' "dels ” an i ra kostnader för kommunerna.|l. En decentralisering av uppgif- "terna är i och för sig värdefull, :men vad som är oroande 1 den- 'na utveckling är den leftersläp- |” ”ning av 'det statliga stödet som försvårar kommunernas "ekonomiska ' möjligheter "att kla- ra av de uppgifter staten älagt Iringår äv. ”utdebiteringen, vilka | "sistnämnda : Inte "kunnat hejdas : trots skatteutjämningsreformen. "Medeltalet "av utdebiteringarna hos, primärkommunerna' "ligger "nu på 18,29 kronor, Prognoser- | På nå pekar mot 20 kronor för' är | NA / 1970. Den kraftiga höjningen av korimunalskatten under se- nare "år betyder, en förskjutning av skattebördan från -: högre In- komsttagare till lägre. I 4 Detta gav hr Eliasson i Sund- borh. (cp) uttryck .åt när cen- ter- öch folkpartiktavet om en utredning, » av . kostnadsfördel- hingsfrågan häromdagen" disku- « terades I riksdagen, Socialdemo- - kraterna har inte ”visåt något I: "Intresse för 'ått lösa de allt mer prekära problem som” kommu nerna ställs ” Inför " och "någon | sinnesförändring i. det" avseen- det. visades inte heller 1: riks: dagsdebatten., Det blev'ett'klart Kd nej till mittenpartiernas ' krav. SOCKERUTREDNINGEN HAR : H FATT I UPPDRAG. . ringen från en ny "utgångspunkt, "Det; gäller - nu "möjligheten för -svensk socker] produktion att kon Kurrera till EEC- priser. "Detta är | ett realistiskt grepp på frågan; Kvar. finns dock ett". alternativ . om "nedläggning "av : - halva” den | svenska sockerbetsodlingi sbladet:: : Mot "detta reagerar 'S vens kä.Da z Att märka är. att” förlusten ihgalunda -skulle . inskränka sig s Hill det direkta bortfallet av. sys- | » fselsättning!; och' inkomster i bet- i odlingen och. sockerhanteringeri, "Allvarliga .och 'svåröverskådliga sekundäreffekter . — vilket -se- nast påpekat 1 ett; uppmär . service . skulle, försvagas 'o. s.; Skånes: Handelskammåre "bekymmer 1. takt med de ökade uppglf- ! ter. som, staten: ålagt kommu- nerna har ju den kommunala verksamheten expanderat myc- ket kraftigt med åtföljande sto- Frankrike "och Sovjetunionen - gjorde i början av' förra veckan -. ge sak i FN genom att fald Att ratiska : tdning- ar med nära kontakt med dessa .problem ute' ti landet hävdat en annan åstikt- tycks: inte röra de soclaldemokratiska talesmännen i riksdagen 1 ryggen. Värmlands Folkblad . skrev » » häromdagen bh. a. att ”engagerar , sig. staten i ” ökad utsträckning för finansie- ringen : av :kommunalpollitiken blir. det bättre' möjligheter .. att fördela. skattebördan : efter. bär- kraft. Kommunerna har Inte den möjligheten”, Att. 'socialdemo! 'raterna gick "emot ”mittenpartiernas; krav om utredning ' var . väl; väntat, men däremot här man anledning frå- sam, ville. stödja: regeringsparti- et, Man anförde den: helt. ohåll- bara 'argumenteringen', att: ”frå- gan var för tidigt väckt”, "man ville, vvaktar: : skatteutjämnings- reformens - verkningar ur” nadsfördelningssynpunkt. i + Högerledamöterna bör ha natt " Kännedom om de tilläggsc irektiv som tillställdes skatteutjämnings- " kommittén: 1963: och. som: inné bar att Kommittén” inte hade möjlighet ; att. pröva. frågan om tänkande 1964 konstaterade koni- mittén' att denna fråga kvarstår och. ;uttalade angelägenheten av jattien' prövning” görs av, frå! gan, från | allmänna : kattepoli: tiska "synpunkter: Högern hade | alltså' inga" som helst : bärande motiv. för: sitt avslag." ill 7 mit .denpartiernas. krav.” Att man, iftenpartlernas önske- . sannerligen". inte. S gång” regeringspartiet efterlyste”. -hur partiet agera. i voteringen” Nisade hör gern att den "gick. på: "den. social- ! demokratiska" linjen, +" «i fi r Man kan råga sig” hur långe | gr än. mer. undrar n man: hur: långt högern" vill” ätt: kommunalskat- ”ten;:. ska höjas "innan "går på center—folkpartiförslaget. yttrande — skulle också; göra sig gällande,” underlaget för social och. kommur ikationer | Att en "nedläggning skulle--gå' stick i ., €ljest. görs 1 frågå,. om "uppenbart. - även. »börtsett . härl. ”. från mäste man, mot .bakgrund |. av den senaste tidens oroande stäv mot de ansträngningar som glesbygds: stöd "och; Iokaliseringspolltil.. ö tecken 'på allvarliga, svårigheter för vitala delar av näringslivet, fråga sig om det verkligen kan : vara rimligt att genom politiska . åtgärder avsiktligt framkalla" all- 'varliga störningar inom en på det hela väl fungerande sektor av samhällsekonomin, >: : Saken gäller inte endast jord: bruket, , även om | den" sidan ' är allvarlig, nog." Det är också en : fråga om sysselsättning och ka- pitalutnyttjande inom: sockerin- " dustrin.. Stora värden i yrkes- skicklighet, forskning, maskiner och byggnader skulle plötsligt - gå till spillo. Kan någon på fullt allvar böra gällande; att det''svenska nä- ' ringsivets situation är sådan att « det kan vara försvarligt ått på : arbetslöshet? politisk väg med öppna ögoh driva fram kapltalförstöring och cn I KONJUN KTURINSTITUI TETS HÖSTRAPPORT : lämnar fortfarande ingen kal- kyl över kreditmarknadens to- : tala utbud och efterfrågan. un- der. "det kommande året, även om ”man är: frispråkigare iår och ger, finansteringsfrågorna större utrymnae, = skriver ' " Ekono- misk Revy. Tidskriften för- modar att det är för mycket be- ”gärt att få en förutsägelse om Riksbankens. åtgärder, vilket in- te hindrar att det vore rimligt att. diskutera förutsättningar och riktlinjer för en. rätt avvägd : penningpolitik nästa år:ya "en mellan penningpolitik och fi : I rapporten sägs att det ford- ras en ökning av de likvida till- gångarna . om bankerna ' skall kunna ' fortsätta att öka sin ut- låning och ändå behålla en viss rminimilikviditet, Det kan väl ba- ra betyda att krediterna under 1967 inte räcker tll om man in- te Jättar på ' penningpolitiken? Men då måste man förstås ock- så — och det:sägs alltså ingen- ting om — diskutera än NE nanspolitik — igen. Denna av affärsbankerna stän- ” digt påpekade avvägningsfråga blir. alltmer 'angelägen, . .. Kö Iskattehöjningen drab- "bar; hårdast, de:.lägre inkomstta- ”garnq.! Och mest. har” man "ans ledning. undra över.vem högern egentligen vill: samarbeta ed. i SKATTEFROGIESSIONEN är hr Strängs ”hjälpgumma me: nar" Veckans affärer” i De. "totala: inkomsterna" 1965 ” uppgick! enligt det .nu framlagda bokslutet' till::75> miljarder "kro- nor, "varav, 62 var inkomster av tjänst, 85 "av "rörelse; 2,5” av jordbruk. och 2 av kapital och fastigheter, : Snabbast” stiger” irn- komsteérna av kapital (CN 27 prö: cent) och tjänst (+-11. procent); Men inkomstökningarna kan in- :te mäta, sig med skatteökning- arnä,: Medan inkomsterna" i fjol ' steg med. totalt 10,5 procent ökar de inkomistskatterd .17.. Förmö: genheterna' steg 15 procent och förmögenhetsskatten - steg . 24,5 , procent, | Om progresslviteten ' blir. lika stor i år: som i fjol ökar statens skatteintäkter "automatiskt från 10,5 till. nära 22, 5 miljarder” krö. : "t en seå 22 UTBILDNINGSRADIOÄrV?! Presskommentarerna till fegé- "ringsförslaget / om radions fört- sätta. verksamhet har främst ta git" sikte" på tidpunkten. för in- förande av program 2 i TV. Kul- turredaktören : 1. Jordbrukarnas Föreningsblad Ragnar” Oldberg | . intresserar, sig mer 'för hr Pal- mes förslag när det gäller, stu- die-- och : : utbildningssidan, men först gör. han den intressanta lakttagelsen, 'att. hr Palme tagit större. hänsyn till remissinstan- sernas "yrkanden än till försla- gen från regeringens :egen ut: redning. Hr. Palme motsätter sig | liksom de flesta remissinstanser den av utredningen : föreslagna uppdelningen i bildnings- öch ut- N bildningskanaler. :" Jordbru- karnas.: so öreningspjag A kommenterar: MONIA : "Den uppdelning som. når dis kuteras hör. ideologiskt samman också med meningsutbytet. om huruvida radions -P:1 och P 2 skall renödlas aller inte, Ett ut- präglat populärprogram (P 1) och ett lika utpräglat kulturprö- | - Eram .(P 2) vore ju en högst olycklig "kategoriklyvning, som dock alltjämt. har sina föresprå- "ga' sig varför högern, helt ' en- 4 kostnadsfördelningen: mellan sta-], ten 'och 'komniunerna. I-sitt be-| med oväntad frenesi motsätta sig ”det "italienska förslaget att utse "en, kommitté med uppgift att un-. dersöka frågan om Kinas upptas”, gandei FN, Det italienska försla- . get gick ut på att man först mås= ' te ta reda på om Pekingregerin- gen verkligen önskar att bli med- ” lem i FN, och i så fall på vilka villkor.» cs Den franske "FN-ambassadören och framhöll, att det varken var tillrådligt eller realistiskt att'ef-. :ter 16 års diskussioner om Kina- ; frågan" föreslå tillsättandet av en -ka. detta: problem, ty, sade Sey- rdouxt enligt vår uppfattning finns . etiingeh annan lösning än att ; återge Kinas dess rättmätiga plats: i FN/och det skulle vara diskri- i nerande att begagna'den pro-- cedur; som: användes" då: en ny: medlem inväljes I FN.-. us i .; Frankrike. kommer av samma . skäl att rösta emot det ameri-- ; :kanska förslaget, som avser : att" "göra representantskiftet '. mellan > Peking-Kina "och Formosa-Kina | gill ett första rangs spörsmål, som, kräver, en två tredjedels majori- et: av rösterna vid en: eventuell "omröstning, sade Seydoux.” Den" sfranské +: ambassadören. framhöll vidare” på der” -punkten, att återin=, ättandet "av Peking-Kina" i dess rättigheter enligt FN-statuterna är : sen "viktig angelägenhet, ty: det är : Roger Seydoux tog först till orda 3 :: kommitté, i och för att undersö- => 7 i | Kommer Mao Tse-tung att e vilja 2 ta plats.' i EN?” et "alls inte fråga om I inväljandet av en ny medlem eller om erkän- vå » eridast angår den . kinesiska - möjlighet att:föreslå ändringar ” sina egna” villkor. för 'deltagan- "de, ”Hur tättigheten i fråga kom: mer att utnyttjas är pn sak, som folkrepubliken. Varje stat har av FN-organisationen och . sätta : de i dess arbete. Sedan, blir det övriga . FN medlemmarnas sak, om 'de vill acceptera eller : avvisa de förslagna Fötgrmerna eller villkoren”; I mera polemisk form hade den i ” govjetryska ambassadören " Fe-' : derenko - tidigare, sagt ungefär detsamma. Men han krävde dess-. -utom direkt, att Chiang-Kai-shek-= ' klicken (d. v s Formosaregimen) "skulle utvisas. ur FNj och ersättås med Pekingregéringen” Han be- tecknade ' förslaget om en kom- mitté för frågans utredning som a ”nändet' av en ny r , utan det gäller endast att avgöra, vil- ken av de två Peking= eller For mosaregimen, som är värdig "och kvalificerad att representera stor= makten Kina, De: rättigheter och det ansvar. som följer med den ki- ”nesiska stormaktens' plats, :ges ic-, ke till en viss regering utan till en stat, utan hänsyn ' till här: den- na stat. styres, dess interna 'poli- tik ; eller "dess: utrikespolitiska I hållning, sade” Seydoux. ' "Det är Kinas ' rätt. att "sin plats bland öss, och det "plikt att se till, att Kina fån möj-. "lighet att utöva derna rätt, fast= slog: den franske ambassadören och -fortsatter = es sv : ockholm (TT) SE Feta medgivånde från rege- | ringed: har enrförsöksverksamhet | med inlösen: av "egna.-hem: i" byg- | der; med « vikande. -sysselsättning där. näringslivet ' inte. kan” rekon- strueras ' genom” lokaliseringspoli- tiska . insatser varit ' igång "under två "års. tid: Ungefär 'ett.”100-tal | fastigheter. har: lösts in.i:d nordligaste. länen, .. där, vVärksambeten” bedrivs, men d ännu: för "tidigt att'uttäla 'sig om résultaten, :-:'konstaterar'.:”Arbets- marknadsstyrelsens organ ”Plats- journalen; ”Atskilliga av:de tå: fastig héterna har: sålts igen: huvudsak- ligen t + som : fritidshus. Erfarenhe- terna från - försöken visar; att: det tar längre än beräknat" vatt klara. dessa'inlösenärenden; d..- Vv, 8, att bereda ärendena: för:;beslut. Nu har; emellertid -bostadsmyndig- fått en; viss" 'persönalförstärkning söm 'gö tt "ärendena 'skall: kun- na handläggas på kortare tid. "Mad har. emellertid - också gjc en annan erfarenhet; nämligen att de "känslomässiga: banden är,myc- "Iket starka och-att' därför många som tidigare; förklarat -sig intres- serade av' arbete" på. annan . ort bara de kundeifå sälja sin fastig- het, blivit. litet tveksamma när de ställts' inför" faktiska" möjligheter. att bli av. med fastigheten, Det är vidare uppenbart” att. det krävs ännu större” insatser :'i fråga om information .om "möjligheterna" till inlösen och de villkor som gäller. Åtgärder för att. £å till stånd en visst inte ör- | menas” att .ta emot "donationer, och arbetsgivareföreningen - och -Marcus" Wallenberg är, lika väl komna” att. skänka. pengar. som "några? andra. Om” försvarsled- "ningens upplysningsverksamtet är. ett lämpligt ändamål kan där- : emot starkt ifrågasättas. I "varje "fall är det: fullständigt . onödigt att ge middagar för landets chef- fedaktörer, -var "än. "pengarna kommer ” från." : Dessa' personer äter alldeles” tillräckligt. ändå. Av” IK:s utredning. i. ärendet . framgår. vidare att: överbefälha- >» varen och försvarets civilförvalt- ning” råkat prata bredvid varand- "Ta, i frågan, varigenom donatio- nerna blev större än de egentli- gen bort vara. Till råga på allt "stal. en "värnpliktig 10.000, och 0” betalade . tillbaka dem ur « egen ficka. Sens moral: det hade varit lugnare att vara fattig... (Handelstidningen) ' - enbart inom hr Palmes departe- ment; .- Dess ' enskildheter berör frågor som är intimt förknippa- "de med vad som kommer att be- "slutas om :vuxenutbildningens framtid. : Härom är särskild proposition kare, För resten kan utbildnings- att. vänta från” ecklestastilkdepar. radions: öde: knappast- avgöras -tementet i vår .- : : . i heterna -1i dé, fyra försökslänen | med” vikande: sysselsättning: att finna "det nödvändigt att "söka. en tryggare. utkomst på annät håll. Och. för åtskilliga. öljer”. att man inte: kan bo kvar'i'sina gämla bo- städer..De möjligheter som myn- digheterna:'nu har; att. köpa : in] fastigheter: "erbjuder i dessa fall en lösning: av ett svårt problem. |. "Med den $snäbba” "förändring, som, nu bker i inom näringslivet och på arbetsmarknaden, mäste - man emellertid vara öppen” för att den försöksverksamhet som - drivs '1”de' fyra” riordligasts kän + behöva digt och. stämplad den s k 2-Kina-politiken som ett försök att göra :”den amerikanska ' ockupationen av Formosa permar nent, RE SE Hade det tidigare funnits nå- : got tvivel::om ' FN:s" behandling -av ärendet, så: måste Seydoux” och Federenkos tal ha gett. klart besked om att anhängarna av Pe- king-Kinas upptagande i FN icke ' "kommer att stödja förslaget om | den, ”av'' italienarna ' förordade kommittén, som skulle ha att ut='" reda representationsskiftets'' pro- blem. I 'denna grupp finns ett; flertal länder, som har erkänt Pe- king-Kina, och utan deras delta- ” gande kan man näppeligen få till stånd en sådan kommitté, ' . "I nuvarande stadium" av ' den årligen återkommande Kina-de-.. batten ter det sig mest sannolikt, att . det kommer: att ånyo finnas en majoritet, som anser . saken 'vara av högsta vikt, men ickestillräck- ' ligt många röster. för :att uppnå. 2/3 måjoritet, "varför förslaget. om ,. Peking-Kinas inval: åter kommer att' avvisas, 'Då kvarstår ändå den; italienska resolutioner, 'värs förblir "ovisst. — bl 'a av iden saken, ait man "först måste 'av; ra, om" det föreslagna kommitté: ' valet kan” företagas på: grundval. av enkel majoritet som "en ren . "Procedurfråga, Blir så icke fallet," måste" ett godkännande av kom- mittéförslaget ” anses... otänkbart; . medan ett knappt flertal för For-. 'mosa-anhängarna. å' andrä : sidan skulle bli' av föga praktisk. betv-; "delse." De två skilda lägren'i FN är dock: så pass. jä endast” en obetydlig" ning kan bli avgörande framtid. - är en” sådan” expertutredning en - Vad människorna i dagens sam- hälle vill ha är inte mera av den socialistiska ideologin, De vill ha ett rationellt fungerande: demo kratiskt system där de styrande utan låsning i dogmatiska tänker bemärkelse kommer alla. medbor-|]. gare till 'godo. Lyckas man :ska- progressivt program på den libe- rala grund som är gemensam, för de 'icke- -socialistiska ; partierna är utsikterna” långt” mera gynnsam- ma I vårt land för ett norskt än för: ett Ft danskt, vall oc a , sökte ”äriva” framlaa utvecklingen starkare" på "industri sidan samtidigt med" att man sö- ker att'på ett mjukare sätt spri Ida. nya. idéer ' om produktionen inom jordbruket; skäulle-; resulta- ten bli' både effektivare och snäb- Vbare., Sådana” åtgärder leder bätt- re 'till "något som: skulle' kunna kallas'' balans "1" u-ländernas.: nä- ringsliv än 'en ensidig satsning på sundaste utvecklingen, ur -ekonoö- misk synpunkt,” om - man ”.samti- näringslivet. . Skånska Dagbladet. vapenmakt; "under. edning. av. en ny och äregirig diktator,', .det ka taströfalt försämrade: förhållandet lantallians > "de öl kade.1 ris] ern; lantpakten : när. 1969 — allt detta. . utgö slag i "den oroliga internationella bakgrunder ti | äv. våra, samlade”. försvarskostna: der'-mot zövriga : statsutgifter, - så bort :- "några . :.hundratar: miljoner. TÄRLIG LÖNEÖKNING 1 I INDUSTRIN 1960-65 : De Under 1960-talet Här de, totala lönekostnaderna.. per timme. sti- git med- drygt 9 procent om året i 'svensk' industri, "skriver ; ekon. d:r Lars Nabseth i -Bankförening- ens : tidskrift :-Elkonomisk Revy i en artikel kring den från finans- departementet -'. utgivna ' . boken ”Svensk ekonomisk tillväxt -— en problemanalys”. En av bokens författare hävdar att Sverige kun- nat kompensera sig för detta med en snabb pröduktivitetsutveckling i förening med god efterfrågan och :skriver att det bör finnas ut- rymme för icke oväsentliga lörne- kostnadsstegringar inom export- näringarna också framöver. D:r Nabseth håller med om att flertalet" västeuropeiska ' länder haft en löneutveckling liknande Sveriges. men: ställer mot . dessa länder USA ' och. Kanada — där stegringarna gått betydligt lång. sammare och dessa "länders kon- kurrenskraft - följaktligen ökat, Han frågar sig vad det finns för anledning" att vänta sig att Sve rige. också i. fortsättningen. skall .Jendast' herrbyxor . med Köratron- å ; Gränsbygdsskildraren/ "Thore Bro- gårdh har gett ut sin. elfte 'gräne-' bygdsskildring, ” som, denna gång heter '””Från -Helgeå till" Lagada- len”. 'Arets: bok är: i likhet. med sina föregångare en' påkostad sak / på : 150 sidor, tryckt på. konst- tryckpapper och.. med. över . 100- talet vältagna. och till texten pas- sande' bilder.: Thore 'BrogårdH 'har aldrig lämnat något: åt slumpen Jutan "har med: stor energi och outtröttlighet gjort sina källforsk- ningar för att 'kunna 'bjuda” sin allt större läsekrets de fakta, som de ' gamla urkunderna kan: för tälja om, "ör : " Arets bok är tppdelad på två avdelningar. ' Den "första : behand- lar mycket ingående forntiden. i gränsbygden, , I samband” " med denna första" avdelning; har för- fattaren lämnat: läsarna uppgifter på ett stort antal fornfynd, :som sätt utvecklar ett folkstyre, vilket | c ger största möjliga utbyte av pro-F duktionskapaciteten ' som! 1" vid. pa enighet kring ett sådant klart] : |ringsorgan, med vilja. och |jordbruk.' Man när nämligen! den |” .Hdigt kan stimulera olika” delar. avi för att mä e skall. lämna at] u verklig; "och ”grundi'g ” -avvägning |]. en" brysk. snabboperation" -kapa fal dan” metod. leder till ett menings- löst "slöseri geriom, att försvarets effekt kan: sjunka betydligt "mer 'skäpa nisationer eller” mytidigheter kan bemästra.” Om” "Inte re ingen "(innan det är "definitivt, för sent) konstruerar; ett. centralt” invand. ' gå. att organisera: Invandr ta, hand "om, de inflyttande, gör. da. dem över. olika arbetsområden och ge dem"”'det” elementära : må t ST av språkkunskaper” 'och lat av tägavlönader. nödklässade grovårbetare; utan kontakter med språket: soc, den. ; omgivande: mill» Inget tilltalande. "alter liga”. skildringar ” vittnar "om. "ett :mycket omfattande arkivarbete, I samma avdelning lämnar hanut- tömmande "beskrivningar om. Kris- tianstad .— Skånes "stad "vid: Hel- geå, . Ljungby: —. Smålands :stad vid. Lagan « och . Laholm ; -— .Hal- lands ' stad . vid. det . sistnämnda vattendraget; Man' får även läsa om Broby: marknad, : Kronobergs | kvarn i Hallaryd' samt: om - Majen- par sägner om: hur, namnet 'Ma- jenfors blivit till. Det "sista : upp- slaget ”i:första avdelningeri' ägnas åt: , 50-årsjubilerande- IMarkaryds köping. : I bokens. andra : avdelning har författaren gjort en del uppteck-” ningar och där behandlar han: in: gölngskå . graniten, spökerier' i.. 7 tteryd : ge väv- finns i gränsbygden.” Hans sak- : Koratroninetoder tillärar för närvarande Intresse. inom tex- tilkonfektionen. ' Hittills . har ;,på syenska . marknaden . förekommit behandling, . men - andra . konfek- tionsplagg , av. s.k. ”bakat mate- rial” är att vänta, och till” våren kommer att saluföras klänningar av Koratron-behandlad ' bomull. ' » Konsumentinstitutet har tidiga- re provat ' herrbyxor av bomull och syntetfibrer med : Koratron- behandling, resultaten har redo- visats. Sex olika märken (svenska och . utländska). har: provats, och i samtliga fall har proven utfallit gynnsamt, Plaggen har klarat bäå- de daglig ' användning : och ' ett flertal tvättar utan skrynkling el- ler. formförändring, : "I dagarna har Konsumentinsti- tutets . textilavdelning slutfört. en kunna betala Västeuropas högsta löner, +. Kommer inte” "utländska företag successivt ' att' "tillägna sig ' vår teknik, frågar han?" Vid en sån dan: utjämning på produktivitets- sidan och vid oförändrade växel- kurser måste lönestegringarna i Sverige gå" långsammare om "vi skall kunna behålla vår konkur- renskraft, Svenska företag. kom- mer annars att 1 betydande .ut sträckning få lägga sin tillverk- ning 'utomiands' och ' använda ' sig [Tösikonfokrion > L sig'p lade klänningsmodeller ur: ett sor- timent;: som”? till:. Våren: kommer på svensk marknad. Klänningarna” — av. mönstrat . bomullstyg i: rätt stark färgsättning — har använts 45 dagar och tvättats 6, gånger i'cylindermaskin.- Det. ena: -exemp: laret: har: tvättåts som kulörtvätt (60 grader, 10 minuter), det and- ra, som vittvätt (85 grader, 10 minuter). Efter dropptorkningen har ingen efterbehandling krävts, .De' provade klänningarna 'har efter slutad provning 'inspekté- rats i jämförelsé med nytt plagg. De uppvisade ingen" urskiljbar färgförändring och inte heller nä- gon krympning eller 'skrynkling. (Givetvis gäller för dessa plagg som för all annan kulörtvätt, att plagg med starka färger inte bör tvättas tillsammans med ljusare plagg som kän "dra åt sig ev, över- skottsfärg). ee yet Koratronmetoden innefattar be- handling 1 två "led, ett hos tyg- tillverkaren och ett. hos konfek- tionären..: Tygtillverkareri . impreg- nerar väven med en hartsbland- ning, och konfektionären låter de färdiga: plaggen genomgå härd- ning i ugn, därav namnet Pbakat material”, SN : Slutligen ett råd: Den som. kö- per Koratron-behandlad konfekti- on mäste ägna särskild uppmärk- samhet åt passformen — behand- av- utländska- underleverantörers så lingen gör nämligen att. plaggen inte. kan ändras. ns Bakgrindena :med sopas : naturen, fors -och ” författaren äterger ett]si i verkade vilsekomna. och konistrue. - rade: Hakan: Ersgård hade "med stor: omsorg » försökt att.låterska- . pa Sverige under "beredskapsåren. handlingen. var 'svår.. SS inte arbeta "med någon: redan; utgiven thriller? : Inte: "Bör "det" 'hägonting. jom det JAimns ett par i tuser "per; "När! han hade: sagt detta, tog han ett bröd och tackäde Gud.i allas åsyn-:och”bröt det och; be- I gynte äta. (Apg. 27: 853 sv ct - Det. finns ingen uppgift om de ord Paulus använde, när hamn oms bord. på skeppet. tackade .Gud -I deras. nödläge. Men. alla. mäste, ha känt :lättnaden över att vara' vid - liv, sedan. de hade ' misströstat om w sin räddning, Dessa sjömän glöm-. de antagligen aldrig Paulus, tack. sägelse denna dag, : Före den sista" måltiden vi åt tillsammans ”ined mid” Kyster Helen, innan, hon for"ut: till” Kina som missionär, föreslog min far, att "vi skulle” sjunga" en ' psalm. Sedan tackade han Gud i'sin bön för. det. sätt på vilket min. syster hade letts in 1. missionärsgär- ningen. . : Vid - - kvällsmåltiden « den;.. dagen min far hade. begravts frambar -. "Imin :bror' Walter . facksägelse till: Gud för . farg liv. - Bordsbönen brukar” "vanligen ta form: av 'en' bön och tacksägelse « för maten, Men - »bordsbönen 'kan” också "innesluta 7 andra” tin ikt: och | betydelse, " vå z såtTronbn rr ngn sa HA ar a TN vara RÖRA ar
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.