Mändagen den 12 december 1868” - LAHOLMS "TIDNING . z - . + För många av 0oss,.som Jever 1] dagens föränderliga samhälle, ter sig säkert emigrationstiden som hå- got mycket avlägset, Sverige är i deg ett immigrationsland. Även det- ta kan emellertid våra oss en på- "minnelse om, att det fanns en tid, då vi själva tvingades; att bryta upp " från en" tillvaro, som sannerligen inte kunde beskrivas som förän- derlig, - I. en broschyr utgiven ' omkring - vekelskiftet och med titeln ”Några "råd till dem som ämna utvandra till"Amerika” frågas det: ”Tror du, att det är en tillfällighet eller be- roende av en slump, att vi män- niskor fått skilda platser på vår (” dord; och att du fått ditt hem här uppe i Norden. Ack, nej, detta. är €n vis styrelse av den Guden, som ”. bäst vet, hvad som är för hvar och en det nyttigaste, Vet du icke att eposteélen säger, att Gud själf skic> kat eller ordnat och bestyrt, hu- ru vidt och långt folken bo skola. Därmed har' Gud, som är kärleken, visa och nådefulla afsikter. Icke vå- gar eller vill du sätta dig upp emot Guds vilja och styrelse” Den första stora svenska emigra- tionsvågen till Amerika gick under "de svåra' nödåren 1868—1869, Nog -kan' man säga, att för dessa emi- granter gällde det verkligen att våga. När det var ett stort även- tyr att göra ett besök i närmaste gtad, hur skulle det då inte vara att över det stora havet söka sig till ett nytt land. Kan vi tänka oss in i "hur hisnande den tanken'måste ha varit från början? " Vid denna tid behövdes ' det ' säkerligen inga broschyrer med bibelcitat. Traditio- nen var något, som man ännu inte . hade. ' hunnit springa ifrån, Och " med traditionen var religionen och det man kallade ”mänsklig 'över- het” förbundet i en stark pakt. Säkerligen behövdes det mycket 'som drev på innan den dag kom, då man bestämt sig för att lämna X = pi - Äta ' Restskatt .: 5: "(Forts fr äd. Nr Of rande : utestår ”restskälter om ta I miljard. " I Halland gällde det i i fjol att söka 'driva in 'restantier « om - : 16.429.000 " kr., .— 8429.000- kr. i Halmstads” kro- ' nofogdedistrikt och '8 milj. i Varbergs : distrikt. Ett” par hundra tusen har , måst av: skrivas där det visat sig omöj- ligt att ta ut skatten. De be- lopp som'”kunnat inlevereras - 'uppgär - till c:a 3,4 milj.” eller -. 40 procent i Halmstadsdistrik- tet. och 4,14 ”milj. eller 51,7 procent i Varbergsdistriktét. Dessa indrivningsresultat får anses goda, särskilt Varbergs- distriktets : indrivningsprocent fsom tillhör de högre i landet. Intill 1 september i år här oguldna utskylder om” ärygt 20 miljoner varit föremål för . indrivningsätgärder,' i 'Halhm- stads distrikt var beloppet 10,7 milj. och i Varbergs distrikt 9,3 milj. Härav har avskrivits . L7 resp. 4,5 procent och in- "drivits 25,6 resp." 81,1. procent. vid angivna tidpunkt var än- nu utestående' restskatter om c:a 7,8 milj. i ”Halmstads- och G mil. i Varbergsdistriktet, Svårt '.:. "(Forts fr. sid. 1) 1r1tv42v4222222220Q ens försörjningskalkyler, i vil ka bränneripotatis för direkt konsumtion - vid avspärrning förutsätts ge ett tillskott mot- svarande 20—25 procent av den totala årskonsumtlonen av matpotatis. Utredningen har vidare börtsett från att själv- försörjningsgraden för stärkel- se f. n. endast utgöra ca 70 procent och att den på grund av stigande efterfrågan är i sjunkande. . - | Utredningens förslag om en anpassning av införselavgifter. "na till den faktiska skillhaden mellan importpriserna och motsvarande 'svenska produ- .centpriser sägs vidare komma att medföra sänkta odlarpriser på potatis om man utgår från hösten 1967 aktuella kvantite- ter, och priser. Organlisationer- . na avstyrker "också : bestämt . utredningens förslag om upp. hävande av nuvarande avsätt- - ningsgaranti ' för potatissprit tillverkad av svensk råvara, : ): . Gynna ” Än varav |” LT:s annonsörer KR « den bygd, där man vuxit "upp. a den inledningsvis citerade broschy- ren slutar författaren sina råd på följande sätt; ”Käre, innan du' rest, så betänk dig ännu en gång, om det inte vore bättre ”få levå och dö i Norden.” : Nog bör det sägas, att det för många endast ' var det 'sista alter- nativet som fanns, ännu långt se- dan de svåra nödåren börjat glöm- mas, För den som är intresserad av att skapa sig en bild åv dét Sverige som drev på emigrationen, , kan jag rekommendera förre överståt- hållaren Torsten Notins bok. ”Den gamla goda tiden” Boken" är skri- ven i med en kent av social indignation men med en med årens lopp tillkämpad behärsk- ning, erfarenhet och ;historisk över- blick som gör den till ett viktigt dokument. Torsten Notin skildrar'i sin > bok ». förhållandena i upp- växtårens. bygder i Småland; De många hallänningar som just nu sysslar med studier och forskning om den halländska "emigrationen bör läsa den, I den av Hallands bildningsför- bund utgivna skriften Utvandrin- gen från Halland ( ett utdrag ur den stora emigrationsutredningen) möter oss även många intressanta synpunkter om emigrationen och - Utvandringen från Hälländ - Av Frithiof F Bengtsson ens ; jet. tjugotal. platser i länet. Som dess orsaker. Här kommer utvand- ' rande pigor och” drängar till tals, ' länets läkare har ordet och repre- sentanter för prästerskap och rätts- . väsende säger sina tungt vägande ord, Nor i ' Län: Ånk i Falk 8: ger sin'syn på utvandringen på deta. ta sätt: ”Den äventyrslusta och be- ! nägénhet att icke lämna erkännan-'! de åt vad som är svenskt, vilka fel alltid funnits och fortfarande finns,' har nog haft en avsevärd betydel- se för utvandringen”, Han anser vi- dare ' att '. ”därtill. har bidragit olust för jordbruksarbetet, ty' det är' nära nog för tvunget att arbeta vid skötandet av andras jordbruk, för ofint att vara piga oaktat tjänstehjonslönerna' och övriga för- måner stigit högst betydligt . under senare år”. Länets präster "har också bekymo mer om emigrationen, Kyrkoherde Friedlander.. i "Arstad citerar byg- dens riksdagsman, när. denne en examensdag står och ser.ut över skolgårdens lekande barnskara.; Pa- tétiskt” "pekar han och säger: Detta t,. 1 h NE år 1903 gör man en uträkning över. vad varje skolbarn kostar landet. Man får fråm att ”den årliga kost- naden = för | varje skolbarn. är 33 kronor och under 7 skolår 230 kro- nor — och 'detta "blott från "statens och kommunens sida.” s -Nog kan man förstå . riksdags mannen i Årsté?, >. Kyrkoherden £ Hishult, : Birger Carlsson, ser emellertid en. smula annorlunda på utvandringen. ”Här i Hishult” skriver han, ”har en stor del av hemmansägaårna varit j Ame- rika, och de hava tillfört försam-' lingen en stor materiell vinst och välsinglense. Det heter väl att ar-' betskraften kunde användas här i landet vid industriella företag, men av den. erfarenheten jag fått, ”an- ser jag det vara en stor olycka, för hela vårt land, om lantbefolknin- gen toge sig före att arbeta i in- dustriens , tjänst i stället ' för” att emigrera.” När vi läser ' dessa rå- der, tänker vi givetvis på hur ar- betsmarknaden vid vårt lands in- "dustrialisering just genom 'emigrå-, tionen fick” tillfälle att utvecklas' på ett Betydligt lugnare sätt än vad. annars säkert skulle. blivit fallet. Men den gode kyrkoherdens tanke-' gångar är något annorlunda för I fortsättningen skriver han; ”Sällan | eller aldrig flyttar, åtminstone ' där Mag tjänstgjort, en' inom Sverige från allmogen utgående arbetare åter tillbaka och skaffar sig jord- bruk, Han förblir i allmänhet arbe-' tare, I stället för att genom arbetet uppfostras och bliva duglig sker det tvärtom med mängder av arbe- täré, En trång och förvänd syn på tingen 1 socialistisk andå och hot mot kristendom'. och överhet. är kärskandé hos de av lantbefolk- ningen som bliva arbetare i Sve- rige” När man läser dessa utdrag ur den säkerligen, med stor möda och under tungt” ansvar framkomna emigrationsutredningen är det inte underligt om man mer än som ges' tillfälle i den av bildningsförbun- det utgivna ' skriften vill ha de emigrerades syn 'på orsakerna till emigrationen, Det bör även vara lockande, att ute i de olika byg- derna få fram något av det positi- va eller negativa som . utvandrin-: gen betydde, ' ' Hallands bildningsförbunds kam- panj. för ”emigrationsstudier och forskning vill stimulera just till att emigrationens tid får sin rätta plats i — historieskrivningen. Utvandrin- gen har nämligen stor betydelse för vårt läns historia, Under åren 1851 till 1925 utvandrade från länet, en- ligt statistik som åtminstone inte är för hög, inte mindre än 53.590 per- soner, Det betyder att Halland un- der en stor del'av emigrations- perioden hörde till de landskap som ledde emigrationen, Att hjälpa till med denna historieskrivning är man just hu sysselsatt med på ekant har man anknutit till en studiekurs om ”Den. stora tvandringen” som sbåde. under förra och innevarande 'studiesä- song .ges av SvVerl ges Radjo. Kur- sen har författats av förre ' "lära- ren vid Katrinebergs folkhögskola, lektor . Lars Ljungmark, . Norrkör |. ping. Det speciella halländska material, som Hallands bildnings- förbund gett ut, syftar. att föra fram till forskning om emigration just i den bygd -cirkeln arbetar. För materialet har tidigare redo-|. gjorts i dessa spalter, och inled- ningsvis har jag citerat något av |: det intressanta innehållet i skrif- ten Utvandringen från Halland. Samtidigt med kampanjen för cirkelstudier har även insamlings- tävlingar av emigrationsminnen ordnats.. Tävlingarna har arran- gerats av museerna, . Cirka tu- sentalet. amerikabrev, ; ett par hundra. fotografier samt dessutom en del minnesföremål är resulta- tet. Materialety kommer att bli till god hjälp vid den utställning om emigrationen, som planeras i sam- band med kampanjens slutförande och firandet av 100-årsminnet av den första stora .utvandringsvå- gen. Redan tidigare. är det emel- lert'd möjligt, att man kan ordna en utställning om. emigrationen för vandring. till länets 'skolor.| Planer finns även inom emigra- tionskommittén på att ästadkom- "ma en bok. om -den halländska emigrationen, och tävlingarna har onekligen gett kommittén ett bå- ,de stort. och unikt material, att |”? 'arbeta med. Till detta- material :kommer dessutom cirklarnas. in- ,sats; Den kan inte överblickas i ,dag, men med kännedom om, vad den , halländska cirkelverksamhe-' ten tidigare åstadkommit, bör emi- | grationskommittén kunna förvän-, ta sig ett gott resultat. Att insam-'! lingstävlingarna nu avslutats bety- der alltså inte att' insamlingen" av . emigrationsminnen : -upphör.! Genom ecirklarna finns det fort- farande . möjligheter för allmän- heten att deltaga i inventeringen, : att ställa ' sig till. förfogande för: intervjuer etc. . Med Emigrantinstitutet i Växjö har samarbetet inletts och vid in stitutet "kommer bl. a. kopiering av det material som bedöms vär- defullt både ; vid insamlingstäv- lingarna ' och. cirklarnas ' arbeten att utföras. Resultatet av de hal- ländska emigrationsstudierna kom- mer även den vetenskapliga forsk- ningen till del, Vid bl, a, Lunds universitet planeras . ingående forskningar för att Horlägga emir grationstidens historia.: Halland hör till. de. län, som vid det här. laget kan sägas ha kommit längst med den angeläg- nå uppgifter att få fram emigra- tionsminnen som ännu finns kvar. Uppläggningen 'av "emigrationen har även uppmärksammats i and- ra: län, där 'emigrationsforskhing är aktuell, Lite. för tidigt är det emellertid att anlägga någon sorts hurrasva-vi-är-bra-syn på det som gjorts. Fortfärande finns det en och annan kommun kvar i länet, dår man inte har kommit i gång. Bäst är aktiviteten i mellersta Halland. Givetvis har de många hembygdsföreningarna här 'betytt mycket för det mottagande. aktio- nen” fått. Hembygdsföreningarna har ju genom - kampanjen : fått en betydelsefull uppgift att: ägna sig åt, men som ändå' inte är större än att man kan” genomföra den, De anteckningar man exem- pelvis får göra ur kyrkoböckertia kan också vara till nytta vid and- ra aktiviteter i föreningarna. De som ägnar sig åt en inventering av torp- och backstugebebyggelée får. här värdefulla upplysningar, eftersom det oftast 'var- från tor- pen och backstugorna emigranter- na ' kom, I norra delen av länet ”Hter emigrationskommittén på att de livaktiga hembygdsgillena 1 vin- ter. gör en verklig kraftansträng- ning för. att få. igång verksam- heten, De . rapporter som redan inkommit, ” visar att man är på god väg. Den utställning av emi- grationsminnen, som förra våren ordnades å Löftadalens: folkhög- skola, gav också klara besked om de mängder av emigrationsmin- nen, -som ännu» kan -letas fram Lucia-firandet som tradition i hem, i skolor, på kontor 'och andra "arbetsplatser, är en så triv- sam tradition, att man nog gärna stiger upp den halvtimmen tidi- ” gare. som: behövs, för att hinna med festen innan” dagens, arbete börjar: : ” På många håll mugg rykande het julglögg som inledning eller som enda trakte- Visst firar” vi Lucia Serveras en ; kl 3 | 18.15 Småbarnskvarten. Vv 1 äppeljuice 1/2 1 svart vn rsmust . eller outspädd svärt vinbärssaft 1 dl russin 20 nejlikor. = 1: msk kardemumrnakärnor' -2 bitar hej. kanel 2 bitar” -hél "ingefära 2 pomeransskal. i socker, och” vatten efter. Smak. Blanda ingredienserna I MÖJ er + 9.15, Skolradio,: 0: 1 12.58 ”rlässignal; . en 13.00 Börshoteringar: of 6.00 Morgoneko. Första upplagan. -6.15 Orphel. drängar sjunger. : 6.20 "Morgonandakt av: studlerek- tor Per-Eric Boström, 6.30 Nyheter och väderlek, 6.40 "Antonio" Vivaldi: Violinkon- sert D-dur P. 208. — 6.50 Barnens adventskalender. :3.00 Nyheter, Motala manskör. 715 Bibelläsning och 'hön av lek- ” toi” Stgne' Piltz och elever. vid »- Luleå "Folkskoleseminarium. 7.30. Morgoneko, Andrå upplagan, - 7.50, Giovanni Battista Pergolest: Concerto. nr 5 Ess-dur. 8.00 Nyheter och -väderlek, sen 8.30 Peters Tjajkovskij: Pianokon: :e sert pr 2 G-dur op. 44; 10. .50 Franz Schubert: Kvar tettsats -s e-moll D, 703. 11.00 Nyheter och prögramläsning.' 11.10 Lätt musik.' 11.55 12/12 kl. 12 00. Nu lägger v om! . 12:00 Klockspelet 1 Stadshustornet, Dagens dikt. a star. Ivar Ahlstedt berättar. 12.25 Väderlek, en 12.30 Nyheter. Luncheko. fe 12.45 Sjörapport, Lätt på grammo-- | fon. ring,.. En helt alkoholfri - glögg kastrull. "och "låt ' småkoka under” 19-10 Besökstid. - es kanske. man skulle tänka sig, så lock ca en halv timme. Sila,' om" 1400 För öss äldre. att alla utan, undantag kan få så önskas; och servera rykande, 14.30 Svenska på hytt — för vux- vara med och smaka den kryddi- ga drycken." Ansvarsfullt arbete 'skållad 'hel mandel som tillbehör. | 15.00: Riksronden, av olika 'slag väntar ju efteråt, bilkörning, skötas, undervisning, nog så vik. tigt ' kontorsarbete o.s.v. Föreningen Fruktdrycker . hett i små glas eller muggar med | "Den - här: ”glöggen kan sparas behöv. Koka: den gärna 'när: vän. ner väntas. på: besök under 'hela na" (repris). re £:15.10 Musikradion; -'; maskiner som skall och ' värmas. på igen allt. efter. 10.00 Småbarnskvarten (repris). ; Ja 16.15 Barnens . - (repris), adventskalender + har helgen,.Den' goda kryddoften. och: 16.25 För flickor. och: pojkar. komponerat en ”Julglögg för alla”, den röda "färgen ger genast - en” 16.45 Andliga visor. Gör. gärna ett. provkok hemma och ni: använder kanske det re- ceptet sedan i «större samman: ng. -Julglögg för alla (ca 15 pers.) södra”. länsdelen' lär det väl inte , vara någon risk, att man här vill vara. sämre. än. i de övriga delarna av länet, För att emigra- tionskommittén. skall få material att. välja ur till de' planerade . utställningarna och minnesboken om" den halländska. utvandringen också: från dessa bygder gäller det emellertid ”att sätta igång. All möjlig hjälp: erhålles från de"oli- 'ka studieförbunden eller. Hallands bildningsförbund, Påpekas bör att efterlängtad, feststämnin Fylleåns betydelse e|-föt: låxproduktio "STOCKHOLM (TT-Spec) ir Marbäcks " Fabriks AB Här i i domst sökt ändri tenöver vals” av igenom . bolaget; fick. avslag på :sin ansökan ' om. låglig : förklaring. av Marbäcks kraftverk i Fyl å torps. socken; - / K advok tfiskalå betet har nu -till överdomstolen ", inkommit dessa emigrationsstudier -. och forskningsuppgifter är lämpliga inte bara för cirklar utan också - för” "enskilda » personer : Inte. minst . de ! pensionärer som : har"- funnit sig. få tid över. kan: "här göra en insats för att bevara något av sin bygds historia, 7 » För många av 085, - som tycker, att vi har övernog av dagen och svårt att låta bli"att bekymra oss” för morgondagen, ter sig 'väl:uts"- vandringstiden. som något..mycket-i avlägset... Men en gång var det nå= got som var oss mycket nära; Låt ' mig sluta den här'artikeln med att än en gång ge den kände ' prosten Birger Carlsson” ordet. Från en tjä öri i en "västgö berättar han' följande ”En äga tad dog i. Amerika, "Fadern och | modern kom. och anmälde dödsfal=- let som” om 'sonen "tillhört -försåm=' lingen 'och de begärde att tacksä- gelse skulle läsas och själaringning ske, Jag svarade, att eftersom den döde” icke tillhört församlingen, detta icke kunde gå för sig och för att göra saken tydligare tillade jag: Om khan :flyttat till Göteborg och avlidit där inte hade ni då ansett att här skulle”gjorts tacksägelse och ringts.— Nej, svarade de, Det är 'en' annan sak : Inte så långt" borta som i Göteborg”. : Ja nog säger dessa raderna något om hur nära Amerika var i början av detta århundrade. Prosten berät= tar om de goda kommunikationer- na och om den livliga brevväxlin- gen.. Slutligen målar /han följan= de” bild: . ”Folkets helgdagsrum är fyllda ' med porträtt av Släkt. och vänner från Amerika, Amerikanska vykort i vykortsalbumen, porträtt- grupper av arbetare, porträttgrups per av amerikanska .sångförenin- gar, porträtt av heminen i Ame- rika överallt på väggarna. Och mitt 1 alltsamman amerikanska datovi- sare, Kort sagt: Hela luften här | hemma är fylld av Amerika”. ”.t ' Nog bör det vara en intressant uppgift att'söka bevara någ jer i dessa bygder, När det gäller detta. Låt oss hjälpas åtog Ville i inte bli Teg 6 mån öm dödskrock - En ung flicka" från Oskar- ' ström och hennes tre kamra- . ter har i ett halvt år hållit tyst om en trafikolycka som de va- rit åsyna Vittnen till) men ge- . nom att de nu framträtt kan den bild av olyckan som gavs. I häradsrätten helt ändras. cd '. Vid olyckan blev två perso- ; ner från Oskarström ihjälkör-. da av en 21-åring som åtalats :' för vållande fill annans död. Dom är utsatt till den 30 de-: cember. =” : Vid huvudförhandlingen” hävdade åkl. att 21-åringen kört för fort i mörker och vållat de två oskar- strömsbornas död. Den åtalade sade sig inte kunna minnas något av händelsen eftersom han slog huvu- 'det i vindrutan. Han hävdade att något ovanligt måste ha hänt ef- tersom de två dök upp ”från in- €anstans”, ” / 1de' två personer som "sedan omkom. i inbla | ndade När den unga halländskan läste referatet av rättegången beslöt hon sig för att gå till polisen, Hon 'och " släppt .z Viss - ';'motverkade . de ”menliga, , följde! med en inlaga i. målet, frågan. om” laxfångstei -grund av att man under: reglerat vid" Marbäcks-anläggnin- "gen framhåller ämbetet, att det är "dagens | laxbestånd . 'och' ej: att ahta-" "gande om ' beståndet, vid fviss ”tid= punkt i förfluten tid man har "att" ta hänsyn: -tilll. Ämbetet vill, emel- lertid samtidigt erinra om; att. dam- men ''vid Marbäck” tidigare: varit "mycket otät och därför alltid frarå" attenmängd;” vilket I! a för ” laxreproduktionen av en, där utförd "reglering. Sedan dammen” numera tätats .med betong här man; att räkna med helt andra följder av. en reglering.” Däremot torde utsläppet av fiber från + pappersbruket "vid :- Mar- bäck ha. medfört påtagliga skådor på laxbeståndet. Under den tid” papi persbruket .. varit. i drift har ofta förel it SV p.hed- ströms .Å - vattendraget, Emellertid torde vadekärandenh inte när det nu gäller Mfrågan om . en ireglerings inverkan på fisket äga tillgodoräk- na sig det förhållandet att; fiskbe= ståndet ej längre skadas genom ut- släpp från Marbäcksanläggningens industriella avloppsvatten; ": Slutligen” framhåller ämbetet," att det synes som om man från” det all= männas sida förbisett den störa be-" tydelsen av ” läxreproduktionen i en a B slutet, ' äl 12. december v "SVENSK. TV .15—10.40 SKol-TV: ; : 14 00 På detta 'smala Näs (repris 15.00—15.30 Pip och läten (repris) 18.00 Adventskalendern. .. . 18.10—18,.25 Kom lek på vår gård, . Ur skol TV-serien, ”Sånglekar”. . 18.30. Sådan "Herre, "sådan Yhund.: Kapitel. 4, "i vilket ' vi besvarar "tittarfrågor och > berätta om hundens drifter... na 19.00 Nyheter. 19.10 Aktuellt." cv 19.25 Väderlek. '.', 19.30 Fri entré. En stunds kopp-"s la-av med artister. — 20.00 Boku 1. hennes tre h hade k på olycksvågen i bil och där träffat Desså var spritpåverkade och ung= domarna varnade "dem, för en' bil som nalkades, Flickan och hennes tre kamrater körde sedan” sin väg men då hon vände sig 'om såg hon hur de" två ”oskarströmsborna på cykel och moped svängde rakt över, vägen ut framför 21-åringens -bil.- Flickan och hennes kamrater kom överens om att hålla” tyst med vad de - varit med om men sedan hon tigit I sex månader. beslöt sig flic- kan för att berätta vad som hänt.” Om det blir ny huvudförhandling eller om målet först skall rvdö- mas och sedan föras upp I hovrät- 19.00. Om grimt og. smukt. 19.55 Var god mod os, Amerika. -- 20.20 Avisen og samfundet (III). 20.45 Good Old Days. fer 21.55 Hvor gik de hen, | 22.05 TV-Avisen. 20.30 Maffian utan väld. "Gunnar "Kuralien. om Sicilien och Danilo” Dolci. 4 21.00 Lektionen av Eugene, Tone: co... Översättning: . Mary Mand "lin. Regi: Bengt Lagerkvist. >. 21.50—22.00 Nyheter och väderlek. | - NN DANSK TV 17.15 Kikkassen. 18.45. Bgrnenes julekalender. . 19.30 'TV-Avisen. - NM PROGRAM 1 | ten har ännu inta avgjorts. 0.00—5.40 -Nattradio, ' 'vattendomstolens dom i våras var-'] år [51,50 Väderlek: 16.00" Melödiradiö. -[11.10, Melodirädio. 17.00 NyHeter. Sjörapport, : nt 17.10 Grammofonmusik. 17.45 . Astrid Lindgren läser ur >. Emil i Lönneberga, +: - 18.00 Gösta: Berlings: saga äv Se ma Lagerlöf.” Dramatiserad för "-sradio av Olle 'Mattson. Episod 1. 18.15" "Löpsedeln. . 18.20 .Meddelandén;>'- 18.25 Vädgrlek. 18.30 Nyheter. Dågens' eko. ,. 19:00 Vi som vet mest...” 00 överläkare - Gösta Harding : diskuterar. samlevnadsfrågor. ' '; redson' och några skizzer ur en - fren dagbok; : . 20,45 Föräldrarnas: sbrevläda, 21.00 Ikväll, 21.00 Kvällseko. 21.15 c:a OBS 21.30 c:a Sport ögna ar Kulturkvarten. 22.00 Nyheter... . 22.05 Kvällsandakt.' . 22,10—22.40 Sesam. Aktuellt magar |' sin om: aturv tenskap och tek: I proonAn 2 om | sÅSÅR 00. Sainsändning med P3 5.45 "Melodiradio. ad 5.59: Senaste. nytt. ( reftör " timme t. 'o. mi. kl. 11. 59). 6.00" Melodiradio. G.15; Nyheter på finska. 6:20. Melodiradio. 30. Det; handlar” ok visor (rep > pris). . 9.00 Melodifadi 11.05 'Matbörsen.: 11.10 Melodiradio.: | 11.55 :12712 kl; 12. 00. Nu lägger: vi ” om! : 13.00--18.15-- Sändningsuppsnåll. 18.15 Löpsedeln, : 18.20 Nyheter på firlöka : 18.25 "Väderlek. 18,30 Studie:aktueNt:> >> 19.00 Rimes et chansons; 19.30 En mäsikvecka, med Fr dö. rie Chopin. få . Nvajö P 5.45—12.00 Särmsändning, méd På 5.45 Melodiradio, 5.59 Senaste" nytt, (Därefter larjé 1 ist 6.15 ' Nyheter på finska, É 6.20 Melodiradio,. os. 18.30 Det handlar” om" visor. (re- + pris). öv 00. Melodiradio: ." - 11.05 Matbörsen.” 12, 59 Senaste nytt. (Dilretter fr. 0. m, kl. 21.59. utom kl. 18.59), . 113,00 Regionalradion: Idag. 13.10 Besökstl "114,00 Melodiradio. 15.15 Lite gammaldags (repris)... ax 15.45 Melodiradio. HLeTL Tr sn 16.00, Sexteten, Harry. Brandelius, Floyd.. Cramer; -piano,, Trio: me” '« Bumba; Robert Shaw-kören, The + Temperance Seven, Åse. Kleve. 17,00; Bårnens. melodiradio. 17.15 Svenska .popnyheter. 17.45 Gamla Skivbekanta. 17.55 Löpsedeln. : :18.00 :Melodiradio: a 18,15 Reglonalradion. 18.30, Tio i topp. (repris).;: a ar 19, 30: Melodiradio. . - 20.00 Leif Kronlunds orkester. j 20.30 Melodiradio, - 21.00 Melodifräågan.. 21.15 Melodiradio. "21,30 Jazzvokalister, 21.50 Melodiradio. 2 december a. ” SVENSK TV 7.30—81 00 Luciamorgon med ele- ver ur Stockholms .musikklasser, Marlaskolan. ' 8.20—8.55 Skol-TV.” 16.30—16.50 Sagor om hus av Gun- nel ' Linde. 1. Skogshuset som . använder ögonen. . 18.00 "Adventskalendern. 18:10 - Luciamorgon. Repris av mor«.' 12.15 "Svensk. enhetsskola a Pakt.') 20.30 + Gummitummen. ' Hans Alf. "115.00 Riköronden. . 2 18.25 Väderlek: "22.00 Nyhbter: ' 11315 "118.25 Väderlek; 15.15 Operettdags. gonens. program. ; ; Ur Skol-TV:serlen "sätt att fär. 19.25 Väderlek.' | 19.30 Hylands hörna. Barn och - familjeföreställning. 20.45 Snillen spekulerar, Arets no a ”belpristagare i naturvetenskap. samtalar om-. Yctenskapens ut. "veckling med Bengt: Fetdrelch. "21.45 Mstislav Rostropovitj spelar, J. 5. Baeh: Svit hr'3 C-dur för ' - solovioloncell, 22.05 Ronden. "Medleinåkt mapga- "åin sammanstillt, av Bernt Bern: holm och Lasse Wallén. : j22 35—22,45 Ayheter och väderlek, . > DANSK 3 30—18.00 'releklub. is 435 Bearnenes lstalender. 9.00 Det er ikke svart, vo 100 30 TV-Avisen. —.. 19.55 Plåderetteh er kåt. 20.35 TV-i -teatret: Meget. Komedle "af 'Marceau, ” 22,30 Tv. "Avisen, . - FRockANr it 6.00 '"Morgoneko.. Förstå Upplagan. BE: Orphel drängar : sjunger. 19.20. Morgonandakt av studlerek. « tor Per-Eric Boström. . 6.30 Nyheter och väderlek; 6.40 Matbörsen,. ..; 0.45 George Malcolni spelat. 6.50. Barnens adventskalenier, ' 00 Nyheter, Göran Stenlund och , isKerstin Rundqvist... : KÖ 15 Morgonandakt: av rektor Karl- "Johan Sparrman. : 7.30 Mörgoneko, Andra” upplagan. 7.50 Musikprogrammet "Aurora, ' 8.00 Nyheter och väderlek. ; 8,15 Småbarnskvartéri, ? 8:30 Bokfönstret (repris). : 9,00 Musikradions morgonklang. 11.00 Nyheter och pr ogramläsning, 1:10 Lätt musik, .... 2,00 ”Klockspelet i S hdshi I "Dagens dikt, ' 12.15” Brevet från” I Kdttmandu. tvar Ahlstedt berättar, - id. 25. Väderlek. > > fc 12.50 Nyheter, Luncheko; . 12.45 Sjöräpport. Lätt på grammo- ston. vs do. 58 Tidåsignal. : i 13.00 Börgsnoteringar. 3.10 ' Spånlen i är. (repris). 14.00 Familjespegeln. — . 14.30 Tiksronden. =, : ustornet, 15.10 Musikradion. ; CN 2 ".116.00 Srmåbarnskvarton (rebris). adventskalender - 16.15, "Barnens . (repris): sö 2 ie. 28 För flickor och pojkar. ; hälso ältor och , turistliv på, ön + lachlai. ou 17.00 Nyheter. Sjörap) ört 17.10 Grammofonmusik. |17; 25 Astrid | Lindgren åäser. ur pm i Lönneberga. ” - 18. 00 Gösta Berlings” Saga, Episod . 18.20 Meddeland Dagens eko. "kyrkor, oh 20.00 Ett : program om: sånger ring, ett fiskeläge" av Sven O. Bergkvist och Mats Paulson. > ” [120,30 Människor emellan, 21.00 Ikväll, 21.50 Väderlek. 22.05 Kvällsahdakt, " Carl Magnus von Seth som pre-” -: senterar håns nya bok, "| 22,40—23.40 Radioteatert A' day «i Hike Sundays" . Radlopjäs av Colin Finbow, PROGRAM 2. 25 Skolradio. -18.15 Såndningsäppshåll. sa 18. 15 Löpsedeln, 4; . 18.20 Nyheter på finska. . : 10 18.30 Nyheter. Dågens ekd. . ud 19.00' Nybörjarkurs i Tyska. 19.30 En' musikvecka med "Frede! '0.00. Melodiradio. 5.59. Senaste nytt. "(Därbfter varje jotlmmet, o..m, kl, 21.59 utom kl. 18.50)... oo ög t.00, Melodiradié. 6.15 Nyheter på finska. 6.20; Melodiradio.: mn :6.30, Din "soldat, ' 1 H vii :1 7.00, Skivor. till Läciakaffet, : 8,00 Melodiradio, - 11.03, Matbörsen. i 11:10 Melodiradio. -- 12.00. Våra personnamn; 12.05. Det ska vi firat 13.00 Reglonalradion: Idag. 13.05 'Melodiradio. 14.15 Skivor till Luciakaffet. 15.00" Melodiradio. Ma é 15.45 ;Melodiradio. ” '16.007 Sextetten. Hans' Wahlgrens dragspelsorkester, Busk ' Margit Jonsson, Stig. Ribbing, piano, Carl Anton, Mats Olssons orkes- ter, Hassk Alfredson. ' 17.00 Barnens Melodiradio. a Pop 66.” 3, Svensknytt på skiva. är 55 "Löpsedeln. : 18.00: Melodirädio. , 18.15 Reglonalradion.. 18.30 Kvällstoppen. ,, . - 19.30 Sånger. i adventstid. 20.00 Veckans Ehrenmark. 20.45 'Trickinspelning med. nistén ' Anders Dahl och iv kvartett. . :. 21.00- Melodifrågan. 21.15 Melodiradjo. t "21.30 Rythm & Blues. 122.00 Moltas Erikson oah Carl- /Uno Sjöblom svarar på telefon- anrop: från lyssnare runt om 1 landet, : < H 23.00 Tisdagens nyheter. ” volt: hans > 23.05—24.00 ”Telefonväktarna" >(forts), 18. 40—18.55' Med allt högre fart, NM - (Familjesöndag). . 18.15 föpgegöm. yet fa ” ser 22,10: Gunnar Ekelöf får bösök a av 18.45 "Folke Hamrin, berättar om , 19.00 . Call Refnholdz berättar” Ma glada minnen. 19; 30 Fyra. er vatten i Florens" N + ]
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.