SN fa ;om' att: bevisa” att jordbrukspö- LT Fredagen den "9 Konsekvent propaganda N Det flöns en tidskrift, med namnet ' ”Spahnmålshandlaren”. Den är organ för den privata spannmälshandeln 1 landet och utkommer en gång per månad. "Dess chefredaktör heter Anders Byttner. Tidningen ifråga är värd all tänkbar beundran. Inte för allt det som skrives i densamma j utan för den häpnadsväckande konsekvens som tidningen vis sar, då det gäller att bedriva "en nästan manisk: kritik mot "allt vad jordbrukets organisatio- " her skriver, säger eller. över- "huvudtaget företar sig. En "så konsekvent kampanj är förvis- so unik, Man frågar sig ibland hur ,den ledarskribent kan vara beskaffad. som aldrig kan 'se nå- ” got positivt i en industri, han- dels- och distributionsverksam- "het , som omsätter omkring 6 : miljarder kr. per år och om- . fattar hela landet samt omspän-|' | ner 60—95 procent av hela om: . ' fättningen : ifråga om jordbru- -kets produktion och produk — tionsmedel, sens - Bedriften att. . denna propaganda är så” "mycket . mer förvånande eftersom gen- : « svaren är tämligen sporadiska. Detta kan knappast vara. upp: : muntrande, Skulle” det vara så som 'Spannmålshandlaren' kon- sekvent söker göra gällande,:'ja Å- då skullé uppenbarligen en folk- "storm resas mot jordbrukets ' föreningar. Tydligen är" det så att tidningens påståenden ire », gel lämnas utan "avseende; så-| "som varande klara överdrifter. 2. Ett intressant exempel är 'e' : ledare +. nr, 10 1968 om jord. ” bruket och valet, "Tidningen gör! ” där "ett" försök ; till . analys" av ” orsakerna: till valutgången : c ch bemödar sig I mycket hög 'grad. ”Nitiken inte: hade någon :som ; hélst betydelse, för. valutgången. Man påstår. t.o.m. : att. valstri- : den 1 ytterst begränsad” omfatt- . ning "rörde ' : jordbrukspolitiken och ”att:”det: främsta "undanta- » get .var en ;artikel, i'regerings-| , partiets ' valtidning 1 Stockholm, + vilken” prissänkningar ' - med | 1500 kr. per familj och. år ställ: és 1 utsikt som en konsekvens av ';-soclaldémokraternas '.jord- "bruksprograg”. Detta är 1 och ' för "sig: en: klar förvanskning. .Jordbruksfrågorna tilldrog > sig [som bekant ett. mycket..stort -Intresse, ..T; o.m. var det ju så att. jordbruksfrågorna | utgjorde > upptakten: till” den” . socialdemo- . kratiska valpropaganidan; Detta - skedde redan den 14 mars, 1966. Nog, om detta. '- a Festligt är emellertid att. kons: tatera- vilken helomvändning 1e- = Vår. egen turistbalans uppgår s. | :'” byggandet i landet som fallit på ”Neom av byggandet till de orter , + o.darskribenten gör. Först använ- der han all: möda för "att söka överfyga' läsarna om 'att. jord- . , brukspolitiken inte' kan ha spe | .. Jat nen nämnvärd roll: 1 vart E RÅDE - stt laaa > har man helt: misslyckats "med | att "åstadkomma . den självklart (önskvärda förskjutningen « avb produktionen i riktning, mot de -befölkningsmässigt mest expan: '? slvå områderia 1 vårt land,'he- ter, det I Sunt Förnuft, or- gan för Skattebetalarnas Före- »ning: . H 4 Från. en' bostadsproduktion' ” av ca 55.000 lägenheter per år 7; vid mitten av 1950-talet har byg : ga det successivt stigit till över : 90000 lägenheter 1965. Det ha- de. varit rimligt att tänka sig » att detta ökade byggande fram- . för allt skulle' ha skett i de be- . ””folkningsmässigt - mest expanst va storstadsregionerna, där ju . dessutom - bostadsbristen varit > störst under hela. efterkrigspe- rioden. Men 'så har inte alls va- "rit fallet. Bostadsbyggandet har . inte ökat mer 1 dessa särskilt bristdrabbade och expansiva om- råden än på andra håll i landet. Den andel av det totala bostads- de tre" = storstadsregionerna - Star: Stockholm, Göteborgsregio- nen. och" Malmö-Lund- -regionen har varit i stort sett oförändrad under den senaste tioårsperio- den, Någon förskjutning av bo- stadsbyggandet till dessa områ- den har inte ägt rum, Detta innebär. ett fruktansvärt underbetyg åt den förda bo stadspolitiken. Den har inte ens lyckats åstadkomma en anpass- som ökat sin befolkningsnume- rär mest och som haft och har den värsta bristen på bostäder. En 'sådan utveckling skulle "vi "aldrig ha fått om konsumenter- "na. fått ge sina önskemål till känna på en fri bostadsmarknad, menar Sunt Förnuft. Md - december" 1906” "LT = let, | Detta ' är i och : för sig egendomligt, eftersom -den :läse- » krets. tidningen. i :första . hand |. vänder'sig till. (företagare inom affärsbranschen) sannolikt ' i grund och botten inte” .uppskat- tar att deras tidningsorgan med all' iver söker dölja 'ett ' miss- lyckat socialdemokratiskt "utspel. |. Nä +: man sedan” går", över till: att "diskutera; frågan vad som - verkligen. kommer- att bli den sociåldemokratiska > : regeringens | "försläg I I "" jordbruksfrägorna, kommer man. till överraskande synpunkter. Det förefaller värt att citera »följande” passus? ANU” "är det visserligen "sant att so:; 'cialdemokraterna, s trots” ”nederla: H "get i kommunalvalen, har kvar! "sin" maktställning i” riksdagen orubbad och, alltsä. kulle ku jordbrukspolitik . än. den, Netzén och "hans: medkommi ; rade, föreslägit,” men” det är I terst” osannolikt ”att 'de kommer? att .göra det, av Hera skäl Par: är”så föga, räntabla” oe röstsyn” unkt som jordbruksproblemen”. bort. jordbrukspolitiken 7 såsom faktor: i, valet. ' Därefter ” ”tillmä- "ter man: valutgången”, 1966 en I ”ta strid” i. jordbruksfrågor. med tanke:-på :1968 ärs val-'Sanner- ligen! en betydande" tankeglid: kan: "skapa. :sam € problem som inte, enbart .ä ginella; understryke Vt N Turismens valutaöverskott spe: lar. en väsentlig ' roll. för flera " länder/ Hälften av Spaniens. "ock en-fjärdedel av. Österrikes. valu- taintäkter. kommer, från” turism” i medan, deras” egna "utgifter, - moderata. ” Stora -överskott har också" Irland, 'Grekländ och: Ita- Hen.” -Även ; våra: : grannländer tjänar" bra på turismen. "Dan- mark har dubbelt så höga. intäk- ter men mindre utgifter än Sve- rige. Norges intäkter är lika sto- Ira som ' våra, "men. norrmänn "reser bara hälften så . mycket. dd. v. s. 4 procent av; våra totala "valutautgifter,.. Bara:. USA” och ' Det började - "nägra år se- ” dan, CN r anställda måste avske- "das :—= "blev: åtminstone" tempo- |. ”rärt arbetslösa'—:' så. kallades det "inte . arbetslöshet utan '”fri 'ställandé”.; Nu, när många före: tag måste. slå” igen. och.-'vissa "branscher: hotas' av: något. som närmast ' kan: 'betraktas 'som en ” katastrof,'så betecknas denna ut- veckling med" den förskönande "termen ”strukturrationalisering”. u yvOrdets makt över tanken gör att denriaa ; ”strukturrationalise- ring” på många håll kommit att "betraktas som -en' gynnsam -ut- veckling. är det också ”struk- . turrationalisering” "när svenska företag '— som 'skett 'i många branscher — måste flytta hela ”eller, ei stor del av sin produk-' tion utomlands för'att överhu- vudtaget kunna överleva? Stati- stiken visar-att de svenska in-| . vesteringarna utomlands - ökar mycket starkt — ätt vi med and- ra ord. kommit.i det Jäget att det är fördelaktigare att expor- tera'industrjer i stället för indust: riprodukter. > : --- i även i detta. fall: döljer - det vackra : ordet i ”strukturrationali- sering'V en : mycket "allvarlig ” ut "veckling inom svenskt; närings- OMDÖMESLÖSHETEN I TV: Den" amerikanske ' a: ning: som den” ovan "relaterade ' är « orsaken" är nog en bristfällig kun-, "i nya :| verkligen i ett utsatt läge mot bak- ; - Je debatt 'om vår försvarsfråga som nu, blivit "särskilt aktuell ledni, 3ald med av: det kratiska utspelet om kraftigt redu- cerade försvarsanslag .kan det fin- nås anledning att påminna sig någ- "ra utgångspunkter för bedömnin- gen äv Sveriges strategiskaläge, ' - En. hel .del svenskår har en grundmurad uppfattning att Sveri- | ge har ett avlägset strategiskt läge långt" norr om järnridån genom Centraleuropa, En konflikt. mellan Öst och "Väst” skulle "bli er affär huvudsakligen” +, Centraleuropa,. där - stormaktérnäs X huvudstyrkor: står i direkt mot varandra; Skandinavien gger ganska långt norrut i ett-ty- piskt :flankläge och : avskilt från » kontinenten av Östersjön, Kattegati och” Skagerack. Detta - skulle med- föra avsevärda svårigheter att kom-' binera och. samordna” operationer på. kontinenter - med "dem i: Skan- dinavien.. . Avgörandet ' måste ju i - Centraleuropa. Sveriges och Skandinaviens” värde skulle in- te vara ärskilt stort. Varpå? man grundar: en "uppfatt- svårt att säga, . men. "den "sannolika skap om de .militärgeografiska för- utsättningar, som : föreligger, i den : maktblockbildnirigen ”>efter ändra / världskriget;'. och Y bristande insikter. i fråga: om. utvecklingen av vapen och vapenbärare, av trans- porttekniken . till". lands, sjöss och 1 luften m Dessa förändringar har i själva verket skapat nya stra- tegiska 'och "operativa förutsättnin- gar:-där...vi inte: längre 'kan "anses ha' ett. avlägset flankläge. Tvärtom; Sverige. : och: Skandinavien : Jigger grunden "av" de” förändrade förut= sättningarna: och. området” omfattas Skandinaviens Sjöoperativa bety- delse” dokumenterades klart” redan "under andra' världskriget; så klart att den” tyska krigsledningen tog uppénbara risker för att säkra väst- ra. ” Skandisavien.” Även luftopera”' tivi hade” Skandinavien viss -be- tydelse" under --ändra : världskriget främst för, flygbekämpning av. de allierade. sjötransporterna i Nord- sjön, . Norska Haj h' Norra 1: havet. j ma' ihåg att det är en helt ändrad bild av ''de; motstående- maktkon- I stellationerna:i- jämförelse: med ti- den för andra världskriget. Väst- makterna hade” då. sin, huvudmot- ståndare” och ' dess ”kraftresurser I | att västmakterna redan ” har sköttes av Sovjet och Sverige be- hövde inte komma i kläm; Av överste Rolf + Svartengren- SR nås från: Skandinavien särskilt lätt med överraskande insatser om Väst . Nu är Västmakternas potentiel- Ja :huvudmoståndare Sovjetunio- nen, vars militära kraftresurser in= klusive " sjötransportresurser = till mycket stor del ligger bortom och i lä av Skandinavien och Öster- sjön, ' dvs området från, Kolahalvön ända till sydöstra Östersjön. Om- rådet inkluderar en mängd bety- delsefulla mål, som lättast kan nås, om Skandinaviskt område kan ut- nyttjas. som bas, eller om Skandi- naviskt område kan överflygas. " Nato - har" redan' etablerat si Norge och) Danmark :med möjlig- heter att i händelse av krig snabbt. utnyttja dessa basområden,. Sovjet | måste .se . detta..som ett hot. från Skandinavien mot sina vitala po- sitioner i Östersjöområdet och - på | Nordkalotten, ' I själva verket mås- te: Sovjet betrakta hela .Skandina- vien ”som' 'ett lås. för sina egna "offensiva! möjligheter och som ett skydd' och: en hjälp för" fiendens: Skandinavien 'täcker ju mer än hal- va den europeiska frontbredden.. Ed Som ett lås fungerar det genom ett gynnsamt utgångsläge, för att kun- . na stänga Östersjöutloppen och ge- nom, att. Sovjet. endast. har ett is- fritt hamn> och basområde vid fritt hav i Murmansk; Därifrån. tar 'det med" ubåtar dubbelt så "lång tid att nå ett operationsområde väster om Irland som från till exempel :Ber- gen' i Norge. Hur skal! Sovjet på bed "rationellt - sätt . kunna; utnyttja mycket stora ubåtsflotta i väster . fr in så instängda och avlägsna bas- områden, som 'dessutom: med be- gränsade : möjligheter. till Yörsvar kan utsättas' för. anfall från Skan- 'dinaviskt område och från hangar- fartygsstyrkor, och ubåtar Å Norska havet? Dessa' kan operera i, stort utom räckhåll för. andra sovjetiska bil ygplan än de strategiska; ri EFTERTRAKTADE BASER - "skydd för Natos - otten- gheter fungerar, Skandi- navien : främst” från: flygstrategisk | synpunkt, : "Sovjet harlingen fram- skjuten ; luftbevakning” eller” Juft- försvar framför "sina" vitala, basom- "råden öster om' Skandinavien. Un- derhållstrafiken längs Östersjökus-' ten! mot. Centraleuropa ”-.och and- ra viktig! mål innanför kusten kan också di: ade I baser, Det är också värt att påminna om vatt de kortaste flygvägarna för stra- tegiskt flyg och för interkontinen- tala robotar från baserna I USA till alla viktiga målområden i europei- ska , Sovjet och” "omvänt går över Skandinavien, vilket: bäst kan. stu- deras på en jordglob. I Md I skydd av Skandinavien har väst- makterna också de gynnsammaste möjligheterna att inta utgångsläge för de, polarisubåtar, vars robotar har ' räckvidder : varierande :mellan ca 3.000 och ca 4.600 km, Detta be> tyder' att från området omedelbbrt väster om Trondhtim mål kan nås, inom' största delén av europeiska Sovjet, 1 cs För Sovjet måste det finnas star- ka skäl att flytta. fram sina positio- ner till Skandinavien främst för för svar mot : "Västs flygoperationer. För offensiva insatser ' med = flyg, ubåtar och övervattensfartyg mot Västs. basområde . och mot ' Västs sjöoperationer .. och: sjöförbindelser finns lika starka skäl att dispone- ra " skandinayiskt' område, främst i södra och norra Skandinavien, . = -i Väst har redan ett ganska gynn-" samt utgångsläge både offensivt och defensivt . genom ; Danmarks och Norges . : medlemskap + i , NATO. Svenskt område skulle "omellertia vara av stort värde främst: för .in= sats med flygstridskrafter mot sjö- transporter i Östersjön ' och ' mot många 'andra betydelsefulla. . mål i nordvästra Sovjet. - De strategiska fördelarna av, att disponera" - Skandinaviskt. "område är för. både Öst och Väst 'sålunda mycket stora. Det kan bli ett myc. ket starkt intresse att förmena mot-' parten" dessa. :Det' bedöms. svårt att genomföra + dessa intentioner - utan att' Sverige blir berört: Vår" utri-' kes-"och säkerhetspolitik" syftar till neutralitet i krig ' För. att denna politik, "skall ' lyckas. och "därmed förhindra att Sverige blir ep, bricka i krigets strategiska maktspel. krävs det att den kan stödjas på ett, starkt svenskt: försvar. De aviserade 'ned= kä av 'de' ka : för= svarsresurserna bör därför Be sven=" ska folket anledning” till stor' oro, DR RY kar SKARPARE | KLASSGRÄNSER .. 1. RÄTTVISARE : SAMHÄLLE: Stockholm (TT Med hjälp av 'en föredömlig ut- bildhingsdemokrati ' avskaffar vi Centraleuropa. . Någon , bekämpning öster ..om, Östersjön ' va ö. e'drig. aktuell: Denria | det ; gamla klassamhället och 'ska- par ett" oändligt mycket rättvisa- re samhälle: Men ju rättvisare det Västtyskland. nar ett relativt än; |. blir ju' skarpare blir klassgränser- na, :skriver. kanslichef. Per Lind- "i en artikel i den nya tidningen M Tavartidningen/Svensk . » Skoltid- man, Arbetsmarknadens yrkesråd, ning. » Vi har ett. fritt val av studieväg r "seriatorn | Fulbright förklarade vid 'sin'an-|-: komst till" Sverige att han är|:. här 1'ett kulturellt uppdrag och "att han inte I utlandet, önskade . diskutera USA:s: Vietnampolitik. "Skälen. är” uppenbara, finner U P ”sala Nya. Tidning men . konstaterar att det. inte är det för, de ansvariga för TV-aktu- ”ellt: . a De intervjufrågor, som ställ- des till den amerikanske sena: torn i Aktuellt, handlade inte alls om hans ärende 1 Sverige utan. gällde. Vietnam, negerfrå- gan och om Fulbright var nöjd med” den valutgäng som Innebar t - tom och 'i "marvatten — kommer ärivande ;-In mot Skånekusten. Ett. fartyg, »som passerär ett stycke längre ut rapporterar. att” man; sett en "död. människa, drivande - i det upprörda: I havet. bland många. Man i inser vad som "har hänt: några” människor från "södra sidan” Östersjön har 'gjort - förtvivlat försök att. trots ; tragedi : rm och köld ta sig över till Sverigå : i "öppen. båt. De nådde :inte friheten. De” spolades över "bord. Deras kroppar. kommer så småningom : att: sköljas upp på den, .skånska sandstranden; v ir Denna och liknande” tragedier . Ber. oss. vinte. endast vittnesbörd om” ifrihetstidelse och personligt ”möd; ; De visar framför allt hur "väldet." öch' förtrycket "härskar bara ett litet stycke" från värt ”omboriade land. De påminner Oss "om hur människor nödgas leva - som, i ett fängelse, från "vilket :;enda chansen .att:slippa. ut är flykt under livsfara. Var finns” våra demonstranter Varför ”bömmer de sig? Varför” tiger de? (Svenska Dagbladet) i grundskolan, till yttermera vis- "Iso inskrivet i lag. Det: fria valet är själva hörnstenen i vår utbild- " ningsdemokrati. Men efter grund- skolan har: vil. en;urvalsskola, av den, .erikla. anledningen att så många fler vill ha gymnasieutbild- ning och gymnaslieyrken, facksko- leutbildning . och. fackskoleyrken än som vill ha yrkesskola och yr- kesskoleyrken, . :: Hur kommer urvalet att "ske? Kommer en integrerad gymnasie- skola att medverka 'till andra vär- deringar eller, kommer de att. leva kvar lika, intensivt. hur, vackert det gemensamma Koppartaket än utformas? Det är sant att de gam- la” pluggbetygen har nyanserats något till sitt värde, Entrébiljet- ten till de lockande teoretiska lin- jerna skall också ' kunna köpas mot uppvisande av ambition,' flit, gott omdöme och andra värdefulla personliga egenskaper, Är nu det- ta en lösning? Vem har sagt att vi kan" vara 'utan dessa egenska- per inom de praktiska yrkena? ” Ett skolklassamhälle med skar- pa gränser i begåvningshänseende mellan : yrkesskoleyrken,- facksko- leyrken,, och gymnasieyrken skul- le — få ' dramatiska ' konsekven- ser. Under- överskådlig tid fram- över : behöver .' vi: skickliga ”yr- kesarbetare, som inte bara behärs- kar invecklade tekniska färdighe- ter utan som också har förmåga att fatta beslut, att tänka, att pla- nera sitt arbete. Utan dem kan vi inte framställa generatorer och turbiner, fartyg och" pappersmas- sa. Kan vi inte det så lär det hel- ler inte bli'några, pengar över till skolreformerna; - Där finns också en annan sida än den 'rent produktiva. Kommer de sociala "värderingarna i före- ett bakslag för. hand parti. tiskt taget varje. fråga gick up- Penbart ut På att. amerikanske gästen att säga nåä- "got ofördelaktigt om sitt eget > land, Det 'är kanske , egendomligt om senatorn Såg li tet undrande ut.” U " Fler än han frågar sig säkert "om" den svenska företräder några speciella intres- sen när det gäller . amerikansk - Politik eller om det bara är. en fråga om om omdömeslöshet. | Prak -förmå den televisionen ning med den i och för sig oan- tastliga utbildningsdemokratin att ge upphov till en!stor grupp ”ar- betare och lägre tjänstemän” som omsorgsfullt befriats från ungdo- mar med studiebegåvning I tradi- tionell mening eller med sådana värdefulla personliga egenskaper, som ger entré till gymnasieyrke- na? En grupp där ingen längre, tack vare det ”rättvisa” urvalet, har kraft att avancera, där ingen längre är kapabel att resa sig och föra sina kamraters "talan. Där ingen Arne Geijer kommer att återfinnas såframt Inte skola och yrkesvägledning gjort ett allvar. så ligt misstag." Där - ingen som "I framtiden "står i ett tråkigt, illa' betalt 'och . kanske . smutsigt : jobb längre' kan säga, att detta är kän-. ske "det allra "hemskaste, ' att ' han eller hon står där därför att sam- tidigt hjälper : z uppenbarligen skall användas är "Tföga UPpbyggliga. : At "kom | Aktuell : mentar.: En " kommande kan komma :; att. anklaga oss för kortsynthet och lättsinne 1 ett utvecklingsskede där: befolknings- ökningen och ' 'odlingsresurserna inte går hand 1, hand, Ekonomer, samhällsplanérare och politiker har: allt för lätt att dra täcket över! huvudet och finna "problem som "ligger 25—35 år sr i tiden , ointressanta; Göteborgs: Posten - rack ia Staten tjänar hela tiden "på än flationen. Den progressiva” skatten gör » vatt staten för. varje lönelyft ta tillsammans med prisstegring- . arna: medför "nya ”lönekrav.. Sam | inflationen herr Sträng genom - att år. efter är sänka, realvärdet på: statsskuldens miljarder med flera procent, "Och statsskulden, det är pengar ' som staten lånat av svenska folket, som "sparat ' ihop . pengarna. och som ,räknat, med att statens oblt-|: gationer (förr kallade.”guldkan- tade säkerheter”) skulle vara en bergfast ' trygghet: i en. värld. "Ägarna av |statsobligatio- ner. är en av de sällan nämnda grupper < som får. betala sinflar tionskalaset.- : : - Den svenska pris "och" lönecir- kusen. är lärorik att se — för dem .som vill se. Men det är Hantverk och Indastri FGenom latt ”ätnyttja” mots t- ningar” på : arbetsmarknaden 7 som det åtminstone till sto : . Organisationerna” sj söka komma” tillrätta, med samt att" bruka försvaret som "ett --val- politiskt slagträ” vill partiet ” tyd- ligen : söka behällå de, ”faburetter det så länge innehaft, Ingen. för- på hårt > för "att hålla” sig kvar vid makten, men de metoder som uppvaktades på tisdagen / av. företrädare, för” "de mänga skolöverstyrelsens - chef saknade deras förtroende, . Samtidigt: fann sig "lärarnas" egen riksorganisation hället” var orättvist. Samhället ha- de tvärtom varit rättvist, han ha- de vägts men befunnits för lätt. >: ; hoppning « om "att ett förtroende- föranlåten ' att. uttrycka. en' för- AA av . Älforskningen Stockholm (TT) : Sötvattenslaboratoriet är berett att ta på sig ansvaret för en inten- sifierad ålforskning: med utpräg- lad praktisk syftning om perso- nella resurser ställs till fprfogan- de, ” . Detta: säger sötvattenslaborato- riet i yttrande till fiskeristyrelsen över en hemställan från Sveriges fiskares riksförbund om en utred- ning av ålens vandringar och upp: växtmöjlighetdr. Sötvattenslaboratoriet > :välkom- nar riksförbundets initiativ efter- som det fäster uppmärksamheten vid ett viktigt fiskevårdsproblem, som genom bristande resurser och splittring kommit att delvis för- summas. . + Laboratoriet anser att” det. prak: tiskå syftet,att höja ålfiskets av- kastning bäst gynnas av en kraft- full satsning på ökning av ålyng- elbeståndet :-inom Östersjöns hela sänka medan omflyttningar inom samma område från salt till -sött vatten eler: från ett vattendrag till. ett annat 'har' mindre” och främst lokal betydelse, .... Frågan om Import av yngel från generation "fullt samarbete. Löwbeer kunde återupptas. Tyd” ligare kunde inte organisationens ledning ta avstånd från medlem: marnas s.k. ”spöntanar aktion. . likt är tekniskt: svårlöst varit önskvärt. att. familjens” stor- icke” något uppbyggligt. skädespel. st krav på . var .ocH en. ska H värd ob roende jande . 'helsidesruBTi krisen :kan snabbt. bi Stor krig". | Då passar det. ju lärare : som : förklarat att] med, 'sagde,. ” He 7 Handjelstidningen : En utredning | "förs säkethe mer för bilar är I arbete och an kan så, småningom: "vänta "beståm- melser. om förbud för försäljning av. bilar som "inte" uppfyller” 'ytsga krav. . Efter allt det: som "Svensk Bi provning” avslöjat om trafikfarliga detaljer'kan man] betrakta ett för- bud -:som befogat. Ett:sådant kan tar . hand. om, en allt större del tvinga fabrikanterna att göra tra av” medborgarnas inkomster, Det- | giksäkrare . bilar. , Sh se en Ri Det finns emellertid, flår. (områ- den där” direkta” förhud -horde | vara ' motiverade, nämligen på lek- saksområdet.: Gång på gång upp- 7 täcks: Skulle det inte gå att ställa upp klara" regler där också? .. : leksaker .som ”är farliga. Skanska Dagbladet : Vad: som "skulle . kunna : :betecje.: nas som ”"lyxbostad för en mycket ' : liten familj - behöver : självfallet . otrygg | inte: alls "vara det” för en, fler barnsfamilj. Även om det sanno- Ehädedet ek och "sammansättning fått spe Ta. någon roll. när det” gäller. att dra” gränsen. mellan. ”normåla ” vi, Or. "Det är datikiigtvis ett självklart” sjukvärdspontikdn att menar: socialdemokratin: att käm-| ve : T'Aftonbladet Q vomte sant, . Aftonbladet? : Svenska” Dagblädet' i . Man frågar, sig osökt” hur myc ket : av det. ståhej som .nu..upp- ' stått kring Olle. Möller och hans rn bök” som : hänger ' samman” med rättsfallet . som - sådant och hur mycket” som är geschäft. ”Inviter intensifieras? till.” en . presskonferens” med, - Olle Möller lär spå "sina häll ha kopp: Norge, de "brittiska öarna, sydväst- ra Europa eller: rent av Nordame- rika står. följaktligen :i centrum och reser inte bara praktiska och juridiska : problem utan även ' en rad viktiga biologiska. — I: det till fiskeristyrelsen översända femårsprogrammet 1967-72: upptog havsfiskelaborato-] riet önskemål om ålundersökning- ar, skriver havsfiskelaboratoriet. ' Enligt laboratoriets uppfattning under hänsynstagande till den er- farenhet som redan finns. Som or- ganisationsform kan tänkas inrät. tande av en fristående ”ålutred- lats:” samman > med: erbjudanden > om "specialartiktar med ' ensamrätt till. ett hyggligt pris, möjliggjort | genom ; ”subventionering”!; :Det gör H inte ' É smaklig och stärker intrycket a att själva : rättsfallet "kommit i bak- grunden, Här rör "det. sig "dock .. om alltför" allvarliga ting” för att >, Sensationssynpunkten skäll£å- do- hela tillställningen mi os krävs det för älforskning ökade 7 nera. - Alltför | smart: ; Upplägg: X personella resurser 'på det veten- |" NE gagnar, | ingen sa skapliga och det tekniska planet Falig. i ning” efter.f. d. vandringsfiskut- redningens -modell' eller en upp- delning av forskningen efter un- dersökningarna i sötvatten och” i havet. son . Den sistnämnda ”fdrmen "före H faller" -mer' adekvat: skulle” redan befintliga resurser utnyttjas och en stimulans skapas till forskningens - fromma, .fram- håller havsfiskelaboratorlet, för Kunglig” kinasamling! -. les uppmärksarinad i VSK Xx New York (LT). of Den utställning av föremal ur kung Gustaf Adolfs berömda sam- lingar av kinesisk konst som nu är på turné i USA har fått ett :] utomordentligt gynnsamt 'motta- gande i Washington och Minnea- Polis. 'Samlingen skall nu närmast visas : på Asia House Gallery ' i New York mellan den 5 januari och 12 februari, enligt vad som nyligen tillkännagavs av New York-muséet, Det är 150 föremål, utvalda bland, de ca 2000 numren 1 ko- nungehs samlingar, som ' turnerar i USAN Föremålen har valts ut, av intendenten för Kinasamling- en, docent Bo Gyllensvärd, i såm- råd med dr John A. Pope, chef. för Freers konstgalleri i Washing- ton. Utställningen visas i Förenta Staterna under beskydd av Inter- national Exhibits, Foundation. : i Flera. av utställningsföremålen ja tiske har väckt t specielt s stort intresse, Bland dem "återfinns jen svart Ting Yao-skäl från Sung-dynastin, en gravskulptur från 1600-talet av en kvinna som bär ett vinkrus till sin husbonde, ett 3 000-; -årigt cere- monikär]l i brons, en liten fågel t jade samt en exklusiv cirkelrund röd ask i lackerat trä från kejsar Yung-los regeringstid (1430: -23). Yung-o tillhörde Ming-dynastin, Asken är en present till kung Gus. taf, Adolf från' den berömde brit. samlaren av orientalisk re framlidne (sir Percival Da- vid. Efter visningen t New York gär härigenom | den som 10: 14). gudstjänsten Vär på: nade oss vi kom r Som; förd York City. vägen, Vi t den, Ingen / Mm vägen fö vi kände till livet, Och huru skulle. der kunna, NN de, icke -haya hört? (Rom Vi lämnade New Yörk” City en eftermiddag fö . änden av cyör att resa till östra skulle hälla se ; [Studerade ' en z . JEN väg som : PR De båda ast I vi - hörligt var digt tät trafik. Oupp utkik "efter att ofta stanna- fe ter nästan. för rött. ljus. :E! Long Island; -där' vi” kvällsgudstjänst.” vi . vägkarta "och" farin vi trodde skulle bit första timmarna 'satt vi: tvangäk att, hälla "våra vägmärken: och . fyra timmars tröttande ” örning anlände. vi Jagom till : På: hemresan: 'kom' vi som. tur ett : vägsystem" som läm : Mera fri genomfart och akt 'på Midtowntunneln, . e 085 direkt till. New Vi. h OVR kr s.å ade inte frågat någon om: rodde att «vi. visste erbjöd sig att tala r. 088, "De: trodder- att "Jesu; den pod s Kristus: är vägen. genom en stora massan . frågar april ' Dyrariparna annars å fen. oc a Kl don bäe. sedan över hela kontinenten till ria sällan "om för "andra, att San Francisco, där de visas den 1 - stus är. Vägen. De. antar, att maj å juni, USAs turnén avslutas aktligen faradan vet det; Följé Atkins Museum i Kansas Ola. gat utan att in or att Vadan ns | ity, I där - alldeles SN SE öra s närhe Missouri, den 23 juni—23 juli, Usis bara nå. demt 5gon eV ville tala om det för + a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.