h on den 14 a + Dyrortsfrågan fastlåst för det andra 1 högsta grad in-| : Dyrörtsgraderihgen” av de ”statsanstålldas löner "lades fast för ytterligare tre år :i och med . årets avtalsuppgörelse, " Denna konservering av en: uppenbar orättvisa vållade -mycken -: irri- tation . bland 'de' statsanställda då den prisgeografiska undersök- ning som redovisades under fjol- året. klart dokumenterade ått - det inte finng något sakligt un- derlag ” för olikheterna i löné- sättningen. . Till jårets riksdag väcktes en "rad motioner. framförallt från centerhåll med krav på åtgär- "der i riktning mot. dyrortssyste- mets totala avskaffande, Dessa motioner behandlades av riks- 1 dagen först” nu för några dagar —. sedan, Det' blev” avslag, över. he- -Ja lUnjen,” ot SS I riksdagsdebatten förekom det en del yttranden från .socI- ' äldemokratiskt håll.som mäste betecknas som minst sagt märk- ' Nga, I andra kammaren dekla- ”rerade t.ex. f. 'éiviliminister ' Lindholm att han var förvånad Över de, motioner som väckts i .Ayrortsfrågan. "Är det inte rik tigt, att vi bör-överlåta At per: . sonal rganisationerna ; satt avgöra : - vilka Yyrkånden de a vill ställa 11. : denna fråga?” sade hr: Lindholm M och, fortsatt ”Vvill någon av reservanterna eller motionärerna | påsta! att .de bättre" kan avgöra "+ statstjänstemännens' anställningsvillkor”.. Mn ” Hr Lindholm: mäste tala mot bättre vetande när han fäller dessa uttalanden. Han kan inte ; vard okunnig om att .Justering- ar av dyrortsindelningen Ingick . I löntagarsidans . förhandlingsut- "spel inför Statens avtalsverk 1 "> år. När, det nu gällande treårs- : "avtalet. var. träffat sade t,, ex. : ordfö anden 1 TCO:s statstjäns- temannasektion', att det, tyvärr "inte fun ts någon som helst. vil: Tja I från arbetsgivarsidan, (sta- . ten) att medverka” till reformer "nom Ortsgrupperingen.", "si. ”+De' mötioner "som -fiksdagen] nu hade att behandla glek. alltså 1 linje med löntagarsidans, berät. ,tigande men av staten avvisade : ; krav + vid Jöneförhandlingarna. "Mot den' bakgrunden är inte: hr Lindholms yttrande 1 riksdags-]" debatten ' särskilt shyggt. ” H Soclaldemokraterna Bör. nu dyrortsdebatterna” Ymycket "I ätt | föckså, för delegaterna ; till” föga intet :.vindiga för sig. De-pänvisar bär Sra till att dyrortsfrö gan numéra sär, en förhahdlingsfråga mellan arbetsmarknadens på :därmed, är riksdagen. Jöseé. från "sitt ansvar” i sarfimanhanget, 7, >. Detta. resonemang. är för, det 4 första prinetplelt flakugt. och GRUNDSKO'TT MOT: REGIO- "NALRADION «oc "V: ; Dagen KL K för kanalom-] ” Niggning inom Sveriges Radio] » den: 12-december — hälsades in- «te med särskilt många bravorop . 1 pressen, Helt utdömd blev re- » > formen 4 Jordbrukarnas "Föreningsblad, vars. kul turredaktör Ragnar Oldberg för- + "> svarade den hittills tillämpade blandningsprincipen framför den nu Införda renodlingsprincipen: '. Kanalrevolutionen' förutsätter "att lyssnarna har oföränderliga +». behov, medan verklighetens lyss- nare är människor vilkas pro- Erambehov växlar likt nedan och , Ry. Den renodlingsprincip' som ” programdirektör Franzén > för- svarat och som nu skall sättas i verket är en avart av den gen- rernas "terror som man på and- ra livsområden försöker komma : bort ifrån och som man i kul . turdemokratins årtionde verkli- gen inte hade väntat att finna .som officiell radlopolitisk led: stjärna, i ”Kanalréformen hår | "syftat > bättre "översikt för lyssnarna, " men också här sällar ste. JE. tin tylvlarna:” ” Bättre överblick '! hade varit. möjlig endast om verklig valfrt- het rått, men så är det ju inte, så länge ledningsnätet inte är ».helt utbyggt och så länge många "lyssnare har apparater som kan , ta in endast en eller två av de ” tre programkanalerna. : En.stredje invändning mot re- ” formen från JF:s sida gäller re- glonalradion, som man fruktar kommer att förlora många lyss- nare på kuppen. Det blir hädan- ” efter svårare att ta in regional- « radion. Regionalradion, har av programdirektör 'Franzén be- tecknats som ett av ljudradions starkaste kort, och sant är att det ' inte: bara varit landsortens och landsbygdens lyssnare till .. mycken glädje utan också i allt i; "högre grad varit en ' förnyelse- "> källa för programmen 1 stort, ">. slutar JF sin vidräknnig. i nns i LT = konsekvent , enär det kommer från” 'socialderokratiskt ” Oavsett om” dyrörtsfrågan är en förhandlingsfråga eller: inte; kan | riksdagen aldrig ”avsvär: sig an svaret för de människor som arbetar I statens tjänst. Riksda- gen "kan: "aldrig ".komma ifrån sitt " arbetsgivaransvar. för . de, statsanställda, Att resonera sor soclaldemokraterna Bör ä spe gelfäktert,. : SN i "Det inkonsekventa: i soctalde- mokraternas ' dyrortsresönemang består : 1 att de' helt plötsligt, menar att riksdagens: möjligh att ingripa i' löne. och ”anst ningsfrågor inte skal? gälla t tens” egnå. 'änställda,"! I andre . sammanhang har” de sännerli-; gen 'inte varit rädda för att. Jag: stifta I frågor där ärbetsgivarna visat sig! motspänstiga. Det inte mänga” Trnånader- sedan” 50- " claldemokrater i i:långa' rader de filerade” "förbi: riksdagens: talar: stolar o h saristämmigt: gav” rut: 7 sin jindignation ” och besvikelse. över. att, arbetsgivar-' na inte”gick-med på att slopa” sjukförsäkringens ” "karensdagar. När d tta misslyckades i då cen- rhandlingarna "7 ” "mellan LO ..och : ”Arbetsgivarföreningen. lades ' "genast propositionen” fram f 'riksdagén | "och / sån löstes, genor, lag. ; i : Nu hade” riksdagen Precis sam: ma chäns: att i efterhånd korri- 5 gera ;.en -orättvis ”ävtalsuppgö- relse;" hu "gällde det. de” "statsal . ställda, «riksdagen, var själv" är- hbetsgivare och .då gick: det inte. . Hitta logiken 1 detta .den som. : RIKSDAGSRESORNA ” Det, har "under, senare. år. fö "kommit märkligt enkelspåriga projekt som man med marnista ka delegationer och” till "avs då kostnader fårit utömland att” studera; Ibland har” det g angivna” studiemaål av sådan all-| . män formulering att de kunnat | "täcka" även ”något som "haft: be] tänklig "likhet jmed” rekreätions: resor. Att säga att' man far, ku något land" för" att” studera” fikfrågor eller" :liknande: "allmän: na företeelsår ger ingen precise: "ring". åt; ”fesah "och blir”. "därmed en också: under. senarg ” år. utvecklats mot "allt: längre resvägar. Hur” mycket det. « här -kbstar och: den' valuta man fått för resandet. är naturligtvis omöjligt att 'säga.” Men nog :tor- -Åde även. insiktsfulla bedömaré va- ra ;på: det--klara :med : att;-plane- | : Ting,-:omfattning' och..studileob Jekt..borde bli föremål. för: nog. grannare överväganden och kost-' nadsberäkningar.' Det '; rör. sig? dock. om åtskilliga 'miljoner' och? reseräkningar på flera hundra tusen för mer eller mindre opre-il” " ciserade studieobjekt är inte äg- nat att Iingé allmänna opinionen någon känsla av att de ofta ut- talade" rekömmendationerna : till' sparsamhet med. offentliga. me-' del, gäller för alla. utan. unda; tag. ng .. Bättre planering och "precise- "ring, gärna 'också en given ram inom 'vilken' detta slags studie i verksamhet får röra" sig om Å . den årliga budgeten; ökade krav på hjälpmedel som gör det möj- ligt för: deltagarna att verkligen « tillgodogöra sig studiematerialet ' borde. vara givna förutsättning- 'ar för denna verksamhet liksom "säkerligen också en 'tiedbantning av ”” delegationernas '- numerär "och resvägar, ad na . : DET "ÄR "VERKLIGEN UP) SEENDEVÄCKANDE att. skolor på en rad orter at cepterat ett erbjudande från det numera ' härt radikaliserade so- claldemokratiska — ungdomsför- bundet att i undervisningen” ut: nyttja ett s. ki informationspa- ket, som utgöres av ren och skär partipolitisk propaganda, anmär- ker” Sydsvenska Dagbla- det: " "När det ' gäller samhällskun- skap på gy adiet bör det "håll, 7 :|Jatt informera om desså planer ha- ;)en "återklang "av denna misstro, » fem år sedan var Efta- staternas anslutning till EEC ak- tell och som ett uttryck för de- rås' solidaritet inför. de komman: de förhandlingarna med EEC an- tog” de den s.-k.' Londondeklara- tionen.' Enligt : denna ' förpliktade log Efta-staterna att invänta var- andra, så att de skulle inträda i EEC. på samma dag. Det 'förut- sattes, ' att. samtliga .Efta-staters legitima . intressen. skulle ha" till godosetts ' .vid. de” förhandlingar, .: som varje stat för sig skulle kom ma "att föra med EEC. : Beträf- fande. formen ' för anslutningen till EEC avsåg de :till. atlantpakten nsjutna . Eftastaterna fullt med- lemskap "i av” den gemensamma Jmarknadéti: : medan 'de tre neutra-' jla.staterna Sverige, Schweiz och Österrike förutsåg enbart associe-. geringens, 'uppfattning” kun-:; dlemskap' av EEC icke för- enas” med” Sveriges alliansfria | ut ”Trikespolitik. > - = [ - Människan" spår,” "men ”verklig-; heten kommer vanligen: spådomar och förhandskalkylerna på skam. Efta-staterra "står alltjämt samtli- gå utanför. EEC och Sveriges an- söka: från '1961 om förhandling- ar.:syftande i till' -associering -med denna ligger alltjämt obehandlad i den" gemensämma - marknadens högkvarter :1+- Bryssel. : Englands förhandlingar. med EEC "om : med- lemskåp "strandade som vi vet på Frankrikes veto för tre år sedån. Nu tänker, England "göra ett nytt försök” att: komma med i den ge- mansamma +» marknaden, ' och : för dé 'Mr Wilson; kallat . sina rege- rtingskoleger i de övriga Eftä-sta- terna-till ett" möte I London här: omdagen, ett' möte som för övrigt kom att-hållas 'i skuggan av Rho- desiaktisen,' Mr ' Wilson förklara- de, "att vägen" till EEC iskulle komma "att "bli :både..' läng - och svår, men -han "underströk. också bestämt, . att en -brittisk vanslut- ill. EEC. inte' får: innebära; förpliktelser: att . främja. EEC:s' "utveckling mot. en "politisk" union "eller några nya : -engelska: EEC-länderna, Mr' Wilson fick si-; regeringschefskollegers' bifall som. ett gemensamt block. vid.-de förhandlingar -med EEC, ' som :för- modligen? kommer. i gång nästa, årrutan varje land får förhandla; I för sig. Detta äktöaliserar fasta Om England kan « vinna int; på" för landet goda: villkor, : kom-, mer den engelska ” "regeringen då att :vänta"på de övriga staternäs förhandlingsresultat; : skriver under: en överensko mel- se "onv- 4 kap. ”Löndond kla- rationén har nog alltid mötts med en viss skepsis bland .de små Ef- tastaterha och det var. säkerligen |' llI en år, inget "godtagbart skäl för ''skolorna att anamma erbjudan- det. Det är väl ändå från 'skolan initiativet skall utgå, när det gäl- sler "val av: politiskt undervis- ' ningsmaterial, De politiska !par-' tierna är utan/tvivel: villiga att ; På: skolmyndigheternas önskan | producera ett: sådant - som.: är ” lämpligt för det syfte. get. hör gäller. : : ;+Innan de fatt tutigklle att stäl. la dylikt. material” till förfogande för: r elevernas. jämförande. 'stu- "iår; är; det utmanande att låta 4 dessa bli ensidigt matade med SSU:s" pröpaganda, understryker tidningen. i : sel Et - "DEN NÅGOT OSÄKRA TREN. DEN FÖR UNGDON ". SPARANDE. : är väl en av anledhingarna till . att 'lönsparkommittén i dagarna "har: aktualiserat ett förslag” om : "en vidareutveckling av sparfor- -men. Framför allt har man tänkt sig én" direkt sammankoppling med ett "bostadssparande pch på den grunden föreslagit en ytter- lande villkoren, noterar Es- kilstuna-Kuriren: .. > I/ "Den" "speciella ' anknytningen till .bostadssparandet är naturlig dominerande önskemål deltagarna 1 lönsparandet. Kom- binationen av lönsparande och - Organiserat . bostadssparande ' i "befintliga former är redan :myc- ket vanlig. Ett vidgat ,bostads- sparande kan ge en god hjälp till” bostadsbyggandets kapital- försörjning. : Skall:den nya given med lön- och' bostadssparande i ett spe- cialgjort paket leda till ökad inte vara omöjligt att. fritt och öppet utnytja partipolitiskt .fär- gat stoff som åskådningsmateri- al. En nödvändig förutsättning är dock att detta sker planmäs- sigt och med utnyttjande av oli- ka partiers sätt att argumentera 1 de frågor som tas upp till be- handling. Det kan inte vara'rim- ligt att överlåta bedömningen av principerna för denna undervis ning ät lokala instanser. . Att SSU erbjuder skolorna ett ..propagandamateria! i form av en starkt ' tendentiös film och "ett studiecirkeltryck -— t. o. m.-för- för-' -> sett med en anmälningsblankett-. Politisk förnyelse, fr i lönspararbetet räcker > dock knappast de extra ränteför- mäner som byggts in i lönspar- "kommitténs förslag som , stimu- "lans, ' Det är framför allt en sak "som avgör intresset för böstads- ” sparande: utsikten att i rimlig »tid verkligen få en bostad, och én bostad till överkomligt pris. På den punkten är alla erfaren- heter av praktiskt arbete med - bostadssparande . hittills entydi- ga. Skall den nya lönsparpolitiken bli en stor succé så: krävs det med andra ord också en, bostads- militära : förpliktelser" gent» emot: h . [tvekan om. , Ugare förbättring av de nu gäl- - i dagens' läge. Det har visat sig |: att sparande för bostad är ett: . bland]: 1 ; som föranledde sulsainister” Er lander att' vid -det nu avslutade Londonmötet, föreslå, att : varje -Efta-larid med kort. varsel' skall kunna få till stånd politiska kon- sultationer » med. samtliga, övriga medlemsländer, närhelst det kom- mit fram nya viktiga faktorer, som . påkallar en ny bedömning av situationen. Hr Erlariders för. slag antogs enhälligt, men vilket värde denna enhällighet kan ha får: den kommande. utvecklingen visa, = I Beträffande formen "för Sveri: ges "eventuella anslutning till EEC framhöll statsministern, att det inte för. närvarande är möjligt att. göra -'en - deklaration om den forrnella "karaktär . Svetiges . fram- tida relationer till en. vidgad ge- mensam marknad kan :få.. Stats- ministern . framhöll, att det poli- tiska elementet EEC "numera inte är 'så framträdande som ti- digare. och ' att. svenskt : 'medlem- skap. av. den gemensämma, mark- naden därför inte behövde vara uteslutet. Den norske statsminis- tern. Borten förklarade, att även för EEC — inte föreskriver nägra politiska . skyldigheter. mäste" vi erikänna ' att: Iden "gemensamma marknaden har Politiska bind- ningar. ”Borten : har naturligtvis "rätt, men det väsentliga är, vilken be- tydelse man vill ge termen ”po- litisk” i detta sammanhang. Ge- nom Frankrikes politik i mark- nadsfrågan har EEC:s utveckling mot en europeisk förbundsstat de- finitivt stoppats, men' de Gaulles tanke om dess övergång till en politisk union. mellan. dess med- lemsländer Kan :!väl inte dödför- klaras, ännu åtminstone. För att den! gemensamma .. marknaden överhuvudtaget 'skall kunna fun- gera krävs givetvis beslut av po- litisk art av. medlemsländerna, handelspolitiska, jordbrukspolitis- ka, valutapolitiska m, m. I den na » bemärkelse är - statsminister Bortens tal om politiska bind- ningar adekvat., Politiska :bind- ningar av denna art kan säkerli- gen komma att få betydande åter- verkningar på vår svenska eko- nomi men de står ju inte i strid om Romfördraget — grundvalen, med vår alliansfria utvikespontik. NN CV TERGATAN - LYCKANS " Vg GALOSCHER.!- ns ”Arets utgåva av Svenska Fö fattarföreningens Kalender (Vin- tergatan) har som tema Lyckans Galoscher, "efter, H. C.. Andersens berömda berättelse; Boken: heter också så: Lyckans Galoscher (ÅA BA A-hft 15:50). Som vanligt med- verkar > en - rad : av. våra allra främsta författare. "HERRARNAS KALENDER, «Fänk :: vad: världen "ändå v mycket fattigare utan herr Tho- rén. Och utan honom vore Her. rarrias: Kalender (Å & ÅA hft 9:75) för . närvarande ; otänkbar. ;. Medar.- betarna är "legio, ' och alla (näs- i tan) « preseriteras. av :fru : Thorén som : tycks. vara lika tri vlig” som "Evas Kalender... (Ar & AA inb: 7:75); . bjuder 'på..flera : små 'fin- stämda". skisser. i- kalendariet — varje månad..en liten rar funde-| ring. Men alla” som mött Evas ka- lender finner. att den innehåller mycket. "annat också, Tips "på lapptäcken ; och ” heminredning, matrecept: och fotografering, färg- | schema i' skönhetsvård och gym- nastik (som mar, blir. vackrare av), julklappstips och "hur man 5] t. Fråga : sdoktorn7.. (ÅA & AA inb, 7:50) är en i högsta grad” annor:- lyserade”svar på. frågor som han under sin praktik som läkarspålts- svarare stött. på: RV OG BÄKA” ÅRET RUNT OCH SMÖR .:GÅSAR OCH SMÅRÄTTER. :' | - 1 den populära Blå serien pre- senteras i, dagarna två nyheter på bokhandelsdiskarna. Det .tär ”Baka året ”runt”. (A', &. ÅA; kart. 7:25) : och: .”Smörgåsar och små rätter”. (A'& ÅA, kart. 7:25). Kerstin” Sevallson... som redige- rat ”Baka året Tunt” presenterar så många" trevliga recept på så många olika sorters bröd att man nästan : vågar tippa. en , renässans för hembakandet. . I ”Smörgåsar och” 'smårätter” har :redigeringen anförtrotts Ulf Grubbström, och att han umgätts med -. mat -Hdigare är. det ; «ingen HÄSTKALENDERN ' Det här landet lär vara: allde- les fullt av ungdomar, framför- : [allt flickor som går och: bär på en stor förälskelse. Den till. häs- tar, "ibland konkretiserat till häs- ten, en enda, Ni är värda att gra: tuleras till ert 'intresse som vi hoppas kunnat utvecklas till en hobby.. För. er finns nu också Hästkalendern: (A & A inb. 7:75). ] "Det är drastiska och i svenskl Politiskt sammanhang lika ovan- Jliga som osympatiska metoder, "som de ”radikala” studenterna i . Stockholm ”och' Uppsala presen- terat i några aktuella samman- hang. Det finns säkerligen bara 'en mening i riksdagen om me- toden att organisera sabotage ' mot arrangerade möten, men det-är knappast på lagstiftning- > ens eller polisbevakningens om- råde som "man kan tysta skrik- halsar av den ”typ som nu fram- I trätt i Stockholm och Uppsala. Det är med förakt som de ska mötas, Den tuffhet, & som dessa världs- Pproblemens unga patentlösare utvecklar, sitter nog, inte så djupt, / (Norra Västerbotten) - NYA BÖCKER | : Holmqvist; vackert; i layouta BLI TOPPBILIST I HöG R-; br TRAFIKEN. : ; Det bästa. man kan göra: innan högertrafiken kommer, det är inte att träna högerkörning. Det är i männa 'körskickligheten, Så -.säger man inledningsvis i .boken Bli toppbilist i högertrafiken (ÅA, & ÅA hft; 5:75). Den lilla behändiga bo- ker har -redigerats av Ulf Grubb- .ström medan "Tord "Nygren -med- verkar med : en rad förnämligt instruktiva teckningar. 5 ; FOTBOLLEN. I DAG Den. oväntade 'öchy. glädjande] : gav: inte bara :en vacker slutvin- jett ät ett-annars ganska gråtrist fotbollsår — den bekräftade ock- Jså att ett nytt .starkt landslag är. på väg. Ett lag som helt förnyats efter nederlaget mot .Väst-Tysk- land. i "VM: kvalet:; för drygt ett år sedan . och . som är skapat ' av Orvar. Bergmarks förmåga att fin- na nya talanger, och . hans mod: att” utan : tveksamhet ” kasta : dem , 1. stora ' sammanhang, Nya | namn. och nya. friska” tag präg- lar. fotbollen också återspeglas i den, nyutkom- nå” boken ”Fotbollen (Anlén &, Akerlunds " BATEN, 1 DAG” : (A&A'hft. 9:75) är. en' spräng- fylld '”I 'dag-bok” 'även i' år för- nemark:" i niskt-administrativt låter sig” stället 'att.: topptrimma ” den all-] landskampssegern” över Portugal | i, dag, något som. tjänstfullt redigerad 'av 'K-O Bor. "kommentar ” Försvärsutredningen tycks vara nära skeppsbrott. Nästa .samman- träde äger rum” på torsdag, och då får man se, Förljudanden om vad som hittills skett har gett spridning . åt misstanken att re: geringen vill ha en brytning med oppositionen av taktiska skäl. De borgerligas , kompromissalternativ lär nämligen. ha. föranlett social demokraterna att sänka sitt bud ytterligare. . Sådant... uppmuntrar just inte till eftergifter från and- ra sidan, | | Vv > Handelstidningen. "Det: ligger en klar följdriktig-], het - i steget från ”hyreskontroll till: "bostadsransonering. Nästa steg blir väl att även alla villor skall förmedlas 'av en myndighet, söm då också måste få bestämma. priserna. Alla kryphål, lagliga: och olagliga, täpps igen "och den "sista lilla resten av. rörlighet och smi- dighet: hos bostadsmarknaden ; för- svinner, Ant skall styras , enligt köprincipen.. Man kan dess bättre tvivla på att denna parodi på en socialt .rättfärdig och ekonomiskt rationell bostadsmarknad ens tek e- nomföras;' men "det sorgliga - att illusionen om en högre fo m av rättvisa — bestående t att var. och en skall ha” exakt rött num- mer, på sin "köbricka — fortsätter att blockera" förnuftiga, reformer. Pågens Nyhete Hittills + under ; 1966 har. nära 500: industriföretag" varslat värvid" 18. 200 ning av: ariften,. da; I fjol” svarande tid' "bara '130 företag pch 5.700 "anställda:' .Under sådana; ö nomiska förutsättningar tagsamheten.'- "Kommer". det proposition: nuari?. Svenska Dagbladet. Hittils har oppositionen mot bankernas lör- "och:.;. TV-reportern''..Bo "äv Jan Nilsson, ::- "Inte ens. nu ”inföl dagsstängning fått” ågon: effekt. ”julkelgen 'då vlärarutredningen föreslår att utbildningen. av lära- re för syn- och hörselskadade för- läggs til Tärarhögskolor fr. o..m. 1 juli 1967 och' att den. samord- nas med: Övrig "speciallärarutbild- ning. I:samverkan" med experter från övriga nordiska. länder före- slås vidare ett'praktiskt nordiskt samgående”, vid utbildningen, Utredningen understryker 1 sitt betänkande, att. ju större hinder handikappet utgör. för eleven när han « försöker. tillägna sig färdig- heter och kunskaper, desto större betydelse får lärarens utbildning och duglighet för ett framgångs- rikt arbete. : : ” es Ändrad -målinriktning : Grundskolans genomförande" i specialskolan med stadieindelning och lärare med utbildning för de olika skolstadierna innebär enligt utredningen en i vissa hänseen- den ändrad . målinriktning ' och uppläggning av utbildningen för specialskolornas' lärare. "Skulle '] man bibehålla. en separat bedri-: ven utbildning av blind- och döv- : lärare kunde. detta' bidra till 'att upprätthålla en distans mellan specialskolor. och övriga skolor, som inte är motiverad eller önsk- värd med hänsyn till specialsko- lornas målsättning och innehåll. » Då handikappade elevers ”svå- righeter .sällan . uppträder isolera- de utan är invävda 'i varandra kan, anser utredningen, inte den Ppsykologisk-pedagogiska behand- lingen inriktas. på ' ett . enskilt symptom utan avse barnets hela personlighet. Med hänsyn härtill bör i den integrerade speciallä- rarutbildningen ingå ämnesområ- den som personlighetsutveckling, gruppdynamik, Psykopatologl, psy- kiatri etc, Gemenskap , ;N - Gemenskapen med det allmän: na skolväsendet präglar också spe- cialskolans inre' arbete, vilket ut- redningen anser bör återspeglas i lärarutbildningen. Det pedago- giska arbetet är i regel” nära sam- ordnat med tekniska insatser och en medicinsk behandling. Under- visningen av handikappade. inne- bär även krav på ett vidgat sam- arbete med elevernas hem och en djup förståelse för den problema- tik det kan innebära för en familj t samgående vid; i speciallärarutbildning: | se e Sitt förslag ” till. grundar utredningen påsatt den specialutbildade läraren för syn- skadade och -hörselskadade före- trädesvis" skall undervisa på det skolstadium och'i de ämnen, som hans: grundläggande utbildning omfattar, Då möjliggörs att i Spe- ciallärarutbildningen bereda :er- forderligt "utrymme : förs special- ämnena samt för den pedagogiskt. |: metodiska och / praktiska. utbild. ning nl Fria studier t Den erforderliga specialisering. en av utbildningen tillgodoses ge- nom: gruppvisa konferenser, till- val: av specialiseringskurs. samt val av praktikplatser. =. Utredninngen har" eftersträvat att. ge: största : möjliga” utrymme för fria studier inom självvalt om- råde, Drygt en fjärdedel av ut- bildningen beräknas gke i denna form. En systematiserad fortbild- skilt med hänsyn till den. snabba utvecklingen på områdena. » Hittills .har gällt 'att :speciallä- rare med den längre utbildningen (blindlärare och dövlärare)y fått sin tjänstgöring förlagd till Spe- cialskolan och . lärare med: den kortare. utbildningen (hörsellära- re och synklasslärare) till det all- männa skolväsendet. Utredning- en anser det vara angeläget . att tilldelningen av tjänster för lära. re med lägre eller högre kompe- tens inte strikt följer skolformer- na utan avpassas efter. utveckling. en inom foolväsendet och ' dess aktuella behov. Vv Nordiskt samarbete " Det nordiska samarbetet bör en- ligt utredningen i första hand gäl- la sådan speciallärarutbildning, där behovet av" utbildade lärare är så ringa i det enskilda landet, att endast genom ett samgående ett tillräckligt "underlag erhålles för inrättande av.en reguljär ut- bildning. Enligt undersökningar gäller detta särskilt beträffande undervisningen av synskadade. Undervisningen av hörselskada. de och behovet av lärare för den- na undervisning har uppnått en sådan omfattning, att- dét : egna om ett barn är handikappat.” r— Skil affärslivet; 1: driftsinskränkning : eller” nealäge. märkas på regeringens. statsvérks- Sk nte” den. Kraftiga : ning bör anordnås som komple-|' ment till grundutbildningen, sär- |" landet lämpligen bör svara fö It forderlig . Specialutbildning av Jä. kom rare, en stad"”-av Malmös storlek” Och naturligtvis helst '- ett. kontor. 1 varje stadsdel. Banklokater finns det gott om "men att" utsträcka deras. service till lördagarna. tycks ra "inrättningar" av servicekarak. , om bankerna blev "det- sannerli- gen dåligt Beställt. med! "tillgodo. seendet av allmänhetens intressén, ' AR dsvenska Dagbladet. »Mijödomstolar”: Å :kortimer - att bli” "nödvändiga om vi bukt med'de, växande miljöskador. na i forni äv vatten: och luftföro-. rening; skädlig ”naturexploaterhig, buller oc förglftningsrisker,' an: ser. ' Vestinlanlands” -Läns Tidning, Tanken är god och värd"a att ”när. av: föroreningar och dä kommande skador; Teknikens Mu veckling gör att dessa skador Får, större. omfattning och blir av ”alt : allvarligare” art, samtidigt”” "söm för den "enskilde. .medhbörgaren. att kreditinrättningar” framö er, "tillgodose" det "stora en: politik som. téleverket inte. en- sam "bedriver. SJ har; redan: "länge med framgång: praktiserat alle: handa”; ;tågindragningar'' och 7: bjuda” bilismen 1 starter e man; "Då är. bekvä- som: önopolföretag ' ej ej Vr FnJr 4 ; ”Trafikanter.. undanbedjes” - en" dråplig;' parol i'ett samhälle : vill beteckna” sig progressivt. Ny: MV rmlands-Tidnin; domligt;” nog ha fått: för "sig "att hr: Löwbeer « ski ille "vara . ; fleras pas att. om de” nu” gitar ur den villfarelsen så har namninsamling en i alla” fall haft.' något med sig... Sm nälanäs 'Tolkblad : PA VÄGEN]. över > alla människor, skulle nu komma i världen. Joh, 1: 9).sr: / Profeterna. hade i århundraden talat om den: kommande Messias. Hans ankomst" skulle” "betyda 'en enda sak. för världen — frigör fflse och frälsning från "synden. ur ofta;jtappar: vi inte bort den Sgentliga innebörden -av : Jesu an omst! nom: hans - ankomst, I stället: för mörker blev det ljus — ett nytt lus som lyser för varje människa som kommer. till världen,” :. : d Jag läste för inte så länge ser aN en berättelse om en målning om föreställde : vinterskymning. da träd, oh hade mälåt ”snötyng” 3 träd, en enslig : ;igensnöad väg och vid sidah' av den:'ett-dystert, nörkt hus.” Allt såg ödsligt: ut. et'var'i sanning en dyster tav- la. Men med ett enda gult per” Luidrag Placerade .konstnären . ett JUS i ett av fönstren. Effekten blev förtrollande, : . esu födelse me je "ju a för en värld för rker.: Han med" ljus, och med'/ljusk ringade han - åt ål och erlösni ng. frälsning. från 'synden.”” a stor ” utsträckning > tillämpar > "19-stärigning "på" "törda- gen har man på bankhäll gjort det minsta försök att ge någon förm äv bankservice" under lördagån, Det. minsta allmänheten borde ha :' rätt att begära "vore ”att' åtmins- tone en bank, hade jouröppet. I tär betedde sig” på samma sätt . skall få, , det I många fall, blir, allt svårare i upptäcka 'och värja sig mot dem, . vara stört. omöjligt. Om alla and: i | f | i i ve Ke Fd Världen. förvandlades , ge ' a fr SS i Det sanna Ijuset, det som lyset : I [ 3 I oh | | | 4 od Ad Xx dd? 3
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.