N 1 L - och "speciellt flickorna. + för - någon: tid se så ringar, som åtminstone i: " LAHOLMS TIDNING . Ett. enkelt och alldagligt utta | lande 1 samband med försöks- ledarmötets' öppnande I Uppsala an har gett åtskilligt eko 1 pressen, Det nämndes 1 förbigående att jord- bruket och dess organisationer har, anledning ' se till att jord-|. bruksprodukterna ' i = slutledet kommer att präglas av en ökad finess I form" av förpacknings- ">. Utstyrsel etc, Frågan har som + tid framåt. sagt blivit föremål för stor upp- märksamhet och bl. a; har sig-|, naturen Colomba i Dagens' Ny. heter” gått. in på” frågan "och därvid gett mycket högt beröm åt de svenska livsmedlen, "I synnerhet gäller detta den svens- ka osten 'som upptar "huvudpar- ten av "den berömmande arti- keln, Nor : modligen är det så som skriver vå "signaturen Colomba den 8 d De goda svenska livsmedlen - "1966 > LT =| den: nämnda - artikeln. vi har kommit fram till:en ra nämliga » fabrikat ;' inom mejeri hanteringen, Det, gäller då att I sin - för ämliga' atgibatng av av svensk poesi: och 'av «utländsk poesi i svensk tolkning har Sva- lans Lyrikklubb , nu: hunnit fram till: volym "nr «= 14 i serien, Det göra. dessa kända genom en smi dig” reklam / och - i formations-” verksamhet.” . - Vi vill emellertid 'gärna stry- ka under att i den. "mår saker, återstår att göra — och det. är, förvisso mycket som kani göras = bör åtgärderna inte. skjutas' - på framtiden, Under' 'senare tidi har från ". olika "håll ” påpekats, | svenskt '. jordbruk till stor: del kommer att: bero” på vår fö ” måga: till; anpassning och |där- med .. konkurrens , på såväl in- hemsk ' som utländsk marknad. svenska. livsmedelsindustrin' har” mycket . stora möjligheter, ; att göra "sig. "både sedd. och. hörd: uti ds.','VI har. goda råvaror: DET VORE ALLDELES BA LROCKE, om de medel, som fan kom Å ma” fram genom lättnader 1 kre- + ”ditåtstramningen, i första hand i skulle "användas för att elda på under bostadsbyggandets' kokan- de kittel, skriver dir. jur, C. R. ; Pokorny i i tidningen” Före > - De Krediter, som blir tillgäng- : liga, måsté i första hand reser- > veras för industri och ' handel ” och möjliggöra ' sådana investe- viss » utsträckning kan: neutralisera lönelyften. Vi har inte råd att med en överdrivet forcerad bo- stadsproduktion ytterligare för- svaga. industrins '': konkurrens- kraft .i utlandet och, här. hem- 1 i ma, Vichar inte räd att med en . | ” folinviktad byggnadspolitik ' för- " sämra vår betalningsbalans och: riskera en valutakris, Då Chefen för Konjunkturinstitu-| fet tror, emellertid inte 'ått rege- . : ringen kan ge sig" på lösningar, « som är ”politiskt omöjliga”... Han "tror. för .sin del:vatt.”den- höga räntan och kreditnöden kommer att stanna hos" [0 under" lång I så fall är- det svårt att 'se hur vi skall kunna indvika då- liga tider och en valutakris.. a ÄRBETSMARKNADEN ÄR IK ;" SVAGARE. FÖR DE YNGRE "konstaterar |Veckans arfä rer: i - Företager , värvar inte längre ungdomarna: redan. vid. skolpor- uten; I septemberivar, den-yngre arbetskraftens' ande "Det är Säpskilt de icke-yr] " bildade” som fått. det >kärvåre Dämp: i-ningen har smittat av sig på ar- "betsmarknaden: för kontorsut- bildade," gymnasieingenjörer” och I Men deti- gymnasieekonomer, : är knappast fråga om någon per- , marient försämring.' Antalet ung- "domar under 20 är : beräknas minska med 75.000- "under: åren 1965—70 och med 11.000 1970 75. Den utvecklingen bör leda till en ökad spänning Ynellan; utbud M och sfterfrägan. Nu , ' :8 SOCIAL REPORTAGE BÖR "TAS MED EN NYPA SALT, TV har nämligen . gjort så många övertramp 1 den vägen "att -folk börjar förlora tilltron till Sveriges” Radios , saklighet, menar Växjöbladet: ' : Det finns en mängd exempel " härpå, från den s. k, Veka-slaven till ett TV-reportage om ' men- talsjukhusen, Från initierat håll har det. nu , påpekats, att TV- reportaget om nämnda sjukhus var- våldsamt överdrivet, ja di- rekt vilseledande. Det har gjorts en hel. del även för mentalsjuk- husens klientel, Att inte alla pa- tienter där betraktar sjukhus- vården som förhatlig framgår bl. av därav, att mängder . av dem ofta tigger och ber att slip- pa utskrivning, ' En annan sak är, att man bör. sträva , efter . ytterligare förbätt- ring” av' även denna” sjukvård, Det är också mycket stora upp- gifter, som väntar landstingen, när de nu skall överta mental. "sjukhusen. På programmet står som det heter integrering av la- sarett och mentalsjukhus. Hu- ruvida en. sammanslagning av vården är möjlig och "lämplig får väl avgöras av expertisen. " Mycket skulle” emellertid ” vara vunnet, om man fick allmän- ;heten att betrakta de olika sjuk- domarna och vårdformerna som likvärdiga, om man nu kan ut- " trycka vad som avses med detta ord, 7 TV har säkert ett gott uppsåt med sina soclalreportage. Just Vv därför bör televisionen vara'an- gelägen att inte offra! åt sensa- tionsjournalistik. Ty sensations- reportagen förlorar slagkraft, ja t: o. m, intresse, när folk bör- jar finna, att det som visas och " sägs. i TV-rutan är verklighets- förfalskning. . Som fallet är med: jordbruksra- och har. möjligheter .att på - vis sa -områden., , göra” dessa - ännu” bättre. "även 'på "hemmamarkna- den "har Jordbruket stora” in- tressen' att bevaka, t.o.m, större" än på” utlandsmarknaden, efter-Å "säljes, inom "landet. Det: har un? "der, de senaste” åren" klart visat I sig" att; konsumenterna gärna! I köper varor som är, förpackade skickligt, även om dessa är lys rare, ' Det -måste jordbrukets ' or- ganisationer " och ;. naturligtvis jordbruksorganisationerna har " härskat en betydande idealitet. Man har inte velat. göra produk: terna”. .onödigt.:dyra. Man "har som heter koncentration och rar "tionälisering.” 'Enbart' "rationalise- ring.” kan ” "emellertid, när. det terna, linje om de Troligen den linjen” alltför långt: När: det gäller standardis ring. och spar- samhet i tasi och 'skaparglädje bör: kun- na ge stor utdelning. inom livs denna. bedrives. turfrågor, i: den” bemärkelse " vi rektorn” M. O. Nordetiborg FJordbrukarnas: Före- .ningsblad - Om denna” rationalisering: så- tionaliseringen, går ut över: män- niskornas rätt att bo där de trivs och syssla med det'de kan och ” vill, det "bekymrar inte'ekono- mer, tekniker och, man bör kan: ske tillägga,” politiker, åtminsto- "ne de flesta av dem. Hur är det t. ex; med våra numera högt 'spe- "cialiserade agronomer. som : till stor del”ska gå ut på landsbyg- den. som lärare vid -. lantbruks- skolor 'och ” konsulenter i. lant- bruksnämnder och hushållnings- sällskap; i'den mån de senare kommer att bestå? Har de något intresse för eller insikter i kul- turarbetet? De" hårt drivna stu- dierna i fackämnena vid Ultuna "torde inte ge mycket i den vär ge Lätl oss alltså åter Ta upp en "livligare kulturdebatt med olika meningar framförda," Kanske kan däryid sådana synpunkter | m framkomma, att det i så gott som alla instanser för: närva- rande framförda kravet om ra- . tionalisering .kan modifieras: ". . Kanske kan man t,.o. m. kom- ma till”att det är. rationellt och realistiskt . att 'räkna med män- niskornas känslor även i teknis- samman- ka och ekonoiniska. « hang. «0 : Gränserna är alltjämt spärra- de för ”spontan ” invandring”. 0. lika gott är det så länge vi sak- nar förutsättningar att visa an- ständig gästfrihet. Det" viktigas-]'- te just nu är givetvis att bättra på dessa förutsättningar, Dels för ått åstadkomma drägligare villkor för invandrare 'av olika "nationaliteter, . och" dels som en förberedelse för en liberalare Politik, Det vore högst olyckligt | ' om den omstrukturering som på- att konkurrensmöjligheterna förj som de väsentliga kväntiteterna ' 9 även annan. livsmedelsindustri i] sv "viss : mån taga : fasta på. mom - istället arbetat hårt "på den linjer "medelsindustFin' oavsett ay vem ” vanligen! "menar; För: dem är J0- i är ett. urval;av, ”Ny svensk .ly- rik, från Tranströmer till Bengt Emil Johnson”,. utfört av Karl Erik” Lagerlöf, fin litteraturrecen- sent, och redaktör för kultursidan I GHT. Det är 'ett långt steg till !denna bok 'från den förra 'voly- ! men; "som 'var ett urval av. Geir i jers .dikter; och "där tyngdpunk- ten låg "på de ytterst märkliga illustrationer. som Errist Joseph-, ;Ison gjorde under sin sjukdoms-. tid .och som tidigare, aldrig. varit, publicerade 1' bokform": Steget är långt men på: sätt: och vis inte alls svårt att ta. Vad om, frapperade i den förra voly- men, var hur ”modernt” Joseph- son, tecknade under sin geniala » "sjukdomstid”, hur djärvt och hu: Det är ingen, tvekan om att den tida' han upplevde Geijers klas- "giskt, rena poesi, Vad Josephson "såg, med ' sitt genialt förutseende öga, .'det..har de unga poeterna "i" den "nya volymen återgivit'i ord — 'för att nu uttrycka sa; Åken Jite tillspetsat. En del är mycket .. enkelt — det. finns ju termen) »"nyenkel” — annat ser kanske.svårare ut.— det: finns ju termen ”konkretistisk” . poesi — ' men' inte heller den senare är svår att läsa eller betrakta, man” väl ger upp sina före- ningar att dikt måste se'ut på” det ena eller. andra sättet. Ifråga om ' den? konkretistiska : poesin, ”yars. ende företrädare: i" denna volym f. ö. är Bengt Emil Johnsön, så behöver vi bara stäl- la om våra inlärda vanor att se +; poeten t.o.m. och: läsa poest en smula för att: vi ska uppleva .de nya och, fris- ka effekter, som denna sorts poest kar ge; we - Det är ett fint, på samma gäng personligt och .representetivt ur« val som Lagerlöf har gjort — och en både , informativ. .och mycket rolig inledning han skrivit, den senare utformad som en dialog.. (Det har ju länge klagats över "decennietänkandet”: i vår littera- turhistoria. . Kanske hade. dessa" indelningar '- en gång, i' världen sitt . berättigande, » men . numera skrivs det under: ett och samma decennium så många olika -. sor- ters poesi, att tiotals-beteckning- arna förlorat) sin funktion. Lager- .löf har därför "försökt slå en | bräsch I ,detta decennietänkande. De fjorton, poeter som ingäår'1 boken” här ' visserligen debuterat under ungefär de senaste 10 åren, men ' som Lagerlöf säger "avslut- ningsvis i sin 'dlalog: ”De här skalderna är faktiskt ungefär lika gamla, .[ något fall är sextiotals- ett par är älfre än "sin ” femtiotalskollega, Men främst är den här oordningen som ni;anmärker på betingad av att jag velat 'ha växlingarna 1 stilar . och svårighetsgrader så branta som möjligt. Det blir ro- Hgare' på det.viset för dem som vill läsa " boken : från pärm. till pärm”, ' — a det tror. ni. oc vi ansluter oss tin detta kort- huggna ”ja”: Det" har ' verkligen blivit en :rik och omväxlande bok. | Man får "sannerligen en; spän- Så skriver de unga poeterna [ ler. nog lika. mycket NE som följt . med, i, utvecklingen som den vilken "jakttagit den mera på avstånd, kanske en smula 'skrämd av all .debatt — inte alltid så klar — som förts om vad som är nyast och bäst i d bästa lyriken. Lagerlö! av allt. någon dogmatiker; - han har med känsligt .omdöme " valt de dikter han. tyckt ' bäst om , bland. dem som han funnit vara representativa för.”ny dvensk ly- rik”, Och det har verkligen bli- vit en' bok 'som man" läser från pärm till pärm, låt vara att man stundom - lägger" den . ifrån "sig för att särskilt: begrunda "någon enstaka dikt — eller det faktum att så mycken fin poest skrivits under dessa år. . Här finns underbara dikter av t. ex. Tranströmer, Göran. Palm, Lars Gustafsson, Bengt i Nerman och: Urban. Torhamn, för att näm- na några. Varför inte avslutnings- vis citera en Nermansdikt ”Till en flicka i tunnelbanan"; 1 vänstra hörnet, omedelbart "> innanför dörren till den spårvägrn: som står atilla t i Odensplans tunnelbanestation, sitter en flicka. » Hennes hjärta . är'en ros av blod. Medan Jag : väntar ' spinner, den silkesvävstrådar över . golvet. ' Längs trådarna glider blodet. Dag och. natt blöder « hjärtat. Öppna inte dörren! Vad vet äv om rosor? . - Jag lyfter hatten: och inhariglar s ett Aftonblad, 1 nande bild "av allt vad som hänt | i-den nya "lyriken, och det gäll - + 1 . .Den-.9..januari startar. ..en. n längre ungdomsledarkurs på Mem. mycket , stort behov. Kravet: på. ungdomsledare växer "ständigt och tillgången på. kunniga" ledare är organisations existens, - Kursledare blir den: här gången liksom tidigare” CUF:s studieleda- re Solveig Anderssof. Vi. frågar henne vad man- sysslar med une der; dessa kursveckor, ,: VI arbetar med ett mycket' brett register, : säger Solveig. Praktisk svenska,” samhällskunskap, kom- munalkunskap, = praktiskt ung- domsledarskap, ungdomspsykologi |1 och internationellt arbete är någ- ra av: punkterna på schemat. Dess- utom ägnar vi en del tid åt prak- tiska saker som kontorsteknik. och maskinskrivning, ... > an » Hur är arbetet: upplagt? Vi -arbetar' med lektioner, före- läsningar och, studiebesök. Grupp- arbete tar givetvis en stor del av tiden, Samvaron i gruppen är ju så ' oerhört värdefull ' för blivan- de ungdomsledare; Gemenskapen i gruppen ger kamratskap och gör det lättare att få kontakt. Det är i båda fallen förutsättningar för ett framgångsrikt ungdomsledar- skap. : Vad kostar kursen? ” "CUF — bekostar undervisning, köst,' logi, ”resal till och från sko- lan :samt studiebesök. En del ma- »|terial för .kursarbetet får lånas 'el- ler-köpas av'deltagarna själva. Vi uppmanar ' dessutom : ' deltagarna Tatt söka kommunala stipendier: i "| hemkommunen. - Även ' om själva kursen och vistelsen på Mem är gratis uppstår det ju i regel in- komstbortfall i den mån .kursdel- tagaren” "har förvärvsarbete. vilket är ganska: vanligt. . :teringar . och företagsnedlägg- ningar skulle inge föreställning- en att vi går mot ett överskott På arbetskraft och 'att detta kun- "de motivera” nya restriktioner i fråga om invandringen. Vår ar- i betskraftsbrist” är lika prekär nu söm för fem år sedan och kommer så att förbli. Vi kan in- te undvara invandrarna, och problemet är knappast att gräns- ”går inom det svenska. näringsli- vet med nästan dagliga. perm . spärrarna är för låga. N s(andelstidningen)/ "> vid en tidigare Tem-kur$ Det är den fjärde kursen av den- - na typ som har visat sig fylla ett; en. förutsättning för en ungdoms-; . gemytliga och kamratliga former, Ny ungdomslé darkurs att man skall bli antagen? i. ; Det är inte så många "fordringar som behöver uppfyllas. Den som vill delta i kursen måste ha fyllt '18 år och ha god hälsa. Dessutöm Kräver. vi naturligtvis: att -veder- ”börande skall ha ett stort intresse för CUF, säger Solveig. + Kursen börjar den 9 januari och pågår. till. 18" februari. Anmälan skall enligt beståmmelserna vara inne senast den 10 december. Det Det Cvisak den här ; bilden tagen : på: Mem gäller alltså för intresserade ung- dömsledare a , anmäla sig omgaå- ende. .Det gör "man lämpligen ge- nom att ta kontakt, med CUF:s närmaste distriktsexpedition.: Ta sen gärna även kontakt med hemkommunens ledning - för att undersöka möjligheten av att få ett stipendium som täcker de eg- na | kostnaderna". för kursen, De flesta. kommunalmän inser nume- ra värdet av verksamhet av så- dant här Re s C. P. 7 - HUSMODERNS KöÖKS- a ALMANACK Vv ”(A&A, kartongband, 10:—) har under ' många år varit en. för- säljningssuccé, Redaktör Elisabeth Tham . har: en -stor och trogen läsekrets . för : den - bok . hon så skickligt redigerar med god hjälp från . hembakningsrådet.' Jordbru- kets Provkök och mänga enskil- da, | . "DEN: STORA ' VINDEN: av Yngve Stoor är en högeligen intressant och underhållande bok, ett mellanting mellan memoarer och, reseskildring, Man. får. följa den välkände populärmusikern från de fattiga barndomsåren i hjärtat av Dalarna fram till i dag. Det märkliga med Yngve Stoor är att han alltid upplevt något spännande var han. befunnit sig och "det berättar han om med stor inlevelse, (AB Stilförlaget, — NH "ISHOCKEY I DAG ”8y försiktigt, snälla doktorn. Det är den här hjärnan, = som skall -tänka i VM”,-.sa : Roland Stoltz när han syddes ihop i skal len efter att--ha'träffats av en puck i Ljubljana i vintras. ”Utan Rolle Stoltz" hjärnå hade Sveriges skäligen bleka VM: insats 1966 bli- vit ännu, blekare”, | konstaterar Tore ' Nilsson 'i den nyutkomna Ishockey idag, (Ahlén &. Åker- lunds 6:50 hft.) en bok som i hög grad präglas av; Tre. Kro- nors kämpe .nr 1, oförbrännelige Rolle Stoltz. SÅ TRAVET 1 DAG Det låter. nästan som en' då- lig ordlék att säga att hästspor- ten har blivit en folksport. Men NYA BÖCKER | na sportgren, Därför är det tack- nämligt att se dem :i redaktionen för ,en populärbok: i I-dag-serien, gomligen Travet i dag (ACA hft. 8:—). "]'vissa ”landsändar, "kom mentar " Aldersfördelningen Inom jordj: brukkt visar att takten i avgäng- en därifrån kommer gatt. accele- rera, . Den " samhällsekohomiska vinsten ,av, att ytterligare forcera avflyttningen - av de äldre jord: brukarna kan betvivlas, Däremot kan det Ybli ett problem att locka tillräckligt många kunniga och ambitiösa ungdomar att satsa på det effektiva och ' högrationalise- rade jordbruk, som vi under alla försörjningsgraden” skall : kunna tryggas. Den aspekten på 'jord- bruksproblemet borde uppmärk- sammas i minst lika hög grad som :kraven 'på' forcerad : takt i äldre 'jordbrukares oms olnirnig tin andra yrken, "Sydsvenska ”pägbladet " Varför vänta: på 'hr Sträng? Finansministern, har 'låst” sig "i sin position att vägra samman- kalla en rundabordskonferens för att "bekämpa inflationen, Kanske borde oppositionén gå ett stycke vidare -och själv ta ett initiativ? arbetsgivaresidan,' tjänstemännens organisationer, näringslivets repre- sentanter! Inbjud regeringen! Var-' för... skulle :. oppositionen : längre behöva trycka i buskarna? Ingen har veterligen "monopol på att stå som värd vid en rundabords- konferens: av antytt slag. Vill inté ” regeringen, kan väl någon annan vilja ' ”aet. En - invit går "latt avvisa, mer! det kan också ligga. em "risk i att tacka [nej, när" vitala intressen stårspå spel, J önköpingsPosten städerna. Om politikerna" upprät:| Itar ett program som spricker får de åtminstone vara: -så :vänliga och slå fast en prioritering Jav göra bankerna "till syndabockar för brister i den regionala för- delningen. , Det. är en otrevlig var statsråden : lagt sig. till med; när. de” "skjäter er änsväret för” sina” "misstag" iv ; Planeringen "på dem som. skall” medverka” till att verkställ; åtgärderna,” vare sig det nu är "kommuner, banker. er ler” andra organ. vw Handelstiäningen SIFO undersökningens " resultat kan inte :;nonchaleras.. Den visar att en valsamverkan mellan" folk- partiet och > centern, . medan hö gern . går fram :för -.sig, ' är den: gruppering inom "öppositio-| "nen, som” skulle ge 'största ande- len av väljarna, en. andel på mer trepartisamverkan . skulle | många tidigare: fp- och" cp-väljare gå. över '; till ;socialdemokratin.'. Un- dersökningsresultatet kan . också. överflyttas till en debatt om tre- partisammanslagning. " Marginal? lustreras här än en: :gång.: Sundsvalls Tidning : " Expansiva mindre företag meal behov är mera beroende av en effektivt fungerande låhemarknad | 7 :Det kan vara svårt för föl äld- rarna till. er! stöddig tonårsgrabb att "minnas att hanen gång var bara en liten baby på 3 1/2 kilo. På mindre än tjugo år har han blivit :3 .1/2 gånger längre och över . tjugo - gånger : tyngre och samtidigt . blivit "man, , Men . den omvandlingen ' är ingenting alls i jämförelse med vad som sker under hans båda första månader i moderlivet, då han på åtta kor- ta veckor blir cirka 240 gånger längre och en miljon gånger tyng- re under utvecklingen - från be- fruktat ägg till ett . spädbarn i miniatyr... Tillväxthastigheten hos ett barn reglerås av vad forskarna kallar ”den inre klockan”, som är i stånd + till mångsidig anpassning till fö ndringar i levnadsmiljön. Sjukdom " eller "undernäring kan bromsa upp:klockan, så att bar- net en' tid: växer långsammare. Men om dessa störningar inte på går för länge börjar klockan till slut gå snabbare igen och bar- net kan då växa dubbelt -eller rentav ”tredubbelt snabbare än normalt för att ta igen gen. för- lorade tiden, = +; Vi vet "redan mycket om .de krafter som stimulerar och kon- trolerar växandet, men forsk- ningen brottas ännu med många Så är det i alla fall. Och herrar som Harper Carlström och Lars Hallin, de vet det. mesta om den. ouppklarade problem. Vilken roll spelar. arv och miljö för pygmé- erna : som - inte blir -längre - än drygt 135 cm? Eller för da nilo- [- Spännande förskning om livet”. | tiska. stammarna i södra . Sudan, hur ' skall läkarna kunna : bota de störningar i kroppsväxten som resulterar i jätteväxt ellep dvärg- växt?, Forskarna arbetar också med försök att; bestämma sädes- cellernas: kön. Kanske kan för- äldrarna själva en: dag välja om de vill ha en pojke eller: en flic-' ka, och människosläktet skulle därmed ha förverkligat en ur gammal dröm, - Dessa och många andra diskuteras i den ga andra frågor ken' Växande liv, 'som ingår i serien Svalan/LIFE Vetenskapens Värld (författare: J. M. Tanner — G. R. Taylor, pris inb. ett lättförståeligt 'och sätt behandlas här det kända och okända, lika spännande för barn och. ungdom som informativt för vuxna. Fostrets utveckling skild: ras i Lennart Nilssons världsbe- römda . färgbilder, mekanismerna bakom pubertetens väl tilväxtspurt - behandlas, om inverkan gener, och miljö har på ant växande, Författarna har näst sitt material — inte minst d fantastiska bilderna — från vid- sträckta områden inom : biologi och medicin men tar också es denna bok upp de sociala, kul- turella och Psykologiska sidorna av det växande livet til en mye- intressant liksom hormoner ket upplysande - helhetsbild, och Föngrlande He förhållanden måste ha om :själv- : Kontakta berörda parter: LO och. När. krediterna : inte” räckt till; "]har.' detta . främst” drabbat. stor- innan de kan|. : är. enda än 50 procent. Vid en valtekniskyh väljarnas avgörande betydelse i proportionsvis stora investerings-|: som är världens längsta folk? Och Ik. 36:50). På |h . [hans för än 'gtora 'välkonsollderade företag, Andelen. eget. kapital ' är 1 all mänhet ganski "låg trots att lön. samheten är god, — Visst; är det ofrånkomligt med kärva metoder för dagen, men kan det vara nöd. vändigt, att i 'och för sig räntabla ' och "effektiva företag skall tving. as upphöra med sin rörelse, som lingen är oroande. SHIO- direktör Hans” Grundström, El DN-i intervjua . "Besynnerlig är den ordning som ' föreskriver, att de, ledande kom- mundla förtroendemär, som - vid höstens .- val: förlorade .väljarhas förtroende, likväl skall .få sitta kvar ett och ett kvarts år, Innan avlösning, sker nyåret. 1968, Men så står det f£ kommunallagen, Ett undantag finns — i Stockholms ' stad sker maktskiftet redan en månad efter valet. Det går bra och det. är svårt att begripa, varför inte samma ordning kan få gälla för landstingen och -öv- riga kommuner] = ; Västerbottensuriren "Man kan ” också bil politiskt västindoktrinerad "genom "att gå I kyrkan, genom att följa radions språkkurser, genom att se reklam- filmer; genom att slå upp i Fo- cus eller Bonniers uppslagsbok, genom att lyssna på Melodiradion, genom. att.-studera Utrikespolitis. - ka institutets broschyrserie - för” ”objektiv upplysning”, genom att lens möten, genom” att bläddra i Lektyr eller Veckans. affärer, ge. nom att gå med -i SACO, «genom att läsa om Cassius Clay på sport- sidorna ” eller" helt” enkelt” geriom att. ta intryck av vad” "andra. män- niskor säge människor a' ofta "äterkommände hästighetsbegränsningar på "våra vägar utan, att. informera : allmän. dh regå - sådana .statliga -åtgär- der, ' vilka / kan: få "rättsliga "följ der? Det "kan inte vara tillräck- ligt : vatt "vår" statliga "Radio/TV införmationskällan när det gäller" så : viktiga beslut. Inte alla har TV och inté: Keller” ser alla” på, Tv eller ” lyssnar” på ra” sändes, ' Arvika Nn yheter är en: "god idé, som är. uppmuntran:. Och"det ä "det skånska en rent, "så vore ännu” bättre, 'Atminstoné”- Vet vat: martid doppar 085. männa trivseln kan: pas ät. här också, Nr ” / a PA VÄGEN | Därför kän han. ock "till; fllo frälsa dem ' som genom honom Utld et till. Gud, a för! att man dem, : (Hebr. 7:25), a gott för , 1 Många vuxna somå inte” känner Kristus som 'sin "Frälsare, "gör samma fråga "som "mitt barn en gång ställde ' til mig: ”Om Gud Yi -kligen älskar ”mig och "bryr 8 om mig, ser mig och hör mig Varför behöver jag då:Jesus?” : Kanske fö Mel kan .ge"ett svar-på- frågan. husbenaar som ' anförtrotts sin. nom på es, egendom, berövade ho föremål,. sålde dem och gjorde såg oda "dagar på inkomsterna. När ans husbonde: fick reda på detta” AM tjänaren förskräckt och fruk- öde för sitt liv. Han tänkte, att belä han bara kom i en sådan tillbaka tr att-han kunde betalt skull t sin husboj e han återvända LM och be honom Se, om förlåtels' Dad han ägde ingenting som han 'Hyc, Boltgöra förlusten med. "Sbondens son, som också var Nmed tjänaren, sökte då honom, : där han hade Han erbjöd sig att söka tjänarens förmån och han' skulle ersätta för. ch .be sin far att förlåta . bli gömt: si tala. til sade, "att lusten oi Iggren. de På; en and lek tjän dre Und" av sonens" bön för förlät fadern i sin kär- troendeställning, ONT bor erd t.ex. I byggbranschen? ”Utveck.” - besöka ' Socialistiska Internationa- . Sljande berättelse del > aren och återgav honomi . i dio. just när sådana meddelanden ” ten: som flyter dd Öresund, Trots : ty. han lever ' en hel del av hans värde". '; a nde och - vädja till hor .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.