Te de > med världssvälten; :.ee <A fisdågen den. å december 1088-05 LAHOLMS TIDNINA '9r I "Från CKF-l konferensen i Böndernas Hus, Fr. Vv. CKF-ordf randen Sonja Fredgardh, dire r John : Farsson, förbundssekreterare Karin Andersson, och andre vice ordföranden Mar; revet Nilsson, - Det finns för dagén. ingenting stiga till. 2.600" dollar medan man som motsäger att vi 1980 SÅ allt- i u-länderna får nöja sig med en så om femton år — går in/i ett livsmedelskatastrofens -- ' tidevarv, "sade direktör Paul Grabö inför Centerns: kvinnoförbunds konfe- rens. om livsmedelsproduktionens | förutsättningar. Konferensen hölls på Böndernas, Hus i Stockholm] och: hesöktes av" ett. G0-tal CKF- are: från. hela landet. od Direktör: Grabö grundade sin slutsats. på beräkningar som ny: ligen gjorts av jordbruksdeparte- mentet i USA, Detta. land expor-: - terar « för . närvarande spannmål! till ett GO-tal länder' vars invåna: | re har en försörjningsstandard omkring eller. strax ovan svält. gränsen. .. För att höja dedsa länders för- sörjningsstandard med en procent om äret behöver de industrialise- rade "länderna sätta in alla sina produktionsresurser samtidigt som u-ländernas egen livsmedelspro- ? - duktion måste öka i samma takt som hittills. ” -— Ökad livsmedelsproduktion "i såväl industriländer som u-län” der såmt', genomförandet av: en effektiv födelsekontroll är... inte alternativa lösningar, underströk direktör Grabö, Alla dessa åtgär-]; der.: är tillsammans nödvändiga om man 'skall komma tillrätta Någon har sagt att försörfnings- problemet är en större fråga för mänskligheten . än atombomben och det är en realistisk bedöm- ning. Vi:'har idag cirka 3,5 mil- jarder. ”grannar” i världen. Det|' tar nämligen inte längre tid att idag flyga: till Indien än det tar att åka sovvagn till Luleå... » Dessa våra' grannar lever på en :mycket ojämn standard. Me: dan invånarna i de industrialise- rade OECD-länderna' har en me- delinkomst p. 2.200 dollar per per- son och år får människorna i u- länderna klara sig på 190 dollar, Fram till 1970 beräknas -medel- Inkomsterna”. i industriländerna ” Livsmedelskatastrofens dear å år 19802 att Jordbrukets Konsumentupplys- medan 12 medlemsstater lade ner ökni ng! till 210 dollar, sot i Inkomstökningen i industrilän- derna skulle, således bli 20 gång- er så' stor som i u-länderna, .. ne VI KAN INTR ÄTA MER? AN När man diskuterar livsmedels- produktionens framtida. förutsätt- ningar skall man ha i minnet ätt 'inkomstökningen .i industri- länderna inte kommer att resul- tera i ökad livsmedelskonsumtion. Vi äter: oss mätta redan nu och mer kan man inte konsumera. I u-länderna — där 2/3 av världens befolkning lever — är läget ett ,, annat. Där kommer varje inkomst- ökning att gå till förbättrad livs- medelsstandard, "För: dagen är situationen den att u- -ländernas livsmedelsstandard ligger på samma nivå som före andra världskriget. Den 'produk- :tionsökning som . åstadkommits har balanserats av folkökningen. «Det förhållande att varje för- bättring i inkomst går till livs- medel illustreras av utvecklingen när det gäller vetelagren i. USA. Sedan förutom Indien även Sov- jet och Kina börjat uppträda som köpare av spannmål har de ame- rikanska vetelagren nära nog tömts. För dagen har de reduce- fats så att 'de:knappast motsva: rar. vad-.som krävs för en, till- fredsställande ” beredskapslagrihg för de egna ländernas befolkning. "BESÖK PÅ PROVKÖKET.' "CKF-konferensens första dag upptog även anförande av direk- tör Erik Svedborg, Lantbruksför- bundet, : vilken talade om jord- brukspolitikens omprövning, samt av direktör John Larsson, Lant- bruksförbundet, som berättade om jordbrukets informationsverksam- het." Rektor Uno Larsson,' LTK, talade om aktuella studieuppgif- ter inom jordbrukspolitiken. Första dagens kväll avslöts med Å— [ | "RIKSDAGSKRÖNIKA | SJ:s. "politik i allmänhet och de många järnvägsnedläggelserna 1. synnerhet blev ett stort :debatt- ämne ' för riksdagen i "veckan, "Trafikmässiga, ekonomiska, so ciala och lokaliseringspolitiska as- ” pekter fingranskades av många talare. Och många hårda ord fäll- des. om : verkningarna" av .järn- vägsdöden för en bygd, dess nä-: ringsliv . och. befolkning. A Så mycket :snällare var -man : inte heller mot 5J som ett ”ser- viceföretag” för folk. Särskilt då "SJ:s ”våpendragare”, bland dem högermannet: Turesson och någ- ra sossar, ville lägga en, del av skulden på människorna, för al så: många' järnvägar "läggs ne Mar. anlitar hellre andra: fort skaffningsmedel . (undra på det, (förresten), och är sålunda, illojal mot SJ... , o— Lojaliteten ska vara ömse- .sidig,. förklarade kritikerna, :Om' bara SJ sköter sig som det ser- - viceföretag det. är, så-nog skulle folk -— vill säga där de kan väl fa -— ta täget Istället för buss "eller flyg. . 4 Det var center. och folkparti- motianer som "låg till grund för- debatten. : Man begärde en över- syn av järnvägspolitiken. Man an- såg också att planeringsråden och landstingen ska vara remissinstar- "ger beträffande järnvägsnedlägg- ningar ' och. att det årligen ska. skrivas ut i statsverkspropositio- nen vilka järnvägar som ska för- vinna. / SYT Det ' räder stor oro 1. stora delar av vårt land över verkning j arna av 1963 års trafikbeslut, en- | gt vilket SJ-politiken förs, sade hr Gustafsson i Kårby (cp). När ärnvägsstationer försvinner finns Inga fasta punkter för trafiken, inget € för 8 i dikena; och ! tillfällighet. numera. en en anslagstavla n eventu gt stationshus. ' Det är låg stan. plockas upp av. ren Passagerarna samlas timme i veckan vid (för att vänta på ; |ersätta.. järnvägarna. entralt : uppsamlingsställe odstrafiken> Paketen kastas ell buss) istället för ml dard, menade nr Gustafsson. Hr Jonasson (cp) förklarade att bussar inte alltid helt enkelt kan Det ' finns människor som lider av att åka buss, Att anlita taxi blir för dyrt, Riksdagens direktiv måste omprö- , vas, tyckte hr Jonasson, ' mänskligt personliga aspekter man helt vill instämma 1. ' H Hr Dahlgren (cp) kunde berät- ta för. hr Turesson, som talat om ”kommuners illojalitet” att många kommuner ordnat sina transporter av t. ex. skolbarn per järnväg. I en kommun där SJ: svarar för transporten av omkring 100 barn "har den banan nu lagts ned och ersatts med bussar som tar myc- ket" längre tid, : Ingen av debattörerna var an- gelägen om att hävda de smal- spåriga järnvägarnas framtid men däremot ansåg de det vara ett rimligt krav att människorna. får veta vad de får i stället, Vägarna måste upprustas etc, Fina ritning. ar. stannar alltför. ofta på papper ret. os : "På pressläktarn kände man sto- ra sympatier för dessa åsikter. Och mindes när tåget till huvud- staden från någonstans i Sverige en gång stannade" ett par kilome- ter utanför norra station 'och re: senäterna fick. pulsa i, höga fnör drivor : för att ta sig fram till tunnelbanor och andra kommu- !nikatlonsmedel. Inte hade' man heller några pengar att ta sig in I en taxi som stod närmast till hands efter strapatserna intill led- ningar där det stod ”livsfarligt” På skyltar, En äldre dam frågade försynt, "huruvida hon kunde sitta kvar. i li tåget och få vänta tills loket satt fart igen. — Nej, det lönar sig inte, sa konduktören. - Och föralldel, inte är det hel- ler Jätt att vänta på de vägar och vars | ning. bjöd på . middag varefter riksdagsmännen Nils. G.' Hansson utskottets USA-resa. verkade agr. tar matpengarna vägen?”,:: "Isats av FN: IRepublEiken Idan”- "världsorganisationen- tillkora pa :| manent3 : jole "Peking, USA och Fil my, Förenta Nationerna," "New York” (LT) Kinas presentation Nationerna har åter ä Förenta ” tillbakavi- S generalförsamling. Kina på 'Formo- sa har varit medlem av FN s och är en av säkerhetsrådets per- -vmedlemmar, : > Kisdan ! Kommunistkina idte har lyckats | samla SneokAeTlig majoritet för att na inträde på Re - nas bekostnad, P publiken Kt : Frågan ställning har ' varit ; aktuell. varje år :sedan 1950. Från 1950. till 1960 behandlades ärendet som en Ppro- cedurfråga. och togs. aldrig upp På. dagordningen eller: blev före: mål för regelrätta debatter i gene- ralförsamlingen. Den första.-stora debatten ägde rum 1961, Enligt artikel, 18 i FN: -stadgan. fann man då att frågan. om en' ändring av Kinas representation var en ”be- tydelsefull fråga” som borde av- : | göras :med två tredjedels majori- tet. Detta beslut fattades med 61 röster mot: 34 och: sju nedlagda. i] Ett ryskt förslag att utesluta :Re- "| publiken Kina och överlämna dess plats åt. Peking avvisades: sedan med 48 röster. möt 36. och 20 ned- » lagda, Ar: 1962 var motsvarande röstsiffror 56 — 42. och 12 ned- ) ga och stämningen i general: , församlingen var praktiskt taget $ oförändrad följande -år, då 57 rös- tade emot en ändring och 41 för, sina röster, Generalförsamlingen tog - inte" och Bertil Jonasson visade bil- UPP frågan till debatt 1964, men der och berättade "om jordbruks- ifjol" vidhöll församlingen sitt be- slut från 1961 att en indring "Andra konferensdagen inleddes "i Kinas representation är en: fråga med studiebesök, om. Jordbrukets Som kräver två tredjedels: majori- provkök som visades av hushålls- tet. Röstsiffrornå när detta beslut lärare Birgitta Sidh. V.dare med- fattades var 56 imot. 49 och 11 lic, Jacob Ekman nedlagda., Förslaget ätt ge Kom- med ett anförande om jordbruket munistkina säte och stämma i FN och kostdebatten,. samt agronom i stället för regeringen på Formo- Sven Tidala och redaktör Valter sa föll därefter med 47 röster mot Ersson - som .samtalade "om ”Vart 47 (Sverige röstade för r förslaget) Poch 20 nedlagda. un r du pessimist, din jäkel? on Det är likadant -år. efter år, bokform. Man tar en titt på Eng-: ström-samlingen. i bokhyllan och I börjar : fundera, Hur i: alla små- allt detta? ALBERT. DEN OSLAGBARE Sonen: -— Hör i far, a rodret lan. är fråga om någon gammal skåp- stunn mens ja går för mej sjölv, mat. Det är fräscha, roliga teck- Söderbom: — Ga för dej sjöl? Ä ningar på varenda sida, och san [nerligen att det växer något mö: Man får ett nytt Albert Eng-| ström-album i handen ock får till med ett smakprov. Ger det mer- yttermera visso" veta att detta smak? Se då till att ni får årets hundratal teckningar och histo-'album rier tidigare aldrig publicerats i; andra - gubbar”. Där finns över gel på historierna, Vi måste glädja våra "läsare ”Kolingen, Glaskalle: och hundra andra fullträffar, ja till och med priset är skrattretande '— lågt. Endast 21:50 för ett ele- länningars namn hahn. han med gant presentalbum, Ja, så till- kommer omsen förstås, , men. en, Så bläddrar. man i ärets nyhet: så sorglig historia måste vwvi'fri- och finner: att. det absolut inte "känna Albert" ifrån, . > . sd PÅSALOM & Detaljhandeln: :, Omsättningen i den svenska detaljhandeln ökade mellan 1964 och 1965 med 8 pro- cent framgår det i en rapport från — Statistiska . Centralbyrån, Möbelbutikerna visade den krafti- gaste ökningen — index steg från 100 till 118. Strax efter kom va- ruhus, basader och postorderfir- mor på ' 117. Två branscher gick nedåt .— läderhandeln "sjönk till indextalet 95 och hatt- och möss- butiker samt modehus till .97, « Fackföreningar: Sverige har det största antalet fackföreningsan- slutna i proportion till 'den-arbe- tande befolkningen kan man läsa i tidskriften The Economist. procent av arbetsstyrkan i landet tillhör någon fackförening. Näst i storlek kommer” : England med 40 procent, Italien med 35 och Ne- derländerna med 27; I botten lig- ger Frankrike med 16 procent an- slutna. Lägsta antalet fackförbund har; Västtyskland '— de är bara 16. Sverige har 75, men kommer ändå långt efter England i splitt-' ring — där är antalet över 600. I särklass värst är Japan: där det finns 50.000 fackföreningar för 9,4 miljoner anslutna, stora och högre inkomster varie- rar starkt från. land till land, vi sar en undersökning som gjorts i England. Ta en gift tjänsteman med två, barn under 11 år och med en inkomst av 36.000 kr. är han fransman får han - behålla 93 procent av. bruttolönen, är han bussar som vi skulle få istället för de nerlagda järnvägarna. Regeringen kommer ju nästan alltid för sent till -tåget — med den utlovade orsättningstrafiken. SAS SOON västtysk 83, engelsman 79 och svensk 72 procent. : Reklam: Att mäta reklam är er: jkänt svårt men en konsumentstu- ldie som det amerikanska företa- [get DuPont gjort över inköpen, il USA:s super-markets' tycks visa 45 | Skatter: Skattetrycket på medel- . "att reklamen där ofta inte kan slå igenom, .Genomsnittskonsumenten tillbringar 2G' minuter i affären och då det ofta finns upp till 6.500 artiklar att välja på får varje ar- " tikel en kvarts sekund att expo: » nera sig på. Av undersökningen framgår vidare att mer. än två tredjedelar av kunderna inte hel- ler läser annonser innan” de hand: lar, : i Pengar: Allmänhetens och före. tagens ' insättningar i affärsban! kerna låg vid utgången av tredje kvartalet på 28,2 miljarder «kr, — en dryg) fjärdedel av kreditinsti- tutens totala inlåning. Det innebär att affärsbankerna ökat sin inlä- ning med nära 2 miljarder under ett år. Även på utlåningssidan svarar affärsbankerna för större delen av kakan — 262 miljarder av totalt 69,4; . Dyrorter:" Finanétial Times gör varje år en undersökning om kost: nadsläget --för 'olika varor och tjänster i en rad länder. Den se- naste tabellen visar att Stockholm är dyrast av alla städer när det gäller mat, herrkläder och service. — t.o.m. i en stad som New York kommer man billigare undan. Vi har å andra sidan ganska billiga hotell — åtminstone. i lyxklassen; Skall ni gå ut och göra er en glad kväll med tre goda vänner bör ni göra det i Dublin — men akta er för New York där det är mer; än fyra gånger så dyrt. :' t om Kommunistkinas- 4 universalitetsprincipen, De anför "THade ingen hämsko på deras . 1:a8EN "[nås. i "Asien så länge 700 milj. : 000-35. 45 Nattradio. "15.00 Nyheter. 16.20 Morg 1 6.30 Nyheter och väderlek. " 16.40 Matbörsen, . net 645 Julius Katchen spelar MN + S. ” vs ”€ 50 Barnens adventskalender, - Årgument emot” 17.097 Ny heter. Singer. av Lewl ; I tidigare debatter om Pekings ”- Puumwus.d inträGe i FN har. pframför allt. påmint om dess ag8- ression mot Korea, Tibet och Ins i dien, dess brott. mot internatio- 1.0 /ö. reskommelser om L as, . [dess stöd åt infitrationen i Syd- vjetnam och dess ohöljda och of- ta uttalade förakt för FN-—"”dess ' 20-åriga historia visar att denna organisation inte är någonting anpnat än orment gadd ... sorir Ut: suger nationerna”, . : ver Kommunistkinas ' utrikesminis- ter Chen 'Yi har dessutom upp- ställt vissa villkor som FN måste uppfylla innan Peking överhuvud taget är:berett att acceptera ett medlemsskap.- För det första krä- ver Peking att Republiken Kina på: Formosa, med dess 12,3 milj. invånare,' skall utstötas ur världs- församlingen, för det andra att FN:s stadga ' skall "ändras 'så att alla Jänder som Peking anser vaä- ra " imperialistiska" marionetter” kan uteslutas, och: för det tredje måste. FN offentligt ” förklara 7 att dess resolution” av år 1951 som brännmärkte Kommunistkina som angripare 1' Korea var : felaktig. Kommunistkina - har: ännu . inte presenterat listan över vilka" län- der "som är . imperialistiska" ma- rionetter”. . | Argument för De som förordat ' ett inval av Kommunistkina i FN hänvisar till att Peking nu håller makten över det kinesiska' fastlandet och 'där- för har rätt att göra anspråk på den plats som FN-stadgan reser- verar åt Kina. Man hävdar vidare att ett medlemskap i'FN. skulle kunna moderera Kommunistkinas attityd . och - underlätta - förhand. lingar med dess ledare, Vad beträffar den senare punk: ten hävdar man från amerikanskt häll att de kinesiska ledarna inte visat hågra' som helst tecken till att vilja slå in på samförståndets och kompromissens väg och ätt de inte givit någon antydan om att ett inval i FN skulle kunna förmå dem att ändra sin politik. Tysk- land, Italien och .Japan .var före andra världskriget medlemmar av Nationernas Förbund, men detta ressivitet: v En öppen dörr! AT Under” generalförsamlingens ail- männa debatt i slutet av.septem: ber påpekade USA:s FN-ambassa- dör Arthur Goldberg att det inte är: Förenta ' Staternas ' avsikt: att isolera Kommunistkina, utan att man på olika sätt sökt återupp- rätta de historiskt sett vänskapli- ga förbindelserna 'med Kinas folk. Detta. har skett bl.'a.. under 13 möter" På ”ambässadörsnivå”t War- szawa, genom försök att öppna olika inofficiella kanaler för utby- te med Kommunistkina samt ge- nom inbjudningar till Peking att delta i förhandlingar. om nedrust- ning, atomprovstopp och förbud mot ytterligare spridning av kärn- vapen, s President - Johnson har. fram hållit att ”varaktig fred aldrig kan människor. på det kinesiska fast- landet hålles. isolerade från ;om- världen av sina härskare..; Vi skall fortsätta att.hoppas 'på. ett friare flöde av idéer och männi- skor mellan Kommunistkina : och Förenta Staterna. "Endast. genom ett sådant utbyte kan isoleringen brytas och misstänksamheten vi- ka för förtroende”, sa ' 5 6 december! | . SVENSK TV. 00 $.30—8.55; SkolTV. 4 vy 9.05---9.35 Skol-TV. | 12.00—12.20 ; Skol-TV. 13.05—13.30 Skol-TV. "od 16.30—16.50 Från: A till. ö- Med Cilla Ingvar på frågefärd i upp: slagsböckerna. ,,: 18.00—18.10 Adventskalendern. 18.30—18.45 -Isvett, Ur. skol: "TV-ser .rien ”Utblick' Va 19.00 Nyheter, >. mt 19.10 Aktuellt.+ =, : 19.25 Väderlek. 19.30. Barnuppfostran. Hos satt -jen Stalin i Jönköping, ' 20.00 Thore Skagman. underhål; ler + tillsammans med . Arne Strömgren och Marianne, «-... i 20.40 Havens frihet. Om .nya 'na- tioners. krav på gamla sjöfarts: - länder. ur ul 21.10 En mans samvete. Sista de: len av en berättelse för TV fritt efter. Rudolf Petershagens själv- blografiska anteckningar Ge: ”wissen in Aufruhr”, : 22. 25—22. 35 Nyheter och väde ek: DANSK TV | 9. 15 Om grimt og smukt.. N 17.30 Polsk ungdomsteater, ' i 18.45. Bgrnenes julekalender.: 19.00. Det. er ikke svart, .... 19,30 TV-Avisen. ::- 2 od 19.55, Landbrugsmagasin, N s 20.30: TV-teatret. eget. 22. 25 «TV: Avisen. H AN nn H PROGRAM 1 rn 1 6.00" Morgoneko. Första upplagan; "16.15 Israels filharmoniska orkes- "ter spelar balettmusik: kt av 15- : "ter;Sven Rervin. 8.15 Småbarnskvarten. 15.00. Riksronden. 15.10 Radioföljetong; a 15.40 Datamaskinen — härsk 18.15, Löpsedeln. 20.45 Melodifrågan, 21.00 Kvällseko och” Sport idag. 21.20 Richard Wagner: Förspel till "|17.25 Pop 66. ...: 117.535 Löpsedeln, 20, 55. Tisdagskonsert, X : onpositiönen 7.15 Morgonändakt av rektor Karl- >» Johan "Sparrman. 7.30 Morgoneko. Andra -upplagan. 7,50 Niccolo Paganini: Capricci nr | y g-moll och nr 17 Ess-dur op, | » ”Andantino capriccioso” samt :14.15 Airs " Cantabile D-dur op. 17:50 8.00 Nyheter och väderlek. H t £.30 Reklamrutan. I 8.45. Fierre ; Gavinies: ”violinkorg ; servt'nr 2 F-dur: 9.00 Skolradio. 10.50 Johannes Brahms: ess-mol! op. 4. 11.00 Nyheter och programläsning, 11.10 Skolracio. 12.00 Klockspolat i Stadshustornet. > Dagens dikt. Julian Bream spe- Jar Sonatin A-dur för gitarr av " Frederico ' Moreno- Torroba, 12.25 Väderlek. 12.30 Nyheter. Lunche. 12.45 Bpbrapport: Gram. Scherzo” Se 13. 00 Börsnoteringar. 13.10 Skolradio, egeln. 14.45 När kvällen kommer 1 Paki. ' stan, Ivär Ahlstedt berättar, eller tjänare?,. ., 16.00. För. flickor och "pojkar." er 16.20 Eftermiddagskonsert. : 17.00 Nyheter. Sjörapport. 17.10 Gamla bekanta i nya kläder. 17.20 Besök på ett värdshus: 1 >; Yorkshire dales:.: med: Ingemar Liman..: ” 17.40 .En musikvecka” med svens- ka operaartister, . : 18.00 På våg till P3, ia 18.20 Meddelariden; : ot 18.25. Väderlek, ' : sd 18.30 Nyheter. Dagens ko. oe 19.00. Calle -Reinholdz berättar "gla da minnen: :> rent 19.30 ':90 1950 I Radfolyssnarnas > Önskeprogram, "Vv >. 20.15 i Thomas. Paulsson berättar An det katastrofdrabbade Ia « dien. "”Lohengrin”, 2 .30 Önskedikte; 21.50 Väderlek, - oe 22.00 Nyheter." ” fö 22.05 "Greta > Keller sångstjärnan för: länge sedan och Å dag. : 22.30 Melodiradio,: ora 23.00 Tisdagens syheter. 23.05 'Melodiradio.sz <>. bes 0.00—5, 45 Nattradio," SPN : PROGRAM 2 5.45 Melodiradio, : 5.59 Senaste nytt. (Därefter varje :timme t. o. m. kl. 18. 00) ; 6:00 'Melodiradi 6.15 Nyheter på finska; 6.20 Melodiradio, 6.30 Din soldat. 7.00. Melodiradio. N 7.50 Nyheter på fin ka, or 7.55 "Melodiradio, SS 11.05 Matbörsen. — ' 11.10 Melodiradlio, :pisda. oc 12.00—18.30 Samsändning med P3. 12.00 Det ska vi firat > sc 13.00 Regionalradion: Hag. 13.05 Melodiradio. .. 15.15 Operettdags. - : 15.45 Småbarnskvarten "(repri . 16.00 Sextetten; Burl Ives, Morton Goulds orkester, Lill-Babs, Len- . ny” Dee, : orgel, Olav. Gerthel; "The, Dukes of Dixieland... i > 17.00 ; Barnens + adventskalender (repris). At 18.00 Kvällssagan . (repris), 18.15 Regionalradion.” i 18.30 Nybörjarkurs i Tyska. 19.00: Orgelmusik.: - mt 19.30. Kulturredakiionens aktuella ; kvart. ; åeauoföre öl 19. 45 Radioteater: Det kommer å + er sräkning,: Radiopjäs. av ; LÖds vik Äskenazysjin.: RA 4 riden och vi. 21.30 Vä 22.05-"Kvällsandakt; 22. 10,;Kerstin sAnér berättar om > ”campanello di od oh en akt; +:j noe Oper. . PROGRAM 3 12.00—-18.30, Samsändning med. P2, 18.30 Kvällstoppen., 1 19.30, Country .and Western, ' 19.59 Senaste nytt. 20.00". Extrafiraren! 20.45 Melodifrågart.s = ov öv 20.59 "Senaste nytt, 'elv ov 21.00 -Melodiradio.: td 21. 30 Jazzvokalister, st dt SVENSK TV cd 9.00-—9. 20 Titta leka lära. Morgon- ..stund för: de yngsta: Besök på . vår teater. od 12. 30—12.55 Skol: TV. ,» [14,00 Några ryska emigranter (rer pris). - 14,35 Hon öch han (repris). 15.05—15.35 ' Besök hos. husläka-. " ren (repris). a oh [18.00 Adventskalendern. 18.10 Titta leka lära, ' (Repris av morgonens program). 18.30 Järn. Ur skol-TV-: serien ”Ke- « mi för er i 8:an”,' 9.00 Nyheter, - "]19:10 Aktuellt. :|19.25 Väderlek, 19:30 Musikalisk underhållning "13.10 "Skolradio, ' "1 17.00 Nyheter. 'Sjörapport. ' "118.25 Väderlek..-” > 1545 Melodiradlo.'' : "Petter Sundgren. 21.10 "Möte med nobelpristagaren s 1 keml Robert S. Mulliken, 21.30 Politik i dag, ml 21.50 Nyheter och väderlek, ” 22.00—22.50 ' Anfallet mot Pearl . Harbor. "Dokumentärfilm. om det japanska flygangreppet mot , den amerikanska Stilla Havs- flottan” för 25 år sedan, , DANSK TY - 18.45 "Bgrnenes Juel 100 Barnet, . | 29. 30 'TV-Avisen, = Fup eller fakta? ” 20.20! äunntakten med England. 21.25 (Underholdning. N 1 21.45 TV-Avisen..;: så i 20 ”Tok.Hm. PROGRAM 1 0.00—5. ås Nattradio;. 5.00 Nyheter. » : 6.00 Morgoneko. "Första upplagan, ter si "ar balettmusik. 6.20 Morgonandakt av komminis- ter Sven Servin, . - 6.30 Nyheter och väderlek, 6.40 Matbörsen, + .. 6.45 Julius Katchen. « spelar Brahms." 6.50 Barnens adventskalender. 7.00 Nyheter, Trö på. Gud. . 415 Morgonandakt av. -kyrkoherde Bertil Ekman: "17.30 Morgoneko.. Andra upplagan. ' 7.50 Wolfgang Amadeus Mozart: : kester, | 8.00 Nyheter: och väderlek.” "18.15: Småbarnskvarten, : 8.30 Sändningsuppehåll.; 11,00 Nyheter.. 11. 05 Matbörsen, 4 11,10 Programläsning. 11.15 Lätt på grammofon. ' 21.50 Gamla skivbekanta. Dagens dikt, ' 12.15 Där goda råd inté är äyra. bruket, ” "Sven Linnarsson 12.25 Väderlek. 12.30 Nyheter, Luncheko. , i 12.45 Sjörapport. Lätt på fon, . or ” 12.58 Tidssignal,. 13.00 Börsnoteringar, 13.30 "Lätt musik. 13.40 Skolradio. - 14.00 Besökstid. - : :: RE 14.45 Föräldrarhas brevläda, s 15.00 Riksronden,:' . Mva' 15.10 . Sixten , Strömwalls.. kvintett, .. ina l 15.25 Orphei: drängar. : 16.00 Teater - för flickor gt "Eva Söderlind. 16.30 Världen": och vi (repris). , 17.10. -Max Reger: Ur ”Gelstliche Lieder”: op. 137 'och'"”Dreissig kleine Choralvorsplele” op. 135. 17.25 ' Andaktsstund äv. kyrkoher- mer:- 41:.:1-—Å4,. 329: 5. : 17. 45 -En musikyecka: med svens- : ka -operaartister. . 18.20 Meddelanden.” ” 18.30 Nyheter. Dagens eko, 119.00 "Stadsmästerskapet. =” > v- 20.00 Gammal. dansmusik. i 20.15 Människor emellan. / 20.45 Melodifrågan.:;'. I 21.00 Kvällseko och Sport Idag. 21.20 Gamla bekanta 1 nya kläder, 21.30 Riksdagen: idag. ” 22,00 Nyheter. | 22.05 .Smoke "alnge. et 23,00 'Onsdagens' nyheter; 23.05 'Melodiradio; >" 1005-45 ;Nattradio, > a . avi 12 "PROGRAM allt 5.59 Senaste nytt. (Därefter varje s timme t. '0. m. kl. 18.00). 6.00 'Melodiradio.: H 6.15' Nyheter; på finska. 6.20 Melodiradios 7.50 Nyheter på finska. 7.55 Melodiradio. ..' 4) 11.00. Stämton.. : 11,01 Sändningsuppehåll. » med ' Sif, Ruud. - 12. 05 Det ska vi fira! ! 13.00' Reglionalradion: 10ag. ' 123.05 'Melodiradio, : 13. 05—13, 10 -Västra "distriktet: Ar- betsmarknadsöversikt för Väst. .Sverige.: .. 14.00. Sändningsuppehåll. "115,30 Melodiradio.:x.' 1545 'Småbarnskvarten (repris). 16.00 Inför-Stadsmästerskapet. 17.00. ..Barnens adventskalender sa(repris). =. sc oe 17:10 PMelodiradio. . 17.25 Pop 66. . 17.55. Löpsedeln, ” : 18.00, ,Kvällssagan (repris). 18. :00-—18.15 "Västra Västsvensk 'platsjournal; 18.15 Regionalradion, 18.30 Svenska” på nytt — för vux- na 19.00 Konstkrönika. 19.30 Kulturredaktiokens aktuella kvart. Ad 19.45 Reklamrutan (repris). 20.00 Onsdagskonsert. 21.05 Ett program om” den sam- + hällskritiske . amerikanske . hu- .moristen Lenny Bruce, : 21.25 Liten barockstund. 22.00 Nyheter. 22.05 Kvällsandakt. ' 22,10 The Seven Ages of England, 22,.45—23.05 Marin 'Marals: Orkes- stersvit ur operan Semele. PROGRAM 3 12. .00-—18.30 kväll ning I med P2. 18.30 Tonärskväll, - -19.59 Senaste nytt. "från Norge med Wenche Myhre, > 20.00 Extrafiraren! Ivar Medaas:'och Dizzietunes. 20.00 Nu. Magasin från Samhälls- » redaktionen. KM 20.40 Filmkrönika, Redaktör: NIls21.30—22, 00 Jazz pa T80r, 20.45 Melodifrågan,; »- "20.59 Senaste nytt. 21.00 Melodiradio, +, tt ” Andante C-dur för flöjt och or- 'strå Ko och Dh kar: På jakt efter. Klvdgen, Av : distriktet: Gar Feraels filharmoniska orkes. : 12.00 Xlockspelet I Stadshustornet, NS Om rädgivarens arbete' 1 lant- > Maskinkonsulent: " | 2 der Karl-Gunnar: ” Gråpe, "<Psaly; 3 12.00—18.30. Samsändning med P3. om 12.00 Funderingar från Grusviken .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.