socialbyråer vi har," påpekar hr) senius., På dessa: ankom- mel ckså..uppgiften” ätt: följa Pp för hos. åldringar 'om.de är nöj- da .med "den hjälp de får,- om de har ytterligare önskemål. ete. Därigenom får vi självfallet ock: så : den. ) nödvändiga - inblicken - som. de: engagerade hemhjälparna"' utför, ..: - Det. arbetet. består av vardag- | k hi tiska detaljer i sin dagliga till-.: att hjälpa åldringar som bor —' åldringar; som helst av allt vill . . snälla ' rara! En "glad hemh jämförelse .med institutionell vård! och medicin som de kan få kost- ger; inspektör Nasbnius, som ock-latt stå för kostnaderna, det kan så .vill understryka grundprinci-| också uppstå problem med hyres- == Den försöksverksamhet som tillämpligt på andra” håll också, säger "inspektör Nasenius. . Hem- giften :torde «inte stöta på större svårigheter :än i en storstad. Sna- rdre. tvärtom. Mån har” samma ' och.-andra företag . som . kohkur- -A ten” : för, att stimulera och akti- vera.-de socialvårdande organen för -- en: verkligt :effektiv insats, alltjämt. på . sina "håll i ett gam- malt, mönster, sig uttryck i uppfattningen om att. finns det en anhör:g' som il automatiskt göra. det. sättning. Och kanske därtill offra sina bästa år för denna' uppgift. k, den ' gamla. "För många åldringar, ' denna hjälp ovärderlig. Bilden ' återfinns . på omslaget ' till den Md folder; som nu "sänts ut till de Aes Det : kan gälla! läkarbehandling adsfritt om de själva har svårt öjningar ete. I. sistnämnda fall åldringar. som bor. i' sina hem måste, respektive ' åldringar "upp: s - sj och, behöver. hjälp "ska ha' rätt. » lysas. om t, ex. de GES som att. komma i åtnjutande av den. d NA -jha "samhälleliga service. je är, berättigade till. TILLÄMPLIGT På I ANDRA HALL ooo S— Vilka möjligheter har man! tt tillämpa ,.det rogrammet ute :i landet? obr — Jag tror att' det är fullt jälpen åt' åldringar: är. lika an- elägen 'och- aktuell överallt,. re- ryteringen av "personal för upp- utsträckning industrier ; mm: den "dolda. arbetskraft fråga om." "— Men :det gäller ' "kanske" att komma med den nödvändiga ”stö- åpekar - inspektör Nasenius. —" Man" lever,” skulle jag tro, l; vilket ' bl. a. tar an ta hand om den' gamla bör an eller hon mer eller mindre Utan. er- >= Dessa si. ki. hemmadöttrar |; "utför en ' samhällelig” insats; om deras ”klient”. råkar vara en nära anhörig. Den 'arbetsinsatsen måste självfallet: ersättas. - . luppsökande verksamheten: har många stockholinska | fälllghet upptäckt "åldringar som är i verkligt' behov, av hjälp ” — de har bara; inte. kbmmit sig för eller kanske rentav inte. fått den reella . hjälp de behöver sin : dagliga tillvaro. Hemhjälp. åt gamla viktig del ch Jämhälldiga äldringsvärden Dare har gjort uppköp A ät särskilt rörelsehindrade, , är stockholmska ' hushållen. >. UPPSÖKA DE . VERKSAMHETEN . Inspektör” Nasenius” vill vidare on starkt understryka värdet av den |. ” — Våra socialarbetare på. fältet gånger "av: ren till- möjligheten :. att - få: den — "Vi höppas 'ått etterhand i den nya organisatiorien få ökade möjligheter till: mera' aktivt upp- inte 1 'sökande” verksämHet hittills': varit mi spektör Nasénit /Utbildningsfrågorna komnier att ägnas allt större uppmärksamhet för att man ska lyckas. med att skapa” en. pare som är stabil j kår; åv ”hemhjäl- skickade för sitt värv. sp >En" "tidigare gr hdkurs om 2 timmar görs till"en i "princip; -Ob- ligatorisk alla - nyanställda. De genomgås” i. regel förstal anställningsmånaderi och omfattar fyra 'dagar i följd med .tre timmar introduktioriskurs "för per 'dag.: ”Fortbildningskursen om 20. tim mar : utökas till 24. timmar och blir alltså en påbyggnadskurs. för .I diplomatisk "talang att börja 'kon- 1. tik, räcker det: inte” med en :sam- "Inet. Den mäste: föras ut i 'pråk: -Itisk tillämpning också .på det 10- "Ikala planet såväl i landsting" och - and -1971.. Men. den skall: "väljas "I på en gång > — "och. utan samröre UI vara för bränneri-' och stärkelse- :| darha: där varken skog eller beté liga : sysslor som "de flesta. be- härskar,': Det gäller. uppköp; städ- ning.:i viss. mån, ; vård av kläder och den personliga hygienen, men också, vilket enligt inspektör Na-|- senius inte är minst viktigt, att] informera : och hjälpa ifråga om] vissa. sociala problem som de gamla :kanske: har men inte kan klara upp på egen hand. .. har ju "ändå fatt några. av sina : synpunkter ' tillgodosedda”, Är det i sådan anda en författnings- reform skall Benomföras, undrar YLT. 0 1 : | OPINIONSUNDHESOKSING R- angående den svenska allmän- hetens uppfattning om Vietnam avslöjar mer om arrangörernas inställning än om .de tillfrågades, menar Handelstidhingen: Förra året gick detta evene- mang i Sveriges Radios regi, vilket starkt kritiserades. I år har undersökningen beställts av en privat grupp, men resultatet hittade' vägen till Sveriges Ra- .dio.lika kvickt som förra gån- gen, En av frågorna .var orda- - grant densamma: gillar ni eller ogillar ni på det hela taget USA:s politik i Vietnam? En andra fråga gällde omfattningen av "Vietnam-nyheter i radioprogram : och en tredje löd: vem är gene- -ral Ky? För andra året i rad . har: undersökarna totalt mörk- lagt andra parten i kriget. När Professor Edmund Dahlström, -som inom parentes sagt är ord- » förande i den göteborgska Viet- nam-kommittén, - på fredagen kommenterade undersökningen 1 ett radioprogram fann han sig föranlåten tillfoga: ”Möjligt är att man ogillar även andra par- ters verksamhet”. Det är som sagt tänkbart, Hur bristfälligt orlenterade de tillfrågade än är, lär de i varje tion och kan bedrivas med full "effekt. t tier. Ingen tycker att lösningen "är bra, men alla tycker att ”man fall inte' som arrangörerna in- . billa sig att ett krig är en mo- "Polo; | : : i”vanliga” i » En detalj 1 de "utomordentligt komplicerade problem som : be- .lysts i mentalsjukvårdsprogram- . men'i TV gäller de svårigheter som ofta möter de en gång sju ka, "när 'de efter tillfrisknandet återgår till livet utanför sjukhu- sen. "Medan folk som kommer tillbaka efter att ha vårdats på återinordnas — i: sjukhus en tid. lätt arbetskretsen, möts ofta de som vistats på men- talsjukhus av en skygg misstro, som försvårar. återinpagsningen. Det är-de gamla fördomarna om att psykiska "sjukdomstillständ är i något som drabbar männi- skor som är konstiga, avvikande, som spökar. ”inte är” som andra”, som " TV- -programmén bör ha bidra- git till att något skingra de för- domarna. Men här fordras In- tensiv upplysning innan allmän- hetens attityder förändras : — 'och förändras de. kan vi också räkna med större. förståelse. för behovet av att ökade resurser ställs till förfogande för att bo- ta de uppenbara brister, som nu vidlåder mentalvärden i värt land. På den här punkten borde me- . dicinalstyrelsen, och skolöversty- relsen gemensamt kunna göra "väsentliga insatser. . . (Västerbottens: or 0 Kuriren) | rent socialvårdande funktioner. sådana av förmedlingstjänstemän- nen" utvalda”; hemhjälpare som med" hänsyn ; till " anställningstid och; lämplighet. för : arbetet: bör komma ' ifråga : ti "kurseiy. t dagar med tre timmar. per: gång. Utbildningstiden, 1 "respektive 24 . timmar | betraktas "som"; full- 'I> ett = Umea måste Lyndon Johnsons. ansträngningar ge något slags påtaglig. utdelning i Vietnam — 1 dag står -männi- skorna- alltjärat, med en plågsam ovisshet om konflikten ens kan hållas lokaliserad, om offren skall ”begränsas” till de nuvarande del tagarna, . På längre sikt gäller det om amerikanska ledåre skall kunna ' finna "tålamod, energi "och struera en modell för balanserad samlevnad Amerika—Asidn, Kan: ske blir det "då också" ett-krav på och inom USA: att” det för sin egen skull lösgör sig. "från Asien -— som Europa redan gjort. Vil- ligt eller motvilligt, > os: : Dagens Nyheter » ä Skall ' för ' en .kommande: regeringspoli- 1? verkan i toppen ' och på! ”riksplår kommuner, : söm” den. löpande pärtiverksamheten, .: plats. för initiativ från. båda häål- len. i enlighet - med' den” allmänt positiva ' anda, som präglar ' .de båda "partiernas senaste- em den: 1 frågan, for Fr "Västerbottens-Kneiren" (fp) > Om inga nya” förhalningsinslag görs, kan. man” fortfarande ' med optimi sm se ”på "möjligheterna att få en enkammarriksdag 1 värt ned det' kommunalat ”. 5Al vn Helsingborgs. Dagblad " VI odlarkretsar anses' 'potatispri- set redan 'nu:vata så- knappt. att en ytterligare nedpressning: mäs- te "resultera i minskat "intresse för fabrikspotatisen: Därmed skul- le snabbt uppstå ”knapphet på 'rå- industrin... Liksom. betorna ' ger fabrikspotatisen värdefulla. bipro, dukter - för djurhållningen: En av: görande skillnad är' att potatisen. ? kan. odlas på de allra sämsta jor: trivs, Ett slag mot föbrikspotatir gjord arbetstid och "ersättes som sådan. Bakgrunden till "det" lovvärda initiativ "socialnämnden: i ,Stock: holm tagit för. en, (effektivisering av: hemhjälper. ät" åldringar.” :'är av. antalet åldringar. som” väntas under de närmaste årtiondena, År 1970" beräknas personer; i åldern 67 år och däröver.att - "upp: gå till 970 000, år 1980 till i 240 000 och år 1990 till 1400 000. :. at I strävandena att bereda: de gamla bästa tänkbara värdformer spelar hemhjälpsverksamheten en central roll. Det är: en” samhälle: lig uppgift som, mäste: ägnas allt större uppmärksamhet. åt — re dan. nu. ; a. es Milja arder kan bli om inte: sjukvården: nyplaneras Stockholm or) i - Enyinstitution för: utbildning av sjukhufadministratigrer mäste komma , snart om vi intet ' skall riskera ” felinvesteringar ” av ” mil- jardbelopp inom: vårdområdet, hävdar sjukvårdsdirektör ” Gun- nar Demitz-Helin, Skara, i en ar- tikel i Landstingens Tidskrift. ' För att avgöra hur:samhälets resurser på det mest effektiva och ekonomiska sättet skall för- delas mellan. förebyggande vård, sjukvård och rehabilitering krävs en fördjupad. forskning. Lika vik- tigt är dock att: en och samma myndighet skall ha möjlighet att göra denna avvägning. Den. nu ständiga konflikten mellan” olika myndigheter, som bollar de vård- behövande mellan ' sig, måste upp- höra. Ingen tjänar på den, men de vårdbehövande blir definitivt lidande på den. =: sevace De mest kritiska "punkterna i vårdkedjan är kontaktpunkterna mellan sjukhusen samt den Öpp- na värden och eftervården, Ett system fär kommiwmikation : och integration mellan sjukvården och omvårdnaden utanför "sjukhusen måste skapas. Sjukvårdsbered- ningen i Skaraborgs län har före- slagit inrättandet av en 's. k. hem- Vvårdscentral, som skall få en säå- dan förmedlande funktion - mel- lan den öppna och slutna vården och svara för kontinuiteten och konsekvensen, i värden av. pati är fullt sysselsatta söka ”beta av” de ande sjukvårdsköerna, Inte hel k kamp för att få resurserna att ka till för ändamal, vars värde samhällsvetenekar. sociologisk och bortslösade. tuation är att” samhällets ika vårdgrenar har fått en' sådan om- fattning och ' visat Sig så 'kost- nadskrävande, att en avvägning och prioritering måste komma till stånd, Härför krävs forskning och en därpå byggd" planläggning, In- gripanden av typen' statlig inve- steringskvotering - må vara” för klarlig "med hänsyn til' omfatt: ningen av Sjukvärdshuvudmän. nens, utbyggnadsplaner, "men är direkt skadlig om den. hindrar en planenlig utbyggnad av' väårdre- rationella sjukvårdsenheter inte får uppföras, kan På sikt 'vara |t samhällsekonomiskt mer skadli; In de investeringar, , som kräv. ör "en ny.och förbättrad . - ganisation, svärdor Vem skall då få tid och - ligheter, att genomföra den: möj ning på .' vilken Planläggningen skall vila? Knappast läkarna, som med - att för. ständigt väx. ler Sjukvårdsadministratörerna, nästan hopplös lig," ekonomisk, medicinsk exper. | enten. Frågan är- emellertid om man inte på längre sikt får sikta till att ge sådana centraler också Det betecknande L dagens st tis, som helt kan ägna sig at na typ av forskning. Em instita. tion för utbildning . ministratörer skull ra ett naturligt forum för forsk- av sjukhusad. e kunna utgö. inittenisamverkan kunna kk utbyggas" till en hållbar plattform |ä .Ttill, för de ekonomiska fra S som |' sagt -.den ”' kraftiga ”. : ökning |: yt i barnens” skull! Så där brukar” "det sen skulle innebära” ett ytterligare hot mot: mjölk- och köttpröduk. tionen, som ' redan är: illa ute vv de” sydligaste landskapen. | Exon i I ”kolöverstyrelsen hade det: yt velaktiga . nöjet att. "behöva 'de. mentera sig” själv. på "torsdagen, Först lät man. TT vidarebefofd.” utlövad stödundervisning '. I .ma- tematik, - fysik och franska” för tretusen, elever ' skulle inställas, Frampå kvällskvisten uppvaktade ”fT och: förklarade att de tidi. skulle det: I bli stödundervisning, Informationsverksamheten "vid skolöverstyrelsen tycks, behov av" en' uppryckning, . Det ett” något förvirrat Intryck.: ; Handelsfidningen (d ' Hundratusentals ' människor. A landet bryts ned både: fysiskt och psykiskt av "alkoholen." Det: finng bara ' ett. sätt. att motverka. ut- vecklingen,. nämligen en genom gående ;: starkt minskad”. konsumtion i. landet. Först måste man”. dock ' lära sig -att: ta alko- holproplemet på allvar, 5 oc: 2:0-; Dir > Clas . . Sjöberg, ' ikare vid d Lillhagens sjukhus, a NM a CT Göteborg « Skåll- dé' snäva "standardbegref gas "fordras . en grundsyn som. I varje ; läge har; hänsyn 7 + viden--och" "individerna 'm dömningen.' Individerna gens ”skull ”utan-:tvärtom.. -Fram-' endast " fråga. om ekonomi... jen” sådan ' syn. mäste man när åtgärder” vidtas" f-någon "riktning fedan. från! början ; bli först 7med de” syn unkter och förslag ” sam leder. till individens” bäst de till ständigt : . hår dödsoffer. "Med jämna. mellanryin Berättar telegram: från olika håll boxningens farlighet. Desto. övertygad: är: den om det: hälso täckte ja vatten. från Rts till + Hill oriktiga deleg uttömt, oråt NE liv kan källan | ”jlåta;. när namnbyråer vill: tjäna” a en hacka” på att förvandla 7 en Pettersson till? Pjonker. eller nå. .; och hajar: därför tll det; nu plötsligt: Här: och På den si gtiden... varande vara dibehållande av nu- |stod fa sad agen 1 nögtder rganisation, vilk sade: ”Om nå, « kan bli en följd av att nya och me han gon törstar, så kom till mig och dricke; Den SOM tror på mi fö inners- a skola På &' av; hans.t vatten flyta fri säger”... (Joh... av levande såsom. skriften Rö, :37-—38). > rarbetarna kom till; vår nya skolb; tenledarn ad. för ' att koppla "vat tenlednin, stora släpp sta ögonblicket, NEsrören till stadens. vat ' Essystem, 'Så konr 'det när . vattnet På för första! gången. ,betarna öppnade : ventilen och KACON Vred på en. kran, men det OM inget vatten, I; köket upp >' att det strömmade, ut gasspisen! Vattenled- NEssystemet hade av misstag gasledningarna, :. . vi inte f, många gånger 1 livet har it, att vi anslutit 053 källor! Och "hur ofta funnit vårt Uv al. därför att vi'för- 2 förbindelsen med' det ' över Löftet Och Slga livets källa! "> et är givet, att värt få vara I 1 ed med förbindelse m r Vi inta ning. skall bliva: wicy ände vatten”, som fins - N- källa vars vatten r upp med evtat.. HV :a sedan "generaldirektör. Löwbeer : Lånte. första gången den. gör pen". överhuvudtaget kunna vid: steg öch "standard är :såledeg. icke > Med ” i världen att boxare" avlidit; sedan : vädliga; 1: mänga” andra. ter. elek SS ra” det förbluffande beskedet. ' att . gare uppgifterna var falska; VisstX. :vargod alköhor ”- |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.