s = =L T. Måndagen den 5 ärar 1908” L Te = | Ni eni. > sultat, som :kan avläsas. i såväl N Må .” halvt — dussin fo Von ou rd :- Lärarnås arbetsförhållanden ändi För A lans vidk de bör beaktas de genomgripande refor-, » mer, som under en följd av år, beslutats - och , vilka, lärarna : har att i praktiken genomföra enligt angivna riktlinjer. Det har »inne- burit en radikal omställning -i ark betssituationen både för lärare och elever, Till tidskrävande om- ; » Från lärarhåll har krav rests under senare ftid- på- " bättre arbetsförhållanden för att lärarna effektivt ska kunna ägna »' sig åt sina" egentliga "pedagogiska " arbetsöppgifter. Vid något tillfäl- "Je har .man betecknat skolans ”” kontorsorganisation. som ' 1800-- talsmässig. Man saknar så ele- mentära saker som Syråvnjälp, . skolning -och : vidareutbildning ak r ki och telef komn inlärning” av" helt nya " tillräcklig utsträckning, Lärarna : d: iska art toder. ' etc. ; får handlägga en mängd rutin- Lärarna" torde utgöra en av de uppgifter såsom utskrift av sten- eiler,, vakthållning 'vid måltider, "arbete så markant fått ”vidkännas raster ' och skrivningar, vilka 7 brist på reformer och anpassning ; "uppgifter säkert med fördel kun- = till den moderna tidens krav som "-dé- anförtros mindre kvalificerad” ett föränderligt samhälle medför. + persönal, i 'Y För närvarande pågår en utred- . Lärarnas Riksförbund har vänt ning om lärarnas arbetsförhållan- i Re till skolöverstyrelsen med be- . den men den :siktar på början ' gäran 'om "en snabb översyn av" av;.1970- talet.. Det; är förståeligt = > dessa förhållanden. I skrivelse har. ” om, lärarna vill'ha en snabb över- : man i sju punkter preciserat sina, . syn för att en mer positiv perso- ” krav på förbättringar; ;' ” nalpolitik inom.skolan ska kunna Redan före de stora' skolrefor-" '. komma till stånd under en' nära merna ansågs lärarnas" "arbets-' : framtid. De beslutade reformerna situation på många punkter otill-',. genomförs redan i praktiken, Ska "frédsställande, Självfallet måste man kunna förebygga allt större läget ha skärpts genom grund- svårigheter» » med . Järarbrist och. " -; skolereformen och ytterligare ge- mer ' otillfredsställande arbetsför- ; nom reformerna på det gymna-, hållanden under svåra övergångs-' ”-siala stadiet, . skeden' bör 5 "och hav på all | > H 3 ministern ta lärarnas krav på all- ning anmärka på lärares anled var,:: Att tillmötesgå dessa - torde å några mål om att få ägna ”sig åt det ar- inte stöta p It till sivt och vilket, svårigheter. bildat- sig tilll De olä- man påtalar innebär en ; isst hållning smed” arbetskraft, "Man kan själv= Span : Det: råder säkert" inga" delade . "meningar om: nödvändigheten av att de: .skolrefor= merna blir så väl genomförda som "fallet peka 'på många -områden .möjligt.' Men det ankommer -som 4 — skolan har betecknats som lan-' 'sagt i' huvudsak på lärarna att : det. största ”företäg” — där lik- > bästa möjliga resultat nås: Till syr, nande misshushållning äv. kvaji- nes « nödi irritatio ficerade befattningshavare före- kan de ånsvariga för skolan med : kommer, - . god vilja eliminera, st Pressen: och ' "Göran Granquist Jyckades : provocera" under , vad som träffande kallats. ”de tappa- de huvudenas natt” visar att en sådan " förmodan inte” alls. . be hövde': vara riktig. - . Det är den bistra slutsats som måste dras av. den groteska , fären,, I oden meningen ha E; pressen förvisso. ”skri så " ningshistoria” : ären "blivit "allt: mer; föll, , skrive r RLF-Häning]; ;->> Man har på ömse "sidor kons- ”taterat att samarbetet iven kon-|. ”traktsintegrerad form"”kan' ge re- VARFÖR INGEN K FE- den: rävaruproducerande lantbru- CRENS? | ' karens budget, som i det stora livsmedelsföretaget$”, bolagsredo- visning, Det finns därför all an- ledning. att uppmärksamma det- ta exempel. på integrerad råva- ruproduktion och om möjligt dra slutsatser som kan överföras till andra . produktionsgrenar, "De vunna erfarenheterna bör 'ock-). så kunna 'stimulera;'livsmedels- industrin att I än störré utsträck- ning välja kontraktginte gadon som en rationell produktionsmål, - . Därigen mm; "käns förnuftigt" sätt "Samordna. ” den |" "stora "sakkunskap" som ”fnnå bland, landets odlare | beträffans. de råvaruproduktionen med de kunskaper och utvecklingsmöj- Tr föräd- lgheter som finns: Inom. fö >]. stegrifigarna "med" representan: . ”Finahsminister Gunnar: Sträng: : ville inte" besvara 'hr' Sven Suh- ”ding'/ ”A(cp) = interpellationsfråga vilka åtgärder han planerade för : a stoppa. SEN januar! utkommande ”finanspla: nen: Det kan' vara begripligt att han därför. inte ' nu, 'sex veckor ""Ynnan;: finner det: meningsfyllt ministerns : fortsatta. kompakta negativism' "gentemot. tanken på en runhdabordskonferens. om pris- Nngsindustrin. t so Oc] ter för. de. politiska partierna, näringslivet 'och arbetsmarknads: : RN SKANDAL AV DENN ” organisationerna. »; Hr :. Sträng v.skyllde- bl. a.r- på ' att en. intres- sant. debatt för närvarande förs mellan LO, TCO. och... SACO i frågan, "me att” ”enstämmighet ännuv' så länge" långtifrån 'upp- nåtts, . Därför skulle ' orgånisatio- nerna' inte 'vara mogna för. en LART 0 "cv kan alltså' "hända, skriver « Svenska. Dagbladet om Expressen och .Lundahlb-affären. "Hur kunde den hända: 7" De. som låtit 'lura sig av Ex för 'pressen — och lika litet som den Om Ores nu: i övriga pressen kan Svenska Dag- m nö vändigheten | av en viss ' bladet olyckligtvis undgå kritik samordning mellan, löntagarorga- på den punkteri — har i stort nisationerna inför nästa lönerö- . sett endast två omständigheter relse 'är man ' av allt att döma i ' att anföra till sitt försvar. stor utsträckning överens i prin- För det första: det är lätt att | CP. Den oenighet hr Sträng hän- "vara efterklok, Det är främst ge- "visar till rör sig för närvarande Inom denna affär som redaktör främst om "organisationsstruktu- rella problem och 'utgör alltså . Micl ks illhet och på intet sätt något skäl.mot, en journalistiska > metoder ,'blivit fundabordskonferens. ::' .. . jälvt, fullt belysta. Det säger sig själv Tvärtom borde en sådan vara att det inte skulle vara möjligt för honom att göra om brava- än angelägnare just nu som följd "den — men den insikt om'gra- | av den ökade” insikten inom or- ganisationerna om en viss sam- "den av hans balans, vederhäf- tighet och förmåga till kritisk ordning inför framtida avtals- uppgörelser.” ” analys som nu förvärvats före- läg inte då. Det var möjligt att en erfaren tsdningsman, tillika Journalistförbundets ordförande, kunde göra något sådant; men det: var näppeligen möjligt att på förhand tro något sådant. " För det andra: det är ett fak- tum att Expressens aktion ome- delbart fick ett mycket kraftigt officiellt stöd. Regeringen sam- manträdde oförtövat. Rikspolis- chefen Carl Persson, Ingen ring- are person, presiderade stolt vid den presskonferens där vapen- samlingen demonstrerades. Ett personer. togs skyndsamt i förvar. , Nu vet vi, att grunden för allt detta var "den att rikspolischefen och av allt att : döma ' även dåvarande riksåklagaren snällt hade -svalt det lordningställda . betet "med krok, flöte och allt — men inte "heller en sådan sak var det gär- na möjligt att på förhand tilltro hr Persson. Skickar man poll- ser: till Haparanda för att gripa någon som misstänkt - för hög- mälsbrott och finner man det - nödvändigt att genast. informe- ra regeringen om vad som är på >, färde, då måste allmänhet och ' press ovillkorligen räkna med att det finns någon vettig grund för 'de dramatiska "åtgärderna. Den febrila aktivitet som Ex- MOTBOKENS s 'SLOPANDE ” "har: Kraftigt "ökat fyllerifrek- vensen > bland 'missbrikare, men reformen har inte på läng- re sikt medfört någon ökning äv, antalet missbrukare, skriver Fa- lu-Kuriren. Med 'stöd av.en undersökning 7 "av fill kand. Eckart Kählhorn 1 kontrollisty- relsen lägger tidningen fram en helt" fascinerande teori om. hur Ysocial missanpassning "och älko- holism hänger ihop: . Det förefaller som om de miss- , anpassade ”väljer” mellan i hu- -vudsak = alkoholmissbruk och kriminalitet allt efter sina Psy- kologiska förutsättningar snara- re än efter 'spritens lättillgäng- lighet, Och de som ”väljer” kri- minaliteten är troligtvis de vil- kas ambitioner och vitalitet när- mast överensstämmer med sam- hällets framgångskrav. De vill uppnå .vad de. allra flesta vill uppnå, "nämligen, goda . inkomg- ter och status, 'och när de fin- ner de åv samhället godtagna vä- garna till dessa mål stängda: för sig ger de sig inte hän ät defal- största yrkeskategorier som” i, sitt k.. a 1946, ”Aldrig 'dör ljuset”. hette. jam ni våren "och till” "längt: ut på öster. då stormen viner från | bor > diktarinnan stianstadsslätten,. Eva Waldemarsson i sitt torp som ligger i'en liten by; vid en gam- mal kyrka mitt på slätten. Här har hon' sin : miljö: här. hör hon hem- na; Och hon hittar lätt bilder. som skapar det' Skåne som är hennes: i. "På. höstarna ': kom den skånska tågan: Då : var: himlen så Jåg att slättluften fick lov att hoppa bock över pilarna; Sen” "låg den "där på magen och kravlade" över vångar- na." Risslade' med '' våta fingrar i madens ' gräs," de ' böjde, sig" som! månskäror”, Det "är slättbygdsskårle” sånt var 'och en känner igen det. Något av oa Hanssons "sätt att'skildra "sitt svdligare. Skåne: verhuvudtaget Eva. Waldema son. en ypperlig miljöskildrerska; :- hennes -laridskav blir 'otroligt levande; Kanske är det till stor nytta. för "henne att "under stora delar av året få leva, på den- na. oats” "som hon'.valt att skildra i sina 'römäner,' Hon: rör sej. med stor. stälvsäkerhet i sina fomanmil- jöer ”och.- kan inte bara; El utan; också de mer: skogit kåne kring Ivösiön: mn: började som "Ivriker redan lrgen och 'redan titeln kar ange rågot av hennes :författartempera”' ment; Fast mörka staeskuggor' oft? faller över hennes slätt och. för- dunkla få människornas 7. livsgJädie;, r.sdet fen trosvisshet som strålar önnet från boksidorna: Det tog DELTA tid. för. Eva Waldemarsson att; upp” tärka sin förmåga: att berätta: på prosa; Kanske var det en. pristäv- lan som utlysts som” gav henne de första impulserna;” Det gällde” att skriva ”den' bästa skåneromanen”. va Waldemarsson fick pris” sin roman ”Himlavargen” (1959); : - Därmed. hade hon funnit sin stil, sin miljö 'och sin tid, Hon går gär- : of - na tillbaka till en gårdag med min- dre jäkt och-oro än vår egen tid. Men det blir. sällan . tidsskildringar, i sej själv, snarare föredrar” hon att ge sin syn på människan” från en förfluten tid. Problemen P blir of- . tast desamma, ';. + Få: författare har en. mer egen stil. Ofta arkaisk, stiliserad, på nå- got sätt som allmogevävnader i starka, livsglada färger där döden och livet;oftast håller. varandra i hand, Solen ger 'sin' lyster över: havet men skuggan lurar tätt in- på. Natten är tyst och stilla, men den har 'sina faromoment. Oftast står en kvinna”i centrum, det gäl- ler starka kvinnor som värnar om det' dyrbaraste de vet, livet, Redan i romanen ”Himlaland” (1961) mö- ter ' vi Jen sådan kvinna, > Eljena, a För henne blir det nödvändigt att söka . förverkliga , bergspredikans :kärleksevangeliura i sin egen tid. Som sökte hon därmed bot för det som" hänt henne själv; fast kanske ännu mer för faderns synder. 'Hen- nes väg blir ovanlig, hon ger arvs- rätt åt två:oäkta bröder och . vill därmed sona något av synden som skett.. Men' hon ska. se hur. den makt hon delar ut i kärlek för- vandlar en av bröderna till en hård och hänsynslös bonde som bara vill en : enda ' sak; få dominera, få en Position. "Medlen han tillgriper! är låga och jordiska och grusar Elje- torb den | nas drömmar om möjligheten att bygga upp ett liv i kärlek, Den jordiska” "Någheten far ut sin rätt. 5, återfin- - ner. vi i Eva Waldemarssons nästa roman ”Som rosen mitt hjär-. Ta” (1963), Åter är det en kvirina som står i främsta rummet, det är Else. som' kommer till 'Jöns Laves- gården och som får slåss hårt och sammanbitet för att bli erkänd i bondebyn, Hon är den som bär ""tism: och'verklighétsflykt - utan slår in på illegala vägar. rfatiarinnan Eva i M ! Säkerligen är det;l detta ljus — va valde upp.hela "gårdens. årbete, som' häl- ler samman trådarna och som väg- rar ge sej inför svårigheterna. Dock blir. det .för henne svårast att då den yttre segern vunnits förmå be- "segra. sin- egen , hårdhet, förvärvad i striden, och -kunna med mjuk-' -het möta det liv som nu är hennes, Hon vet en sak; klokt och själv-” upplevt vet hon det: vi måste ac- . ceptera människans maktlöshet in- för ödet. = > - - » Landskapet är i denna romanen beskrivet på ett sätt som närmar: sej mästerskap. Här finns sidor där. den ”ostskånska slätten: lever :fram så att man kanse” "våren, sorma- ren, hösten och vintern: för: 'si ré syn.” Man" känner ' dofter," torp i Rinkabyr «| nddynernas Sk nimmer fågelsång, från svanornas ; trumpetande till gökens hoande, 7 - + 7 Eva .Waldemarssons hittills” sista bok heter ”Inom natt och år” r” (1965). Vi är tillbaka i artonhundratalet och miljön är som" förut Kristian- stadsslätten; Här är det den hård- töre' Mårten,: urbonden,: som: spelar; huvudrollen "tillsammans med "sin hustru Silja och hennes ogifta sys- ter . Hanna, - den: ta '. dilsen " och klen men: som" ett" sällskap för. Sil- ja. Mårten har.:inte fålt” ta lhänd . a ”fädernesården? "men had: har ” rölat sej på det nya stället lock” blir ' som besatt då den; ; håller på att.gå ifrån "honom; Han "orkar inte mista" en..gård till, han å år bland. dem som vill vara rotfasta.' Han har sin hust- "rus. hjälp och: stöd. Man får: veta” mycket om hans barndom vid Ivö, hans lekar med tvillingbrodern och | häns oförmåga' att riktigt nå fram till fadern. Det är en kraftfull bon=-. deroman, full av spänning och med fint fångade (drag hos ,huvudperso=, nerna. H : Bland ' våra ”Bondeberättare har Eva Waldemarsson. en framskjuten plats. Hon känner själv som en bon- de, det finns en myckenhet av kär-' lek till jord i hennes prosa. Men: verkligheten får aldrig dölja, män- 'niskornas '' drömmar, : deras heta önskningar ”och "deras oförmåga att 'klara av det”liv' de- tvingas leva. Genom detta blir Waldemarsson of- ta 'en sträng realist, hennes värld kan, allt. ljus till trots, te sig både” grym och svår. I en tid då det' ont, om episka” berättare | av klass: är: det. "välgö- rande: att läsa Eva" Waldemarsson. Hon har inmutat: ett landskap åt sej och "befolkat det med ' männi- skor som" mycket: starkt bär. det jallmänmänskligas drag.- " Kring: hennes böcker 'står him= ilen oändlig och vid, soni ett jätte- tält spänt över; islätten och ut över Östersjön, tonande: bort i. skogar- na'i. norr öch över, sändkullarna i söder, I väster finns så staden, spy- ende' sina .rökar mot den' blå him- "len, Och vinden! blåser 'medan sol- vändorria ränner i vädret, ””lysande staketen” . «kors malm - "fäderna följde, och:sången; Ännu ur fängelsets natt och : 20 kvalm, FR ”. ljöd genom bare ”e en innen fr n templet "och Kloc: | - domsårens' drömuppfyllda; .. "Det söcialdemokratiska ' ung- domsförbundet får! bestämma sig > för - om: det. verkligen vill. slå vakt om den'. medborgarfrihet - som ' ligger i den demokratiska .livsformen” sådan som "den. ut- . vecklas i vårt samhälle eller om "man är beredd" att tumma på de: —mökratin i dess: västerländska "betydelse: Rö >. Det räcker. inte” att göra prin- cipiella deklarationer om "det de- ”mokratiska” sinnelaget om man ” samtidigt förespråkar ett' system Jä "som är, djupt odemokratiskt till : sina ; verkningar och. syftar till en hård 'centraldirigering . och i styrning av den:enskilde med- tiska partiet måste det också va- ra' angeläget att klart deklarera sin inställning till den linje SSU nu är på väg att slå in på. . ' "(Sydsvenska Dagbla-, de vv: man" bör” söka förklaringen till ". borgaren. För det socialdemokra- att fylleri öch kriminalitet bland . ungdomen ökat starkt de senas- te ären; Der samlade. mängden av 'missbrukare och 'fyllerister inom alla: älderskategorier är ” ett slags mätt på i hur stor ut- sträckning välfärdssamhället he- "reder sina .medborgare möjlig- het att nå det mål som betrak- tas som eftersträvansvärt: .nömisk och social framgång, - i eko- :loch ger följande. svar: det var en svensk, som :; satt a :fången”,; "Det vi lär och "upplever i barn- domens ljusa” år 'och under ung- käm- pande, rika vår slår. »djupast rot i. vårt | medvetande - och "minne. Upplevelsen av: ett harmoniskt och lyckligt hem "är hållbar grund, är: en: förutsättning, för. trivsel. och framgång i livet. -En "diktare stäl- ler -frågan ”Var. finns - lyckan?” ; ”Den är ”tillstädes ä tven byggt boj nes r. man och. hustru för alla - dagar — = : vad än livet skickar — : mötas i” "ljus från. bärnets. Se blickar oe a TA Där golvet trampas av varsam ee "ma steg,. "rn. där allting vårdas av mjuka ( " -« händer, > = av ö där . det den ena. knappast har tänkt eve "förståelsens gnista genast tänder upp hos den andra : — där en är . - som "två - or - och. två är som en, vad än," Nivet sänder”; mt lyckligt barndomshem och harmoniska” ungdomsår: är - en Övärderlig "gåva," en stabil 'grund att föra med sig util livets 'möda och. kamp. '; Det. ger liksom den rätta tonen åt livet. Har så hem- met. även förmedlat” en. ljus "och glad kristen tro och livssyn, skall de. unga, när de står i manna- årens gärning, liksom karolinerna Eklunds psalm, mitt i livets prövningar och motgångar äga ett gott mod och av' hjärtat kunna sjunga psalmer och lovsånger. .. Altifrån tidiga. ”barnaår ända fram till "ålderns dagar reses i vårt inre upp en byggnad, vilken vi som. äldre kommer att vandra jgenom otaliga gånger: minnenas empel. Både ljusa och mörka bil der kommer att finnas därinne, bilder vilka kommer att förmed- la glädje och tacksamhet, men också sådant som bringar vemod och smärta." Allt vad vi upplever blir samlat därinne i:minnenas tempel, Det vi upplever starkt och intensivt fäster sig djupast i värt medvetande. Men även det vi upp- lever mera flyktigt bevaras där- inne, Dagligen förmedlar livet nya upplevelser. och nya bilder inre- gistreras 1 själens innersta. Det kan ligga där gömt och glömt un- ”l utgör bara"en' sjundedel. av dess "kom AA méntar "Er - Holmquist tycks fortfaran-] de leva kvar i det förgångna och det är troligt att sinnesändringen dröjer ännu åtskilllig tid. Det be- hövs "kraftiga "törnar för att han skall; upptäcka att vi inte: kan bedriva en jordbrukspolitik stick i stäv med den internationella ut- vecklingen, : "Det är förmodligen jordbrukarna' "som kommer att vinna på att regering och riks- dag inte: binder sig för- flerårs- avtal .utan "gör. det:' möjligt att snabbt företa ändringar 1 sin po: litik, Däton Handelstiäningen, Ur samhällets synpunkt kan det vara av vikt att bibehålla” också de mindre” och ' "medelstora företa- gen i ett samhälle, där koncent: rationen inom näringslivet. eder till koncernbildning. I USA,.: som ansetts som de stora enheternas förlovade” land,” har” ”politikernå för länge sedan” insett. riskerna med” gigantomanin och: därför, har man. i USA: "skapat, ett "speciellt, statligt. organi.” — Small . Business Administrationz.— för att' hjälpa de mindre och medelstora ' företa- gen på « olika = sätt. . Först - och främst ' sker det genom liberala regler för kreditgivning men ock- så "genom bestämmelser att stats- makterna mäste göra en viss del av sina Inköp. hos företag a av den- na kategori.; ” "Björn Lundahl, "huvudpersonen i Expressens (fp) stora nazistre- portage för. något år :sedan,., har nu; dömts" till :30 dagsböter. Do- men slär, firas med champagne; på Expressens redaktion,- - eftersom man där "påstås - ha : fruktat ” att samtliga” inblandade” skulle kännas. helt. «rs os. 4 I Sydsvenska. Dagbladet, ' Nya. rön har gjorts: Om jordens byggnad stockholm (TT): +; Jordskorpan,' som är - cirka 30 km tjock, vilar på ett "cirka 3.000; km tjockt skikt bestående av hår: da ämnen och detta -skikt. bildar joramanteln, "konstaterar Tekni sk Tidskrift. Studier av: elastiska svängning: ar-'som' sprids genom : jordens. in-|-. re" vid :- jordbävningar. ch . stora N|dsprängningar! har: lett : till" en -un-. gefärlig” uppfattning av dess bygg- nad. Jordmanteln går ned till. un- gefär | halva... jordradien. ; Genom jordens centrala del, kärnan, som volym, fortplantas. inte: elastiska svängningar, : varför: man - antar att den, är. flytande.. eHler.. består, av gas. under mycket. högt tryck. Man antar att jorden är i jäm- vikt så att tyngden av: överl g- gande massa: i en pelare: längs Jordradien balanserar.” mot tryc- ket 'i "underliggande .delar. Tryck' och temperatur växer mot jordens centrum, ' i' manfeélns' undre del uppskattas de till'1,5 milibar res- pektive 3,000--4.000 grader, | txt" Man kan inte uppnå: statiska "tryck 'av ens tillnärmelsevis ' det” som råder i mantelns undre ael, men ;i Sovjetunionen har' mani laboratoriet : åstadskommit tryck på upp till 10, milibar under, myc- ket' kort tid: genom - att: utnyttja explosionsgaser. Dessa får. verka på en stålplatta, som Härvid 'med stor hastighet träffar provet. Vid kollisionen utsätts detta för myc- ket högt tryck. som fortplantas genom det som vågor. I vågfrons ten gör: man mätningar 'som har visat "att "rycket "på 10—15 mili- bar kan uppnås, :,:: der långliga tider, - för. att , helt. plötsligt träda fram för vårt inre öga. När vi blir. äldre, när gär- ningarnas rhångahanda avtar, när vi ställs mera vid sidan :av det pulserande livet, när: vi: blir mer ensamma, träder: minnena . fram, både de ljusa: och .mörka. Här. skall vi handla, vad skall vi göra,. för att minnesbilderna - skall : bli, ljusa och glada i hjärtats tempel- gård? .En sångvers av Lina San- dell arbetar 'sig fram i mitt: min- ne: - Sr or ingdomens rosiga, leende, : - vår, ... ve "när världen, dig tjusar och H —' lockar, hav & akt på 'din väg och: se tin, vart du går, " se, till, vilka rosor du plockar”, Några ord, som aposteln! Paulus skrev -till -:sina -vänner i Filippi, börjar tona i mitt inre: ”Vad sant är, vad värdigt, vad rätt, vad rent är, vad som är älskligt och, värt att akta, ja, allt vad dygd heter och allt som förtjänar. att prisas — tänken på allt sådant”... De or- den är värda att skrivas till min- nes, ju 'mer vi söker leva efter dem, dess lyckligare blir vårt liv och våra minnen ljuvligare, ; +. "Livet. kan -fara- hårt fram - med «>. (Forte, & sil, 6) - flödande De viktigaste I "skuldposterna : i denna bedrövliga affär (Lundahl- affären) . är naturligtvis -inte de ekonomiska, Gott, uppsåt och stor ambition . kombinerat" med god- trogenhet : och ” dålig:. Källkontröll inom en tidning: startade, en. hös- en svart vecka:f' Sverige, i: maj 1965, "drog "méd sig myndigheter och ' massmedia” i” aktioner? och reaktioner som "efteråt" "ter. sg obegripliga, förbämjukande, skrära mande.” : : . Dagens -Nyhete ändå . 'skall tvingas stanna, kvar på mentalsjukhusen därför att inga» andra. värdinstanser; "har. ut- rymme-. för "dem; en kvalificerat opraktisk' "Jösning: för de: gamla; och .ett trist: sätt att använda mejitalvärdsplalser på -, ma Upsala, Nya Tidning,' ommunalmän. och kommunalanställd arkitekt... - öland: köpte , "100.000 kvadratme- ter. mark :av en” fru,' som inte längre. 'orkade driva" kreaturssköt. . sel. De betalte 35 öre per kvad- ratmetern . och -skall i. vår börja sälja . tomter "för -10—12 : kronor kvadratmetern. Då Expressen bad -|om 'derasg' .kommentarer, ” ”gade en av dem: ”Vi har "väl rätt att göra affärer som "privatpersoner trots - att vi är med i det kommunala”. Utan att känna : til alla : detaljer 4 i "denna : affär är. det: svårt att göra”. bedömningar i sakfrågan, men. i ett” "ayseende. torde väl kommentarerna ; : göra - Sig”. själva: det” ä lårt att. . komrnunalmän . i töpsleven av der moderna tek- nikens gigantiska, krafter, .. ' Data- | maskinerna, kan ge. OSS; snabba ingen; ; anvisning: åskådning. mål”; tingshus". som: togs i SA invigd. N Iskarshamns-Tidningen.. dition "har gett "mycket nedslåen-" de: resultat! Ensädan' undersök- ning; som : vil händelsevis känner till: eftersom” den: "redovisades. i årig sportskrivare. "Han gick” "ige nom alla. prov; 'cykeltestning.« och sådant, varefter. . doktorn: beteck: nade honom som en jämför Isevis pigg S0-äring? > oå ä rmiands "Folkblad." ; Gud vare tack för hans” outsä ligt rika gåva! (2 Kor..9:'15.) : "Paulus nämner oupphörligt - na: tacksägelseämnen, - I.” nästan varje , brev. som : han - skrev '. räk- nar. han upp vad. han har att tacka för. När hän skriver till de kristna 1 Korint,: framhåller 'han, ' att tanken på Guds försyn är am ledning till: tacksamhet, "Han" på visar att denna: rika, erfarenhet bör "delas "med andra; så: att de också må: frambära: många tack sägelseböner till Gud, Han avslu- tar sin vädjan om. ett rikligt offer genom + att påminna om ”Guds outsägligt: rika gåva”; . "Jesus: Kristus, Guds Son är vår himmelske Faders:' gåva given i en anda av obeskrivlig kärlek till Oss, Han är en 'gåva. som ej helt och fullt kan beskrivas med örå, och . värdet. av denna: gåva kan Vår begränsade förmåga ej mäta. "Hur mycket vi än må tala om Guds! kärlek: och 'näd "i Kristus, finins det alltid ännu mycket som vi vinte.-kan. finna; uttryck förs Det kan inte beskrivas till fullo, och ej heller. kan dess .slut.skön- Jas, ty det finns intet slut. : Vår, tacksägelse får inte upphöra, Va re sig :det. gäller- gåvan Krin eller. andra. . oräkneliga - välslgne ser vi anolager genom Guds mk! NY terisk.. kedjereaktion : som under Ni N a pressen, . gällde. en” "ännu inte: 20- SS -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.