EE free a + LAHOLMS "TIDNING 1 Sön | OMND | mms | ame Jamie [ansa] ER RA — SA | : = =L T Måndagen den 28 november 1966-- ”L T' = Höger och socialdemokrater S gaddar ihop sig: hr. Johan ”A. Olsson.' "Där demon- så På ett ytterst generande sätt -framträdde .högern 1. riksdags debatten om centermotionen an- gående utredning för att skapa bättre möjligheter till krediter och ordnad kapitalförsörjning för de enskilda företagarna inom last- bllstrafikbranschen, I utskottet hade' högerledamöterna tillsam- mans med center- och folkpafti- representanterna reserverat. sig "för motionskravet, men i 'vote-l: ringen i riksdagen hoppade. man . från högerhåll av. ' Aterigen demonstrerade hö- — gern det man upplevt s så många - gånger förut: 'man sällar sig hell- re tl «den - -socialdemokratiska nej-linjen än till ef positiv lös- ning av.en fråga som, för att citera hr Sjönell (cp) i andra- kammardebätten, kan ;samman- fattas 1 ett enda ord, nämligen rättvisa... . FR a " Det var fjärde gången den " här frågan nu kom upp i riks- dagen .'erinradeé en. annan cen- terledamot : 1: första” kammaren, i DET ÄR MÄRKLIGT ot NV skriver "Jordbrukarnas 'Föreningsblad,' hur > tralbyräkraterna” «får "en" > verk- ""Nighetsstar ad” syn; när, de .kom- mer ut” gom: exempelvis lands- - hövdingar eller” i "detta "fall före- tagschefer. . Anledningen :. är LKÅB-chefens beska örd om, det ”hårresande och skandalösa” 1 det nuvarande ' ” avtalssystemet för, Jönerna: "Ansvaret för löneuppresning- en är så delat att alla är med i » lönecirkusen, och vi vill bevara vårt (fria .: förhandlingssystem, men man kan med hr. Lundberg fråga sig ”hur stora offer och galenskaper” som kan tolereras. : Jordbruket är en mycket ntres- ' serdd' part i, denna fråga, inte bara och kanbke inte främst ge- nom de. direkt. ökade lönekost- naderna. Den, allmänna lönesteg-'|. ringen ökar ' därtill, i hög grad jordbrukets omkostnader, medan Jordbrukarnas : inkomster : inte tillåts stiga i takt därmed. Man kan därför instämma 1 att det var "uppfriskande och briljant” " sagt äv'hr Lundberg: > sc hyr 1 Att: hans”; tsjungning elvis berodde 'pår haris bekymmer för | "avsättningen? avr malm a ändrar Inte "härpå. oh inom "handel och.ise länge varit missgynhade i K ditgivningen, 'skriver.V &ckan's a £ f ä rer: Genom" m'atl; det sto « uppfylla ' banklage s och ban kernak formella säkerhetskrav "vid längivning: 0. Sö vt ' Den saken kommer delvis att rättas till efter ärsskiftet, när den nya lagen om företagsin- teckning ersätter -1883 ärs för- ordning om förlagsinteckning, Företagsinteckningen kan .an- vändas i alla rörelser med bok- föringsplikt samt 1 jord- och skogsbruk, Förutom fast egen- dom omfattar den bl. a. patent, och nyttjanderätter, la- ger, kösa inventarier och maski- "ner, LG Reformen är välkommen med » tanke på att minskad självfinan- ./ sleringsförmåga och ökade in- vesteringsbehov stegrar kravet på långa krediter.. DET KAN GE UPPHOV TILL : ”ÄNDLÖSA DISKUSSIONER i vad mån den nya skolan ger "eleverna kvalitativt sett lika gott utbyte som den gamla, skri- ver Handelstidningen: I vissa väsentliga avseenden torde försämringen vara påtag- lig, i andra ger den nya obeting- at bättre kunskaper. Men man glömmer så lätt att den stora vinsten med skolreformerna hit- tills legat på det kvantitativa planet, Det är Inte mindre än en revolution som inträffat, när ungefär hälften av en' årskull vid decenniets slut går i våra Ey och fack: or. För tjugofem är sedan tog ungefär tre procent studentexamen, Det är här fråga om en så kraftig allmän höjning av kunskapsstan- darden I landet, att debatten om vilken ”gymnasieform som. är den kvalitativt bästa måste för! blekna. Naturligtvis .måste vi även framgent hjälpa fram våra bästa begåvningar. Men just den- na. stora breddning av skiktet utbildade över grundskolenivån kan ge oss de bästa möjligheter- na ått även för framtiden hävda osa i den: internationella konkur- |; rensen, Det behövs inte bara ny- skapare, . Det kommer också att ställas allt större anspråk på de - producerandes kvalifikationer, ' Här 'kommer vi relativt snart att ha ett betydande försprång strerade högermannen Wallmark sitt partis: inställning till de . Förhandlingarna iden sk Ken- nedyronden i Geneve går nu in -. i sitt slutskede, Inför detta har mindre föret iska de diska länderna, Danmark, bekymmer och fick partifränder att gå på socialdemokratins ne- gativa linje. « Hr Olsson påpekade” att det finns, ca 16000 . lastbilsföretag "här al Jandet och två tredjede- Jar. av: dem har inte. mer än "en « bil, . bara 4,6 procent har fler än fem" bilar: Det rör :sig alltså om” en "utpräglad 'små- företagsamhet som dessutom" är utsatt för härd konkurrens "från bl. a SJ:s "sida. Uppskattnings- » vis. behöver-- branschen: ett. -år- ligt "kapitaltillskott: på 200-300 "miljoner .' kronor," 'I i nåvarande läge kämpar man med mycket stora svårigheter, särskilt ifråga |" om höga 'räntekostnader;” Ett ef- Jertid ett "effektivt. transportvä- -sende' — "det, hör ' till de pro ”duktiohsfrämjande faktorerna; Äv: vliken, änledning skall de etag som” bidrar. till" denna effektivitet diskri ineras i kre- FOLKPARTIETS, IVER” satt få till" stånd. konkur "de, & 'feklamfinansieradé'” vradio/ TV-företag finner ingen" nåd I 'det liberala Gefle Dagblad: ». Det är väl ändå" fullt' klart. att såväl ' de. ekonomiska ' som .tek- niska förutsättningarna, i varje fall när. det gäller- TV, inte skul- le medge mer än ett, möjligen två "med "monopolet : konkurre- rande : bolag, " Ej: heller skulle de” reklampengar,' som 1 vårt lil- » Ja: land kan: finnas, tillgängliga för. "finansiering. av. konkurrent: företag, förslå till flera företag. Man: kan' visserligen räkna med "att 'utländska storföretag 'skulle "har intresse av «att "bearbeta 'den svenska" marknaden: med. TV-re- .klam, 'men därom. vet man, fö- ;ga.. Att idningsdöden : kommer att” påskyhdas genom: "eh " om- skiftning :av reklamen: från :tid- nings- , till : TV-annonsering'-kan däremot förutsägas ,med; säker- het. Och' då Blir: "resultatet att , friheten" för;”enskilda: opinioner att ' komma "till" , "Stället för "ökar. 2 Förhållanden, som "cehterpar' "et vid upprep de”; tillfällen Pp ac motiv. för varje avsteg från. Niko formighelen i. 'beskattningen; "Den ..nya. villaskaft. hy "Sträng. beställt av "riksdagen skulle” alltså -rä färdigas..av, att. det. endast” + 25.000; villaägare som... d abbas. Ett extra. , påslag skall, äras” äv dem som "placerat. sitt sparande eller rättare "sina skulder i:vil- dor med: ett visst taxeringsvärde. - Med nuvarande, penningvärde: försämring, med byggkostnader som stiger i : ungefär :sammaä takt som' hittills och med väx: ande efterfrågan 'på egna! em kommer finansminister Sträng att drabba allt flera; Undan för undan får han sänka de "anspråk " som skattelagstiftningen med ett . oförändrat gränsskikt ställer på ”lyxvillor”. Med det nya magis- | ka strecket 1 villabeskattningen kommer” taxeringen att ' bli ett ännu känsligare - kapitel. .Kra- ven på en bättre överensstäm- -melse med marknadsvärdet kan vad det lider få yttrligare tio- tusentals hus att över en natt förvandlas till: extrabeskattade lyxvillor, . Mosa > (Barometern), fektivt. närings: iv kräver. "emet|. . stövlar, Arbetet är tungt. "och ki Finland, Norge och Sverige, be- "slutat att. uppträda som en part, ett. beslut som av handelsminis- "ter Lange betecknats som histo? riskt, "Hr Langes omdöme får 1 anses" berättigat,.. ty ett så nära: samarbete på det handelspolitiska" ; området har de nordiska länder: ' ' na aldrig tidigare genomfört. Fö handlingarna . i '-Kennedyrond: "skall, nu föras av "en: chefsfö handlare, som representerar samt-' liga! fyra "länder och av deras re-' ”geringar» utrustas' med. vittgå ende fullmakter. Tillv. innehavare av < denna post har' utsetts" den sven-. »ske diplomaten Nils Montan, som «får arbeta i enlighet med direktiv ':som lämnas direkt: till" honom "av regeringarna i' de nordiska läns derna, och "erhåller befogenhet att emyndigande från . dem : ör alla fyrå Händerna bin-, ' "dande » uppgörelser. . Montan ”komraer "faktiskt. att fördera som ten ”nordisk ämbetsman” och in- ”te:endast som en svensk diplomat och handelsexpert. St å "Bakgrunden + till "Kennédyro är, som "bekant. den ”ameri- i kanska! regeringens "erbjudande + Nordiskt samspel i Kemedyronde - Av fil. lic, Karl Lindegren: a skulle. det. betyda en stimulans , för världshandeln av mycket stor ' betydelse. Nu 'har de hittills ge- nomförda skedena av Kennedy- rondef visat "att målet om 50- procentig tullsänkning inte kan , - nås, vilket heller knappast någon hade väntat. Men det ser ut, soå om sänkningarna av storleken 15--25 procent skulle vara möjli- ga och kan detta blygsamma mål uppnås, 'skulle det ändå utgöra en stor vinst för världshandeln, ' " Det är alldeles givet en stor" "fördel; att de ' nordiska länder-' na uppträder som en enhet vid Geneveförhandlingarna, Huvud- ' parter vid dessa förhandlingar är USÅ, EEC, Storbritannien och Ja- pan. : Var för sig är de nordiska länderna för små att kunna hävda sina” intressen 'gent emot dessa, ; men”. tillsammans . utgör de en " maktfaktor i världshandeln, som : bör ha relativt goda möjligheter "att förhandla med de : da fyra' grupperna 'på jämställd . fot.' Man kan med .viss rätt säga, "att de nordiska länderna tvingats till' gemensam aktion inför Ken- .nedyrondens slutskede - men det "förringar ju inte värdet. av de- . ras nu inledda samarbete, För att : ta. ett betydelsefullt exempel på. de” problem" som” möter vid för-. 'h "under Kennedys "presidenttid, om - sänkning, av: tullärna 'på industri-? varor med 50 procent: och: vissa : . dukter,' som. skulle" få internatio" "nell "räckvidd, :; Tullsänkningarna” : skulle ”enligt "principeri om mest . gynnad nation komma alla med- . lemmar i. Gatt till. del. Gatt : är - en förkortning” av, allmänna tull- och handelsavtalet, : till : vilket. ett stort antal länder över hela. värl-' "den: är anslutna,” dock icke' län-. «der med kommuristiskt'statsskick; na må att EEC från -tullsänkningarna + vill - göra ; undantag. helt eller delvis för : d: iprodukter. Exporten av. tidningspapper : och - andra slag av papper skulle drab- -: bas hårt, om EEC kan genomföra sina; planer; De nordiska länder-. na har tidigare erbjudit sig att "godkänna en 50-procentig :sänk- ning "överlag av ”industritullarna ' men sedan EEC begärt stora un=. dantag från regeln om 50 procents . "sänkning måste de" nordiska län-. derna 'ta tillbaka sitt ursprungliga . ” Skulle en allmän 'sänkning av in-. dustritullarna "komma :till. stånd "+: förslag 'o och. Presentera nya, Dessa : Hambirg (LT). Under senhöstens räkalla dar då rötfrukten" i Tyskland .skördas är det inte ”nägot ovanligt: att få se kvinnor. och barn arbeta på de mindre: och medelstora gårdarnas åkrar, kvinnor av alla åldrar. i- förda, grova, "jackor. och .bastanta ver kroppsstyrka. På kvällen 'vär-: ker ryggen; händerna har blivit stela” och'såriga av påtandet i-den kallai' våta jorden. ' Det är den sis- ta' stora ansträngningen : före: den långa "vinterpausen som ger bond- kvinnorna en smula vila. Och” vila: behöver de mer än. någonting” an: nat. .: « "Av alla "förvärvsarbetande kvini- nor. i "Tyskland 'har bondkvinnor: nå "det" svårast, "Således framgår av, senaste undersökningar att. en daglig .. arbetstid : om. . 14: timmar nästan. är: regel. : Det är inte att |- undra ' på” att bondkvinnörna är särskilt mottagliga för 'sjukdomar och "procentuellt" de; flesta: cirku. lationsrubbningarnä”t öcki hjärtsjuk- domarna förekommer ', hos , dem. Men detta; sorgliga ” tillstånd: kan man knappast råda bot på. Det är ont om arbetskrafter på: landsbyg- den, . Maskiner, som skulle. kunna lätta” arbetsbördan” för "kvinnorna har. på sin höjd storbruken | råd med. + På de många bondgärdarna mel. lan 5 och '20 ha är: kvinnorna bru- kets ”stödjepelare, 807 procent av de inom det tyska jordbruket Ssys- selsatta utgörs av familjemedlem- mar.” Någon lagstadgad arbetstid existerar - inte för ' landsbygdens kvinnor. .- Ladugården, ' åkrarna, hushållet skall” skötas, också på helgdagarna. Bättre: arbetsvillkor rvärvsmö, igheter på indust- riföretagen har gjort att mer än. en miljon kvinnliga :arbetskrafter enbart de senaste 15 åren över- gett ' jordbruket. De vet: i staden har kvinnorna det lättare och en- ligt sénaste statistiken uppnär de också en högre ålder, 7 > vy Avflyttningen å Åförsämrar / i ytter: ligare bondhustruns arbetsvillkor vars arbetsbördd inte" blir mind: re. Visserligen '.har flertalet av dem nu moderna kök och ett an- tal el-apparater, "Likväl skulle än: nu mera kunna göras för att un- derlätta ..hushällsarbetet.' Dit hör i främsta rummet bostadshusens modernisering, . t.. ex. genorh vär- meledning ' och varmvattenan- läggning. Dock för det mesta sak". nas. medel "därtill. eftersom ' an: skaffning av maskiner för utear: betet har absolut företrädesrätt.” "På det hela taget bestäms livet på de tyska bondgårdarna i stor utsträckning fortfarande av tradi- tionen; Tre:generations-familjen är till, den:dag som idag är förhärs- kande vilket betyder ökad psy- kisk press för de, kvinnliga famil- jemedlemmarna, ' Likväl :är .: det just kvinnorna. söm motsätter sig upplösningen " av små, icke lön- samma : bruk.” Självständig verk- samhet även om aldrig så sträv- sam föredrar .de framför "avhäng- ighet och en livsföring de inte är vana' vid. En .riundfråga bland bondhustrur. resulterade : emeller- tid i att närapå hälften av de till- frågade helst. inte skulle vilja gif- ta bort sina döttrar till en bonde med mindre de gifter in sig i en större gård Storia v. Voss, . T sig. i 715 "interpellation till. utrikesmi-| nister Torsten Nilsson efterlyser hr Sundin (cp) den svenska rege- ringens åtgärder i kampen mot apartheidsystemet i södra Afrika, senast aktualiserad av resolutio- nen i ;FN:s. generalförsamling. Riksdagen kommer inte att' ha någon särskild utrikespolitisk de- batt T' höst, men interpellanten anser det vara angeläget att få en diskussion om Sydafrikafrågan redan nu. Hr Sundin har vid fle- Ta. tidigare tillfällen” i motioner och : interpellationer påtalat Tege- ringens : passivitet på området. I fyra frågor sammanfattar han sina ” krav, på besked om rege- ringens ' ställningstagande i Syd- Afrikafrågan: : MON REUMA fri amför andra länder, D I ISS I NAANSLIT SS .en vidta för att på verksamt sätt "Nordiska X nell handelsbojkott mot :'Sydafri- | ka, t ex. genom förslag till nor Vill utrikesministern "redogöra för regeringens. bedömningar och . Sveriges agerande i FN före och "vid tillkomsten av resolutioner i San ästafrikafrågan? ” "Vilka. åtgärder ämnar regering- bidra till positiva lösningar i-den nämnda FN-resolutionens anda? : Är regeringen beredd att, even- tuellt tillsammans med övriga stater, " vidareutveckla tanken på solidarisk fördelning av kostnaderna för en internatio- mer för denna - ' fördelning - som Regeringen får förklara: - Sydafrikafrågan: underlag för en internationell bojkottfond? - Vilka ” Åtgärder planerar rege- ringen med anledning "av den i juni avlämnade rapporten angå- ende ”Allmänna ekonomiska sank- tioner mot Sydafrika? - FÖRPLIKTANDE. I vår ofta deklarerade vilja att stärka FN i dess arbete för in- ternationell Mfred och säkerhet lig- ger också en förpliktelse, påpekar hr - Sundin, . Sverige bör genom egna initiativ och opinionsyttring- ar verka för att FN:s prestige stärks och därmed minska risker- na för att resolutioner, som den nyligen -av FN:s generalförsam- ling antagna 1 Sydvästafrikafrå- gan, blir utan verkan, En verk- ningslös resolution snarare stär- ker än försvagar den sydafrikans- ka apartheidregimens stäl a Möjligheterna att vidta effekti- va ätgärder är för närvarande gynnsammare än på länge sedan USA gett sitt stöd åt nämnda re- solution, anser hr Sundin, te GEMENSAMT ANSVAR, De äåsiktsskillnader som fortfa- rande. finns bland FN:s medlems- rstater torde, menar interpellan- ten, bero på skillnader i' bedöm- : | nisationen, Skogsveckan,.som Aktuell Isskif- "san | presenteras vid tet. ns Ifråga om We jordbruksproduk- ter, som beröres av Kennedyron- den, skall varje nordiskt land för- handla för sig, så länge de land som . är huvudexportör av varan. . inte önskar - få förhandlingarna överförda till den! gemensamma nordiska ' förhandlingsdelegatio-' nen.” Även på. jordbruksområdet möter besvärliga problem + för ' Norden. EEC har genom sin im> Portpolitik i stigande grad gjort det allt svårare för Danmark att . få avsättning inom 'den gerien- samma marknaden för så viktiga danska ekportvaror som kött, fjä- ker. de" nordiska. länderna få. de danska "intressena" tillgodosedda: genom internationella eller regio- nala avtal, men blir denna väg "stängd tänker man: ta upp pro- blemen -i den gemensamma nor- diska förhandlingen inom Gatt. In-' te minst för det svenska jordbru- - ket ' är "det : väsentligt, att”de ' "danska exportintressena ifråga om jordbruksprodukter kan bli" till- godosedda, Skulle så inte ske lär» väl danskarna i den nordiska han- .delsgemenskapens”' namn komma att. begära "ökad - avsättning av . danska Hivsmedelsprodukter i de' övriga nordiska länderna, + ' derfä och ost, I första hand sö- |” : näringsliv. Styrning 'och” dirige- Kombinera jordbrukets: "nuvar randé - utbildning med vuxenut- bildningen! Det, räcker, inte med att bara, tala vackert. och; väl.om hägrande. mål. . De” vackra orden måste - följas- upp med" praktiska åtgärder, i detta fall ej mirist för utbildningen av de jordbrukare som. vill skaffa sig större gårdar. I-varje fall så länge” vi har rovär derscentrum rådande i den "Jord- brukspolitiska ' atmosfären. Även detta.,. skall ,-väl | så., "småningom upplösas; och sefterföljas av: "ett En allt mindre andel. av. ”kredi- terna blir föremål fö "marknads mässig ” bedömning -och en” allt större , andel fördel las .med " hjälp av system; 'som' närmast : -kan : kar räktärlseras' som lotterier. rDet är uppenbart att : en : sådan" kredit- marknad kan bli fatal för. närings- livets långsiktiga . planering,” ME "Tnänstriförbundets. Tidskrift Det "gäller "ätt finna förmer samverkan "mellan .; samhälle". och "sg >: Som” tidigare meddelats kommer Skogsveckan : 1967 :: att. ske -under annan : form -än. tidigare. "Jägmäs- tare Hans ' Hedlund,:' Sveriges Skogsvårdsförbund, är sekreterare i Stiftelsen 'Skogsveckan och ger här en kort. återblick. På 1 Skogs veckan under 50 år.” " Stockholm-Skog- Press . sta finns ”ett'. "program 'från :de sa ”skogsdagar” anordnades: i; an-|) slutning till Invigningen av. Skogs- högskölan” och'Statens': Sko; sför- | söksanhstalts nya: byggnader "vid Experimentalfältet. 115 "föreningar hade sina ;årsmöten” undér -Skogs-| dagarna.' Som" kuriositet kan näm- nas” att'ven.. middag: var 'ordnad 'på | Grand ; Hotel; i Priset "var; 16: kr, för herre” och 14: kr. "för dam.' - bl rinnelsen till iden" egentliga ta gången "ägde rum”den?tIl=—167 mars : 1918. "1967 års Skogsvécka'| är sålunda ett jubileum? i. dubbel" bemärkelse; dels :är det 50. år sej dan "första gången skogens före | ningar hade sina: årsmöten sämlå-' de.under vissa. dagar och dels är. det den'50:de Skogsveckan i egent-' Skogens. vecka 50 år Jav dåvarande ordföranden i Skogs- Skogsdagarria” 3—5' maj: "1917. Dés- | É - | av: kristiden””kritiserade han hårt | det ' extensiva skogsbruk . med -ex- « | Ploatering -och försummade -åter- AS plantering eller :sådd "när inte skogsbrukets fören barchatt ist na årsmöte under Lantbruksvec- kan som. började redan 1912. ; t -"Skogsamiralen - : — Hälsningsanförandet "vid äll- männa ' sammanträdet . 1918 . hölls + amiral <> Arvid ;sina'intres- Brinnande intress A och skogsnäringen ', Som politiker har hän gjort landet mycket stora "tjänster bli 'a.r i lag- stiftningsfrågor i "skogsbruket. Hu- vudföredraget "vid: 'sammantr; 1918 hölls av "den”nu. 87-årig' mästaren ' Henrik;: (Carbonnié ett.” entusiastiskt: anförande '-om ”Svensk skogspolitik ” i belysning växtätgärder.:som : påt ick: under kristiden, Dettastrots att. 1903 jårst ;skogsvårdslag.tillkommitimed. här. då sbestämmelser: om skyldigheter att "vidtaga. 'äterväxtåtgärder di vc återväxt erhållits "på naturlig; vä från fröträd. Sveriges skogar. r i fara”. sade han/ bl, avs tot lig bemärkelse. Före 1917 ' hade / id Lindman, även kallad "Årets bilder. Se bläddra i ”Arets' Bilder” 1967" är. både "intressant - och" roande. Redaktören," Olof Thaning, pre- senterar : här delar av materialet: till STF:s senaste fotöpristävlan. I spännan- tära: bildreportage- får . vi. en 'le- vande skildring av. land och folk, i det moderna Sverige: - od : Poesin "får sitt .— "det ser 'vi, redan på « upptakten: Sverige”, unge. på utflykt - framsida." Men . 'pristagarnas mot-” , på , omslagets' fallet; Strömmingsfiske vid Try-" sunda, 'Kalvning : med " komplika-" tion, ger en antydan om: att. ock-, så prosan; får. sitt. i oh En av ' medlemmarna: i: juryn, Karl-Ingvar': Norgren, . kommente-; rar: fototävlan i STF:s tidning | Turist: - : . ”Det ligger . nära till hands att man, känner : pressen "på sig att ningen av dels världsorganisatio-|' . (Forts å AD) AL i de, sköna eller allmänt ;dokumenr/ ton, sådana:som Vardag vid: Lo-NYi Ur Ss. Thelbergs serie ”Från blomstermyrarna” - fototävlan..1966......—. mm — (Forts; å sid. TY lg 28 november 1968 nmentar. string kan mycket! väl . motverka syftet: livet. ett stärkande” avi Snärings. Med vettiga . samarbetsfor. mer kan samhället skärpa kraven på företagens "medverkan: att Över. prygga enskilda ; människors ' öch kommuners: svårigheter vid "fåt- riksnedläggelser. : Företagen skul- : Je också få :större ”möjllglieter - «tll det. ” NES va ör Sund övalls Ne ; Hela systerdet "bostad; Ijan- sleringen är. 'söhderreglérat.: och kapitalmarknaden ” . satt, ur, funk- tion. Lösningen: på dagens' prob. lem liggér inte i ytterligare: :rég. leringar.: och”. ytterligare "styrning av. krediter,- - Lösningen "måste sö kas i en "anpassning av. bostads. pyggandets'. omfattning till .de re. , surser, ' som - samhällsekonomin ställer. till "förfogande, . och 1:-en bättre ' marknadsanpassning d böstadsbyggåndets. finanslering, : Bkononifsk” "Revy : : Det allra angelägna äm. hällets - synpunkt « borde vara . att hindra :' nyrekryteringen till bot- tenskiktet. Den förebyggande bar- navården 'vänfar ännu på résur- ser -som . kan -»-ge' den: möj: het att' visa vad "den "kan "uträtta i den vägen." När får vi en gene, rös och: effektiv: eftervård, för dem som” "redan ' varit” 1' så” grovt klammeri med rättvisan att .de blivit intagna: "på' anstalt? ” "Den :| väg. "som: leder från träsket till. anstalter av "olika slag. trafikeras också ' livligt 1 .andra riktningen. stöd: futanfö anstaltens; d risken stor "att; på: nyt - Kampen- mot den: -färlig a kan - på vägarha” ästé” rk 'pas och = rationaliser ha förståelse för” att: "vågmyndig- heterna : inte” omedelbart kan. ha sandningsbilar;" bereddå överallt vid, iväderlekssituat! one?” som skar polis. kan. vära "snabbare" på” plats och". e” trafikanterna" nyttig yär- ning,” om. han. ges befogenhet att. placera. ut, tillfälliga varningsskyl- tar, Frågan bör ompr övas, .INgen- ting: får" underlätas som" Kan. mins: CH har: "kommit. man: "skall | premiera bilder som. löckar. turister till Sverige: eller: presenterar . vårt "land så. fördel; mässigt kunnande och ') intresse och det har'gjort att denna täv.' ling alltid har visat god kvalitet fotografiskt" sett, Om man "dömer. av” bildkollektioner 'som fotogra-” ferna har sänt. in,/ märker ' man att de har noterat detta. Det finns ”Trana /i. mycket få :rena turistbilder mot. 2: Och vå går: höj - en liten. dunig' -fågel-' ett stort antal' skildringar av män-. ett énkelt cancer niskor i vardagssituationer”. Ät AÄrets: Bilder. är. fortfarande den ina” presentboken,. även : till ”ut- ländska: vänner ”— texterna är tryckta både. på ' engelska och svenska, För: alla 'fotointresserade vär: den > dessutom en användbar ; bok, "där bildernas fötografiska data finns redovisade, sg Arets Bilder'1967, STF:s förlag, 16:— . för. . häftat . och 21: för (bundet exemplar.” . 5:e "Pris i STF:s + . Verkligen: skadlighet omsorgsfullt >. bevisåts, har, bilar och: U«Indust er får ”obehind- tillsammans . med ; aktigt .som möjligt. Nu finns' dét - rade 7 sp po fotografen Päl-Nils : Nilsson valda'"i Turistföreningen ett stort bild-- luftföroreningar. 'Motion har man hört «sägas. Na > n var-: sådant som > farfar med, ' Stressen däremot. är något som "vi; alla .ägnar oss åt äv pjär- tang. lust trots” läkärnas” "varning: - Har "vi" generation 5 165 boxare. ; många" har invalidiseräts? Onekli- gen fakta och frågor .:sont" sidan äv den. allmänna "råhet söm Allt' vad anda Har To ove Herben. Halleluja! (Ps. 150:6). Psalmernas bok:- börjar: med J människan, och den ena psalmen efter den. andra ger uttryck för Pris och" tacksägelse "till" Gud. "| Dessa - vackra - psalmer - ur ) den gamla "hebreiska sångskatten. för Gummar. Människans . förhållande in ud, till: hennes: meädmänni: s Nr och till universum. ' Sr vi frambär vår” tacksägél- , se ör ' sådana välsignelser som och husrum, tänkersvi då på: den. oändliga mängd medverkat - När: vi ;frambär ; till. Gud, bör. våra land och hav för Uppskattning -innésluta i. olika yrken; "från -'och”-nationer, vilka dessa [dragit till att åstadkomma dette ölsignade gåvor. . För allt me Orde vi: ödmjukt 'och upp- !gt tacka ;Gud.: Gul är, vi villigt samarbetar med RNE r ått finna överflödande ” frn JA Iper "vi andra att'också fin va gch komm i åtnjutande efulla: andliga och materi- 2 gå över t med Människor Ida: bar Taser.. ella: "Välsignelser, Ma För dém som lämnas. utan: rejält - "Man, ” måste : par. halka En. 'patrullerande väg ” men « s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.