s LAHOLMS TIDNING + den rika hjälpmedel "för dem borde hjälpmedlen stå gratis till" förfogande; -- oc 'Många vackra beslut har' fat- tats om bidrag ete.'för att un- derlätta hårt drabbade 'männi- Bkors tillvaro, Men hur vår högt "stående socialvård "fungerar. 't praktiken har under senare tid getts” flera exempel 'på. I stor utsträckning sstannar förnämli- Bar beslut på papperet. På grund "avi bristfälltg Information över] hela fältet när besluten Inte de människor de avser, som behö- ver" och ;/har all rätt till hjälpt . Oftå” är de kringgärdade med . krångliga bestämmelser som för- svårar den praktiska tillömp- ningen, . Fokus-programmet YTV. bor- - >»de iksom 'så många 'andra' so- ”efala "program tid!gare ha givit « de "ansvariga en ordentlig tan- .. keställare. Det är emellertid en djungel "av papper, paragrafer och tjänstemän man har att gö- ra: med och -den . nödvändiga |: "uppstädningen med '' åtföljande » konkreta åtgärder. för en .för- hättring kan dröja. . : + VISST VAR NAGRA AV HR. - KöWBE ERS UTTALANDEN — "under konflikten diskutabla, skriver ” s Handelstidning- Jon. Men 'de var ingalunda av "den karaktären att det finns, an- : ledning att -kräva hans avgång: I Hlkhet med andra generaldi- rektörer bör : Bin dubbelroll att samtidigt vara ,Jedamot"av styrelsen för, avtals- verket. - Hade lärarna nöjt yelg "med att framföra en vädjan! om Dtt han skulle.dra. sig tillbaka från denna' styrelse,!: hade det . knappast funnits. något att in: : vända, H in > Meq nu förefaller det närmast; "1 som;om Urarnas:: aktion skulle avspegla den'olust de känner In- ' för "avtalsuppgörelseni "De har » bllvit särsklit förargade, uppges det, därför att hr Löwbeer kal- "lat de SACO-anslutna lärarna en ' höglönegrupp.' Naturligtvis "till. hör dessa» lärare , en ehöglöne- grupp, om det begreppet,” alls skall ha någon innebörd. '$gdan är det en annan sak utt (dessa ' grupper med ' inflationensYoch marginalskattens benägna "med- - verkan har allt svårare att .be- " vara sin levnadsstandard och få någon del i nattonalprodukténs | ökning. Det var inte. minst .av. den anledningen striden om lärar. . lönerna stod så härd, Men nu|. är avtalet slutet. Gymnaslelärar- na skall veta att det finns fler löntagargrupper 1 detta land som "äv längt ifrån nöjda med de vill- kor de uppnått I förhandlingar- . na. Men det hör till god ton här 1 landet att inte öppet demon- streva sitt missnöje mot andra än de egna förhandlarna, när en uppgörelse väl har träffats. Det hade varit bäst om denna aktton runnit ut i sanden, me- nar HT, Id UPP RULER NER? Dala-Demokraten refe- rerar och underkänner en serie argument för höjning av pen- siönsäldern, Vad man kan för- stå finns det inte heller inom de politiska partierna nägra som helst tankar I en sådan riktning, skriver tidningen, Snarare är det så att ett parti I riksdagen fram. fört motioner om en sänkning av pensionsåldern till 65 år: Även om motlonsframstötarna varlt vattaktiskt betingade får det inte skymma det förhåltan- det att det måste anses mera realistiskt att diskutera en sänk- ning av penslonsäldern än en höjning av densamma. Sverige tillhör de industriländer som har en ganska hög penstonsätder. Andra jämförliga länder med ett något så när utvecklat pensions- |. ' system har p ldern satt Den a uppsökande värden? ' Det; finns, omkring 250.000 han- dikappade i vårt land som är i behov "av tekniska och andra hjälpmedel | för att någorlunda klara sin dagliga tillvaro. Snill- bar skapats fram med den tekniska utveck- lingen. Enligt lag ska handi kappade få bidrag för att få del av dessa välfärdssamhällets re- surser.: Många lever under knap- på ekonomiska förhållanden — han : befrias: från |. > Visst bör " informationen om människors" rättigheter ' till. so- clalvärd — det är inte fråga om nägra ”nådegävor” = handläg- gas så, att både socialvårdande organ och berörda " människor ska få kännedom om vad som beslutats av statsmakterna,” De tusentals ' hjälpbehövande som inte av egen styrka kan skaffa sig upplysningar om' nya rön bör självfallet få den upplys- ningen genom samhällets för” BOrg. . on > NYA : Trots de. uppenbara bristfäl- ligheter som ' nu vidlåder infor- mationsverksamheten finng det dock människor som på ett el- ler annat sätt, fått reda: på: de möjligheter. till” . hjälp som ; de "här. Men med stöd av än den ena än "den andra pafagrafen får "de avslag på: sin / ansökan "och det kan dröja är innan 'de överhuvud får något besked alls. 1'en "svär "situation ” resignerar en olycklig människa lätt, hon saknar 7 "psykiska ” och ” "fysiska krafter för, att kämpa med myn- digheter för sina rättigheter. En aldrig så "effektiv. informations- apparat” kan” undanröja " dessa I mfssförhållanden," ul Organiserad. uppsökande vi j kunde lösa. många av de prob- ' lem som .hopat: sig säväl-beträf- i fande,'. handikappvården - som ' också äldringsvården. Människor iber 1966 "ITS = - När man efter .valet funderade över ' utgången. är ' det naturligt att män sökte finna förklaringar till regerIngspartiets kraftiga till bakagång. "Många faktorer spela- de säkerligen in. Men lokalise- ringspolitikens praktiska - tillämp- ning lär ha varit en av de små tuvor som höll på att stjälpa re- geringsvagner, —. .. er Bröderna Nyströms i Mjödvatt- FF ” SN Lokaliseringspolitiken är för många landsbygdsbor: underlig och gätfull. Den praktiska till- lämpningen ger tätorterna stöd men avfolkar- allt snabbare Jandsbygden, .Det i TV disku- terade Mjödvattnetfallet . bör bli en tankeställare för alla som önskar: en levande lands d. = I by få . 3 net är en industri som sy ter ett '70-tal man. Det är statt i kraftig ' utveckling och .i behov av' ett lokaliseringsstöd. Man sys- selsätter . arbetskraft boende -på orten,- många i fina egna villor som. byggts de: senaste åren. Nu vill. myndigheterna flytta indust- rin.; till - Skellefteå. : Mjödvattnét, som :ligger. knappa tre mil från staden, anses vara en för - liten plats, - Vad "skulle : ske" om industrin flyttade? : Jo - Mjödvåttnet : skulle förlora den industri som ger dem goda: inkomster. "Arbetarna som genom länsmyndigheterna fått bo- stadslån och byggtillstånd skulle tvingas :köra nära sex mil om dan. till: jobbet, Eller sälja de ny- byggda -husen. Men vem ska kö- pa dem om 'arbete på orten sak- nas?: Varje arbetare skulle förlo- ra bortåt 20.000. på en försälj- ning. Och detta med. länsmyndig- heternas goda iminne! Hur är det med samarbetet : myndigheterna erhellan? Ibland "får man det-in- trycket. att den "vänstra handen inte ”vet :vad -den högra” gör." . ”;Man vill ' gärna slå fåst att 'det fitins mänga som vill bo. kvar på lahdsbygden.” Det gäller: att få -] opinionens tryck så starkt att de dustrier med livskraft belägna ute i små kommuner måste få sitt 1o- kaliseringsstöd, Ingen -'kan vara betjänt av att industrierna flyt tas till städerna. Var det så man menade "då ' man - beslöt om : att utdela lokaliseringsstöd var ju hela tanken: närmast, skrattretan- de. I en tid av: bostadsbrist i stä- derna och med de ekonomiska re- surserna' så hårt belastade borde alla vara: ense om att: en industri som har sin behövliga arbetskraft boende i: fina egna hem "” verkli- gen skulle få stanna på plats och inte tvingas ' till . omflyttningar som skulle ställa många familjer inför svåra boendeproblem. I själva ordet lokalisering mäåäs- te väl en tanke ligga bakom som säger -. att. .landsortskommunerna skulle få behålla sina industrier samt att dessa får tillfälle att ut- vecklas i lugn och ro.' Vårt sam- hälle -får inte genomsyras av en så felaktig inställning som att det är ”finare” 'och ”bättre”. att bo i en. stad. Det finns säkert många med -mig, som inte trivs i en stad. Landsbygdskommunerna . är ock- så strängt beroende av sina in- dustrier. I bilismens tidevarv är det : inte farligt att bo i: lands- 1 svårigheter" skulle ' därigenom samhällets socialvård. De skulle slippa den pappersexercis som 1 andra fall kan bli: alltför på- i; frestande "även för friska: män: I niskor. Vidare skulle. en sädan nära ” kontakt ge de: soclalvär- . dande organen en: , bättre hel hetsbild "av respektive ' männi skors situation och hjälpen kom- ma "de -behövande närmare, Och framförallt kunde ' man” på 'så , sätt nå" också dem: som; iv sin "ensamhet" "inte tror” på, nägra . möjligheter. ein. sen; .Nusare,. till ; varo. En effektiv uppsökande verk samhet vid "sidan : om informa: tonen” kunde” eliminera mycket | skid :och med en svårt, invalidt t " serad; dotter: sugnt' och sakligt i när His Asklund, frågade" henne fom dåt läkarintyg 'som skulle” hä ” erfordrats för att. ge dottern "ett "ärligt! Invalidbidrag. Enligt åter- ' glvnlögen 4 Fokusprogrammet a Jag det. ingen bitterhet '1.konsta:- . ”terandet. Det ”lät > ungefär som skriver; "Vestmanlands Lärns Ttaning Len: kommen- program: "7 BE Det återgivna” exemplet var ett av dem som gavs' på vad Lis Asklund mycket träffande. kal- "lade '”hjärtlös :byråkrati”. Och som föranleder en undran om vi verkligen alltjämt ' befinner, oss där, att handikappfall, som, för "vanligt folk ter sig som minst "sagt självklara . för understöd, skall av -läkare och försäkrings- «Organ få behandlas med sådan nonchalans. Vad 1 all sin dar är det vi av- "ser, när vi sanktionerar enorma skatteavdrag och höga :försäk- rIngsavgifter, om de verkliga vårdfallen" skall behöva gå vär gen över TV och sociala samve- ten för att kunna kvittera ut vad "dem tillhört or MELLANÖLET TYCKS VARA - ALLTFÖR LÄTTATKOMLIGT " för ungdom, säger länsåklaga- re Gunnar Delleryd i en skrivel- se till länsnykterhetsnämnden, rapporterar Falu-Kuriren: Han anser det motiverat att överväga åtgärder för att försvå- ra för ungdomarna 'att komma över denna typ av öl, Anledni « få den personliga” kontakten ried |” Ftendens. > Men'; dén. är : också" | realistisk krigsroman, "De: 'erotis- | ka: partierna hör hetta och nerv; om" hon sagt: Det regnar. . inte, |. tar ; till kurator : fsktunds NA BR makthavande ger. med sig. IYcPygden. Man kan på fritiden lätt a ML JOHN OLIVER” KILLENS: <.. XX VREDENS DAG. Vv 0 Solly "Saunders — huvudperso- nen, 't John Oliver. Killens roman ”Vredens dag” — är neger, stu- derar « juridik,;. bor i New -York och - har: nyligen gift sig. Hans hustru Millie är negress,. och de älskar; varandra; "Han tror på :en framtid. för dem och deras barn i "Amérika;. och hon är ärelysten för; manriens -räkning.. Han skall göra. karriär." Men han är" kluven inom” sig: själv: å”'ena ' sidan vill han: bli :som 'de andra, de vita — å -andra sidan vet. han att: det finns... rasmotsättningar . och : vill käm; ö nä, för sitt folk. ”Vredehs: dag” är , en aktuell romar; imed en: mänsklig; och; fin I Soldatspråket ""återgett' ' drastisk humob.: (Tiden/FIBi, 32; 50): ri med ÅRTHYR HATLEY: HOTELLET. + Har ini inte "många gånger 'un- der. era ' resor undrat vad :som händer. bakom ', kulisserna 1. det välskötta - hotell, där ni tar in? Ett hotell är en grupp: människor och deras liv. Ett hotell. är ett ekonomiskt och tekniskt problem, f För nägra dagar sedan förkla. - rade, inrikesministern att bygg- . nadsregleringen måste, stramas åt och att' begränsningen av så- dana byggen som bensinstatio- | ner,” "motell och samlingslokaler måste skärpas till förmån för in- « dustriinvesteringar och "bostads- " byggande. Knappt en vecka där- efter frisläppte arbetsmarknads- styrelsen , byggen! .som tidigare inte tillåtits av hänsyn till bo- stadsbyggandet. Bl, a. gällde det > bilverkstäder, isbanor, bensin- stationer och 300 lyxvillor. Det skedde för att hindra ytterliga- Te arbetslöshet. bland de -bygg- nadsarbetare som "för inte' allt- för länge sedan importerades till Stockholm för att det impone- ”rande bygnadsprogrammet skul- "le kunna hållas i gång i staden med landets största bostadsbrist. en är det på senare tid påtagligt ökade mopedfylleriet bland yng- re, Det händer ganska ofta att . till 60, 62 eller G5 år. Det är " endast Norge som har en högre penslonsålder än Sverige. En människas pensionering bör I större utsträckning kunna grundas på personliga önskemål och behov, Det är säkert många som önskar upphöra med det ak- tiva arbetet när de kommer över är. Åtskilliga har inget emot att vara 1 arbete kanske tio år läng- re; Redan nu finns en viss vat frihet men denna bör kunna ut- sträckas avsevärt. Den som vill fortsätta arbetet måste få göra det på drägliga villkor. Den som av olika skäl vlll dra sig tilba- ka tidigare än vad som nu är möjligt bör kunna få det. yngli i åldern 15—18 år vinglar omkring på moped sedan de druckit mellanöt. Länsnykterhetsnämnden påpe- kar i en svarsskrivelse att man från en del nykterhetsnämnder erfarit att förseelser av yngre ofta föregåtts av att vederböran: de druckit mellanöl, . I den allmänna nykterhetspo- litiska debatten framhålles ofta att ölet inte utgör något prob- lem ur nykterhetssynpunkt. Men nu visar dels länsåklagarens +" Socialdemokraterna utger sig för att vara planeringsexperter. - Vad trodde prästens lilla kråka, innan hon körde I diket? Säkert att hon var en väldigt guktig planerare, . : (Smålandsposten) inra försäljare av maltdrycker om skyldighet att anligt ölför- säljningsförordningen bland an- nat vägra försäljning då särskil- da skäl till misstanke föreligger att varan skall användas i be iakttagelser, dels de k nykterhetsnämndernas att bru. ket av mellanöl tycks på sina håll vara av sådan omfattning att det förtjänar bll föremål för särskild uppmärksamhet, Läns. Toktennetsnämnden vill mar ykterh Ingssyfte eller för olovlig : försäljning. Nykterhetsnämnderna uppma- nas vidare att hålla länsnykter- hetsnämnden underrättad om de fall där skadeverkningar obser- - Verats genom att mellanölet va- att beakta Problemet och att en rit alltför lättåtkomligt. y Non Tj la n BELL. KAUFN JAN: NYA: BÖCKER | | Ett hotell är en byggnad; ett t hus — Och ett hus lever sitt liv. ”Hu- vudpersonen”. i Arthyr Halleys briljanta "roman är också först och sist hotellet självt — det be- römda $St, Gregory, New Orleans största, ”.. "kventyrsberättelsens program att det alltid mäste hända något” [har förverkligats "med ' romanen om ”Hotellet? — men denna ri- vande " underhållningsroman + bju-' der också på en fängslande mil- jöskildring, från köksdepartemen- tet - till administrationsavdelning- en -— och en ' kontursäker: teck- ning. av. de många ' intressanta människor, läsaren får nöjet att stifta” "bekantskap med; (Tiden/ FIB, pris 31:50), . HEJ FRÖKEN? Hej fröken, är en ”skolroman,' som , inte liknar:någon annan, en: bok” 'som -utstrålar värme och hu-' s "mor, en "klok och kvick bok. En bok, för. alla. föräldrar och lära-: re, en bok för alla dem som lagt skoltidens'. fasor: bakom sig och hu, :då de -:ser tillbaka på dem, ser dem i: ett försoningens: skim- mer: ”Fröken” är ny, och hon kom- mer'till sin skola' i New York full av idealism och goda före- satser — som väl: är också, full av klokskap och sunt förnuft. Det är de egenskaperna som. gör att hon inte slutgiltigt kör fast i skolbyråkratin, inte ger upp in-' -I för elevernas tröghet, - inte låter sig. slås ned av sina motgångar, (Eiden/KIB, pris, 31: 50). JACK D. HUNTER: BLA MAX. Det är på våren 1918. Löjtnant Stachel anmäler sig till tjänst som stridsflygare vid 'en tysk jakteskader, förlagd i frontlinjen. Kampeii om herraväldet i luften mellan tyskt och brittiskt flyg rasar med oförminskad styrka detta sista krigsäår. Och Bruno Stachel törstar efter ära och utmärkelse — främst symboliserade av den förnämsta orden en tysk soldat kan få, den Preussiska ”Pour le Mérite” populärt kallad -”Blå Max”. Men den unge löjtnanten är en egen. domlig människa. Hans heders- känsla kan inte 'i längden väga upp en” okontrollerbar, sjuklig ärelystnad. Hans strid för erkän- nande, hans begär att göra det inga . andra gjort, hans våldsam- ma - prestigehunger =: nedtystar hans samvetes röst, och till slut står han sedan hans kamrater dra- git sig undan från honom, ensam i ett berusande trots, bortom gott och ont. (Tiden/FIB, pris 11:35). AHNFELTSBIOGRAFL Särskilt under 1850 och ” 1860- talet" utövade Oscar Ahnfelt ett betydande inflytande i det svens- ka: fromhetslivet. Genom sin sång och sina predikningar var han/i skilda delar av vårt land en folk- väckare av stor betydelse.: I and- liga sångprogram liksom vid guds- amma radioframförande och på fonskivor för of- ta Ahnfeltssånger, inte minst hans' egna melodier. — Ahnfelt var ingen slätstruken och = intetsä; per Stora motsatser rymdes i hans Personlighet: äå ena sidan själv- tillit och övermod, å andra sidan en i kristet lärjungaskap växan- de ödmjukhet, en mognande tros- erfarenhet och vilja till självutgi- vande tjänande för Guds rike. Ahnfelt är en nyansrik person lighet som är värd att lära kän- na. Hans liv och person tecknas i en nyutkommen biografi 'som ger rika inblickar I 1800-talets andliga brytningstid. Hs." Oscar Lövgren: OSCAR AHN: FELT, . (Gummessons, Inb. 24:50). ishygd nå staden om man vn gå på tea- ter, - konstutställning, biograf el ler annat. Skolfrågorna går också relativt lätt att lösa. Själv bor jag en och en halv mil från sta- den, Fyra av mina barn går i skolan, en i hemkommunen,'tre i stadens grundskola. En son arbe- tar i staden och reser buss mor- gon och kväll för en kostnad av 50:— kronor per månad. Vi kan på landsbygden ha en fullt mo- .dern lägenhet om bortåt 300 kvm bostadsyta för en kostnad av un- gefär 5.800 ' kronor om. äret. Hur skulle det varit möjligt i staden? ” Alla är idag medvetna om nöd: vändigheten av rationalisering in- om alla områden. Jordbruket står inför 'en omdaning som friställer en - stor del av dess arbetskraft. Många av dessa friställda vill ing- et helire än stanna i sin vanda boendemiljö, ' Genom att låta: lo- kaliseringsstödet bli det som nam- net anger, att det bör vara kan människorna stanna kvar på landsbygden. ': Kommunerna kan få bättre” möjligheter "att klara sin ekonomi, På så sätt ska lands. bygden kunna bli levande; Det är vi alla betjänta av, ” Man kan :ha rätt att kräva av berörda myndigheter att de sam arbetar ij så viktiga' frågor som denna. Fallet Mjödvattnet kan få en "att tro att - myndigheterna handlar först och tänker sen. Ska man: först låta arbetarna få byg- ga nya bostäder och sedan tvinga dem att flytta till staden är det fara värt att regeringspartiet vid nästa val står inför ett totalne- derlag. Lite bättre samverkån vid ärendenas behandling ' kan man kräva. Och det kan vidare' vara på sin plats att framhålla vik- ten av att ärenden som det i Mjödvattnet behandlas; betydligt snabbare, Ett ärs väntetid på be- sked verkar uppåt väggarna. Det enda som ska få vara av- görande vid . lokaliseringsstödets insättande är om industrin. är bärkraftig 'och om den' kan räk- nas med att fortsätta vara bär- kraftig efter utbyggnaden, . Samt, som nämnts, transportproblemens lösande och om arbetskraft finns att stödet ska lämnas snabbt och effektivt. ” tillräckligt. I fallet: Mjödvattnet tycks/ dessa saker vara klara. Dåj' sär det — tycker man — lika klart lgynnar personer. med : hög om meritar | ver sibedes ”Partichefen Brezjnev har talat om att tiden nu skulle vara ”mo- gen” för en kommunistisk världs- konferens, men den :tiden tycks snarare vara förbi då Sovjet på detta sätt kunde inkalla etti så- dant forum för att. få stöd för sina synpunkter," De senaste, kon- gresserna visar att det i dag är fler som vågar. trotsa. Moskva än under. Chrusjtjovs tids ee å Sydsvenska Dagbladet. Försvarskom: ittén torde nu in- te hinna framlägga något slutgil- tigt förslag före jul. Därmed mås- te sannolikt en provisorisk / bud- get presenteras riksdagen. ' Även om detta. i och för sig:inte är eftersträvansvärt är det bättre än det -socialdemokratiska underbud som drastiskt minskat den svens- ka värnkraften, De borgerligas sitiva drag. Det är realistiskt och bör > rimligen kunna läggas till grund för en enad demokratisk lösning. av försvarsfrågan, Enig- het mellan de fyra demokratiska partierna betyder mycket utåt för vär trikest; och : säkerhetspolitis- för att, bli respekterad av,. vär omvärld kräver ett starkt > för- svar, , a Nv - östersunds-Pobten, 1 debatten om det socialdemo- kratiska försvarsutspelet.: har re geringen hittills hållit sig i bak- grunden, Det är på tiden 'att: den stiger - fram :-och ger : sbesked, 'om sina ' avsikter, 2 ästerbottenj Karinen? "Det "senaste resultatet av "vår bostadspolitik'; tycks! vara att den "för vn Ingvar YWahlén, ” att inte" säga mycket höga: in- F ri. "debatt Hur många av hushållningssäll. - skapets ; dirka ..9.000 medlemmar har. begärt ” den” omorganisation, som är bkeslutad?. Har de över- -uvudtagel. . blivit .' tillfrågade? Kommer r dgivnings- och upplys- ningsverksamheten att. bli: bättre därför att . tjänstemännen -blir knutna "till ett helstatligt organ? Kommer verksamheten att bli bil-' ligare och. bättre anpassad -. till medlemmarnas ' behov och önsk- "ningar? | Kommer. lantbrukarnas'! samhörighetskänsla med de nya" lantbruksnämnderna att bli star-' kare än med hushållningssällska- pen? Varför 'skulle man — enligt : 'skapen som kontaktorgan mellan 'de-nya' nämnderna och närings- utövarna? Är det nivåskillnader i praktiska erfarenheter, social ställning, intelligens, omdömesför- måga eller språksvårigheter, som skulle " göra direktkontakterna svåra? OA "Varifrån "Kommer initiativet till degraderingen av. sällskapen — näringsutövarnas ideella utveck- "lingsorganisation? Är det ett tec ken på vilja till förtroendefullt samarbete i. utvecklingsarbetet? Är det tecken på maktlystnad från regeringspartiet och . dess ledare? t'Är det i grunden en aktion för bättre effektivitet i verksamheten eller är det ett politiskt drag för att avsiktligt tillbakatränga 'yr- kesutövarnas inflytande på ut vecklingen i sin egen näring? Är det så att om regering och lant- brukarna är överens, så är 'det lantbrukarna, som får bestämma — alldeles själva — men om me- ningarna är delade, så. förbehåller sig regeringen rätten att ha hand om förståndet? Ska vi bevara Hallands läns hushällningssällskap? Eller ska Hallands lantbrukare be staten ta hand om Gustaf Werners do- nation (Rossared), Håkantorpsfon- den m, fl. och be Järnkontoret i Göteborg att godhetsfullt .omhän- derta "den Prytzska donationen? Bör veterinäravdelningen avveck- las? Är det någor mening med att driva en verksamhet bland länets klubbungdom? Har lands- bygdens husmödrar något intres- se av att hemkonsulentverksam- heten bevaras? Har Hallands bön- der 'mist förmågan att bli ärligt förb-e? Har de mist förmågan till facklig och politisk samling om de eller deras organisation blir omyndighetsförklarade på ett oför- skämt och nonchalant sätt? Eller rör dessa frågor dem inte 1 ryg- gen? Räcker det till för dem att diskutera om mjölken ska häm- tas eller icke hämtas hos nägra småleverantörer eller om några fläskleverantörer ska ha en extra pPremiekrona för att kunna erfara känslan av samhörighet med sina medprod ? Har Hall lantbrukare av 1 dag kvar. något av sin ideologi, självbevarelsedrift samhörlghetskänsla och självakt- ning?,/ Är de beredda att satsa en S0-öring på denna? Kan de rent av tänkas värdera den till en 50-lapp om äret? Skulle de kun- na "tänkas satsa denna :'som en Ska hushållningssällskapet skrotas? vissa utredare — behöva ha säll- | ..0.. 8, v.? Ska Hallands bönder från giften så hushållningssällskapet? Skulle, denna. inkomstökning (9.000 x 50.—-' 450.000 kr). för: sällskapet kunna < gi medlemmarna; någon |. [terbärlng. i förm' av 'service, för: | sök, rådgivning” och, kurser?; . Bör: en "självbärande ” verksamhet bli dyrare för: att den |drives i; näringsutövdrnas .. (hus:ls rhållningssällskåpets). egen regi än, om "den ' ska. drivas av "ett. stat ;ligt organ? Ä statliga taxor lätt .anpassningsbära? Hur utfaller en ,. jämförelse på-'skogssidan mellan .' ex, skogsvårdsstyrelsens ,taxor och "de som tillämpas: av skogs- ägareföreningar' och skogsbruks.|' områdena?” Är det riskabelt att lantbrukarna ; själva . får ett in- flytande på' verksamheten? Kom: mer alla visa och förståndiga tan- kar uppifrån? Kommer det aldrig något från praktikens män? Vet alltid " -lantbrukshögskolan - bäst vilka försök, som bör genomföras sofflocken 'stämma ensam .slogan änkt för oss”? . in i:en ge- ;”Holmqvist har alternativ innehåller mänga po- | ka linje. Alla är ense om att den) servicé- komster. Ett lyckligt. fåtal. kom mer att Jbebo de nyaste” bostads-. områdena,” och bostadsförmedling-. en mäste 'noga vakta så att det inte slinker in någon katt bland hermelinerna... Bostadsrätt. heter pengar, mycket "pengar i nådens . är 1968, > ark NAG OR - Handelstianingen den för änn och den nya syn som "behövs är snarare ”d sökande" socialvården”, De form av vård som. har. funnits. i. enskild regi — i bland annat kyr- kans och frikyrkosamfundens: dia koni eller i Frälsningsarméns so- ciala arbete. Men”i den" allmänna socialvärden ”tycksyden| ha "kom- mit bort: bland Papper, paragra: er och krivbörd. 3. Imskar SA « ÖN Expressen. - "Det ”skorrar ma i försäkrings- tagarnas öron: är. man; "ständigt kräver : högre ; premier”, > samtidigt; som försäkringsbolagen lägger ner mer och mer. pengar i dyrbara kontorshus "med: eleganta inred- ningar och fyrbar konst "på väg. garna; Samtidigt underlåter man . att . vidta. de" åtgärder” som 'må- hända gynnsamt skulle: : påverka skadeutfallet./ och därmed ; bidra be otorföraren; MHF. bilägarna, ” Det. är felaktigt, att. "som. nu ibland, händer människor... mot: 1ö- neavdrag "måste ta ledigt för ätt besöka ' ett, . allmänt” organ, ! Ett jöursystemm av ”någöt/ "stag, kan ån- te vara omöjligt att ofdna' för aft tillhandahålla . mer, .: nödvi ndiga . tjänster; Ingen "umissunnar: perso- : entliga serviceinrätt- . imanhängande” ledig- het men läggs: andra. fridagen titt måndags. blir. det” också samman- et hängande”. :Ett' joursystem : behöy ver 'inte'- heller betyda" att: alla des gapskratte - själv: Effekten va med: den; sta tröstandå. sin: Kelt”: Den: här kärlen; var Ju Finnes ' det gökungar i boet? Såg ni. naturprogrammet i TV om |1 gökungar?. Såg ni hur göken med cynisk beräkning hade placerat ett välkamouflerat ägg i boet hos ett intet ont anande småfågelpar? Såg ni hur gökägget kläcktes, när tiden var inne, hur ungen; lät sig matas, hur den växte, hur den, utmanövrerede' småfågelpa- rets egna ungar, hur den med utsökt teknik 'vräkte dem ' över bokanten, hur han gjorde sig till herre 4 boet, hur den intill ty- ranni utnyttjade fosterföräldrar- nas godhet och ansvarskänsgsla? . Vet ni att k. mit placerat sin troman - som ordförande 1 hus- hällningssällskapet "och dess för- valtningsutskott, att den rege- ringsutsedde . lantbruksdirektören fått en självskriven plats i sam- ma utskott? Vet ni att regerings- partiet via” landstinget har pla- cerat eri representant 1 utskottet? Är det bekant att f. d, Jordbrukes- minister Netzén är ordförande i Hushållningssällskapens förbund? Finnes det anledning för hal länningarna till facklig och po litisk vakthållning kring sina eko- medinflytand ideella Intressen, till medin nde i sina e lägenheter? -- ena inge Var är ledarna? Nöter de ”byx- orna i sina riksdagsbänkar i br fängt hopp om att någon av de mäktige ska lyssna till dem? Bör de inte uppmanas att med vit flagg söka företräde 1, kanslihu- set och underdånigt be om ursäkt för att det finneg Hallandsbön- der? Ska de inte också få I upp- drag sälja den: ekonomiska för- eningsrörelsen så att regeringen, utan onödig inblandning - från jordbrukets sida, kan dirigera pri- ser och produktion? Eller bör våra ddare kallas hem för att organisera en solldarite tation? Kan ni tänka er vahlfer digare manifestation än att ge sitt — 150-åriga hushållningssäll- skap ekonomiska kraftresurser att leva vidare — fritt och oberoen. so oc (Forts &å sid. 7) - radikal -: höjning av medlemsav- g "andra" fördon. -Men faran 'skulle. kanske. ma når got mindre; om. alla goda | trafik- | regler följdes och alla” dåliga bi- lar skrotades ned; alltså var: tred- - je:bil — eller fler. Dessutom borde mänga billstörs körkort: vara mer SÖS ” sr . . På! I V-K.. in ETT ORD . PÅ VÄGEN]. Kommen och hören," "gå vill jag förtälja för eder; I alla som fruk- ten. Gud,: vad han har gjort mot min ' själ, (Ps. 66: 16.) - Att : veta när. man. skal. säga tack är ett av våra viktigaste och : mest ” tilltalande ' karaktärsdrag. Men vi känner också till hur obe- hagligt det är att: höra ett:tack : SOM bara. säges med a barna och inte kommer från hjärtat. : 3 cf EN tacksam person är en som säger 'sitt tack för. ting som har gudomligt ursprung och som fort sätter att: bruka ' dem utan att ' glömma, att de: är: gåvor från Gud, En tacksam person ' söker inte själviskt ta till sig välsignel ser från Gud genom att bruka en Massa: ord eller bara: genom. att hitta på ett: eller annat sätt att visa sin tacksamhet. En tacksam Person ' visar sig inte angelägen att-tacka bara någon enstaka gäng Om året. Han har alltid ett tack- Samt hjärta och frambär sin tack samhet till Gud dagligen; + Tacksamhet "och tacksägelse är Snarare ett livsvillkor” än blott > och bart en tradition som. m lakttar, Uppriktig tacksamhet har en” benägenhet att avslöja slg Själv .1 värt dagliga Hv: Genom att tacka uttrycker vi dem tack samhet vi lyser, förs. Guds Y5 (Forts. å eld. 7) fgnelser, DN I till lägre försäkringskostnader för. lördagar ' måste avstås. Kvällsöp-" : A
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.