NA yt Anpassningssvärlgheterna , för Invandrarna utgör ständiga prob- lem och ”vad' som hittills har gjorts från samhällets sida' har visat sig . vara > otillräckligt]. ler på hur pr tor- nar: upp sig 1 lika 'snabb-: takt! som utlänningarna strömmar in "1 vårt land visar att det behövs långtgående Atgärder. ” "i I en riksdagsinterpellation till inrikesministern har hr. Sjönell ; (ep) tagit upp ett fall där fins: Oka" starta en rent finländsk facklig "organisation: med rätt att.föra förhandlingar och: agera 1 fack: "liga frågor. Försöket 'har dock Ante fått. stöd varken från fack- liga "organisationer ' eller. från arbetsgivaresidan, - Frånsett att " försöket. helt strider "mot våra fackliga. traditioner. är-det-också olyckligt” om "det bildas fackliga mlnoritetsgrupper som represen- terar ollka nationer. .. i = 3 . Samhörlighetskänslan — mellan ilandsfnän ; skapar 'en' viss. gro- grund” för. separata aktioner och dét.. bildas .lätt - ”ghetton” - för åkilda intresseområden, Den fin- ARNE LUNDBERGS FRAÅNA OCH. BEFOGADE KRITIK mot den svenska ”avtalscirku" Sbenti bör kunna! slå hål på "det ;pangar av stabiliserad ;självbe- : låtenhet som länge omgett våra :arbetsmarknadsorganisätionérs :; "agerande 4 avtalsfrågor; menar "Västerbottens-Kurtren: Man "har .morskt satt upp kal- ; "Ja handen mot staten och menat , sig ha hittat fram till det bästa « "> av system för fria löneuppgörel- |. . ger... Det: långa - skedet . av ”bibe- hållen fred" på arbetsmarknaden har åberopats' som .övertygaride :.ocK "helt kritiknedmanglande be » "vis. på "uppfattningens "riktighet; ". Den:rullande' och, allt mer svår: ' behärskade inflationen har emel- - lertid sakta :underminerat -. all- mänhetens' trosvisshet, o. SACO- striden har satt i gång allmänt kritiska ' funderingar. : Hr .Lund- "—bergs öppna -och' oförbehållsam- - ma kritik :kommer "att sätta igång en omprövning, vars räck- "vidd och resultat ännu inte kan överblickas. :' Han ' formulerar » klart vad. många: tänkt, ' nämli- gen att hela avtalssystemet och uppgörelsemetodiken undan :' för "Undan börjat växa parterna över fuvudet. Det går inte för 'par- terna att bara förtsätta enligt modellen, att ”det gäller att kapa ät sig så mycket att man är på Säkra sidan :för egen del-även I” «' Om priserna stiger”; sbet ” kom- mer. inte att. finnas! någon sä |: ker sida”, om alla gör. likadant. 3: Helt orimligt är det också, att' själva uppgörelserna numera ”ge-] . nom ' organlisatlonernas.;. kapp- rustning och centrala ' makt: - samling resulterat-:1 sådant lö- nekineserl och sådana långmang- : Hngar, att medlemmärna får vän- ta månader och halvår och än- nu längre på besked om sina lö- -ner; Så här kar "det 'bara inté få fortsätta. N ” - Den svenski arbetsmarknaden har gott rykte för , resonlighet och fredlighet, och just därför bör det finnas anledning att med hr Lundberg ställa frågan: skul- le-inte verket krönas genom att de svenska förhandlingsparterna först i världen också genom kom- promisser: och förnuft försöker skaffa sig kontroll över löneut: " vecklingen? - '« « Det: är nödvändigt ätt arbets- > marknadens” organisationer nu på allvar” ta itu med den frågan. OM IX XVILLOR ..cskriver Nya Wermlands] ov fidningen att en gång un- » "der en. valrörelse då egnahems- Ägarna” kände sig ' hotade av . drastiska roffaråtgärder = gav Sträng det svaret att de intet ha- de «att frukta, Genom den. nya propositionen ökar man trycket på villaägarna, visserligen med den finurliga motiveringen. att det endast gäller att krämma åt lyxvillorna: . " Det går, att avfärda det hela . med en axelryckning och säga att de rika Knösarna har råd att betala för att de bor. Men man glömmer vid ett sådant resone- mang att en villa för ett taxe- ringsvärde av 100.000 icke un- der. nuvarande förhållanden: kan kallas en lyxvilla och alltså : ej bör utsättas, för något som 'ter a sig, som" en straffskatt på lyx. . Försåvida detticke överhuvudta- get anses som 'en lyx att bo—hr ' statsministern hade ju under den . för honom så sorgliga valrörel: sen endast det receptet att man skullé stå i bostadskö, "Det farliga är att det nya be- skattningsvärdet' endast är ena skänkeln på den kniptång, var- "med man fångar in ''villaäga- ren. 'Villaägaren finner snart att > han sitter 'i skatteutpressningens rävsax 'och att hans :med svett och! möda ordnade bostad plöts- ligt "blivit en lyxbostad, fruk- « tar NWT, | =] L T "Fredagen den 25 me 14960 1 T= = arbetare : i Sverige försökt | : finns för dem inom "de svenskå -< högern. . När man:ibedömer den : går inte. Då: kommer .yttrande- ländare som försökt bilda : :egna organisationer. ser; vistelsen här 1". Sverige "som, rent : "tillfälligt och återvänder. sedan de. tjänat ihop: en; :reell. summa pengar: De menar. att det inte-är lönt ka sociala. "systemet och. lär. sig språk. och svenska vanor. För 'dem "är ifsoleringeh naturlig även "om; "de-.skulle ha 'en, viss ”nytta' av 'att lära sig; svenska språket "och här. våra, traditioner verkar. . ”Det är här samhället." : gripa” in” med en. ”intensifierad informationsverksamhet., Årbets. . marknadsstyrelsen” här >ivisserli- gen redan , utökat sin; informa- tion för invandrare, och många företag.. satsar, härt : på ; ;anpass- ningsyerksamheten för! sina ut: -ländska anställda: '-- Men: denna "informätionsverksamhet är gans- -kä ny och "man 'vet inte hur den verkar, « se 7 "Informationen. ol e "fackliga förhållandena" är” tydligen "mint mal, en” "säk som - de ' fackliga . organisationerna borde uppmärk: samma, .:Det: räcker. inte. med att man : Kommer, med” informationen tt: så "eller så" bör” ni: inte” 'gö Samhället bör kusna ge Utläkningarna. ånd- ra "alternativ; och . "bättre : inc ir . mera .dem' om: de förmåner "söm i fackliga ' organisationerna. =, En . smidig anpassning på arbetöplat- sen måste ske, men informatio- "ner: måste" serveras de invandr rande. "redan i deras hemland, Den” bristände:" informationen om . det : svenska: samhället" . d "allmänhet: ch de: fackliga::för- + hållandena, i synnerhet: kan” leda till? isoleringstendensér , som farliga både för 'de invandrade och. det svenska: amhället, är tt det .nu inte finns anledning till. 'uppniuntran för” ökad, i =” Mianser 'att r talar mot" lösningar "sådana som -presenterats "av :folkpartiet'. och här "frågan måste man ta hänsyn tillibåde tekniska" och ekonomis; ka realiteter." Antalet: kanaler «= » både när : det; gäller radio och television... är begränsade,. ; [Det kan aldrig, bli: fråga om mer än'. ett fåtal företag: :Med hänsyn, till de :stora] kostnader som är förenade med televisions- , sändningar. kan ' det :. bara :+ bli penningstarka intressen. som kan engagera sig. Att”ge ' dessa /ett så utomordentligt” medium 7; ått "förfoga över. efter: :gottfinnande friheten verkligen i fara, : änskemål om starkare insat ser från TV:s sida när det gäl . ler "regionalt program, . utbygg- » nad och stöd åt vuxenutbildnin- "gen är' andra faktorer” som ' ta- lar för ett fortsatt samhällsinfly- . tande över. detta ”genomslags: " kraftiga medium. mn oh "STORSTADSTILLVAXTEN ÄR: » INTE ÖDESBESTÄMD, skriver " Jordbrukarnas Föreningsbrad:. EF en kom- /mentar till en skrift ' av profes- + Sör Willtäm William-' Olsson; i vilken denne hävdar, att storsta "den är dyr: a 3 "Att JF gör dessa "båpekanden sammanhänger även ' med ” att frågan har ett inte alls lösligt "sammanhang med omställningen 1 jordbruket och hur 'långt "vi skall .gå 1 krympning av detta, Vad som eventuellt och på kort sikt” .samhällsekonomiskt. . kan . vinnas härigenom det. kan för- loras och mer till genom ökade "”samhällskostnader i andra sek- torer, oavsett hur världsmarkna- den för livsmedel utvecklas, ' : Betecknande" är, för att ta ett enda exempel, att Statens pris- "och kartellnärand i sitt yttrande över , jordbruksutredningens be: tänkande gör gällande att en . hårt ” åriven omflyttningspolitik kan vålla en press på bl. a. bygg- nadsverksamheten, - som ”. kan -medföra prisstegringar uppvä- gande vad man tror sig möjligen : kunna vinna, LÄ "Arvsmassan . bestämmer färgen att integrera sig med det svens: i I | vargise 1”stället var det: älskarin- d baka: , med .-”Tid - till" ömhet”, « Te: "| matkan:' ytligt: sett förefalla, Vara ej livsmedelskris”. Detta stod som rubrik över referatet ay; ett före- drag :som . hölls . av . chefen - för LO:s. ; utredningsavdelning, : holm”. pvvlige .'. Hr : Odhner sade även, bl. net medelsförsörjning kommer att bli kritisk: under de närmaste decen- nierna, 'Även om : de ' tekniskt högtstående för: att. livnära”. den med på -'ränta”; ökande befolkningen. 1 udländer- r sagt av "samme person sen artikel: £ dåvarande Stockholms-Tidningen' för ca två "sedan, med en :ful: insinuation ville: göra, gällånde att. Sveriges jordbrukare önskade ofred: i "värl den för att få motiv. för en om" fattande svensk” jordbruksproduk- tiö .7 Denna insinuation förekom t.o.m. i rubriken på nämnda ar- tikel, Nåja, det" är naturligtvis en fördel. när "vederbörande kan lära om och. i" någon mån tå intryck af”vad som sker runtom 'o$s :ute i världen, även om det behövs" en ändring. i väljaropinionen hemma i' vårt. lugna: hörn av världen för att åstadkomma ” omsvängningen. Bättre: sent' än, aldrig. 'Hr Odhner' slog i fortsättningen fäst: att. ”ingen' aldrig :'så: effektiv familjéplaneringsaktion hinner'att slå igenom, innan läget blir akut”. Detta--har. sagts: många gånger förät." Det ' har sagts av Georg Borgström. Det har, sagts av pro- fessor' Myrdahl. Det. har vidare sagts av chefen för FAO, dr. Sen, jämte många, många' andra: Men hemma i Sverige . har: man : fort- satt: precis.-'som --om » ingenting hade" hänt. ute i.världen. Hr /Odh- ner nämnde. att det finns en del språk i USA; där' man har bety- erinrade " även ”om” att d världens alla resurser hejdar mark, snart kommer att behöva Clas-latt vidmakthålla ett ”uppehållan- Erik 'Odhner," inför ABF i Stock-|de försvar under några är”. Allt "Söituationen ; för. världens livs- [USA:s -jordreserver redan ' under " jordbruksländernå I mycket betydande. Där finns även med; USA, i spetsen sätter in alla [stora reserver 'genom att bättre resurser. räcker produktionen nå: utnyttja .jorden, Alla . vet . emel- gon: gång på 1980-talet inte: till; lertid: att det. är svårt att få ”pänta fram resultat .därlfrån, bl. till astronomiska” tal Igpund i i livsmedelsréserver ' att" ta'' i" an- I duktionen. dande markområden,' som- ligger , osökt över till frågan, hur hjäl- i träda för att inte spannmålsre-'pen ' till -u-länderna överhuvudta- servén skall bli alltför stor. Han "get bäst'skall ordnas. Är det ett Idenna smet resonemang, att u-länder- tas i anspråk och han kom fram till slutsatsen, att med dessa in- satser kan det endast bli möjligt detta är riktigt. , : Det" må "endast, ;” tilläggas > att innevarande år:i stor: utsträck- ning ;tagits'i.anspråk:, Det"finns vjordreserver rr Sydamerika, De är a, på av: : ägande-förhållandena med, delvis” mycket stora enheter och 1 vissa regioner” halvt; för- slavade: arrendatorer, vilka sak- nar. :resurser" för: att: förbättra jordbrukstekniken; ”” Det; väsentliga + denna. diskus- sion " är, 'att "det: endast" är . en radikal" och. "hastig : omsvängning mot - ett "effektivt utnyttjande av befintliga resurser. som avsevärt skulle kunna förbättra livsmedels- situationen eller i varje fall för- hindra ' en : katastrof.': Tyvärr. är det, dock så,' att politiska förhål- landen och annat gör denna has- tiga ” och - radikala omsvängning i situationen omintet. Hr' Odhner «kom även dn. på frågan om -: Indiens alldeles spe- ciella 'situation och. erinrade där om ' det ' förtvivlade läge, . som härskar 'på grund av de heliga korna och heliga aporna — båda- dera ''konsumerande; de ' vegeta- bilieskördar som skulle - behövas för: mänsklig . konsumtion eller i en. nyttig. djurhållning, Motstån- det är emellertid: 'kompakt. I fö- redraget påpekades den nedärvda benägenheten till ständiga :för- bättringar 1. exempelvis Väster- landet, medan de knappa :resur- serna i u-länderna mänga gånger ahvändes till åtgärder som' knap- ) past Ieder fill. förbättringar i pro- Man kommer i sammanhanget Det har. gått några : är "sedan sigt” ”utröpa sitt "Det är hos mig hån "har; varit”. Den. romanen: stötte en bräseh i många gängse” föreställningar - ..om i älskarinnan, som énbart en. ' beräknande, usel nan; 'som : anklagade.: hustrun. EN för: slentrian och likgiltighet,” att" hålla på sin man uta I älska honom." "on n :I år kommer - Eva Seeberg" t detsämma ” "hustrun;: mannen; Iskåriönan, "Men nu har. pelets regler ändrats. Det är inte längre de ;två: kvinnorna som ;står möt varandra — utan det. är mannen som, är "motståndaren, Det” "är mot hönom de: kämpar; för. sina” egna” krav på. sanning och trohet. De söker inte längre: bara" en, män att älska, utan /en man” som” är värd. att älskat Fo: vara :man;' att bara göra karriär och tjäna pengar och skaffa: villa, bil:och båt och 'vara' suktig söm :: 67 kortet på sr som bérättigar : | fölkpensionärer” till rabattresor "under. vissa tider. och omstän- digheter, diskuteras av och. till. Regeringen. .-och + ' SJ-ledningen : brukar i regel motsätta sig de "yrkanden om” utvidgning av des- så rabattförmåner som från oli ka håll förs fram, > -> Det, kan för den. förtsatta de- , batten. i, frågan vara av intres- se att nämna. att! danska stats- ' banörna : tillämpar en motsva- rande rabatt, Men'i Danmark he- - battkort- gäller .redan från 65 år samt 'dessutom - för « invalidpen- "sionärer. Dessutom. gäller ”G5-bil- leten” hela tiden från 18 augus- "ti till 11.juni följande år för re- sa: tisdag, onsdag; torsdag och fredag. För julresor gäller den vid framfärd senast. den '18 de- : cember och återfärd tidigast den 5 januari och för påskresor på motsvarande: sätt med undantag för själva påskveckan.. /CI Danmark behöver man -inte räkna med så långa reseavstånd som hos oss och där kan rabatt- kortet därför vara lite lättare att "hantera. Men vårt SJ kan ändå ,ha en del att lära av den dans- 'ka modellen. ” / på ögonen, men det. är miljön som får dem att lysa. sr : (Västerbottens- Kuriren) N Eva; »Séeberg lät älskarinnan trot-; : Tid till ömhet = » Han: upptäcker "att hån ” lever i. krav. på honom. -—i som. männi er ” värld som ' håller på att” bli. ska, inte bara | som' man. annorlunda” än "den: han "är "van 5 Den :' börjar; bli "kvinnornas roman” att "diskuteras : av ' dagens värld;: lika . mycket som hans, "och ÄN Or Alla Rn kanske inte Hua] med iinya "krav på honom. villigå som ” kvinnorna i. ..boken- räcker” Inte" längre” med att Det att' ersätta sentimentalitet : med, öka ; det "svenska " bidraget - till 'linte bara: deras värde sett med i kärleken, . iter det ”65-billeten”,' d.v.s." ra: ]-' «älskare. ' Kvinnorna: ställer större Givetvis : kommer. Eva Seebergs na skall "producera jordbrukspro- dukter i första hand? Varför väl- ja den mest : komplicerade . pro- duktionen, der som kräver mest omdöme och kunskaper hos den enskilde arbetare,' som en huvud- saklig 'utvecklingslinje?. Vore det inte' bättre, ' att. samtidigt . med att man söker utveckla jordbru- ket i dessa länder, starkare satsa på. industriell utveckling? » Det mäåste ..vara "lättare" att: gå den vägen." I ett industriföretag, där man tillverkar någon enkel in- dustrlell produkt, är det ' lätt. att till en tämligen okunnig arbetar- stam meddela de kunskaper som behövs för att göra en. insats. Ledningen "kan ' naturligtvis ske lättare, när arbetsstyrkan är kon- centrerad, Det är oändligt svårare att nå en 'snabb utveckling inom jordbruket. Skälen är två. . Det "ena: är, att den ' enskilde arbetaren . inom denna näring be- höver kunna ta: » egna initiativ och 'själv'-svara " för initiativens reallserande" alltefter "som - nya problem möter." Ett "andra :skäl är: att' arbetsstyrkan inom /jord- bruket är spridd på' vida” områ- den, Det är i ett industriellt” fö- retag väsentligt lättare att nå'en stor grupp av arbetare, t.exs”in- om en "fabrik" än "att instruera samma" antal arbetare i jordbruk. Om" man försökte driva fram ut- vecklingen starkare : på - industri- sidan. samtidigt med. att man sö- ker att på ett mjukare sätt spri- da nya. idéer om produktionen inom ' jordbruket," skulle 'resulta- ten bli både effektivare öch snab- bare. : Sådana åtgärder leder bätt- kallas :: balans i. u-ländernas nä- ringsliv än en ensidig satsning på jordbruk. "Man når nämligen den sundaste, utvecklingen , ur ekono- misk synpunkt, om man samtidigt kan stimulera olika delar av nä- ringslivet. Om detta” lyckas når man den naturliga stimulans, som kännetecknat . utvecklingen i den industrialiserade världen. — näm- ligen växelverkan, mellan de”oli- ka näringarna genom att inkoms- ter, efterfrågan och därmed nya arbetstillfällen. växer fram .'efter- hand. ' Hr: Odhner'-har även i sitt föredrag betonat, att. det” behövs . allt. Om han därmed menar .en allsidig upprustning, alltså. även ifråga om. industrin, . kan 'hans synpunkter” i'- detta : : hänseende helt "understrykas. "Vi behöver ett nytänkande ifråga om u-landsre- sonemanget. Därefter kan vi möj- ligen på bästa sätt hjälpa? u-län- re till något som skulle kunna] en teknisk upprustning.ifråga om |. «' Med all sannolikhet kommer de aviserade ” överläggningarna .; (om jordbruket)" att bli både hårda och komplicerade. Så mycket kan dock redan: nu. fastslås, att jord- bruksministern, .mot' bakgrund av remisskritiken, och "de nya: fakta som , senare framlagts, borde ha alla ' " möjligheter : att frigöra. sig från utredningsförslagen. I vär joriteten 'akterseglad , när det nu kommer. "till förhandlingar. Dessa borde” kunna: föras i. sen saklig anda, ' utan . prestigetixering til ståndpunkter, som "redan visat: sig verklighetsträmmande. - Lt senare är : är" det konkurrens det. vara; lika” I klart, att denna k konkurrens; ti sinte > . existerar - tillf följd av de många ingrepp: som "Det har vårlt en , vinst för tela vårt. n ringsliv, att LO slutit" upp vid". företagens sida. A deras strä- van att snabbt anpassa sig efter nya” förhållanden,” Men ' fackföre- ningsrörelsens Inställning kån bli en annan, om denna, omställning leder. till. en "avsevärd arbetslös- het "bland de äldre. Det är ytter- ligare -ett' skäl för företagen ” att: ägna "speciell omsorg om "att ta sig. an "och. finria | fullt produk- tiva. arbetsuppgifter för, dem .som riskerar ' att bli över, : | Handelstidningen man' upphör att. subventionera :de mera "exklusiva villorna; Sår långt |" är allt. . gott: "och "väl, "men en skärpning - därutöver. kan (själv: fallet” inte" försvaras — i, vissa fall, kan man "befara en (sådan "leffekt; Det. 'mest ”betänkliga ” är minister "Eric Holmqvist upp den; brännande :: aktuella: . frågan ' om: livsmedelsproduktionens : -: omfatt: hing med hänsyn: till världssväl- ten och .de'rika ländernas ansvar. för ”att. lindra : nöden, Interpellan- ten undrar om "jordbruksministern |". uppmärksammat "det amerikanska initiativet" till 'en ökning. av:"In-. ternationella= livsmedelsprogram- å .ternationela Den: interpellation” till jordbruks-' livåmedelsprogram: ”met: till ett permanent internatio- nellt : organ. Generalförsamlingen beslöt. att: öka” programmets 'om-/ fattning från”. 100 miljoner dollar för försöksperioden 1963—1965 till 275 sniNoner ör Perioden: 1966— . Förslag. till: ett betydHgt- mer omfattande program .-har - fram- lagts. från olika håll, bl. a, har i ger ma framställningar fö- mets omfattning och om regering- kritik "och ' realism;.. men ingen, undgår att bli intresserad, ”Tid ; till ömhet” är en roman om ikvin-, nors: värde ”— "deras :egenvärde,: en mans ögon — och om deras kamp för detta värde, deras in- sikt om att en man inte är värd vilket pris som helst, - Eva Seeberg använder inte. sto- ra. .bokstäver när hon skildrar kanske. 'är . det därför hennes roman går ett så. över- tygande. intryck. Den är en le- vande roman om moderna män- niskor ' som . närgånget skildrar inte.bara .vad en kvinna känner tillsammans med. er man, utan vad hon tänker — om sig själv och om honom. - -- Därför hälsas Eva Seeberg” väl kommen : tillbaka--och lyckönskas — liksom läsarna — till en både underhållande öch tankeväckande roman. . <=". (Eva Secberg: Tid till "ömhet Wahlströms, Inb. 24:50). Iskiftet fyrdubblar 'livsmedelspro- en i FN förklarat, sig beredd att nämnda; program. Kan riksdagen inom” den ärmaste tiden: emotse förslag från regeringen om, en ök- ning -av-det. svenska bidraget till detta program? frågar hr: Hans- son; ! da Enligt beräkningar inom "FAO fordras att: man fram till 'sekel- N duktionen för att bereda alla -en någorlunda tilfredsställande : för- sörjning, erinrar interpellanten, I USA, som tidigare svarat för be- tydande ' livsmedelsleveranser ' till de svältande folken, blir allt flera i ansvarig ställning medvetna om att man måste öka livsmedelspro- duktionen inte.bara i u-länderna utan även i de rika länderna. Där- igenom kan man öka sina möjlig- heter att bistå u-länderna- med livsmedel." Man anser i. USA att ett sådant ansvar åvilar även and- ra industriländer." ' Internationella" Programmet : Inom FN:s ram gjordes 1965 In- Svenskarna konsumerar "mera snus än lammkött! "H stens Utslaktning av Ing- ” nöt är den Ffögsta som någon- ”sih noterats av slakteriförbun- dei. 360.000 djur har. slaktats ' och också antalet slaktade kor 80.000, ligger mycket högt. Det- ta har. vållat. slakteriförbundet vissa avsättningsbekymmer där " speciellt EEC-marknaden har » varit en käpp i hjulet. Dessa upplysningar lämnade ag- ronom .Bertil Eriksson, Slakteriför- bundet, vid ett föredrag för halm- stadortens lantbrukareklubb på tis- dagskvällen, : Föredraget, som hade titeln ”Aktuella avels- och utfod- ringsfrågor rörande kött- och fläsk- Produktionen”. berörde detaljerat den aktuella situationen på slakt- fronten. Genom den kraftiga ut- slaktningen kan man befara att spädkalvsreserven = kommer = att minska och ge bekymmer för re- A "| kryteringen. ' I landet i sin” helhet går 10 proc av/ spädkalvarna till slakt medan man i Skåne och Hal- land 'kommit ner till 2, proc. Vi bör, sade talaren söka ta tillvara 97 proc- av alla kalvar. En utväg som diskuterats är att av alla kvi-' gor som går till slakt först ta'en kalv vilket skulle ge'ett årligt till- skott av 100.000 kalvar. Då kommer man emellertid ” in på klassifice- ringsproblem då kvigorna :i' så fall kommer att klassas, som kor, Där-. för har man också dryftat möjlig-, heten av klassificering efter ålder. Prognoserna för nötköttstillgån- gen i Västeuropa i slutet på 60- talet" pekar på en brist och redan nu tänker man på försörjningen och prövar olika vägar för att få fram en ljusare bild av läget. Be- träffande priserna tror man på slak-: "| teriförbundet att dessa nu nått bot- "I har hittills endast uppnått: drygt reslagits . en ökning. med. ca 200" miljoner : dollar: per; år: Svenska organisationer. har också. framfört krav "om, utökad till. programmet.; «I årets statsverksproposition reslogs'- 10,35... miljoner. kronor; i bidrag ' odh;'. vid; . riksdagsbehand- lingen avslogs motioner. med: yr: Konden om om en. ökning. « "Förpliktande utlåtande + Hr "Hansson erinrar... om” vad statsutskottet anförde "i sitt. av riksdagen... godkända .,' utlåtande: Oo — därest en allmän inter-. nationell aktion skulle komma till stånd med avséende på en ytterli- gare utbyggnad av det internatio- nella :. livsmedelsprogrammet, , -ut- skottet förutsätter :att :Kmt gör främställning .till . riksdagen - om fattning”, sr te Det finns, "anser 'hr' Hansson, med anledning av detta utlåtande skäl att fästa uppmärksamheten på det initiativ som i dagarna ta- gits från USA:s sida. De amerk kanska utfästelserna ' om : bldrag 150 -miljoner dollar. Mot den bak-|- grunden har USA:s .FN-represen- tation meddelat i oktober att man är beredd att öka sina utfästelser dithän att man lät dollar mot dot- . Har-erbjudandet gälla både för va- ror- och för- finansiella bidrag. Också mot alla fiansiella "insatser sätter USA i varor -upp en insats av motsvarande värde" tills målet 275 miljoner dollar är uppnått... - Genom detta initiativ har .frå- gan om Sveriges Insatser kommit i ett nytt läge, påpekar hr Hans- son, - Ett "svenskt : erbjudande om höjning av. det- svenska bidraget skulle kunna öka aktiviteten från én rad andra länder, Vad säger Er Holmqvist? ". -. Med, . intresse avvaktar - man jordbruksministerns . syn på de frågor hr Hansson aktualiserat .i interpellationen. Kommer hr Holmqvist att fram- härda 1 sin uppfattning om att den - svenska livsmedelsförsörj- ningsgraden gott och väl kan skä- ras ned med 20 procent och mer än så? Att Sverige med andra ord skall lita: till en osäker import från andra länder för att täcka sitt pd . |eget Uvsmedelsbehov? sentliga” stycken än kommittémar : Hr. Strängs förslag . innebär att sär medelsanvisning i erforderlig om-1. "emellertid. mtgg att skatten är hög utan att "den är progressiv, Hr . Sträng -fortsätter att ..favorisera - alla de mindre ' villaägarna, : vilka i genorisnitt torde höra” till: de bättre , ställda . grupperna : 1 Bam-: hället. ;.. Hans, utjämningssträvan imponerar: inte särskllt, när. han på detta sätt. gö halt inf ginalväljarna.. Dagens Nyheter - Uvärdkelsen är” "én, gemensam företeelse för alla välståndsländer, digt ' växande ' /sjukvärdsbehoven . blir ett "besvärligt, problem... En någon" framgårig skall kunna an- gripa vårdk är medveten m. att! denna exis- - Syd! venska' Dagbladet ”Alkobolprukets skadeverkningar måste" angripas ' på nya' sätt och med ' utgångspunkt från 'dep' 'sam- hällssituation -som. råder I dag och.. Kan: "förutses : £ : finaste 'tiden.: Det finns" då tyvärr ekväma" vägar att gå, och framför allt finns det inga, vägar: förbi det personliga; ansväret. och det "personliga exemplet," Det: är på tiden att man betraktar” detta som realiteter. Tanken” "att man lemet : genom; en ” återgång” till motboken, är mest ett. .skalkeskjul för ovilligheten "att se erklig: ” heten i ögonen, : i. ;Västerbottens-Kurlren : TV:reklam ” i statlig I regi - skal utredas: av en” kommitté "som. hr a) Palme tillsatt," 'samtidigt "som han k tegorlskt. av; i att skjuta" frågans er avlägsen , framt själv arbetar i motsatt . riktning. och kommunikåtlonsministern bör hi pag erås skytte: och. mari. "fördrar. att. kal. ven: skall -vara- lovlig i i hela Jane” det, så” fär” detta” icke innebära att; som 7 : å vissa "rr sker, ig skylålg: till detta rstått- "meningen fubr Iker, som de; över. oijudet från smällen. De PA VÄGEN a hava liv) (Joh. 10:10), Jag blev en gång ombedd” "att tala vid 'ett möte" för. ungdomar vid tekniskt gymnasium över. frå- gan; ”Vad går du miste, om ,ge- nom 'att..inte. vara en Eristen?” et: kortaste svaret .:på frågan är ett enda ord —' livet, |. Man kani erhålla ' den allra | bäs- ta utbildning som 'skolor och: uni. A versitet förmår erbjuda, vara väl ning en Och; -ha.- en aktad. ställ. oci essutom höj målsättning; Likväl kan man Ill som den rike" ynglingen ändå sakna verkligt liv, när, det är som: bäst och rikast, om man inte ' känner Frälsare "och och hava över -NOg. som :s följer honom som sin Mästare, » Den unge .mans om hette .Sau- Jäs från Tarsus visade, - att. man kan nå fram. till ett : 'sådant liv. genom - att :£ lydnad mot Kristus överlåta sig åt honom. Detta var mer. Jag, mig”, .,« "Jesus' såde: ”jag" är vägen : ch > sanningen -'och'Hvet”,;' Han väll — att vi skall tro på honom och att Mölaan pröva. hans väg till; db vet, « utan; >Kristsus Jever, 1 Att. komma tillrätta med de stän- ) :.sen” är "dock att man : i väsentlig grad'skulle lösa 'prob-.” re 1 "dägspressen” Jag har kommit, föratt. de sko- i hans vittnesbörd: :"'Nu. lever icke : ”]Hörutsättning för. att -mari:-med 2 nar "och 'ser sig omkring! förväna- >. 4 ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.