I LAHOLMS ' TIDNING — = L T. Fredagen den 16 ; december 1966 L T = ' Hetsig kritik mot. jordbruket inte ens statssekreterare -Paulsson, om han: bemödade sig om att - verkligen tänka över problemen och framföra / sina åsikter. mera nyanserat, Det ska: dar inte debatten att dessa frå- gor - kommer. på. tal,:.men det | skulle gågna 1 hög grad om-del. som tad upp, frågan” även ville påvisa bakgrunden till den nu- in- te minst' "viktigt. — att proble- men "Inte är av den storleksord- ning. som -. debattinläggen. ibland kan ge anledning förmoda. Nu” är” "naturligtvis referaten "från debatten liksom alltid. ofull- ständigå, Likväl kan det tyckas att. det någonstans i referaten borde -ha skymtat fram att” hr » Paulsson ” exempelvis gjorde en liten antydan om att man från statsmakternas sida ligger inne med möjligheterna till det; vik- ”tigaste" utspelet” när det; gäller att'”aktivt: medverka i stimulan- sen” för de" verkligt rationella - Den bästa stimulan- sen kan nås genom en 'målsätt- ning: för prispolitiken som "med en gång klargör att man i, fram. tiden kommer'att bedriva en sår litik att enheter, vil- "För: någon tid sedan , försig-: ölek en debatt i- Lidköping, an-r - ordnad av Skaraborgs" närings- råd, : varvid bl: :a, jordbrukets situation och framtida. utvegk-|. ling behandlades. Enligt referå- ten " framförde. statssekreterare Valfrid Paulsson - en' tämligen ”. hetsig kritik mot jordbruket. I "ett av. referaten står bl a. att . -”statssekreteraren ' vädjade ' till "> jordbrukarnas , föreningsrörelse att aktivt medverka I 'stimulan- sen för 'de verkligt rationella "enheterna så att dessa inte som nu tvingas ' subventtonera de mindre, rationella”. Av andra de- lar av referatet framgår att det var själva jordbruksenheterna, som” hr Paulsson härvid avsåg. » Det är ett lika väl känt som försätligt resonemang "hr Pauls- son. för, då-han hävdar: att rar 2 tionella enheter subventionerar mindre” rationella' "sådana." Det som föresvävat honom är uppen- harligen likadelningen av meje- rikostnaderi, kostnaderna för: rjölken liksom motsvarande kostnader" 1-andra — förädlingstndustrier. » Det som bäå- "de hes Påulsson.: 'och andra ; lätt ”samt. intransport-|: gen varande" situationen sam 'enheterna”. dan prisp . glömmer: bort: 1 dessa ' : hang ”är-att en betydande” utjäm- : > hing väv fraktkostnåderna måste . ha varit en förutsättning f för att de åtora enheterna ”skulle kom- stånd... Genom stordrif- 'butionen har obestridligen ' väl diga belopp kunnat Inbesparas , åt konsumenterna. 'och såmhält let. Man hade emellertid här » som i- andra, delar av närings- . vet mindre enheter att utgå frän, En” nedläggning- av äldre " iinom, förädlingsindu- strlen” måste: alltså. ske "för, att |. 'rationalise- | "ringen. genom: storföretag: Dettå - "transportav- ” ! kunna . förverkliga ? "ökade melförde | i + hade ' varit : möjligt 7 att, åstad- . komma den utveckling som "skett om leverantörerna” av jordbruks- | produkter i ytterområdena skul- le ha ställts inför kravet. att bå- .de lägga red sina rädlingsen- "heter, deltaga ' 1: finänsierandet A av storä ; : moderna arjläggningar, År ”de "gendr! kohberiträtlönen, upp: ”"korhmatidé ökade tranlsportkost, | naderna? Förmodligen är. "det in- te någon” som tror detta." Troll (DR HÖGA SVRNSK + KOSTNADERNA | nar, -påpekar' d:r "jur, CCR: korny. 1 tidningen . Fö r eta g a ren: överallt rationaliserar man rö- relsen och ändrar" företågsled- - ningarnas sammansättning. Över: allt vinner man litet grand ge- nom. kostnadssänkningar, men - vad tjänar det till när löneök- ningarna intejblott suger upp alla > rationallseringsframgångar .utan dessutom tär på företagens överskott? Dessa överskottsme- del, används nu endast. till en li- ten: del för utdelningar, Större . Adelen går till avskrivningar och , andra sparåtgärder, som tjänar till att finanslera de investering- ar, som krävs för fortsatta drifts- "förbättringar. När denna självfi- I nansteringsförmåga "skärs ned av löneökningar är det tid att slå larm, « Då bör även de anställda sel: + UPP för de framtida riskerna. BKADE KREDITER TILL SMÅFÖRETAG MN In analys av tillgänglig . kre: ditmarknadsstatistik . visar att den mindre Industrin under de senaste . åren "inte endast bibe- hållit utan ökat sin andel av kveditinstitutens "samlade utlä- ning, skriver civilekonom Arvid Sundin 1 senaste numret av In- N dustriförbundets Tid skrift; . Det är endast beträffande af- färsbankerna som smålndustrins andel 1 utlåningen under senas- te åren tenderat att sjunka I jämförelse med. utlåningen tll hela ipdustrin, Trots denna ten- dens: uppgick affärsbankernas utlåning till smålndustrigruppen 1 fjol fortfarande tlll 28 procent av den samlade ”industriutlå- ningen”, vilket är något mer än som motsvarar gruppens andel i hela industrins sysselsättning. Under perloden 1962-65 ökade smäålndustrins krediter från In- « dustrikredit, Företagskredit och affärsbankerna med 45 procent, d. v. s. betydligt mer än en halv " miljard. De mindre företagens inbryt- ning på kapitalmarknaden har . ägt rum paralfellt med att stor- industrins upplåning på obliga- .tionsmarknaden pressats tillba- ka. ie rädlligen ch distri- 1 tligen någon "att det ka: drives "ri enting .om' detta kommenterar, ' tt y ationellt " och : vilka fyner de: anspråk man med hän- "syn, till rådande teknik rimligen kan ställa på företagen" ifråga, också . kommer : att påräkna en "skälig lönsamhet. Med: én sådan målsättning ! kunde man nä långt ifråga om fortsatt. rationalise- ring Därmed. är en dylik! ”mål- sättning på lång sikt även den för - konsumenterna/”och'' hela .samhället ' gynnsammaste. "av referaten att döma sade: itt öka trafikdiseiplinen in € fel, "ej nellér att de visar sig måna om fotgängarnas : säker: het Ad det: ökande trafikvimlet, sVestman- Lands Läns” Tidning med anledning;' av det. förenklade domsförfarandet I trafikmål som skall tillämpas i Stock- .J; Västmanlands "län: ; Jern kan kohåma. att bli räddningen ill och .med I någon. I Å form -sanktionera att. också "fot-; gängarna; lär” sig -bättre "respek: ten > rymdforsk- amerikariska - ningen har nu nått så långt att vi troligen inom 'en icke alltför långt avlägsert: framtid. kommer att. flyt- ta. över. niågot..av de- cirka fem miljarder. dollar "som årligen an: "Den slås åt Pymdforskning tll en 'an- nan" "viktig. forskningsgren; : näm- ligen f oceanografin, sade senator Warren. .. Magnuson. > från staten Washington . när han helt nyligen vi vet mer om månens baksida än om oceanerna, som täcker tre yta och :som : bestämmer allt "liv "I på jorden, .tilläde. senator Magnu- son . som -bl. -a; -är.-medlem -. både av senatens bevillnings-. och rymd I flygutskott;".. , Under : oceaneriia'. Ngger "hela ”kontinénter” »som ännu. är i det närmåste: outforskade, men som man. med .bestämdhet. vet. rynimer' störa". -tikedomar :i bl. a. minera- ler, "petroleum. och. födoämnen. En- bart USA:s kontinentalsockel skul- le, .om "man. åvlägsnade vattnet, erbjuda..en. landmassa. på över två miljonér kvådratmeter, ; a Detta är emellertid varken n j- ligt. eller. önskvärt, "eftersom vatt-. net I. sig självt rymmer :stora. re- surser. som; mot bakgrunden av ;den alltmer, hotande. världshung- vii : besökte” Stockholm. Faktum är att. fjärdedelar av . vår. egen planets möjligt. , "En av ”aquanauterna” ombord på ”havskapseln” Sealab II arbetar under. ber.! vakning av ett stim nyfikna fiskar, ; fer rymd en kommer havsdj en son i juli iår invigde det senas-! te: tillskottet" i” USA:s havsforsk-'relativt stora: djup har bevisats ningsflotta; fartyg, publicerades- den: rapport "om. oceanografisk' forskning och dess . ställts av presidentens, vetenskap- "liga råd. I' rapporten, som "bl. a. T”havskapsel” på cirka 60 meters ger en bakgrund till det senaste djup, Då sträckte rymdfarare och -årtiondets amerikanska verksam- som nu räknar 115 möjligheter . som ' samman- het 'inom forskningsgrenen, fram- hålls det att budgeten för 'den oceanografiska forskningen i USA stigit från 'strax:-under tio miljo- : ner, dollar "1957 '"till' 310 miljoner jorden: i' sin Mercury- kapsel." 1 årets kudget, men rådet föreslår | "presidenten en ytterligare. ökning 'så att anslaget 1970—1971 blir om. kring 600 miljoner dollar,” För att. få ut så mycket . som av. "de ; oceanografiska forskningar | som. pågår ruritom' i "världen krävs ett intensivt inter; - nationellt ; samarbete. Ombord 'på det nya: amerikanska forsknings- fartyget, ' »;JOceanographer”',: . som invigdes av: presidenten = i : juli, tjänstgör under dess'sex' månader långa ”jungfrutesa 'en rad';veten- skapsmän från -skilda länder.: När senator Magnuson . besökte, Stock- holm berättade han att han ' kort efter "sitt besök" i "Skandinavien ämhade bege: sig-. till: Moskva - för att--bl.'a. föreslå de, ryska, myn- fisheterna fren.. internationell | mankallas : för att utera ett avtal om skydd av Den 3.800 fon. tunga 'och 90 me- : 3 världshaven; 3 |, län, ännu; inte; nått en sådan ef- . bör dock betonas att den.tekn ka 'utrustningen, I varje fall" i om . Västerås. och: Västmanlands ' i fekt att: tillämpningen -av fot A & Äger tera -gällande förordningar. Det eRastrotald bristen Kb ten, vilken! .nu' detvis- hjälpas ; genom de stor. hingsånläggningar. runtom .i världen. och. där havs- som .: ter: långa!” ”Oceanographer” är som nämnt -USA:s 115:e forskningsfar: tyg för” öceanografi; Fartyget är egentligen ett-flytande' laboratori- um "med plats”. för 45 arbetande åtgärderna, > fortfarande ' med sin frånvaro. : ar”, rätta : med N mot ' en bakgrund våldsbrott, understryker VLT. affärer! ringen, Ål — ST roa Icke närvarande fiende. . gängarbot är motiverad: "att över- gångsställena ; inte alltid. $varar? mot iden: för” fotgängaren smidi- "kortaste delen -av: gat- hörnen;"aått den variation i. tra- " fikföreskrifterna,' som, borde va- ra grundförutsättningen' för en + sådan : här "skärpning ' av: straff- lyser ' Det -är” svårt Aatt frigöra. sig från den hädiska misstanken att trafikmyndigheterna passat på att bakom trafiksäkerhetens ridå öka möjligheterna till ”botpeng- Man får mer pengar, som betalar fler vakter, som tar in mer pengar o, s, v. Poliser som inte kostar staten något, har man alltid råd med, Elakheten i reso- nemanget - vänder. sig. inte "mot ansträngningarna att komma till |- trafikmarodörerna, utan vill visa riskerna med allt- för flyhänt brottsrubricering på ägt allt slags trafikuppträdan- |" "Seda 1 sitt sammanhang och av ökande tilltagande” atkohol- missbruk, ogenerade s, k. billån och frejdiga. attacker av stac- kars' medellösa' rånare (och snälade polisstyrkor) framträder den nya vällovliga trafikgiven med flera prydliga frågetecken, BOSTADSKOSTNADERNA ” -' visar I förhållande till konsu- mentprisindex en stigande ten- "dens, som ser ut att befästas i år med siffrorna 211 resp. 200 (1949=100),, påpekar ve ec k ans Nästa års stora hyreshöjning- ar innebär framför allt att sub- ventionerade bostäder byggda 1937-63 passerar 50-kronorsgrän: sen I hyra per kvadratmeter och år. Totalt får man räkna med att bostadskostnadsindex, främst på grund av diskontohöjningen i juni 1966, stiger till ungefär 226 mot 208 för konsumentprisindex. Bostadspriserna driver i allt hög- re' grad 'på konsumentprissteg- Men "alltjämt, ligger våra bo- stadskostnader relativt sett läg- re än under mellankrigstiden, . - od "Det iär inte svårt att avliva en vattnet. avsaltas och. blir till färsk- Fvatten, av betydelse inte minst för id : användning Joch: be IYyd on "20 STOR HAvsSPoRSK. . "NINGSFLOTTA. 0 0 ned Samtidigt »som "president: John- " byikén triume för socialdemo- kratiskt förmyndarfänkande att : kunna samla hela rätten att spri- då åsikter, kultur, politik, infor- mation och nyheter med hjälp av radioteknik till ett enda stats- kontrollerat . .mastodontföretag, - för, vilket i sista hand en enda "man. är ansvarig”, skriver Ex- pressen (fp); ; Tidningen insinue- rar. också satt "riksdagsmän . ur andra partier (här menas center- partiet) förmodligen inte vet vad ” de gör när de” röstar mot privat- ägda radio/TV-bolag. -Det är en stor frihetssak de förråder! utro- par tidningen. ” . Expressen har- aldrig riktigt "kunnat förklara vad som menas med frihet i det' här fallet. Att yttrandefriheten inte blir större "har till och med hr Ohlin erkänt längt om länge. Är det friheten för ett mycket litet antal före; tag att göra reklam, så att andra M företag med mindre resurser ute- stängs, .varigenom konkurrensen På sitt sätt snedvrids? ' . Vari förmyndartänkandet lig- ger har Expressen heller aldrig förklarat. Inte heller vad som .menas med ”rätten att sprida äsikter” eller att ”en enda man är ansvarig”, Tror tidningen att hr Palme censurerar varje pro gram? Nej, inga tomma ord kan trol- Ja bort det faktum att den nuva- rande ordningen är den enda som bäst kan garantera objekti- vitet men också kvalitet. +. (Skånska Dagbladet). oo N n- veteriskåpsmän” och | utrustad med /, bl:.:a, en "datamaskin för” lagring av informationer, en rad ”observa- . |tionsgluggar under vattenytan 'o och | en luftsuss för! dykning, H >: PA DE STORA DJUPEN. - "De enorma tryck som -. uppstår när man - beger sig. .ner. "några hundratals . meter, under havsytan gjorde. att .man länge betraktade vattnet. som -en närmast. ogenom- tränglig .”barriär”. för: utforskan- det av kontinentalsocklarna, Så är emellertid inte: längre . fallet. 'I USA har man t. ex. redan: utveck- lat en hel liten 'flotta av. djupgå- ende "fartyg och ”kapslar”. Det hela började när amerikans- ka marinen 1958 köpte schweiza- ren. Auguste Piccards.. ”Trieste”, en slags djupgående. styrbar bal- long "med bensin istället för ,vät- gas. Flottan konstaterade efter en serie dykningar med -”Trieste” att det var möjligt att. bygga en farkost som kunde motstå vwat- tentryck på -upp- till över, 1.000 kilo per kvem., men att en sådan mäste, för att. effektivt . kunna användas inom, oceanografin, vara styrbar. i sidled. ”Trieste” kunde nämligen bara röra sig "cirka 3 meter i sidied nere på de stor djupen. De mest kända av de nuvarande amerikanska småubåtarna = för djuphavsforskning är ”Aluminaut” och ”Alvin”, vilka deltog i sökan- det efter den förlorade kärnladd- ningen utanför ' Spaniens kust. ”Aluminaut”. är konstruerad för dykningar ner på 4.500 meters djup med en besättning på fyra man och har hittills under prov- turer tagits ned till cirka 2.000 meter, ”Alvin”, som är 6,6 meter lång och 2,4 meter bred och vä- ger 14 ton, kan" stanna nere på 1.800 meters djup i ett helt dygn och har en räckvidd på” mellan 30 och 40 kilometer. Vad beträffar ytfarkosterna hör forskningsfartyget FLIP (Floating Instrument Platform) till de':in- tressantaste. Det är konstruerat så att det färdas som ett konven. tionellt fartyg, men när det når det område som skall studeras vattenfylls aktre hälften så att|bB; fartyget reser sig| vertikalt, Det ser då ut som en båt som håller på att sjunka —/med fören lyft högt ovan vattenytan, Fördäck är dock så konstruerat att det kon- verteras till ett forskningslabora- torium i vertikalt läge när under- sökningarna pågår. Det vertikala läget ger fartyget ökad stabilitet och således " vetenskapsmännen bättre möjlighet att arbeta. EN ASTRONAUT BLAND AQUANAUTER. I vor arbeta under en längre tid nere på bl. a. av de experiment som före- tagits med Sealab I och II, Under sommaren "och hösten 1965- till- bringade 28 frivilliga ”aquanau- ter” en och en.halv månad i en ,djuphavsforskare varandra han: "den - för första. gängen: .aquanau- terna stod under ledning av. astro- . nauten Scott Carpenter, som i maj , 1962 hade: färdatsytre varv runt Projektet ' inleddes' 1964 då Sea: i Stel rent ! EEC-myndigheterna har händer- na fulla med stora och oerhört invecklade problem, och detta är väl förklaringen till att. de. hit- tills endast ägnat ett mycket: för- strött intresse åt Englands: och andra utomstående länders ibland ganska "halvhjärtade deklarationer att de nog skulle 'vilja bli. med- lemmar men bara på vissa villkor. ; Nordvästra Skånes Tidningar. "Det kan naturligtvis ha sina fördelar ur partitaktisk synpunkt att frågan om ÖB:s kvarstannan- de eller åvgång görs. till en per- sonlig . omdömesfräga, Men det är hos regeringen ansvaret ligger, och. det. går inte att” glida ifrån den saken genom-att som :parti-|7- sekreterare. Sten: Andersson I”Af- tonbladet be "general Rapp över- väga. om' han skall gå frivilligt. Vill - regeringen ha" ett skifte bör den själv säga ifrån; i annat fall kräve, — som, debatten nu ut vecklat sig — anständigheten... att regeringen | utan omsvep . klargör att det är enligt dess uttryckta önskan som general Rapp". stan- nar. Upsala Nya Tiäning.: Regeringen behåller ju general Rapp” i:sin tjänst. Hur kan, den "göra" "det om den inte anser: ho- nom ”oförvitlig? Den har följake]. ligen, "om "den inte "vill bliv be- traktad : som fég, att. :med all kraft bemöta ' beskyllningar som den måste anse' osanna och "orätt: färdiga. Hittills har man' inte sett lab I sänktes ned till nära 60 me- ; "ters djup utanför :Bermudas kust. Ombord på Sealab I vistades fyral' -aquanauter under '11: dagar. Man -byggde "vidaré på dessa erfaren- "heten med Sealab II, wsori var fern ” meter längre” Från denna kapsel företog man .simturer" för. att gö ra olika observationer och ' "prov insamlingar.” ”Aquanauterna använ de sig då av: en luftsluss av sam- ma "typ 'som? på . en ' ubåt. Såvitt man"! kunnat finna led -inte' aqua- |” nåuterna några men av att under! relativt en längre tid utsättas fö höga” vattentryck; : IN något sådant: bemötande. Vad man. däremot vet är att försvar " ministér Andersson genom en Fut-' :studerad "tvetydighet : har! "direkt skuld, till kampanjen. Nog: hopar sig" indicierna, och de pekär mot slutsatsen att landet styrs av ka - Vad blir skogar : och anära, na- turtillgångar värda,” 'om ”Jandsde- lar avfolkas?.. Och: vidare:: 'skall, äga .skogen och jorden, när den blir; ödemark? "Skall små eeh Stockholm (TT). Bilskatt : per -'k Pikmeter” avgas,” slag,.som” våra --beslutande organ. rekommenderas. ätt: överväg: : : ! inut och , ku sleven liggande. . bilbeskattningen en "i ' möjligaste ' mån. vettig” .ut- inte bästa sättet att beskatta bilar- formning, . Det sket i en”aäartikel i tidskr.ften Ekonomen av skrift ställare Stig I; Rösenlund. ning; som , nu :används är inte de enda - tekniskt tänkbara, lands har konstruerats ett system där ' bilskatten bestäms av mätare: inne i bilarna, som uppfångar..ra-, r' ett” par” upp-t kt är och » motorbrännoljeskatten- bibe- det' gäller att ge den 'nu”i stöp- -hållas som" ”ett : komplement "till Utom-'. den: släpps ut, "medan "bensinskat- på. hut: ärdefullt "det. vägulrym |? me är, 'som tas i, anspråk: at Av de hittillsvarande formerna I för bilskatt' bör kanske : USA den nya.formen. Frågan . är: om na. för .avgaskostnaderna , är+ just bensinskatt. Men idealiskt kan den |: jinte-bli.: En viss mängd. avgaser; Deltre formerna för bilbéskatt- får ju anses :vara olika- skadlig ; : beroende ; på i. vilken omgivn'ng iVem ve ar i ett stort" I sammanhängandé skogsområde ägas. av, ett fåtal tätortsbor,” som fått. dem i arv? Bara ägogränserna . i tid utmär- kes måd :betongplintar, - går det väl "att hålla reda på vem det är X som äger. den och den ”insprängs= da” skogslotten. Men det tro. ligt; 'att' denna' form. ,av : "skogs [ ägande har framtiden för sig? Knappast, Den väg som. regering. - en. förbereder är tydligen s ali sering av skogen, ”Kåriske tänker den ' sig "aktiebolagsförvaltning som en. övergängsform; s Växjöbladet, ; a i Bostadsskojet Stockholm sa som varit ökänt sedan, årtionden > har plötsligt: blivit: "politiskt ' ”upptäckt”.: Den soclaldemokratis- är verkligen festlig. Bara två tölk.. gå man” "verkligen inom det. socialde- makratiska partiets ledning: och regeringen ända” tills nu varit'to- talt 'okunriig om” det "vedervärdiga bostadsjobberi, som, alla andra.-i ländet känt till, Men den. rollen av "oskuldsfull ovetenhet är tyvärr för "vederbörande "oförenlig ” möd ” något "större mätt av verklighets- orientering och. fattni ingsförmåga. Eller också äterstår komedl i nå got taktiskt politiskt syfte. -. N sterbottens-Kuriren, : "Det "förefaller inte: rniigt att valutautflödet genom ;' det svenss ka utlandsturistandet måste; kom! penseras' genom ökad -utlandstu. ideella” misstär : sparsamhet; : liten Re jar. .Falkblicken aller” synnerligen:; ten' nog "måste" bli ganska "likfor- Om avgasrenare "för. bensinmo- diosignaler ' från små 'radiosända- torer blir ett:billigt och använd- re-.nedbäddade . i vägbanan :éler 'bart alternativ måste det på nå- ev, monterade" vid sidan av' den- got sätt ordnas så, att de bilar," na. Det: är naturligtvis. fråga om mycket enkla": sändare : och mot- tagare... Energ'mängden . hos 'sig- nalerna kan' anpassas till olika miljöer och säsonger, så att t. ex. sändarna "i en livligt trafikerad stadsgata' ligger tätare eller sänr der per sändare. tätare återkom: mande impulser. > $- På det sättet. kan man "diffe- rentiera skatten per. bilkilometer |ga och skadliga gaser kan vara en! — eller snarare per bilkörnings- minut, eftersom det är den: tid en bil är i vägen för andra som är relevant här — med avseende som använder sådana får mindre: bensinskatt : motsvarande avgasre-. "narnas "nytta: från " samhällsekono- , 'misk' synpunkt." Man kan tänka; 'sig en årlig restitution på den be-" talda bensinskatten... Men ett så-! dant system 'kan det bli svårt att; få att fungera felfritt. En avgas-[ - Beskattning grundad på direkt: mätning av utströmmande” färli- : möjlighet, Ev, kan man på ett; sinnrikt sätt . inpassa '.avgasbe- skattningen i här föreslagna ys temet för bilskatt, Washington ( (LT). | »— Det finns en möjlighet att amerikanska astronauter kommer att landa på månen redan "1968, om allt går efter ritningarna och inga allvarliga hinder uppstår, sä- ger den berömde amerikanske ra- ketexperten "Werner 'von Braun i en intervju som nyligen publi- cerats i tidskriften 'U. S. News & World Report. + cr — Vi hyser stora förhoppning- ar om att kunna genomföra den bemannade mänlandningen inom detta årtionde. Förhoppningarna att göra det redan under 1968 är avsevärt mindre, men det finns dock 'en möjlighet, säger von raun, som är chef för NASA:s Marshall Space Flight Center i Huntsville, Alabama. Den 54årige tyskfödde forska- ren berättar att den första 'be- mannade " amerikanskå månland- ningen — när den nu kommer att äga rum — främst får till syf- te att demonstrera det faktum att man kan labida och återvända till jorden. De två astronauter som företar själva landningen skall s på månytan i cirka. 18 timmar. Beträffande den = eventuella - Att. människan kan .leva. och dananingsplatsen för. den - första Amerikaner på månen : | tänkbart redan 1968. månraketen' tror von Braun att det ställe där' den ' amerikanska sonden Surveyor I mjuklandade mycket väl kan lämpa sig för en bemannad landning, Han tilläg- ger emellertid att. amerikanska sonder vid tidpunkten för land- ningen kommer att ha tagit en sådan mängd utmärkta bilder av månytan att planeten då är myc- ket väl karttagd och flera lämp- liga landningsplatserj, finns” att tillgå. von Braun får också I intervjun den ofta återkommande frågan om han inte anser att det amerikans- ka rymdprogrammet. kostar för mycket pengar. Han vill hellre vända på frågan: — Jag tror inte att det är frå- gan om vi har råd med ett rymd- program, utan ;snarare om något industriland hår .råd att inte ha något sådant program. De ham- nar nämligen i sådant fall ohjälp- ligt på efterkälken när det gäller det tekniska framätskridandet. De tekniska erfarenheter som blir rymdprogrammens . ”biprodukter? är nämligen av största betydelse; Rymdprogrammet är det mest sti- mulerande som någonsin hänt in- dustri, och vetenskap. mer Ute... :alltihop, säger då hr Sträng” till - :en förvånad Jedning på Götaver- ken och till kompanjonen om:;Ud- devailavarvet; Eriksberg, Och han ;skisserar: ett. ”enda bolag där sten svarar för Nalva aktieka Net. Ena Det blev ingen” affär iv, och det - var nog bäst . 'så. Förresten. itycker ; nog , många : skattebetalare . att staten .k an använda sina : (de ras) pengar på annåt,. + Åter talade Jesus till dem- och sade: ”Jag är världens ljus; den som följer mig, han skal förvis- so icke vandra i mörkret, .utan 123 en 'hava livets ljus”, . " Mörkret hade fallit; över. byn Mokambo I: södra Kongo. Man vi sade mig till dörren till det lilla hus, där man hade” gjort i ord ning för. min' övernattning, I mår nens ljus kundé-jag se, att pas-” torns hustru,. Mama Fella, stod och väntade på mig och ville säga mig något. Med mjuk röst," fylld av helig förundran, sade hon till mig: ”Gud har varit mycket god mot" oss, "Han har gett oss ett litet ljus: för nattens 'timmar”. Hon menade naturligtvis .månen., - "Vi stadsbor, har förlorat käns- lån, för vad mörker: öoch' ljus. be- tyder, eftersom. vi .bara' behöver trycka på en knapp för: att. för- vandla mörkret till ”Njus.”, Men dessa människor som bor där man Inte har tillgång till elektrisk kraft, kan rätt . uppskatta "varje slag av ljus — solens och må. nens "ljus, ljuset från en. lykta eller ett stearinljus. > :. Jesus, Världens Ljus, är en Je vande "Verklighet för alla. som 'le- -Iver"i' själens 'mörker.: I' honom Bär. vi. från. mörke; Ar ljus, ka Yrvakenheten . i denna fråga NM rism i Sverige: vi säljer exempel :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.