I | | — =L T Lördagen den 26 hovember 1966 L Ts = F ärden till”lunchbordet + a | Trafikinterr tä. - med ett utländskt statsbesök i - Göteborg, då en polisbil med på- dragna utryckningssignaler kör- de I hög fart 1 täten för en karavan privatbilar, komnfer att inom ' kort diskuteras 1 riksda- gen. Hr. Börjesson i Falköping (cp) efterlyser J nämligen i in- terpellation till kommunikations- ” minister Olof Palme en. redogö- -relse för ”principerng för" till- lämpningen av bestämmelserna om utryckningsfordon särskilt från de 1 interpellatlonen an- 'glvna utgångspunkterna”. oa " I kortegen befann sig bl. a. höga myndighetspersoner, erin-| rar hr Börjesson, färdmålet var en' restaurafig, där lunch skulle intas, ment” från " tråfiksäkerhetssyn- punkt; Dessa tillämpningsbestäm- melser 'bör därför vara så säkra och fasta som möjligt och ut- ryckningsfordon' användas , en- , dast Psådana fall; då det mäste anses ” nödvändigt ” med : hänsyn till, det särskilda - ärendet, s - IÅ presskömmentarerna "' till ovannämnda händelseförlopp har bl. a, sagts,. att brådska: till smörgåsbordet” inte torde kun- na inordnas, under "det enligt vägtrafikförordningen ” för ut- ryckningssignaler' gällande vill- koret om ”trängande fall”. Vi "dare har, det ifrågasatts om : po- lisbil "som ledarbil I sådan: kor- ”-tege kan vara att. betrakta « som - utryckningsfordon, ; Enligt vägtrafikförordningen skall” polisbil "med 'tillämpning' Fasta regler och I b . för trafiken är ett grundvillkor för "att en god trafiksäkerhet " skall kunna' upprätthållas,' un- Vid derstryker interpellanten. - » tillämpning av särbestämmelser-|]' "na för utryckningsfordon sättes .. de allmänna. trafikbestämmelser- "nä tillfälligt ur kraft vilket all- «tid. Innebär ett, särskilt faromo-] + äm ÖVERVÄLDIGANDE > SVAR förta : i Blan&' remissinstansernas yt). ' randen. över sockerutredningens ' betänkande finns, skriver Jord-]- | :brukarnas' . Förenings splad, ens överväldigande över- " vikt för att ett'avgörande' om tvångsmässig ; reducering. eller -ävveckling av betodlingen inte "bör forceras fram nu. Därtill är de obekanta faktorerna or för ” många: fel Från: jordbrukets örgantsatlö- "ner. och .från- organ .. även .. av : statlig' "karaktär, liksom - från .' sockerindustrin, har' förebragts "en rad skäl för att det inte kan vära klokt att ta steg som kan . visa . sig” förhastade,. Det. erinras . Om'”att'stigande världsmarknads- priser, på socker. torde vara att vänta,” att man bör ta hänsyn till en. -eventuell "EEC- -anslutning '— 1 vilket fall de svenska 'pro- . duktionskostnaderna på' grund tvivelaktig. . av den fortgående utvecklingen av produktionstekniken '- skulle kunna hävda sig — att nedlägg- ning av odlingen skulle.betyda "stort inkomstbortfall”för”odlar:| na: och arbetskraften, . att ' oms; ställnings- och lokaliseringspoli- tiska åtgärder Uksom inlösen av fabriksbyggnader - och. egnahem skulle kräva stora kostnader etc. Kort sagt,' den . samhällsekono- miska vinsten skulle”, vara högst Det är, som bl. a. Kooperativa förbundet (i ett övrigt ganska svävande yttrande). framhålllt, en brist att utredningen. inte gjort nägra samhällsekonomiska'] ”totalkalkyler, Granskningen av ftrandena "ger faktiskt vid handen att en- dast två eller, tre instanser för: ordnar en gradvis avveckling av "odlingen. Remissinstanserna har alltså gett ett så klart besked att det inte gärna, kan missty- das. . BOTA v FÖRSXKRINGSKASSORNA ' : är för närvarande fullt: upp: | tagna med att; "utvidga. sina re- « surser för att möta den anstorm- ning som man emotser från ny- år då den nya sjukförsäkringsla- gen träder 1 kraft. En antydan om de problem som väntar ger, ett : uttalande enligt vilket för- säkringskassan 1 Stockholm räk- nar med en fördubbling av an- talet sjukanmälningar, framhål- ler tidningen Arbetsgiva r en: : ve "Redan nu finns det dock oro- ande uppgifter om frånvarofrek- vensen, Av ca 1.850 kollektivan- ställda vid ett större företag l . Norrland är 400 eller var fem- ” te anställd varje dag borta från arbetet vilket betyder att I ge- . nomsnitt varje man är borta en -dag i veckan, I detta fall är frånvarofrekvensen högst. 1 de mest produktiva åldrarna 20— 39 år. Av en undersökning som IUI väntas kunna publicera. 1 "vår framgår att frånvaron stl- gåt , under, hela — efterkrigstiden eller från ca 5 procent 1947 till "1 runt tal 10 procent 1964 när det gäller arbetare, IUI-under- sökningen visar dessutom . att denna uppgång relativt sett var långsammare under den första delen av efterkrigstiden och att den följaktligen stigit 1 raskare takt under slutet av 50-talet och början av 60-talet. Det kan till. läggas att det inte är någon all- varligare ökning av sjukligheten som avspeglas i IUI:s siffror, eftersom stegringen i allt vä- sentligt ligger på den s. k. kort; tidsfrånvaron, En närmare analys av orsaker- na-får anstå tills IULskriften ut- kommit, njen det är från många håll omvittnat, att det 1 alltför hög grad förekommer en okyn- nesfrånvaro som alla parter mås- , te söka stävja, -" justitieminister. . PORNOGRAFIN 'HAR PLöTS- "mening ; eller innehåll. av: bestämmelserna ' om 'utryck- ningsfordon få användas endast av polispersonal : ”i. brådskande tjänsteutövning”, : framhåller hr Börjésson, ” fd «+ Det' kan "nämnas; att em de höga '"myndighetspersoner' i -bil- kortegen till smörgåsbordet, som hr Börjesson åsyftar, hörde ock-" "så Inrikesminister Rune Johans- son; som” är högste. chef ; fö "landets: ”Polisväsende,, Ne "Vad har hr Johansson. att "an föra i ärendet? : v TIGTBLIVIT SAMHÄLLS- "un och med en ighet. Därtill uppmuntrad av "kvälls: och 7 cköpress ”och 4! I någon mån. av radio ”och TV skriver .Dala-Demokratpn: än Di ”Trubadurer far: genom landet för" att 'utöva ett" slags” andlig striptease, ' inte : för. att > tjäna pengar —' bort; det! utan av -1 'grunder ideella och "moraliska skäl.» Skenheligheten . firar sto- ra triumfer på det här området. 7 I de här böckerna skyr i för- fattarna :— 'unga och ”'medelål-: ”ders' män och kvinnor ”— inga "ord eller uttryck, söm förr fanns präntade på kompanidassen,: Att de är inflätade i en mera” litte- "rär skrift ändrar inte "på deras Lör ke sarna,: åtminstone "flertalet : dessa; ; har: de samma mening ch fyller "enahanda uppgift. ' "Justitieminister Herman Kling har "förklarat + att ' inget ” åtal kommer att :väckas mot författa- fen eller förläggaren. "Det är ” kanske. riktigt. Ett: åtal skulle anses vara, förföljelse- och bli . utgångspunkten: för en reklam- "kampanj. av stor omfattning fortsätter tidningen: F 2 " "Ändå är "det på” något , sätt olustigt. att författare och" för- läggare skäll <skriva - och .. utge böcker; som bryter mot god sed, . folks -moraliska uppfattning och uppenbarligen "mot! svensk lag — bara för att de förtjänar sto- ra pengar. på: det. De blir myc- .ket snabbt :miljonärer och litet till; Det är inte heller tillfyllést att avgörandet :om' sådana. böc- kers rättsliga :status. skall:avgö- ras av en:enda person, även om denna . enda” "person är: landets " Någon » annan " form: av moralisk och rättslig övning borde det finnas, :" >” "Olusten sprider 'sig över. lan: det. med anledning av. sådana ” böcker ' lika - snabbt. som förfat- tarna och förläggarna ökar si na 'förmögenheter.” Pornografi har blivit. en 'storindustri. Al expertis inklusive LO-eko- nomerna . tycks -numera vara ense om att' våra krissymptom till stor del är självförvållade, Politikerna har för det allmän- nas räkning ' överintecknat de tillgängliga 'résursernä. : När se- dan löntagarna inte velat avstå från, att I rena pengar få ut nå- "gon del av produktionsökningen har kostnadsinflationen” fått ett okontrollerat förlopp. | : " Denna kostnadsinflattion bety- der. Inte bara att vi själva upp- täcker- att priserna går i höj- den. Den svenska exportindu- strins kunder har gjort samma upptäckt... För att hålla sina marknader tvingas svenska fö- retag pressa sina priser eller att tänja sina kreditvillkor så härt att lönsamheten undermine-, ras.” Alternativet är att svenska exportprodukter blir utslagna = Jag 2 är en renässansmän i ska, Intet mänskligt är mig främ- mande, säger - nyblivne . filosofie doktorn — Helmer- Lång, 42 är, Lund. Det ligger "frestande - nära - "att tro honom. Hans doktorsavhand- lipg har titeln ”Kolingen och hans fäder”. Samme man har översatt den moderna poesins fö- gångare, fransmannen Rimbaud och amerikanen Walt. Whitman. Helmer Lång är också delaktig . i konstnären Max" Valter . Svan- bergs framgång. Och Max Val ters motivval är ju inte precis. lika jordnära, som Kolingens .. Vem är han” .som i doktorsav: handlingen : :;påvisat att - Alber Engströms ” berömda gubbar ' of- tast är, hämtade ur utländsk press? nn. f Läng är född i "Malmö och tog studenten ' vid Latinskolan. Han diska språk, ; historia, . pedagogik och litteraturhistoria. Tänkte bli språkforskare. . se - -HJAÄLMAR i: FÖRST: » I”Siktat- och ' sammalet”. . | kom" till. i "samarbete / : Så blev det inte, 'I stället pac- kade, han kappsäckarna och blev vikarierande: lektor på" internat äroverket Lundsberg. Sedan åter” till "Lund där han : började licen-, -tiatavhandling ” under professo Olle Holmberg 1949, Började på en om Hjalmar Söderberg men ”hop-. padeiav”; Nappade. först två år: se nare på Albert .: Engström . som -lämhe. Så "började lavihe "rulla :1952 gav "Lång ut: en: posthum” be rättelsesamling" ! av: Albert "EE, fättarens ' dotter Malin, : ”+1953 skrev'Helmer. Lång ensam ”En brevdagbok”.' Den "innehåller Albert "Engströms korrespondens under” lång ' tid; "1955 /:bad .Bon- niers” > förlag” honom skriva en Bngström-biografl.”- Boken, : ”Den unge” Albert Engström”. blev inte 058. NE ys - INTERNATIONELL. : + Licentiatavhandlingen. var han färdig”-med: 1954,,-- Han; hade då till: en doktörsavhandling. -: t En, avhandling tar lång tid och kräver massor : avi pengar; . «Den ekonomiska sidan av saken fixade Lång med arbete 'som lärare och med -sti'pendier "av olika slag. : —Tid fanns men var; "skulle ha | börja .söka?. »;—:”Kolinge "fäder är en kul turhistorisk :exposé; Jag går så grekerna, Sett. ur: d inkeln blir, !Kolingen en” ationell kommer alltid att'finnas! En kil- 1e' lite-vid "sidan av det vanliga alldagliga . Na : H EN DEL YT LÄSA | Lång' har gjort omfattande un- dersökningär. Han har gått ige- nom: all. fransk. "periodisk: press. 1830—1900,; tysk 1848-—1900,- ita: liensk : 1848—1900 och. slutligen amerikansk press "1865—1900. : Han vistades, ett år på 'stipen- dium vid universitetet i. Minneso- ta, ' svenskstaten ”i "USA. ' Profes- norrman, Han gav Tång tillgång Kom till Lund 1943. Läste nor "I producenten ”' Jan Hemnnel, - så mycket material att det räckte ” längt” tillbaka som. till, Eke I ti s figur. Han har funnits, finns:och | "7 sorn i skandinavisk' litteratur var” på” Fölymplaskolan till "förskarvåningen och . univer- sitetsbiblioteket. : I. avhandlingen: visar ' Lång. att de -flestä. av. Albert : Engströms gubbar ' finns i samma ' tappning i 'andra länders, tidningar. Ibland var Engström fräck nog att plan- ka direkt. Det skall tilläggas att han ofta” och z na erkändes att så var fallet. FR handlingen till; slut, förrän TV: Mal- mö, 'knackade på. 'Kunde man inte göra ett” program om Kolingen? ! . TV-PROGRAM . es Visst kunde man det. "Lång gick direkt ' från. skrivandet av doktors- ävhandling till ett TV4 Manus: på ungefär' en timme” - Vi- fick titta lite i det. TV- tittar: ha är att gratulera! Det är ett bitvis 2 ekt. - i Hälsingborg ”(Hagblom-Foto) - "Isjungits, ” Sannolikt - å svenska. posé i "ord och bild” om "allt $ som .tyckts . och: tänkts om och : av Kolingen och hans släk- tingar: sedan : de ”föddes”.. ” "En enda sakihar Jan Hemmel ändrat på, ' "programmets titel, Lång. ville det 'skulle heta ”Ko- lingen och hans bröder”. Hem- mel ändrade”. ”bröder”. «till ”kusi- ner”, Programmet ; kområer att sändas i december, : " Till ' sist: Helmer Lång; vad" är det" mustigåste. "Albert Engström sagt? ' ” Det har en liten förhistoria. opererades ' Engström för cancer i magen '1917,- Inte förrän han ' låg -'på dödsbädden 1940 "nämnde han någonting, om det: Då sa han: : " ”Ja,: för 20 är: en hade” jag kräfta” i' magen — men nu känns det. som en hel hummer”! :- I : "0" Erwing. Oscarsson , mycket: roligt . program,” En ex- "Det gamla året.lider möt 'sitt slut..””Domssöndagen ' var kyrko- -Jårets" sista "helg. Fordom' skulle | man "då" kläda sig i .säck” och :. | aska, 'bota :och bekänna som det hette. 1 den gamla 'kyrklagen. Bot och : fasta' föreskrevs: också - de sista. veckorna före: jul den s. k. adventstiden.” Inga' fester fick då äga rum, kyrkornas' bilder” skul- le" Köljas" i" mörka skynken, ' lila var den: enda = tillåtna färgen. | Mycken folktro” var även förknip- pad. med? 'adventstiden, : ja, redan natten till'Anäreas-: eller Ahders- dagen” den' 30. november började en av förra årets: " Centerns - Ungdomsförbunds ar- rangemang, ' Julhem, som skall möjliggöra för utländska .studen- ter. att: komma ut i svenska fa- miljer under julhelgen har rönt mycket ' stor uppskattning. Ett Stort antal familjer har anrhält intresse, men antalet hem räcker inte -— ännu fler ungdomar vill komma bort från den ensamma studentmiljön under helgen. Julhelgen som i högre utsträck- ning än någon annan helg är hem- mets och familjens högtid tillåter inte för alla att upprätthålla tra- ditioner, i vårt land finns ett stort antal utländska studenter, som ut- bildar sig vid svenska högskolor Gch universitet. Det finns också en stor grupp flyktingar från meller- sta östern som praktiserar vid den. LKAB:s inskränkningar gör det motiverat att diskutera hur kraftiga bakslag vi tåler i den vägen utan att en svärbemäst- rad arbétslöshetssituation upp- står. «= i (Västerbottens- "på "den internatioriella markna- en Kuriren) ' "a Tadiern Sabyasachi Mikherjee med tomte och svensk julgran i 0 Aktion Julhem 7 ”yulhemsfamiljor”, ( [ 4 bon svenska: industrier. Dessa har ing- en möjlighet att besöka herålan- det. CUF ställer i likhet med tidiga- re år resestipendier till dessa ung- domars förfogande. CUF svarar också för kontakten med de svens- ka familjerna, medan SIDA, sty- relsen för internationell utveck- ling, svarar för informationen till studenterna. ”Aktion Julhem”, som ingår i CUF:s internationella verksamhet, betyder att en utlänning får möj- lighet att under en av våra stora helger vistas som ”medlem” i en svensk familj. Den direkta kon- takten innebär 'ökat samförstånd och förståelse mellan olika folk, De utländska studenterna får ge- nom aktionen lära känna svens- ka traditioner och seder när de är som bäst, under julen. Familjer som har möjlighet att hjälpå til i projektet ”Julhem” kan kontakta Centerns Ungdoms- förbunds distriktsexpeditioner, el- ler skriva direkt till: Centerns ungidomsfärbund, Bekreterare B. Andersson, Bergsgatan 7 B, Stock- holm K,' för ytterligare Upplys- ]så till hans ära kvällen före den .temellertid det' alltid förhoppnings- «Ivan vid från sitt hem, och därav '|de väderleken ger oss december "Tmånad besked. Lika många, sol- de. övernaturliga, hemnlighetsfuld makterna' driva sitt dunkla spel bland oss människor." Det var» en farlig ;. tid, ' som'. nu '-nalkades, Städse', har emellertid kvinnan varit. vidskepligare.' : och . - mer skrockfull än: skapelsens . herre. Den. sköna -. och" ljuva > moder ”Hopp”. har som allom -bekant en ful - och anskrämlig ! dotter. Hon heter: ”Nyfikenhet” :och) är kvin- nohjärtats- stora svaghet. Då ad- vent är hoppets och önskningar- nas. tid framför - alla” andra är det därför helt naturligt att den unga flickan nu: passar på att utfråga ödet. S:t "Andreas brukar härvid vara henne särskilt bevå- gen. och" därför' sjunger: hon ock- 30 november: .; Andreas ' afton'-i dag är inne FAR sova i .oskulds ro . Hav. dock detta.väl i minne. ; ' Ni som: uppå ' jorden. bo, . Endast "denne ende man "4 "Mig. till äkta - taga kan, Ma säker om att då-i: drömmen få. se - sin: tillkommande, .. Ofta: är! fulla fle:ikhjärtat ingalunda nöjt med att blott få se sin blivande make, hor vill bra "gärna . också veta om han är fattig eller rik; För den skull ställer hon tvenne glas, det ena med vin, det. andra med vatten, invid sid säng, innan hon om kvällen går till vila. Hen- nes tilltänkte,. om han nu kom- mer, väljer den dryck kan är sluter ' flickan sig till .om han är välbesutten eller ej. Även beträffande den komman- skensdagar som det är i advent, lika många Yyrvädersdagar blir det i fastan och ju närmare ny-| tändningen kommer advent, desto bättre år. Mycken snö betyder mycket hö, medan grön advent varslar om vit påsk. Vad vi el- jest under adventstiden bör iakt- ta om wi vill behålla hälsa och krafter lärer oss bondepraktikan. Där heter det nämligen: ”Decem- ber, christmånad ' har 31 dagar och är dagen då 6 timmar lång. Solen löper i Stenbockens tecken och bör man då hålla bröst och kropp; varma, inte låta sig åder- slås, ej heller bruka kalla drycker ne goda örter att stärka hjär- tros Bland mårkesdagar i advent har vi den 4 december, Barbro. Förr hette dagen Barbara, Sist- nämnda . dam lär ha varit ett :|let ägnat att. undergräva-de fack- Aktuell kommentar. ; Även om valet : avslöjar en; långtgående splittring inom: den danska "borgerligheten och bjudit på odiskutabla motgångar saknas inte glädjeämnen, De delas av rar dikale" venstre "och" av 'Liberalt centrum som 'gjort en förbluf- fande stark debut. De båda" par- tiernas "framgångar vittnär . om en icke föraktlig vitalitet i mit: ten.. Vad förbådar den? 2 a s Handelstidningen' , kt, a ae "Även om den svenska u-kjälpen ökar väsentligt + vilket den mås-|; te gör ? — kommer vi 'aldrig att kunna” ge bistånd i den omfatt- ning, som de stora " världsmak- terna förmår, Det är så” mycket angelägnaré att våra insatster får maximal' effekt.-En koncentration på familjeplanering förefaller. just nu både angelägen : och . ekono, miskt klok, , wo V erbottensKuriren mot. de låga, hastighe- terna. är som” frmgått kraftig, Enligt 'vår mening vore det 'bätt: re att man . generellt ” gick - upp till. 40 'resp.. "70 km: och: vände på problemet med dispenserna så att man i:-stället. prövade var man nödvändigtvis måste” köra saktare ' istället ' för att 'som' nu ägna tiden åt. att söka fundera ut var” man. lokalt. skall: kunna medge farter över : de 30. och de 60.7 : > Kritiken. NH Sundsvalls Tianing Kritiken "mot ; : SACO uppträ- dande får inte innebära, ett ifrå- gasättande - av . organisationens rättigheter” att: driva" lönepolitik; En del: + ungdomsorganisationer |s har tyvärr Nåtit förleda' sig; att na ' SACO -under' pägående" kon flikt "och! uppträd: brytare.t.. Man löser inte' proble-l4 | tet.. Det: är i' stäl liga organisationernas .status. Fe; let" ligger: nog. inte . för: stark uppslutning kring ' ACO, utan snarare, Veg LO "I det stora hela" har 'myhdig- heterna hittills varit: förbluffande slappa och 'valhänta, när det gäl- ler att ta'itu med det allvarliga problem som rgiftningen” av när turen . innebär,” och. resolut: uppträdande? är "nu ofränkomligt. - Ytterst, har: rege- ringen och riksdagen änsvaret för att" effektiva .och skyndsamma åt- gärder kommer tillstånd.” 'vid skolbyggena, ” folk härskar säkert uppfattning- en' att det slösas mycket 1;onö- dan på skilda områden,” ”Lusten till vräkighet . borde : kunna '; be. : uppmana” akademikerna att. "läm-T :.som. strejk”. - "Varför. tala påra om . slöserlet ” Bland ; vanligt : mästras, ”, då ' den ekonomiska palansen är så" anstränga som den är. : 2 Joräbrukarnas Förentngsbiaa Den danska Valvakan i TV/blev - — vad ide” av: Sveriges” Radio producerade”. avsnitten. beträffar —' en ' bedrövlig " histonia.. Din svenske ' ”expertens”: s "reflexioner gåv rum för tvivel om "han över- vilket, lands valyhan kommente- räde. '—' ett tvivel .som” närdes av att. han trots' den danske med- hjälparens” behjärtansvärda rättel- seförsök” nästan till det bit rå slu- tet framhärdade ”i att det var ”stortinget” : valet ' gällde, ” vilket bellhuvudet. Det "hade varit .bätt- re "att låta en — säkkuhntg! svensk 'speaker' följa "det" utmärk: ta danska TV-pr erammet Å deås |helhet.. te 28 Dagens; Nyheter” nat", i klorna. på ett Ntet. antal . parasiter. Cirka. tid" unga männi. skor- här ' besatt de” "viktiga krt tikerposterna under” ”6(-talet; de” kultursidorna, och 'de” flesta har ingen. annan f örjning sma lika litet" .som"- de” unga . författarnia.. Förr var "det. normalt” ätt -en "ski bent Jevde”av något: "annat: -ån föreställer Allt: fler går ' helt eller det vis ' över "till. pipa, även' om fö kandet' oftast - sker” där hemma. Men allt fler. "damer; "skall ställa upp” offentligt SM i piprö niihg.' Snårt får 'vi nog” se Snuggor. med vidhängande ' damer även"på 'ga- tornä,, :' Könsrollsproblemkt.” blir på.c :detin kvinnd ökar knappast : begripa, "varfö nörna.i denna: könsrollsde ätter- nas: tid: + förtsätter., att..bibianslna underliga; klänningar och hattar. De" bör” genast. övergå” till strikta : herrkostymer. "Vad. sägs om den', idén: från; . en. föpresefitänt ; för manssamhället? toa i to . Svenska Dagbladet - Det är advent; Vi lystrar Pål ett. särskilt; sätt : till de "orden, Des kommer med "hugnad och. glädje till själen, Det är ett ljuv- ligt evangelium.: Må vi lyssna: till orden med hjärtat, Han kommer, Där ' ligger "allt, vad -'vi behöver i denna- tid. : Han kommer fin sin kyrka: . ” Ett nytt kyrkoår Kar. begynt med allt vad det har att bjuda av högtid och fest. Tänk om detta nya kyrkoår skall bli ett för nyelsens ' år för” Sveriges. gamla, kära" kyrka! Vi längtar efter de tiderna, O, att de komme snart! Ja, hal kommer. Är vi redo att ta emot -honom 1i våra kyrkor? Han vill ta fatt oss, ställa fram allvaret för 'oss 'och få” 0$s 'på knä i Syndabekännelse "och bot. Vill vi ta emot väckelsen: och förnyelsen? Det skadar nog icke att stanna ett ögonblick och tän- ka efter. Min församling, min kyrka, tänk, om den finge 4 detta nya kyrkoår ta. emot för- nyelsen! Finner Adventskonungen sådana församlingar, som är redo att ta emot honom? Vad sällsamt, om det skulle behaga: konungen att komma! Jag vill knäppa mina händer "och bedja: Kom, Herre Jesu till min församling och kyr- ka och tag din boning där! Han kommer till våra : hem, en säck med gåvor. åt barnen, De flitiga och snälla. får härvid an om kvällen vid sängkanten ngda strumpor fyll godsaker, Rs med Annadagen den 9 decem! har även den satt märke i ber månaden, ”Anna med kanna”, då skulle julölet vara färdigbryggt, helgon, "sedan 6600-talet -dyrkad som martyr. -Många andra hel- gondagar möter oss senare un- der adventstiden. Nicolausdagen den 6:e bebådar månadens väder, Dagen spelar i katolska länder samma roll i, barnens liv som julaftonen hos oss St Nicolaf ningar, En går sålunda då ' omkring 1 full biskopsornat,, och kar med sig Med Inaedagen den 13 anse len bryta in. Då offrar man 5 vårdträdet och Lucia kommer med traktering samt en sax att klippa av de långa nätte; med... Långt tillbaka i: tiden ansågs nämligen Lucia som den dag solen vände och vi åter be gynte gå mot ljusare' tider, Irike. i Där behövs hån. fuller : väl: är så mycket mörker och "ångest i många hem, Det ”finns' bara" en söm kan driva ut allt: och omska- pa: allt:.. adventets: konung, ' hem: mets "konung, Vi.må tänka. på Det våra hem: Är. de. redo; att.ta'l I denna adventstid vill'jag bed-' ja: Kom; o' Herre, till mitt hem. Bliv.. gäst : där! ; Tag. din boning där, för alltid! . Han är ju hen mets bäste vän; Stänger vi bo nom ute, ja, 'då stänger vi också lyckan, : friden och glädjen ute. Då” ”blir” hemmet "fattigt, hur fint det' än” må vara, : Är. icke Jésus där, är det: beklagansvärt, |Nu - kommer han, den härlige 'och vill komma 'och bii hemmens konung. Bed om: hans" besök 1 ditt hem! pan? komrner :.till, ditt hjärta. ” ersonligt är. budskapet : 1 hellg adventstid, Han kommer till' dig och mig och vill förvandla ”oss helt och fullt:" Och det behövs" Nog. Låt honom då göra, med 055, ' som "han vill;' Och han vill göra; 0582 till nya 'skapelser; Tänk vilka ar öiigheter : han har i beredskap. Fö 085,. OM. vii ger oss.åt. honone rvandlade. själar "betyder för- hendlade 'hem 'och . förvandlade . ln betyder förvandlade försam ngar, Det hänger ytterst” "på 055, , om Tran skall vinna. för 'sltt etta nya advent, .Här är safe. Gud : hjälp mig till klar lan. Må jag icke stå 1 Vägen". 0 , Må" Herren "få bruka mig - dor m han vill, Så knäpp dina hän Pch bed. stilla av, hjärtat: Koni, Herre Je y esu! "Kom till mitt hjärta! Jag vilt öppna det för dig! Beder. du .s kommer hant' Det Hr advent, "fest, högtid 1i' ditt. liv. Du Sjunger;och jublar. Han” ” det "ingen "annan kan. Han; ommer, Saliga budskapt + + Ditt "hjärta": öppne. sig, . bjud I Han Kristus, hem. till dig. aktar. hos dig gästa och : dig för evigt fästa, DT Torg: Leth.-- Hoslännat Pris - och ära; vår: -Konun; (Psalm PN hembära. huvud taget hade” "klart för sig Ne också . påstodg i "det textade tar. ” N aktuellt på” alla områden. Viskan - emot ' honom," när han kommer? . "Det litterära Sverige: når, harh- S lever av 'dagspressehs skrytsidör, oo , [0 ! i ? i i ! i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.