. LAHOLMS TIDNING” —LT Torsdagen den 15 december 1966. L T= = 180. 000 kan inte lyssna | på: P 3 SN Kanalomläggningen i "innebär att cirka 180.000 män- niskor tvingas att skaffa 'stg|. nya radioåpparater, Populärpro- grammen kommer I fortsättning- en att sändag I P 3 på FM-ban- det och dét går inte att ta in på |. äldre apparater, H . Det är knappast oriktigt” att dra, den. slutsatsen att det i förs- ta hand är äldre människor som är ägare till dessa apparater. En ny radio får man knappast utan att sätta till en hel månads folk- pension... Nu har kommunikationsminis- ter Palme på en fråga av bl. a. hr Ferdinand Nilsson (cp) i riks- dagen upplyst om att Sveriges Radlo i "förhandlingar. med rar dfohandlarna fått fram ' en . ra- radio i " skaffa ' nya apparater, om 35 kronor." ;: någon löst 00 as battering för dem, "som tvingas Enligt uppgift: skall rabatten" röra sig Denna" rabatt "har karaktären - av spottstyver. I sammanhanget. Den' som har sin folkpension att leva av” får det inte "nämnvärt lättare att köpa 'en ny rådio med. hjälp” av hr Palmes batt”, Det är: gamla människor det gäller, de har inte bett om ”kanalreform”, - men ra dion är för dem ett kärt, för att tie:: hade Y- underskattat inte i många fall säga deras en- da sällskap. Att så snabbt: och "la med. Hans första auktion, som utan förvarningar genomföra en bestod av 89 nummer, ”en ,nu- ”reform” av så 'genomgripaåde slag . som Sveriges Radio här gjort ter sig.en aning hänsyn; ”ra- "Det var egentligen - ingen som trodde” han: hade stor chans att lyckas, i sitt företag. I. själva ver- ket'.ansågs han dömd att miss- lyckas. En ung man som går in vid floftan ''som sjökadett, som vid några” och.tjugo år kommer underfund. med. att han inte trivs med yrket och som nästan av en slump blir. biträde i en auktions- firma i-London.' Och 'sen plöts- ligt förkunnar att han:'skall bli sin" egen — Kkonkurshotet tycks sväva; över... hans huvud redan från starten, : : Men" de som kände James "Chris- honom, även om han hade bortåt 60 väl- I etablerade "auktionsfirmor att täv- mera avlider: "Adelsmans dödsbo” inbringade cirka 1.500” kronor vilket. innebar . en' provision för den unge James på 188 kronor. Detta var: '5 december 1766. Två- pE SENASTE SIFFRORNA från arbetsmarknädsstyrelsen kan inte betraktas som alarm-' signaler, men nog är de”värda eftertanke; : anser Svenska Dagbladet - Antalet arbetslö- 'sa var i november: 28.400 mot |- drygt 20.000 1 fjol samma mä- nad, och antalet lediga . platser har sjunkit ännu kraftigare: ': Vad siffrorna" visar är närmast "att översysselsättningen snabbt | sjunker. Det ekonomiska. klima: tet "blir. mindre- överhettat, .och en del av, föneglidningen : på aår- betsmarknader.”. borde. kunna . hejdas, Därmed ”iskapas bättre förutsättningar för . ökad kon- kurrenskraft hos vårt närings- liv — vilket i sin 'tur kan. leda till trygg 'sysselsättning 1 fort: |). sättningen, Man får också beak- ta att de arbetslöshetssiffror som nu -registreras+' det 'stora hela är låga även om de är högre än tidigare, I viss utsträckning gäl |" ler ; det också” övergåeride - om: | Utbudet . ställningsarbetslöshet. -- av platser är dessutom — även AA om, det sjunker — alltjämt” be- tydande.' Man" kan jämföra: det |' aktuella talet för den registrera- de riksarbetslösheten. på 28.400 . Personer med”, antalet ”obesatta | , platser 33.400 — alltså en" siffra |: . betydligt högre än själva” ärbetg; " lösheten, : > ” Någon orsak att tala” 'om en » allvarlig - arbetslöshetskris, finns alltså inte, anser. Svenska Dag- bladet I likhet med generaldirek- tör Ber til Olsson, Den tillförsikt, fö vilken det sålunda fortfaran- de Hflnns utrymme, " motiverar emellertid .; in; lunda". att man x slär sig till'r Det råder oviss- het. om hur det blir r fortsätt- ningen; i Re NINGEN ' är Inte någon sh äv; dar Arbetet Även F Ä ta form ger villabeskattnirigen utrymme för en subvention för ligare av stora villor: EV '" När )villabeskattningen” -1953 fick sin nuvarande form, sattes "schablonbeloppet till 3, procent av taxeringsvärdet. Kapitalräk- ning på bank gav då 2,5 procent. Nu är schablonbeloppet endast 2 procent, medan man kan få upp till 6 3/4 procent på kapli- talräkning. Den som ' placerar sitt kapital i en villa i stället för på bank, får alltså längt lägre skatt. Det är möjligt, att det varit tekniskt bättre att höja schab- lonbeloppet 'överlag till 4—5 procent och 1 stället ge ett skat- + tefritt grundavdrag på 2—3.000 "kr, eventuellt med barntillägg, för dem som bebor sin villa och cj håller den som ett spekula- tionsobjekt, H Avgörande är. dock, att när villabeskattninger infördes var ten Ingen subvention och accep- terades likväl. Nu har den bli- vit en väsentlig' subvention ju större desto större villan är och "desto större inkomst ägaren har, "Den nya skatten, minskar 1 nå- gon mån denna subvention för dem, som hat störst fördel av de nuvarande reglerna. ., Allra minst borde de beklaga sig, som vill avskaffa subventlo- nerna på bostadslägenheter, slu- tar Hänlngen; ETT MY CKET VÄSENTLIGT: "RESULTAT - av” Sveriges fastighetsägar. aför- bunds verksamhet är den avdra- matisering : «och objektivisering av de generella hyreshöjningar na 'som har. skett under senare år, skriver Svensk Fastig- hetstidning. Genom ” ått « förbundet vunnit gehör, för sina krav på fasta normer vid be- dömrfingen av. kostnadsutveck- "lingen har man kommit ifrån det tidigare godtycket, som innebar att alla möjliga skäl användes för att förringa eller prata bort / de. höjningar som kostnadsut- vecklingen indicerade: I systemets natur ligger emel- lertid att två kostnadsposter är kvar på oförändrad nivå, För in- teckningslånen skall ju högre förvaltningen. fr ; Denna: princip. samtidig inflatio I VI vin” ' POLITIK: I hjälp. åt. sektor” rt Pionjärer EC möjligheter : att -åvägabringa bättre '”resiultat.. Om” inte, : peloch: föredöme. r ler fen framtid avvisa.fö lika.legiti ras elever befinner sig i. stikminister svar. för: och . undervisningen, SOLGÅVAN : - TILLBLINDA: ens 900326 räntor beaktas, men för det ka- [| ningen kan ökas: för annat: kapi- tal och andra "tjänster. men inte för ;fastighetsägarens egna insaf ser 'av' kapital och arbete - blir mycket kännbar för honom ef: ter 25 år av 'hyrosreglering och som sär" något” mer: än. social nn: »nödlidande. kultur- "som "hoppades" "att. | en :sådan: förståelse” skulle kom-J ma "automatiskt; -bedrog sig. "Det I: är tänkbart: att” "staten genom ak- tiv: påverkan; "och uppfostran har ett Fr "kan: « samhällets” "kulturella smak' äåt- : minstone:framstå som ett exem: Vilken: kulturpolitik" som än" till tillämpas. ;måste' samhället vaka, :ö att 'stödet, inte, får en :orim- ligt snedvridande effekt. Det går | inte att ;ällt. för-tnycket. ”fjärma Tkpå" en framträdande: plats" f auk- . konstnärerna” ufftån den aktuella publiksmaken; 3 man kan inte hel, ”ten-'av,.en. bred populärkultur, vars avnjutande, givetvis-har.e imt Intresse soni någon a : l Ka visst måste man inse, , rikt. marknadsanpassad : "Det är "angeläget" att skol ver- styrelsen. tar sig an läroverkslä - ' Farnas skrivelse med det: sju punktsprogram, .som där har an-. givits för en bättre personalpoli- / tik. och. bättre arbetsförhällan- den, I varje fall. bör mån. kunna begära att lärarna skall befrias från att under fritid försöka åstadkomma det undervisnings-. material, som så frikostigt utlo- vats I samband med skolrefor- merna. Man 'kan : också : begära att .skolan får en modern kon- torsorganisation för, att avlasta lärarna "ekkelt men. tidsödande rutinarbete — deras tid och mös da borde ju helt få ägnas själva undervisningen i det svåra om- ställningsskede” som de och de- . Skolöverstyrelsen och ecklesia- Edenman , bör få klart för, sig att de har.ett an- hur ' skolreformerna kommer, att te sig I praktiken ett "arbetsgivaransvar för den personal som skall svara för (Helsingborgs Dagblad), är? "benare: finns firman grundade . fortfarande Mn pita som "fastighetsägaren själv, skvärt och har. flyttat från de ur- har satt in i fastigheten tillåter "sprungliga” enkla rummen på Pall hyresrådets. kalkyl. inte :en mot-. Mall till större och rymligare: 1o- svarande Kögre ränta. På sam-'käler på närbelägna King Street. , ma sätt återverkar allmänna 1ö-: Christie's, världens, äldsta ' konst nehöjningår :på andra kostnads- " auktionskammare har blivit ett poster, men själv. får. fastighets-- 'cbegrepp,'” ägaren" inte tillgodoräkna 'sig'en ägt rum där har i hög grad med- motsvarande” "ökad ersättning för" sitt eget arbete" med; fastighets-- och -» auktionerna som "verkat tilr'att «bibehålla. Londons renommé som ' centrum på: värl- dens konstmarknad.' Christie's om- sättning har: på. de "senaste" åtta åren >stigit : från 33.120.000 > till nära '108.000,000 år 1966; Alla 'stör- re konstgallerier, muséer eller pri- vata saml: ngar har. verk som vid någon period. gått under, klubban, på. Christie's. t.De unge "James" började sin bana. med att' sälja "allt 'som kom i hans :även" lådor med: vaxljus, sängvär- - 1 | mare, vin,. pottor,: positiv och .”72 lass - verkligt: utmärkt ” bra: hö” (från en gård i närheten). Han sålde -t. o. m.:en likkista . som en person 'som ;”hade tillfrisk- -nat-på- ett. anmärkningsvärt - sätt från. en. sjukdom” som! 'av den me- orm dödlig”: Net spred. om” Christie's skicklig: derlig, men "skickligt' be- der etiska kal- iniöbi ttre Iokaleér :vägg i: vägg med ””konstnären : Thomas 'Gains- som : han: blev. "mycket med; ralnsborough må- lade” Christ!e's: pörträtt. och satte som villkor. att det skulle hängas tionhslokalen för att. locka; dit för- näma". kunder.; En ' när; Josua Reynolds hörde "också till :, Christie's - närmaste ' vänner tör, David? "Garrick. ,vIntresset hos "de rikå och bety-. "T dande i "samhället. började 'vakna. I. katalogen 'gom: gavs? ut "vid Christie's: andra auktion har han i] totetat, satt: &r' Samuel ”Joknson «| vars närvarande, När firman nu fått” fotfäste i det allmänna med- dragen och' de årliga inkomster- "| na” steg "till. belopp som ' på 1700: talet :var 'betydande, = -. |. Han. blev.: känd allt vidare kretsar, och hans första stora in: > |ternationella kupp: gjordes efter” ett. av -.de. mest "våldsamma episo- derna: under. franska revolutionen. Madame Dubarry besökte honom '|1' hemlighet” och” bad att James, Christie skulle hjälpa henne sälja hennes juveler. Vid sin återkomst till Paris blev hon avslöjad och anklagad för att.ha stulit och sålt statens egendom: och i december 1793 halshöggs hon. Men det hind- 'rade "inte". försäljningen och" 14 "månader +senare beskrev: James I kollektionen på följande sätt: ”En 'den -mest "Ypperliga och .Superba Samling Värdefulla. Juveler av deri” mest . enastående Utsökthet, Skönhet. och Fulländning”. De såldes för närmare 144.000, > Nelson, Englands genom tider- na största amiral har; också sin v äg, inte bara tavlor,” sil-. : ”andra ,: konstverk"; utan | han: förklarade : hade tillverkats | Köln: vid Rhen, :vetandet:: ökade , försäljningsupp-/ | London världens- konstcentrum [- a | plats - Christie's historia, När den forne sjökadetten fick i upp- drag att försälja Sir William. Ha- miltong samlingar fanns bland konstskatterna också ett:porträtt av . Nelsons "älskade Emma. ”Du skall auktioneras bort — vid Gud det .kokar 1 mig” skrev Nelson från sitt flaggskepp år 1801, Han försökte få - porträttet undantaget från försäljningen, men förgäves och till slut köpte han det för 300 guineas, (4.536 kronor). ”Om det hade kostat mig 300 droppar blod skulle jag, ha skänkt dem med- glädje” berättade han för Emma. Ett par. år efter denna händelse, 1803 dog James Christie och hans son övertog firman, - Under 1800-talet tog Christies hand om försäljningen av skatter härstammande från många förnä- ma hem och åtog sig försäljning- en av alster i ateljéerna , hos ett stort antal konstnärer... Gainsbo- rough var den förste som anlitade Christie's, och, följdes av Reynolds, Landseer, Raeburn, Rossetti, Sar- gent... ända fram till två stora auktioner : av. verk i” Augustus Johns ateljé 1962 och 63, .;' Det var Christie's. som - redan 1889 åtog sig att för första gång- en "i Storbritannien auktionera bort. verk -av. de: vid - den .ti- den : avhånade ” impressionisterna. I samlingen ingick sex målningar av "Degas, av vilka :en- köptes äv konstnären Sickert för struntsum- man , £" 69: (993 kronor). Tre år senare fanns "Degas" ”världsberöm- da” tavla,» numera. känd". som LE Absinthe med på en konstauktion. Den gick" för: £.'.180 : (2.592 kro- nor) ' och är i dag värd. mer än 3.600.000 kronor, ; Christie's fortsätter. att dra upp- märksamnheten. till sig. Förra. året såldes Rembrandts berömda: mål- ning av sonen Titus' för 11.491. 200 — ett europeiskt rekord för en tavla såld på:auktion, I början på 1800-talet råkade en konserva- tor komma för sent till båten när |. han skulle resa hem från Holland och måste övernatta på!emn bond- gård. När:hans värd isåg gästens beundran inför tavlan på väggen fick' konservatorn med den på köpet, när han betalade det :fa- ciala priset: av 72 öre för rum och frukost!” . igen kommer k dagen — och inte bara tavlor — till ägarnas: förtjusning, 'En dag 1952 kom en husmor från Isle of Wight in på. Christies med sin farmors tekanna. ”Vi har använt den i 15 är, men' nu mäste vi sälja den, jag vill ha- åtminstone £ 20 för den” sa hor till mp. A G Grimwade,' chefen för silverav- delningen. Han såg genast att det var”ett arbete av den' beröm- da silversmeden, .hugenotten Ri- bouleau, och husmoderns tekanna såldes för £ 1.800. - Vid - ett tillfälle lämnade” en f d.” "polis in en miniatyr: till för- säljning som visade sig vara ett arbete av ' Peter. Oliver, efter en Corregio och som såldes för 12.398 kronor och en annan miniatyrtav- la — den mätte endast 20 x.17 em — såldes" 1964 för 347.760. En. an- tikvitetshandlare:- 1” Brighton - har de köpt den: för 720 kronor ock: experterna hos, Christie's identifie- rade”den som ett verk av Pieter Breughel: den "äldre. « cs > Firman har' ungefär 100 exper- ter, : vars ' kunnande . täcker.::alla områden, och det förekommer. of- ta att de. upptäcker okända skat- ter; I år identifierades två Rubens |. inom loppet. av fem. veckor, ; - fare. Kemis : ronik "som "ger alla "branschers |; unga: hantverkare tillfälle" att: till- -|ägna "sig" praktiska” kunskaper ' på |dentia: den moderna teknikens spe- :alområde': har: nyss, inrättats i Institutet :”har byggts: :' av i. Handwerkskammer Köln, Köln-hantverkarnas ”central- organisation med. hjälp av:offent: liga" medel och är det första i;sitt slag i" förbundsrepubliken : Tysk- land... Mästare och gesäller: skall | här. lära sig hur. man handskas "med elektroniska" apparaturer som idag alltmera begagnas på många områden,. inte ' bara... inom. indust-... rin. utan också --på : kontoret, : på : sjukhusen och ' till. och . med hemmen där det ofta finns elekt-; roniska: spisar ' och , elektroniskt styrda: tvättmaskiner.” : Igin ,egen verkstad kan han: framdeles bättre: använda : de elektroniska : hjälpmedlen, inom kundtjänsten ; blir han 'den ”utbil-]s dade rådgivaren som: här och .var också utför" smärre reparationer, för: vilka, hittills bara den ibland långt "avlägsna leverantören stått till- förfogande: pe : Kursen i Köln består av tre av- snitt som tar,sju månader var. Undervisningeå. äger. .rum en gång i veckan på kvällen; En solid teo- retisk utbildning som räcker, från de elektrotekniska och matematis- ka grundvalarna till'introduktio-|: nen -till atomfysiken = följs av . praktiska övningar. Institutet. för- "fogar över alla därtill behövliga inrättningar. . De 20 arbetsplatser som - finns har kostat 2.000 DM var, ytterligare 3.000 DM behöver anskaffas till en planerad komp- letterande - utrustning, Vid - kur- sens slut erhåller deltagaren ett diplom efter . tagen examen. En- ligt vad man' redan nu får höra På fackmannahåll torde :de ut- examinerade kunna räkna med ly- jsande chanser. Tillströmningen är i överensstämmelse därmed stor så att liknande utbildningsinstitut . + 4 "Stockholm (rT) 5. . Fiskletningsinstrumentet sohar, vilket populärt. uttryckt fungerar som ett horisontellt) sökande eko- lod; "håller på” att orsaka en' om- välvning inom fisket, konstaterar tidskriften Ostkusten. Sonar finns ännu : på endast fem svenska nordsjötrålare,” men man planerar installationer i de flesta trålarna inom: loppet av de närmaste åren, Det är dyra anläggningar — mellan 27000 och 85000 svenska kronor — men det råder numera inget tvivel om deras effektivitet, Tidigare” sökte - man sill med hjälp av ekolod och mäste Passe- ra, över; ett stim. för; att| få en registrering, ' Med sonar kan man "Ifa registrering På ett stim, som står var. som "helst kompassen runt på upp till någon -:sjömils avstånd. Sonar ger besked om bä- ring på bogen, avstånd och djup. Den arbetar automatiskt och re- gistrerar ekon på papper och med ljud... oo. Sonaranläggningen kommer bäst till sin rätt vid ringnotfiske men den används också vid flyttråls- fiske och under senaste tiden ock- så vid bottenträlfiske. Inriktning- en på konsumtionssill, där kvan- titeten inte är av samma betydel- se som vid industrifiske, har gjort att svenska fiskare varit t skeptis- NN + Sonar revolutionerar. | as : sillfisket ) "Nordsjön ”ka inför möjligheterna för sonar på andra håll inom förbundsre- att' betala sig själv ino ny rimlig tid. En omsvängning är eller- tid tydligt märkbar och intresset för sonar är stort 1 Sverige. In- om loppet av de närmaste åren väntas de flesta svenska Nordsjö- trålarna bli försedda med anlägg- ningen. Bakgrunden till detta för- hållande är att man på senare tid fått belägg för sonars användbar- het även vid trålfiske och att pri- serna på industrisill stigit' till drygt 30 öre. Det börjar nu löna sig, att sedan man fiskat sin kon- sumtionsill, fylla upp med indust- risill. Denna komplettering måste emellertid gå fort då .man inte kan utsträcka resans längd, Ett norskt företag är föregång- are inom sonar och är världens största tillverkare av dessa appa- rater. Nyligen fick :man en be- ställning från USA gällande en forskningssonar för ca 1 milj. norska kronor. Kontraktet kunde undertecknas först sedan man in- hämtat tillstånd av amerikanska regeringen: Denna hänvände 'sig till amerikanska marinen med en förfrågan om ett liknande instru- ment kunde tillverkas i USA, Sva- ret blev att om man skulle för- söka sig på det skulle kostnader- na bli orimliga. . Jen" snar: framtid. publiken v väntas bli in Frågor -om. en ter . det; tekniska” framsteget -an | Tyskland "Isynnerhet ' beträffande'is hantverkarnas medelstora och små 1 företag. "Alla. tre”partier som är; representerade . da Törbuhdedagen |! en. ny" Jag om: bildning, event "Den" ydka förbundsregeringen ekoriomisk maktkoncentrations fa- "sörjer - skötsel". och ..-reparationer . indästrialiseringen'” erhåller .hantverkarnas. företag en rad vik-. stiga Uppgifter inom produktianen och kundtjänsten;:; Hantverkaren atter i z knapphändig; Det finns "all. an- passad . yrkesutbildning. diskuteras k.- för. ögonblicket mycket livligt ij; har' lagt "fram egnå” förslag”. om rien ser .i. en: duglig" bred medelklass |: inte bara en kraft som motverkar ys. Dean ,. Rusks . Vietnamkrav påle de allierade i -Europa kan i.dag endast öka spänningen tvärs över Atlanten —' och skärpa bilden av ett USA som står ensamt på and- ra sidan Stilla havet. .? ,- Dagens Nyheter, : I Företagsdöden, Industrinedläg- gelser och ” driftsinskränkningar fortsätter ätt. öka i -accelererande takt.. Hittills ;1 år har 'nära 500 företag ' måst genomföra ' : eller varsla om driftsinskränkningar el- ler nedläggning. 'I fjol vari det 131, Man talar om strukturratio- nalisering,- Ordet håller onékligen på” att” missbrukas när: man. ”be- betydelsen "gynnsam utveckling, Men är det-'en gynnsam utveck- ling som pågår just nu? Är det t. ex" "gynnsamt att maskinerna och - kokeérierna i massalndustri- | er, hela fabriker; blir. oanvända? Är. det gynnsamt att: arbetarna tvingas: gå sysslolösa' eftersom. nå: gon "omvandling. av. strukturen sällan sker på platser" eller. ens” i regionen, t. ex. Värmland?” y WermländsTidningen; x ksdagenis : insyn. - den statlt” ga "företagsamheten och i de över- väganden som "ligger, bakom "den: nar är. "redan: i dag. alldeles”. för ledning att se upp, så att den in: te: ytterligare” béskärs. ; Regering: en -har: inte : hittills . lyckats: med tänker; att /det vv sig själv Haft. : . . ; "Vad hade ”nänt om det "varit en . en gräns "därunder f efalfer var ra. omotiverat. . Då hade det "varit: mera "rättvist om han slopat den och höjt det nuvarande procent» 1 talet något för "alla. Dörcet fo + Handelstidninge far 2 te Mycket italar för. att reglerin en av "affärstiderna på "sikt Kor mer att helt försvinna, Det. jaktu-" ella lagförslaget synes emellertid utgöra en rimlig - lösning I den; föreliggande situationén. Den nya lagens giltighetstid är "satt" till fem är. Frågan” kommer - alltså” indm: n relativt nära framtid att ' Då n upptås-. till, prövning. 7 I ; Svenska Dagbladet. borgerl'g ledamot som" i "likhet; med socialdemokraten Hans Hag; ' nell ' hetsigt” erinrat inrikesminis! ter Rune” -Johänsson om att "den, ne: stått ' 'i'en bagarebod "och inte ; skulle” inbilla "sig att "hån begrep'.; allting? : Naturligtvis: skulle” detta ha betecknats som ei skandal av stora mått” "och det skulle inte ha saknats” indignerat skälvande ut: läggningar kring det : oerhörda 3 en; sådan förlöpnhing., är det gäl.” ler. hy. Hagnell. blev: inrikesminis«.: terns. tillrättävisning i kammaren: ju: tänkbart. att ordvalet Blir) ett. annat in byken,. tvättas i.den inre” partikretsen. - . - 'Sydsve ska! a Dagbladet ; - Massproduktionens. .. : masskonsumtionens tidevarv, andra sidan är det' hantverkaren - som, ensam är istånd att. tillgodo-. "konsumenternas ' önskningar som" i samband, med, det växande" välståndet "blir; alltmera individu- ella och"pretentiösa., VN Paul "Florian > : :och'" ;nimigräns. 125.000 kronor, Att dra" i Ör. allt "att. drabba” storstäderna. Den | AA: "kommer" att. pli särskilt : betuhg- ltaännfsken: 8 är ti "ande; i. -budgeten ” hös : :barnfamil: jerna, som, behöver större utrym- .men,, Syftade hr Sträng till: att; Jbeskatta. s, kö lyXvillor,', borde "han. ha nöjt sig med utredningens mir, i Sverige är > förmodligen det en: rande" vill skära ned: den egna jordbruksproduktionen till förmån. för'import från andra länder. Man tror, att detta skall göra maten billigare i för -folkmajoriteten, d. Vv. s. dem som ' framförallt .behö- ver köpa huvudparten av sitt livs- medelsbehov, antingen det. gäller lyxmat ; eller. . husmanskost. - har dock inga: bevis för att be- räkningen skall slå: in, Strävan- det är emellertid klart. Och and- ra. länder är. fullt . beredda att bistå oss med vårt livsmedelsbe- hov och att öka sin produktion så att den fyller även de svens- -|ka magarna. Vi ska'inte behöva svälta, påstås det. För priserna lämnas dock ingen garanti, - . "Under tiden sker en kontinuer- lig minskning . av. den svenska jordbruksbefolkningen. Det är na- turligt. Man stannar icke i'ett yrke, :som hotas i sin existens. Men hotet är måhända bara till- da , land i världen, där "de sty-' » Man | fälligt. Det Kan: konima ; nya sig: naler; sedan man .besinnat:' sig. Inte. kasta yxan. i, sjön! Men. de styrandes avsikter är -omisskä liga; .De ”friställda”. söker sig till industrien, som NY hittills? levt på solsidan, Men hur länge det räc-, ker'vet ingen. Mulen himmel kan följa, på en klar. Sverige har.h tills: betraktats som ett: lycko-: land; ..slapp. två 'världskrig” och'- har haft en lycklig balans mellan" industii- — och" Jordbruksproduk-; tion, Skall den balansen nu rub-' bas? ' a 1 Ännu är vi emellertid inte där. Man avvaktar. Jordbrukarna : fort-, sätter att producera, Här 1 Syd- Sverige tar man hotet mot näring: en tämligen" lugnt. Och man trös- tar .sig med att: stränga herrar regerar inte länge”. Och man vet inte, vad den -billiga mat man vinkar. med” verkligen kostar. då den. kommer fram... i. igenom även En fungerande marknadshus- hållning ' är enligt vår . mening oerhört överlägsen . när det gäl ler att få fram ett rikhaltigt ut- bud av varor och tjänster som täcker alla rimliga krav som en- skilda och minoriteter kan ha, framhåller ' Skattebetalarnas För- enings tidskrift Sunt-Förnuft, Tidskriften poängterar :att den inte anser det lyckligt att ”priva- tisera” -"hela i ekonomin, Självfal- let behöver vi av många skäl of- fentlig verksamhet på de flesta av de områden fär den finns. Men frågan är om vi inte skulle kunna förbättra den: offentliga verksamheten genom :att- tillföra den något av det som är så vär- defullt. i marknadens "sätt att fun- gera. ot a «Vad Sunt Förnuft efterlyser är mer prisbildning, mindre politisk styrning, Mer dynamik och an- F till ernas öns- Låt marknadstänkandet” slå -loduglig när det gäller att skaffa på vårdområdena" " Tidskriften tar som exempel” vårdområdet. .I' stället för. över- tron på ”samhällsvård” kan. vi satsa på att bygga upp en funge- rande vårdmarknad. Man kan t. ex, slopa förbudet för privat 'ar- betsförmedling; . Den - offentliga arbetsförmedlingen är ' ju - helt fram . hemhjälp eller . vårdperso- nal av olika slag. En. privat ar- betsförmedling, . som - arbetar «I vinstsyfte, skulle'utan tvivel på kort -tid kunna åstadkomma en ändring härvidlag. Vidare ' kunde staten stimulera tillkomsten av privata vårdhem för kroniker etc, i stället för att med alla medel. motarbeta dem, Medicinalstyrelsen, ' företagarför- eningarna och andra skulle kunna väckas i detta avseende och åläg- gas att hjälpa folk att starta vårdföretag.. Vidare skulle man, 1 stället för det ineffektiva dag- hemsbyggandet. från or ED nas skull; Kundé mån inte anord- na. kurser för vissa byr; att" lära” "dessa s tillämpa, pa g fernå smidigt” och med? mänskliga hänsyn H - Apropå. Nya: -Vörmländihgarne: ;Efter" smakprovyet 1: Hylands; hör- var, för spektaklet skall" heta; värm- länningarné? "Det. finns : tydligen inte" ens Canibgen : av en'arvstråd från det folklustspel, som blivit Och, de läten som "frambringades har på vår salighet aldrig. hörts . i "Värmland, Något så grundfalskt "Lombards . ”dialekt” har”, vi 'äldrig ört; Nej; döp om nyfolkligheten till ”Nya stockholmarne”, Där 'hör problemen tydligen" hemma och »faktörerna' kan' få vara sig'själ va. Vin dom fortsätta att uttrycka inte. vn A a > Säffle-Tidning (ETT ORD Re "PA VÄGEN : Det folk 'som vandrar i mörk ret skall sé ett stort ljus; ja, över dem som bot dödsskuggans' land ray ett ljus skina , klart, (Jes, Jag har aldrig riktigt förstätt | vad mörker var, förrän jag blev fältpräst för 'ett infanteri under ett djungelslag, Nätterna var oge. nomträngliga, och varje mörkare skugga trodde man var, en luran: de fiende. Någon i vär 'gevärsplu- ton brukade sjunga: Jag, vill in: te se solen gå ner”,' När vi såg solen gå ned, visste vi aldrig, om vi skulle få se' den: gå" upp Igen. Men den långa natten fick ett : slut. Vi såg ljuset tändas t östör. Hur härlig var inte den där över- gången från "mörker. till. ljust: Det påminde oss om orden i Första Mosebok: ”Och. Gud sade: ”Varde ljus; och det vart. ljus” "Hur . tryggt var 'det inte. att: veta, att den Ftängsta natt skulle” "upphöra med den uppgående solen! - - Bekymmer, 'fruktan, kommer. till oss alla i livets mör- ka stunder, men .vi: behöver inte förtvivla. . Jesaja förutsade, Messtas 'skulle komma, Kristus, ' världens ljus. Nu .då: han har kemål även inom. den offentliga sektorn, . a RARE . - åsen. kommit, vänder vi.oss till honom som. värt livs djus. att |. synnerligen! försynt, . men det är " 'na f. lördagen skulle vi vilja fråga "| :.som ”Toivd . Pawlos. eller Yvonne NS sig” på "skojarmål angår det oss ”ängslän on
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.