jämnar | NON oc . sd ok sd . se =L T. | Onsäagén den 'e rorenner jon. L Te | Trafikdöden- I mrafikdöden hejdas inte med enstaka åtgärder, hur; radikala dessa "än är, En rad, såmver- . . kande, orsaker. gör trafiken så . farlig som”den nu är, Några av , de” faktorer. som had bety- | en betydligt : : stöpre.: dsnatisslg | " omfattning: vara 'ett' verksamt instrument mot trafikdöden; Här måste emellertid påpekas värdet av en positlv övervakning, "med hjälp tet, "som - främsta delsefulla I kampen :mot. trå- fikskadorna "är trafikövervak- ning, fordonets hastighet, bilar; nas' konstruktion, ' vägarnas be skaffenhet och inte minst den mänskliga, faktorn: 'Trafiksäker- ' hetsfrågorna tycks dock åntres- ” sera politikerna minimalt trots ” att :1.200. människor - dödas ' per är och. åtskilliga. invalidiseras . och skadas allvarligt. Det kom: - munikationsdepartement vi'har borde behandla trafiksäkerheten radikala, om än kostsamma”? ät- | om en förstarangsfråga med gärder, i den samhällsfråga som berör oss alla. ' . - H Temporära : hastighetsbegräns- ningar i samband med '"t. ex. helger .med. hög. trafikintensitet Har”Bett goda resultat, Här skall emellertid: änte glömmas att. des- sa alltid "kombineras med: en betydligt intensifierad trafiköver- vakning, vilket . kan - vara” den primära orsaken, vi skall inte heller glömma de "negativa verk-1 "ningar som' shastighetspegräns- och ;; därmed ” "bl : köbildning sammanhängande ningar "har; serlökrockar ; samt 'Jängsammare och ”riskablare"”. Farterna är också redan så hö- ga, - 80—100 km, /timy i varliga "personskador ' blir. följ- den" av 'kollisioner, Men syste- met med temporära ”hastighets- "syn "till, säkerhet och trafikens : begränsningar, och” ökad. trafik- övervakning är flexibelt och bör "kunna: utnyttjas”, rätt -med : :hän- : också" regeringens” . När nu valslaget är över må- hända; ” jordbruksutr dningens och ställningsta- "må joritétsförslag ” gande 1 den framtida” Jordbruks- politiken kan diskuteras, i bundens ” sarämantr rby "lantbruksskola : a Huvsämälsäliningén för major ritetsförslaget från ”jordbruksut; redningen var ätt vår inhemska Fi livsmedelsproduktion "skall” ned- bantas till 80' Procent av försörj- |; ” ningsbehovét 'och"att'ca en”tred- jedel” av vår odlade: åker skall |. . nedläggas samt att. en ” ”pris- press”-politik skall användas" ör att. nå "detta syfte. tog «Sannolikt. kan valutslaget. tor s kas söm ett underkännande" av dennä mälsättning. Av referaten + att döma har ett flertal remiss; " myndigheter också tagit avstånd ” därifrån, ' Utvecklingen på den interna: ”tionella ' livsmedelsförsörjningens ' område och den tilltagande hun: gerkatastrofen ' i världen här "föranlett en rad ledande politi- a -majoritetsförslaget . ;'ker I olika länder att förorda en ""produktionsstimulerande' politik XY syfte att; kunna i, ökad 'ut- sträckning" bistå" "de svältande ; folken, och har samtidigt vädjat ” om solidaritet de rika länderna emellan för en sådan strävan: ' Mot denna bakgrund ter sig och" rege- ".ringspolitiken helt omöjliga att h grunda "en framtida jordbruks- , Politik på. En allvarlig ompröv- ning bör därför göras innan de slutgiltiga förslagen framlägges. Många års utredningsarbete har använts för framskapandet av en linje - I jordbrukspolitiken, som mäste betecknas såsom Ppas- serad av utvecklingen innan den ens hunnit passera remissmyn: digheternas skärseld. : Den politiska studiegrupp, som "en stor del av majoritetslinjens sz förespråkare tillhörde kan möj- ligen ha bidragit till'att även andra målsättningar än direkti- .vens råkat spela in, Den tilltagande nedläggningen av mjölkproduktionen kan san- nolikt härledas till hotet om en . kommande prispress, Utveck- "lingen är allvarlig inte minst därför att den samtidigt betänk- ligt reducerar produktionsunder- |. laget för den inhemska .köttför- " sörjningen, Orsaken är en redan nu bristande lönsamhet, vilken därtill utlovas bll ännu sämre efter den 1 september 1967. Det är dock felaktigt att betrakta da- + gens situation som en ödesbe- stämd utveckling. Istället finns det all anledning att noga ob- servera den snabbt skeende för- sämringen i vårt försörjnings- underlag. Jordbruket måste inges trygg- het för inkomstbildningen fram- över, Ett sådant besked behövs snart. ganski SN w omkörningar. | att" allt - därmed . uppgift” för polisen: "fik. " Bilarnas, konstruktion ur tra fiksäkerhetssynpuxrkt - - borde - äg- nas mer uppmärksamhet från » bilfabrikanternas » :sida, . Proble- met; är "här : att uppfattningen om" bilen som slit-och-släng-vara ”tycks ' gå före mer "genomarbe- » tade -och. trafiksäkra fordon en- ligt ”trafiksäkerhetsforskningens v Glädjandé nog ”tjokå dock in- te minst: de Svenska bilfabrikan: "terna. ha” fått upp: ögonen för ' säkerhetsproblemer,: och 'nu:'gäl: ' ler'det för" bilköparna att : mera än "hittills trycka på säkerhets- Kraven i -bilvalet: I. a - Vägarnas beskaffenhet är åter- igen en fråga som "främst berör "det "allmännas i resurser... | korsningar I skilda plan, större åtskillnad mellan: gångtrafik och fordonstrafik : och ;flerfiliga' vär gar" fordrar” stora ' ekonomiska satsningar;«. Dessa: skall, emellér- «tid. tvägas” mot ". .sparade ;' männi- skoliv förr än - mot andra :-bud- getposter... Vägarnas : » beskaffen- het kan också : vara: en. fråga om vägbeläggning.som inte blir livsfarlig . när. den” blir vät el- om : vägbeläggn: ingen år” "ljus eller mörk. De så”vanliga svar- ta vägarna motverkar radikalt dör krav: på välinställda” "och e&f- fektiva.. ”strälkastare 7 som” ställs vid bilbesiktningar:. Värje bilist vet att'en "svart vägbana” form: san älbyggda väg: farander livsfarlig s inkompetent: förare” framför” for. dont; - nee : skriver Ersson . ordbrukarnas te hjälpa, Danmark” bättre än. vi gjort hittills.: Det. räcker inte att enligt avtalet inom Eftas ram: bi ja dapsk jordbruksproduktion: v 'Om. arbetslöshet är det pro- blem som danskarna söker lösa genom en omfattande-jordbruks- produktion borde'vi kunna över- väga att använda 'pengarna' för att överföra dansk. arbetskraft till Sverige och ge den lämplig sysselsättning "här... Ett annat alternativ är att: :vi för dessa medel ställer skogs- plantor till Danmarks förfogan- , de. Danskarna brukar: nu: stora . arealer som är föga lämpade för rationell — jordbruksproduktion. De skulle i stället kunna göras skogsbärande. Därigenom skulle den "danska jordbruksproduktio- nen' kunna reduceras, effektivt. Den lösningen anses som bekant vara lämplig för svenskt jord- bruk' och borde dä även Passa, i Danmark.” : '- Detta är ju vckså ett.” ver samt sätt att mera "varaktigt 1ö sa den här” sortens problem. > DE MARKNADSMASSIGA FAK- : "> TOBERNA . ; «är ofta — men. långtifrån a all- tid —" ”rättvisa”. i den. menin- gen att de premierar kunnande, ” flit, effektivitet, 'skriver Sven s ka Dagbladet: : Undantagen är: många. Om + t. ex, en hel bransch' råkar 1 svå- righeter, kan en mängd yrkes- rer bli övertaliga, och deras spe- cialkunskaper hjälper dem inte » stort, om de t avvaktan .på om- skolning måste-vända sig till en ny 'bransch, där de hänvisas till enkla och lågavlönade rutinsyss- lor." Särsklida svårigheter finns riktlinjer, "även om dessa". bilar | Väg: q Föreningsbli datt: vi mås: : "dra med 20 milj. kr. för att främ-]- kunniga och duktiga funktionär | - ” ”Tidnihgén: Lantarbetaren, organ för- Svenskä'. lantarbetareförbun- det; har liksom "många andra tid- skrifter 1 ledarform gjort en anar lys av soclaldemokraternas - valt nederlag, .Lantarbetarens artikel, vilken; i 'enlighet med traditio- nerna'1 denna tidning är' hällen i en Jug och sober stil, inne- håller 'synpunkter som kan' vara värda 1 vissa hänseenden en när- mare granskning, i andra hänse- enden ett understrykande: : Tidningen anger speciellt" "två områden, där man genom , olyck- liga: utspel : kom. att vända ,vin- den mot socialdemokratin; :bostä- derna och jordbrukspolitiken, Be- träffande jordbrukspolitiken: skri- ver tidningen" bl; asvs tot Sättet att presentera ”den' nya jordbrukspolitiken gav. många väl- jare "ett" intryck "att 'socialdemo- Pkratin spelade ut' konsumenterna motijordbrukets. befolkning. Detta gav dels, en felaktig bild av. vad den. nya. "Jordbrukspolitiken 1 stort jäneébär så som. den'har. dragits upp av ”konsumentsidan”. i jord- bruksutredningen; dels en 'felak- tig bild av socialdemokratin, som mer än. någon. annan. rörelse. vill bygga upp och: befästa 'solidarite- ten .mella olika grupper i sam; förstår mycket. väl, att ud ningen :-Lantarbetaren' vill: gjuta en' del olja på vågorna. Tidning- ens " formulering - är” dock; 1' det ovan. givnå. citatet. inte. överty- gande, «då man säger, "att många: väljare "fick" ett ,intryck av att; Joclälderokratin + spelade ut ;kon-; folkning;.Vad var, det eljest man” gjörde?.. Hela. upptakten alltifrån: den. 14. mars 1966, ' då . socialde- mokratiska -partiet höll en press- konferens i anslutning till lands- hövding ' Gösta - Netzéns föredrag ' vid « Lantbruksveckans . öppnande, | gick ut.på att skapa en misstro från de stora konsumentgrupper- illegal - försäljning och "olaga in hehav äv. narkotika från. två till at storhandiarna” i branschen. Myc- ket, , beklagligt sär det émellertid iksdagén 'samtidigt ; avslår örslag . att. L lagstiftningen. i dra en gräns mellan, -närkotika- hajarna, och personer som jär ”eip hård kriminalisering - av | själva! narkomanin är, förkastlig jär: human ; "och: medicinsk. Syn. "punkt: Den' 'kan bl; a. innebära "att en "narkoman: inte” "vågar: ge >sig till känna för att söka vård, ar ItHanäelstiäningen): torn. De som a arbetar: inom en industrigren ; med svag lönsam- - het” har "små " möjligheter '' att "snabbt: förbättra ' sin ekonomis- ka - ställning... . Där ingenting finns attita har som bekant t.o.m. . kejsaren förlorat sin rätt. Räc- ker inte marginalerna för: lö-. -.nehöjningar;" som I' och för sig "kunde vara motiverade; så står : valet mellan lönemässig restrik- » tivitet ; och -— :åtminstone på - sikt. — "verksamhetens avveck- ling... ” «2 Det sistnämnda alternativet är. : i praktiken ofta inte så behän-. digt och smärtfritt som det kan Jäta i en. teoretisk” debatt. rt CRIKSDAGSARVÖDENA . - Det kan” "möjligen. synas, en smula "anmärkningsvärt, att det ör; sådana .regerings-' och riks- : dags edamöter, . som” under "hela året och ' särskilt "under hösten predikat "återhållsamhet och. s0- . lidaritet på löneomräådet,; inte fö-. refa er, att. ha. behövts så stor .självövervinnelse för att vara .med om "beslutet: om höjningen av riksdagsarvodena, anser Up. .sala Nya Tidning:. '..>LO-ordföranden' Arne Geljer "har inte "hörts jämföra höjnin- gen av det arvode han får som "ledamot av" ”andra - kammaren med de löneökningar I kronor s räknat som : tillfaller ' låglöne- grupperna genom årets avtals- rörelse. Civilministern har ve- terligt inte ingripit för att hålla igen ökningen av statsrädslöner- nas Detta exempel visar verkligen i sin helhet hur en -lönejuste- ring kan genomföras utan strej- 'ker och lockouter om endast lön- tagarna ålägger sig moderation "och visar solidaritet mot and- ra grupper + samhället, . Parterna "på, arbetsmarknaden mom sto delar av låglönesek: | har "bestämt mycket att ära; tl skåda ; enbart ' missbrukare, En 1 prin- a nas. sida mot jordbrukspolitiken. Och långt mer än detta! Man för- sökte” inbilla konsumenterna 'att situationen Inom jordbruket. var sådan, att man skulle kunna till- föra konsumenterna stora vinster i-form av billigare livsmedel ge nöm att införa en ny.jordbruks- politik, Det är ett alltför långt tillmötesgående + när , tidningen Lantarbetaren, om än på etb för- siktigt sätt, försöker hjälpa par- tlet med att förklara bort: det aggressiva utspelet och dess verk: liga innebörd, = Ms I ett hänseende' är. dock tolk: ningen riktig. Man skulle kanske ha nått'andra resultat om man hade fört en mindre utmanande debatt och försökt att. på den vär: gen bibringa konsumenterna upp- fattningen . att något stod- att vinna' på en”radikal omläggning av. Jordbrukspolitiken, Nu: skicka- de man - istället: fram. på :jord- bruksområdet okunniga, personer, exempelvis. professor» Assar Lind- beck, vilka genom aggressiva och synnerligen osakliga." inlägg helt enkelt 'torpederade hela den till- tänkta : strategin,. Frågan: är helt enkelt :om någon av de socialde- mokratiska -: agitatorerna' : inför 1966' (års '. val . tillfogade partiet ifråga större ' skador: i vad -gäl- ler : den » jordbrukspolitiska'' sek- torn . och dess :effekter än . just professor ' Assar Lindbeck.: Hans argumentering var sådan att den av de allra flesta måste ha upp- fattats :som en :verklighetsfräm- mande teoretikers : lösa - spekula- tioner. och : Ingenting.. annat.: +; .-- sumenterna . mot jordbrukets be-;. , Det: finns , även- anledning: att något... diskutera - Lantarbetarens uttalande om 'den felaktiga . bild, "som: olika grupper ; ;kom - att. få av . socialdemokratin;. ”som : mer än någon annan rörelse vill bygga upp och befästa solidariteten mel. lan , olika: grupper. 1 samhället”. Det .kan inte förnekas att social- demokratin under. betydande epo- ker har arbetat i en riktning som inneburit befästande ' av solidari- tet : mellan grupper i: Men" är. det "inte just” det nya jordbrukspolitiska utspe- let saknade varje uns av dylik inriktning som programmet: firå- ga av allt. att döma, blev, en :all- varlig "stötesten "1, .valet7i.I och. :T med det Jordbrukspolitiska utspe-. let' 1966 slog: socialdemokratin in på” en : helt" annan väg än tidi- gare. "Man: trodde sig tydligen ha | kommit” fram” till "en ' punkt, där man. på 'grund' av att jordbruks- -] befolkningen hade sjunkit till:eén obetydlig ' numerär . kunde - våga att' spela” ut : propagandan : mot denna grupp” för att i stället vin-. na andra' stora grupper. Man gav -helt enkelt 'upp. tanken på en so- | ;Hlidaritet mellan: olika" grupper” il samhället..-' Man + offrade - denna tanke ,och gav. sig ut i en hän- syhslös propaganda? mot en mino- r.tetsgrupp.. Det är.svårt att. säga huruvida : väljarkårens ' reaktion mest: :berodde -på att man' genom- laget ' r. pästäendena om möjlig- heter. till. billiga 5 Flivsmedel eller om missnöjet över: hetspropagan: dan mot jordbruket var ett.star- kare". motiv : för: den . inställning väljargrupperna' tog. . Det : torde väl närmast röra sig om. ett. både ål TT varje fall. | konstate: ras, att det inte finns någon, möj-. lighet ' att förklara . bort den” 'so- cialdemokratiska iu "inställningen, och propagandan” i: sjordbruksfrå. : det; ytterst svaga under-' Säll q och skörd - tåg komentarer [ gorna 1905 och 1966 med något allmänt tal om partiets" strävan till solidaritet. ..Det” må helt en- kelt. konstateras, att man från: gick denna: inställning, I den mån den tidigare varit befintlig, på ett ytterst markant sätt, + 1 I Lantarbetarens "ledare. fram- hålles även att'endast' statsminis- ter Erlander '”från ' början och med .- övertygelse talade 'om det solidariska I jordbruksprogram- met”, ' När .'statsministern - och praktiskt "taget ingen mer. talade .Jom solidaritet 1 detta 'samman- hang, kan det möjligen ha berott på . att statsministern på grund av de. många ' bestyr 'en ;partile- dare har inför ett val helt enkelt inte "hade 'haft tid att sätta sig in 'i det soclaldemokratiska jord- bruksprogrammets .. innebörd i detta hänseende... När han, talade om solidaritet, . kan det alltså möjligen ha varit. på det sättet, att. han. tänkte. sig att program- met borde. vara., solidariskt. De som var. närmare insatta i, frå- gan visste. däremot att.så inte var fallet, De visste att det lan- serade ' programmet ' helt enkelt innebar ett. hot ' om: orättmätig press ' på : och. utsugning .av. en grupp 1 det svenska samhället, Detta, kan väl knappast under- strykas. klarare än vad som har skett 1:Lindbecks och Gulbrand- sens skriverier om t, ex. det be- fintliga kapitalet inom det svens- ka. jordbruket, vilket dessa båda anser ' bör ' kunna "förbrukas ; av jordbrukarna: innan . dessa 1 ' pri serna : på: jordbrukets : produkter behöver täckning för kapitalrän- torna,, Denna . förkunnelse. har. ve- terligen. ické ” motsagts från so- eialdemokratiska ' parttet. Därmed har partiet också godkänt den av bl. a. hr: Lindbeck lanserade ut pressningspolitiken, . «Det finns 'slutligen skäl . "att starkt. understryka följande pas- sus i. Lantarbetarens. ledare: ”Om syftet ; med -utspelet . från i våras ' var att. vinna : ett . star- . | kare” stöd. bland 'konsumenterna främst; i - storstäderna, , så .-visade det .sig” att. :söcialdemokratin, för- loråde.. mest./i. städerna, men kla- rade sig- förhållandevis . bättre. på landsbygden”. N gon mån kan förklaras” därigenom att människorna . ute.” Iandsbygds- missnöjda. . med : den "signalerade jordbrukspolitiken . och” att: .stor- städernas, befolkning. med skepsis betraktade .:såväl.: ijordbrukspoliti- ken. som bostadspolitiken, Så som resultaten : blev". kan orsakerna tanken inte "blivit så fulltalig ek distrikten . i' första rummet.'.var | Nr De ryska ledarna fortsätter sina ansträngningar . att få till stånd en kommunistisk världskonferens vars syfte ' skulle vara" "att 1för- döma Kina, Att anslutningen till ler helhjärtad som "Kreml hoppats får möjligen ses mot bakgrunden av'de” mänga ovisshetsfaktorerna i dagens Kina; För, ett rödgardis- ternas Kina 'kan, väl exempelvis inte ens det djärvt balanserande Rumänien ha , något , ,till övers, men "kanske hoppas Ceausescu och hans meningsfränder på and: ra håll på så stora förändringar i Kina att den: definitiva: klyv- ningen av kommunistvärlden skall kunna uhdvikas? : . Svenska Dagblad et” " Det verkar” visserligen" nästan för bra 'för att. vara" sant, att man äntligen efter ; många 'ärs segslitna och av- korsäde' ankla- gelser fyllda, debatter skulle kun- na stå Inför författningsfrågans lösning. Men. - valutgången . har sänriolikt 'gjort' klart för -.hr 'Er- lander,' "att ingenting står att .vin- na. i för soclaldemokrating del. pål. en ytterligare förhalning: Under sin. utdragna 'reträtt 1 debatten från position till position har han också slutligen; nått en punkt, "där ytterligare dröjsmål blir så ge- nomskinliga, - att. han säkert. in- sett "att det är klokare:'att helt byta tak ik och i”stället övergå på en positiv handlingslinje. I radioduellen uttalide han. sig så klart « för "en: snabb- lösning av författningsfrågorna,; att någon återvändo: nu, knappast r "möjlig. Detta. är. en. stör. seger för . oppo- sitionen, ' även : om hr. naturligtvistinte "vill medge; det. ”Taxeringsvärdena ' höjs - > och CS. Det är en " kniptångsma- |] . növer som: mäste: tilltala finans- ministern, / Styrkt av: det: :välvil-| Knappast förklaras på annat: sätt. liga, mottagande, som utrednings- Fredagen den : 16 oktober . 1964 exploderade: den ' första kinesiska kärnladdningen' i Sinkiangöknen, Detta innebar i Pekings ögon. en. stor. "teknisk. och : politisk" fram- gång, --Västerländska -, bedömare framhöll emellertid, 'att-det ännu; skulle . dröja länge innan. Kina blev , en kärnvapenmakt . i ordets rätta . bemärkelse. ". Man saknade nämligen . kvalificerade; svapenbär rare. | har nu kommit ut med sin sjun-” de årgång; Det är en innnehålls- rik. volym . både "vad "gäller text, och bilder. Färgbildstekniken har. utnyttjats flitigt och bättre än ti-: digare. Bland de fina bilderna för-;;. tjänar några-av Lennart Nilssons mästerskott ur serien. ”Ett barn”: blir till” att nämnas, >: . "Med, sin skildring av! hur ett. barn utvecklas har Lennart Nils. son skrivit fotografhistoria, och - han belönades" också med titeln.- ”Arets fotograf” för jobbet. . När ett foster är 8 veckor gam.” malt har det en längd av 3 cm; Är alltså något längre än .ett van-'. ligt '40-öres "frimärke, .Efter 4: 1/2! månad har det blivit 20 cm och ' upptäckt att tummen är ovanligt -' lämpad "att" suga på. Det är en: helt. fantastisk serie bilder Len-” nart Nilsson producerat. I ' Aktu- ellt finner. ni några i mycket bra färgreproduktioner. Färgen har i övrigt utnyttjats till att presentera vackra hästar och vackra damer, snygga ”bilder,' störa idrottsliga prestationer, som skridsko- och ' fotbolls-VM, inter- nationella .segeltävlingar och an- nat. " Liksom” tidigare är "materialet - omväxlande och rikligt i Aktuellt. Det spänner över allt det som be- nämns nutidshistoria. De stora in- rikes händelserna är noggrant be- vakade, liksom . det .som hänt utanför vårt lands gränser, Det var en kall vinter vi. hade sist, och det var mycket snö. Ak- tuellt redovisar i text och bilder. I: våras -kom översvämningarna, då tog kronprinsen studenten och ryckte in till militärtjänst. Det var Harold" Wilson som vann valet i England, det var Kai-Uwe von Hassel, den västtys- ke försvarsministern som hade det svårt bl. a. på grund av alla olyc- korna med «<Starfighter-planen. Och Verwoerd blev-mördad 1 par- lamentet, Vorster kom 1 stället. -| sv När man bläddrar i -Atkuellt märker man att år 1966 varit hän- ” Holland Tursessan "Beatrix! fick i mars sin hjärtans kär, den ästtyske. diplomaten ' Claus von Amsberg. Men det var dramatik kring deras förbindelse och kring av vä: bröllopet. . HoHändarna '' kastade rökbomber under brudparets färd genom "Amsterdam. De ville inte se en medlem av. Hitler ' Jngend : som holländsk prins, " : terar ett rikt material med mäng- der av "bra bilder. från hela värk den. Aktuellt har blivit ännu bättre. Och "boken är försedd med ett re-' gistér, som gör den mycket bra som uppslagsbok. Det är fråga om nutidshistoria, i bekväm förpack- ning; en bok att återvända till un- der diskussioner, -.eller då. man 1. andra sammanhang söker stöd för sitt minne. ” (Hans Norling, Erland Jacobson, Ove Sandell, Lennart Strandberg: Aktuellt 1966. K G Bertfnarks för- me AB, . Malmö, N En kvinna är inte äldre än hon ser ut — om det inte är' en an- delsemättat, Redaktionen presen- 2 ningsvärt ' kort. Amerikanska be- . Torsdagen äen 7 oktober: i år .jicke utan en' viss ironi, att. ut- t vecklingen av :de kinesiska robot- ) vapnen leds 'av.en i USA' utbil- igrad vid - California Institute of > blygsamma ; prestanda för att ut- -| tar lämpade för robotbestyckning. :I robots . prestanda, "men" bland ”en ”l ganska. enkel robot av. V s1- -typ Andra: bedömare anser” att robo- ten skulle kunna ha medeldistans- prestandan, på ca 650 km, ' att Kina tydligen har ekonoimiska, tekniska 'och, industriella tillgång- ar som medger tillverkning av såväl kärnladdningar som vapen- system ' för. dessa, dömde tI slutet av förra året, att Kina under 1966—67. skulle kun: na producera ' klyvbart material: för framställ: ning av ett min laddningar samt! för att -genom- föra 'ett ' begränsat utprovnings- program. Samtidigt bedömde han; att en medeldistansrobot' skulle kunna bli operativt användbar un- der 1967. Ett större antal utskjut- ningsanläggningar skulle kunna vara utbyggda 1968—-69,. såg det även sannolikt, att.kine- serna arbetar på ett robotsystem |Vä, endast ' tänker med , interkontinental lem har nu alltså även konstrue- rat étt vapensystem, varigenom |Pengar och gåvor, den politiska - effekten av .kärn- tjäna andra, får"vi del av:stora : till innagavs "att man genomfört ännu: ett kärnvapenprov:— --det. fjärde i ordningen... Denna "gång var det, emellertid; inte 'bara- frå- ga om en explosion, nu fanns ett vapensystem ' med i bilden: ” en robot av något slag.” .. Steget: från - förberedande prov med, enbart "laddningar / till funik- tionsprov : av -:laddning plus 'va- pensystem- synes '-vara . anmärk- dömare .. framhåller” emellertid, dad vetenskapsman och tekniker: dr . Tsien :Hsue-shen,. Denne. 57- årige -robotexpert'" har" tagit /sin Technology . och "ansågs där som en. briljant. hjärna... Rent: teore:] tiskt: hade man tre vägar 'att slå” "lin på då det gälldé val av vapen- :. 1 bärare: flygplan, robot. eller kom- binationen, ubåt och "robot. De flygplan som f.: n.' finns tillgäng- liga .-torde- -emellertid ; ha ” alltför göra ' en. tillräckligt kvalificerad plattform för "en ' Kärnladdning. Däremot "anser -vissa-' bedömare, att man i Kinas flotta har ubå- DÅ första steget. har tydligen dock blivit” att ' utveckla '. själva roboten, Det är. givetvis, ännu för tidigt att uttala sig om dennå del" experter anses. det vara en med en räckvidd på 15—80 km, d.v.s, en : räckvidd «Man kan emellertid könstatera; Försvarsminister McNamara - be tillräckligt med e lager av kärn- Han an- Kärnvapenklubbens femte med- CV sterbotten SKuriren . extra ' villaskattén N förslaget ck "begär hr Sträng en skärpning, Han vill att'100.000 och : inte -125.000 "kronor skall va- ra det'taxeringsvårde som utlö- ser ” lyxbeskattning; : Justeringen kan förefalla blygsam men :inne-, bär dock en fördubbling av'den nyå -'ékattelnkomsten, "Utredning. ” en Insåg uppenbarligen . inte alla, mjölkkons. "rätta - värde... sann 2 - Handelstidningen: SJ Mas RR säkert”, att. regeringen följet :hy- resrådets förslag - till - hyreshöj. ningar, . Inrikesminister hansson tycker inte, om att av. vecklingen' av subventionernå står ”Isä. ojämnt och har. bostadspolftis- ka. kommitténs förslag [2 avvecklingsperiod, under'”remiss- behandling. Kanske han efter: den våldsamma reaktionen på hyrés- rådets förslag” jämkar på : budet och. "den: gamla” sanningen . upp. 'repås, att” "även hårda krav kan betraktas som ? rena välgörenhe- ten -om: de ställs I relation: till ännu; hårdare som framförts.” Göteborgs/Tidi Ingeri” Både offentliga och, privåta a betsgivare måste lära sig .att. be trakta en relativt " hög: genom: snittsälder”.. hos personalen inte som något handikapp för, instt- [tutionen och företaget, utan som en självklar reflex av -åldersför- delningen -i "samhället 'och ' "söm ett. ” uttryck”. för en. dembkrätisk personalpolitik, so : gt temporärt förande. av villor) Erlander Idar "På hemmamar naden Har och Lin eflyg.. under . senare” är avsevärt förbättrat - sin. servide. . Det tidigare" talet :.om svärighéte T- nia att hålla Savgängs: och". an- troendet”” för. "säkerhetsanör dning- arna vid t. ex. Ängelholms." flygs. Jprats som låg. öde under r läng” tid. ningar. "Vem ompensöra förlusten? ” motståndare, ” ällglösa tiska. riska exempel ”bäde nära ' och på längre. håll. : s "Politikerna skriver ut väjtöt växlar som; kommer att bl pro: mer. "inflation, längre köer"o. sv. . rofessor Erik Dahmén =,” Sannerliger; sannerligen" säger jag eder: Om icke vetekornet. fal- ler i jorden och: dör, så förbliver . det' ett ensamt .korn; men om det ' dör, så bär ' det "mycken frukt, (Joh, 12:24), ” En ' "vårmorgon då jag stod un». der: den stora eken i trädgården : bakom 'vårt hus, :tänkte -: 'jag på den här bibelversen. Där" ekollo- nen hade " fallit. på ' hösten ' och låtit sig begravas 'i' jorden, hade en mängd små''skott vuxit upp. Vart' och ett var i stånd: att växa till: en, kraftig. planta, :som " så småningom: källa kunna yttas . och” växa upp :' för) att erbjuda o5s sin skönhet o 61085” skugt ' - 3 "Men litet vid sidan i en ädre stenig del av 'mitt> bergsparti, låg" ett ' ekollon "helt och odelat, Eftersom 'det inte hade:dött, väx- te' det. inte nu':'och skulle. "inte frambringa "skönhet och. skugga. Om vi bara lever för oss själ På: vära egna räckvidd | behöv och önskningar, komrerivi och att detta' skulle kunna pro- att förbli ensamma utan: att frain- :. vas inemot 1975.- bringa någon frukt, Men. när vi låter våra själviska" Intressen ;be- gravas och osjälviskt ger' av vära så att de kan och .vå. b nan kvinna som: ser, ; (Forts, å då Dn: fadddneben I frukt. Nu är. "det förstår Inte riktigt: N Det. finns : I gott" om: håsto- I Se
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.