| se - . SN > ee LA - | " LAHOLMS TIDNING. I | ” n E = LT nen LT u Subventionerad. huvudstad i öenfralskyet I hn Den feta" danska, mjölken i | Av kapten Uno Hammarström SN vn N nu » annat än extra fet mjölk. Fett- . 7 "bättringar är en god sak, men z tisten Sven: Sundih' interpellerat N träffliga d "teras 2 sverlog " ningar : debatt 1 Fiksdagert "frägar, ' Center: . annat än torra, skrämmande tor- +; Vi först måste ha kännedom om ,. ju redan, i varje fall tillräckligt 2 AN Å ” kurrensföretagen att hävda" 'sig - som I allmänhet är dåligt insatt ' på: den stackars skribenten :i . heten är det som bekant 'så . Tidningen Pa .Köpenskap. jub) "lar över ett par remissvar -på 1960 års jordbruksutredning, I vilka 'jordbrukets ekonomiska! föreningar angripes. Som exem- pel på den landsomfättande ska- degörelse som föreningsrörelsen enligt Fri Köpenskap ästadkom- mit drar man fram vad som nu håller på att ske i samband Imed importen ” av den feta : danska mjölken 'under ' benämningen ”Matilde grön”. Fri Köpenskap hävdar 'nu att det är så gott som omöjligt för de privata kon- och försvara konsumentintresse- na: ”Den svenska ' allmänheten, 1 dessa ting, har på sistone fått tillfälle att studera ett lärorikt exempel härpå: mejeriörganisa- tionens frenetiska 'ansträngning- ar att med alla till buds stående medel stoppa importen av jGrör na Matilde', den billiga och: för- danska kaffegrädden med något lägre fetthalt än den standardiserade” svenska”, NV v. Man kan lätt göra sig en före- ställning om hur tårarna dryper Fri Köpenskap I all hans: om- Sorg om de av föreningsrörelseni . plågade. konsumenterna, I all syn- " nerhet kan" man förstå veder- örarides : bekymmer, då han] måst "tiligripa - uttrycket når "got: "lägre fetthalt”. TI verklig! att” Matilde” grön inte är något halten » är. 9; «-.procent : Enligt : mA mere under: -benämningen ”Matide' grön” är. endast..obetyd- "igt fetäre än exempelvis” mjölk från. Jerseykor.” Det mäste räda :en betydande argutentnöd, när man hävdar att den danska pro- dukten endast har en något läg- re fetthalt än den svenska 'kaffe- grädddens, n..,.+ "över låntagaren. ” göras redan innan ,ansöknings- SLA TILL-N :"Vad händer: egentligen bakom Kulisserha bl. la, på vårt utrikes- departement, "vid de tillfällen då .sydafrikafrågan kommer: upp. till + Härförleden ". .hadex cenitörpar. utrikesminister. Törsten” "Nilsson om'"” eventuella :' ; åtgärder. från svensk sida, I den"del åa som: gälldé sanktiohsätgärderna mot . Sydafrika förekom inget ra ord kring en utredning. Utri- kesministern och utredningen ville" inte gå med på sanktioner som inte ger någon verkan. Detta är ju riktigt, men man har glömt att studera de hittills företagna” bojkottåtgärderna mot Sydafrika. Den, sydafrikanska ty: ranniregeringen har irriterats i -hög grad, Utrikesministern talar om "att > véderbörande stats ekonomiska motståndskraft, Men det vet vi för att åtgärder kan vidtas. Men excellensen rycker bara på ax- larna och | tiden :. rinner "iväg "samtidigt ' som . vederbörande stats motståndskraft ökar. Nej, hr excellens Nilsson: Så "tll nu, menar CUF "organet. ' EXTRAGRÉPP över BO- STADSLÅN nn " Bidrag och lån till 'bostadsför- Jordbrukarnas ' Före ningsblad fäster uppmärk- sarhheten "på vissa "villkor för 13 nen som sökande får kännedom om 'först sedan de ' beviljats. Dessa 'villkor kan avskräcka särskilt äldre personer: ' Efter det lånet beviljats med- delar nämligen länsbostadsnämn- "den "på förekommen anledning” att frågan huruvida ny ägare kan överta beviljat "lån måste|.” underställas nämndens prövning, > När nyfikenheten tonats' ned är det knappast troligt att det danska” tricket får någon större | framgång. "Vi skryter ju 1 detta land gärna med att vi går mot eÅ ökande standard. Det har VI ju också enligt lönestatistiken I allmänhet råd ' med. Under såda- na förhållanden är det knappast konsumenterna sär tilltalade av en "sämre: produkt därför att denna” till” äventyrs Så: vida 'inte' nyfikenheten på ut . ländska varor alltjämt är sådan -som den var på Gustav ”Wasas "tid. Som: bekant : dundrade vid "något tillfälle den gamle strängé svenskarnae troligt att kan. ”landsfadern vara något billigare. i mot: -lust att köpa utländska varor; Han ;Forna', fällde vid ett 'sädant lll i fälle, uttrycket "att. "svenskarna trängdes "kring de utländska: var ;Jiksom' "svultna :'' svin frängas kring” mäsken och dra: Ir varje fal finns" dé skä OS ”att” "Uppmärksamma. Fri Köpen- . "har" i skäps hårt anströ gda argumen: "det" s aste: halväre ökat i 'snabb takt, påpekar Haningen .Företagaren: Mp Det går inte längre. att; ala - om ratt: det-:som sker, endast är "str ukturrationalisering ": ” dämpning av. de konjunkturerna. Läget är allvar- ligare > "och överhettade än så. Vid en jämförelse med den" senaste "dämpningspe- rioden 1958 visar. det sig näm: Jigen, att det nu i en. helt an: nan :grad' än: då: är "fråga "om driftsnedläggningar. -Den "gånger ällde "Den: det. mest permitteringari., väsentliga skillnaden 'mel- lan 1958-och 1966-är. helt: enkelt, .att kostnadsläget nu -;håller.. på a : att.sbli "svensk. industri : mäktigt. . övers Vår "konkurrenskraft hår. försvagats: på "grund "av. de priser, som svensk industri mås: te: betinga sig. Den: erkänt höga : kvaliteten på' svenska: J produk redskåpsnämriden fört; psykolo: "ter'räcker inte som försä nings: argument. allt — i. Sr ra säljas.'R :Kvaliteten "Inte fall skullé det gå ba- Rolls: "Royce på: jpile Ne Nu. har generalplanen för Stock- holm lagts fram, Staden, varmed vi "givetvis: menar: Stockholmsom- rådet,. beräknas växa från 1,3 till 2,2. milj. invånare år 2000. Det gör närmare: 30 000 om året, Var skall : Sverige—Europas mest un- derbefolkade ”'land- — "ta dessa ifrån? Från” landsorterb som hit-| tills förmodar vl att svaret. lyder och -de:- kretsar: som stär bakom generalplanen , är ' sannolikt be- redda' tillägga "att storstaden kan inte motarbetas. ' Den växer vare; sig. .vi vill-eller inte. Den drar. människorna till sig genom den| överlägsna ”service som . där er-, bjudés.: Denna : dogm . som av vis- sa ekonomer, stadsplanerare /och/| inst: stockholmspressei är | äratal känner, (förmodligen de; flesta igen.:. En man, som från sina veten- skapliga" ; utgångspunkter. ägnat iproblem en'närmare studie ”professorn>+, vid : Stockholms Hangelshögskola w.: William-Ols- soi och -han redovisar 'nu. dessa | i en på Industriförbundets förlag | utgiven . bok; : -”Huvudstad” och landsort'!,. Författaren gör där rent | hus: med de flesta tvängsför eställ- ningarna - angående : storstadens och speciellt ; Stockholms; expan- sionsdynamik, .. varmed man. hit: position. gentemot den osunda ut: veckling : som :' sker. : "Det: finns. inget ödesbestämt. a och ;: inga ' övernaturliga f igång som gynnar. stor- Allt: är:. produkter. av | mänskliga." åtgärder.; De: schwei- ziska storstäderna "visar. ingalun- da, samma. expansion." och; Bonn har endast, obetydligt vuxit, sedan ded'”blivit -västtysk. förbundshu- vudstad.s Stockholms tillväxt. är helt att "hänföra". still den ständiga utvidgningen. av .. statsmakten i Sverige." Vårt land är nämligen” i hög grad centralstyrt med stark maktkoncentration, i uvudstäden, medan Schweiz ”och' Västtyskland är decenträliserat styrda: länder. Sverige: får Vi-dessutom räkna med :".en', makthungrig statsmakt som” vid: gt vill gripa” in på allt flerd,tområden. ; Detta. leder." till betsverk- och utvidgning 7 e gamla. . Skall. man» komma ; tta, med detta. problem, kan tillägga; erfordras .. alltså. : ent radikal; rändring. av den svenska | hand ;borde: vara möjlig mån landsorten” få för, SRA : OLOCDÅA "vad "så" den: prisade : servicen. i Stockholm: : beträffar; förefaller ä lä därmer- inte vara; så.. helt. Bl "a rsvar, och. denna- ; har "ningar vå; "värt goda" namn: och rykte; gens Nyheter: AF "Ännu Intressantare Iertid utomlands, . skrive Da: rs emel; om" myndigheter ; och /rei "gering har 'gjort ' vissa" jakttagel- ser av "värde -för: sin fortsatta "verksamhet för att förhindra ett "upprepande: av: "den; "svarta . vec: kan i Sverige och: om press och | > andra massmedia drar skarpare lärdomar - av "saken. än ' vad. den fram » dessutom "långt innan : "8, k, pressetiska kommitttén kom "till, ”av 'någon:" anledning : affärens snöpliga slut stod -doomtvistligt > klart "för. alla. - När detta: lurendrejeri och "'provokationsspektakel ::> under djupaste frid i landet kunde dra både rutinerade :pressmän”” och myndighetspersoner . vid" näsan, så totalt,' och när alltför många ansvariga alltför "länge försökte ; hålla" masken fastän de : redan tappat ansiktet — vad skulle då inte :kunna hända i.en mer lad- 7 dad” allmän krisstämning? 's5 " Olusten" inför” det skedda” och lusten att helst dra ett streck' över "flesta : opinionsbildare har ” åtminstone . underlåtenhetsansvar, "fresta "till passivitet > och snar ett försyndelserna, i: vilka de " opinionsförmedlare "och kan glömska nu sedan en formell av. bön gjorts. Men det gäller här Tnihdre att dra fram "syndabockar, på nägra | . håll ä än att dra lärdomar på'a alla. Prövningen gäller om den nye ägaren kan antas ha förmåga att fullgöra sitt . betalningsåläggan- de, om köpeskillingen överstiger skäligt. belopp och. om den nye ägaren efter behovsprövning be. finns böra överta lånet. ' Pröv- ningen av. köpeskillingens stor- lek avser att motverka spekula- tion, heter det. Om ansökan om övertagande av lån avslås,. så uppsägs' länebeloppet i regel till betalning, : Om dessa, villkor är väl i och för sig inte mycket att säga, men man får nog hålla med om att.de betyder ett extra: grepp Därför borde villkoren bekant-' I - och måste bekämpas - >. Riksinsamlingen mot cancer ". Cancer kan sc c Postgiro/Bankgiro. "901951 - Riksföreningen mot cancer framträder inom sjukvåra, hotell- verksamhet, m. m.. åtskill'ga :bris- ter; ' Till - detta: kan - läggas ,att" [stader ”träfiktekniskt inte fungex.! rar, ": något .”sorm - helt .” .samman- hänger med dess uppbyggnad. -påd ch - halvöar". och "knappas kan” rättas till. med nya trafik leder; om "inte samtidigt "expan sionen dämpas.” :: Därmed ' kommer:' vi "in på frå gan "om subventioner: Stockholm har ju krav på riksdagen att del- Ita "i 'träfikledsbyggandet. och ofta har: påståtts att 'staden;'-som':ge- nom ;sina "höga, inkomsttagare geri statskassan " mera”, inkomster per capita än övriga landsdelar, skulle subventionera riket i övrigt.” Men då till .' Stockholm" koncentrerats Jedande administratörer inom stat- liga verk, - organisationer, . bank och; försäkringsverksamhet,. åtskil- liga handels-. och ' industriföretag amt dessutom "stockholmarna se- He reali érats, bi roende på. bris- tande. . resurser. . - Skall, man, ta fram någon' orsak. till varför -det od ivit 'så, skall man” beka” 8 kolreformatorernas iver och, kanske ännu mer, "på Pedagoger- nas och” politikernas” bristande dock! Unte” var, "så 'dälig, — - och ; absolut, inte så dålig .att ett bätt- "re sakernas tillsånd kan uppnås genom fen. halvmesyr. "Men det - fördes på alla. håll. en propagan- » da, som; avsåg: ätt: undervisa po: «litiker och: vanligt gott: folk om att den gamla” skolan var” för- legad,. efterbliven ” och. ..därige- nom” skadlig. Det ' hörde till den ÅS. kö radikalismen att försöka" få "människor. att inse, "att, den gam. ila skolan. snarast borde"bortra- :tionaliseras, ' om inte: folket” skul- "le komma” till skada, SR Och "eftersom . människor . ju "gärna: vill vara radikala i såda- na stycken och” eftersom det | . fanns en på sina håll, nedärvd ; misstro mot den skola, som en "gäng; var ett. av de bättre situe- "rades privilegium, så var över- ”tygelsen om”? :vikten av dess sna- ra hädanfärd. inte svår att 'ska- Sydöstra Sveriges: apparaten 'sätts igång. ; Dagblad; 3), . tills: sökt dämpa. landsortens. op-1: ” insikt, om? att den, gamla skolan . dan . första i världekriget kunnat tillgodogöra ' sig : dyrortsgfruppe- ringens högsta löner, vilket allt lett -till ett gynnsamt skatteläge, är det inte underligt att det stat liga skatteunderlaget. blivit rela- tivt större än annorstädes. Men så har svenska folket bäddat för sig utan att direkt förstå kon: sekvenserna, Professor Willtam-Olsson tar emellertid upp subventionsproble- met . från... nya utgångspunkter. Stockholm drar, den största för- delen av statlig subventionspoll- tik, Genom att. de flesta bostä- derna kommer , till där, tar sta- den huvuddelen av bostadssubven- tionerna, ; Genom; att också där finns det största äldre ibostadsbe- ståndet, subventionerår hyresreg- -lleringen främst" Stockholm, Den gagnar speciellt de individer, vil- ka kan bo kvår'i1'stadens mest eftersökta - bostadslägen, ” medan yngre familjer trots: bostadssub- ventionen .: tvingas betala ;, höga hyror” i: periferin. Men de senare sybventioneras - också, genom att trafiktaxorna hålls under: företa-, genom möjligheterna till avdrag för resor --vid ' beskattningen, ' vil- ken. fördel givetvis mest kan ut: nyttjas i i Stockholm: vr ” FUNKTION - | «t'Tillsammans :blir ottå ett helt system :med invecklad 'subventio- ra .orter-..i landet kan utnyttja, ] men där dock Stockholm tar hem” huvudparten; » Genom .de . olika; subventionerna, "som : främst . får betalas av landsbygden. och :stag-' nerande : mindre : orter," har den broms . på vad det; ;kostar att bol i 'en storstad, blivit satt ur funk-' tion; :I-+ stället har - boehdet där: premierats, 'Ett slopande av t. ex. hyresreglering och resesubventio- nerha skulle enligt författaren le- till lägenheter "inom ' och utom Stockholm, som”. gav, folk efter deras: behov "och. inkomster "mera Jämpade lägenheter samt dämpade” "den allvarliga : överhettningen . på "bostads-' och "kapitalmarknaden, . .. "Proféssor., William-Olsson tange- rår | också" vissa" bygdeproblem. "Han skildrar den duktige yngling- ens marsch från. hemorten via gens... ekonomiska . bärighet samt [d:gheter, över vilka vi människor "Itiverat att införa något som kun- en eller annan mindre stad för att till slst hamna 1 administra- tlonstopgens Stockholm. Han be- rör också den ökade fjärrstyrning- en av människorna och den oro detta föder. Där har vi centralise- ringens motsida med avfolkning o, dyk. och detta problem måste tas. med » allvar, ' Oron avfärdas visserligen med slagordet bygde- romantik, men denna är I. grund och botten endast ett uttryck. för att duktigt och ansvarskännande folk hindras från att verka 1 sina bygder, framhälles det. Författaren frågar till sist om tusen och åter tusen'administra- törer år : efter: år skall 'anställas i Stockholm och om stockholmar- na genom ' hyresreglering, bostads- subventioner, Inflation och rese- understöd skall befrias från. att fullt betala, vad. det 'kostar- att bo och arbeta i staden" eller om möjlighet finns : att . I - något av dessa avseenden kunna ändra po litiken. : Som av 'ovänstäende” framgått är Stockholms starka tillväxt inga- lunda. betingad av nägra omstän- inte kan.råda, .Snarare'skulle. vi vilja tala: om en, subventionerad hälle, där” det 1 stället vore mor de kallas:-regional demokrati. En stad som: Stockholm är heller ing- en förutsättning för välståndsut- nering, som: till viss del även and-, da: till en. betydande, omflyttning ; vecklingen, som det' ibland heter. Välståndet är snarare orsaken till att landet har råd hålla sig med en dylik' huvudstad och dessutom "har råd med 'den; förslitning, som där ständigt ' tär" på dess inbyg-]: gare. tills för litet beaktats. i den all männa. ' debatten. sagts, att detta .allenast skulle an: gå. dess" egna. invånare. Intet kan vara . mera felaktigt. I stället tor- de det: finnas: anledning för oss ute i landet att i tid se upp. och Noggrannare. än . hittills granska vad som. sker 1 den .staden,'..1I 'met fortfarande utgör. en; latent huvudstad i ett centralstyrt sam-|' Stockholmsproblemet .. har nit- i. Ofta... har . det] 1 världsläget är onekligen fullt. av. frågetecken, Förutom faran från Vietnam. och, Kina måste. man tills vidare även räkna med att — trots. en relativ avspänning. I Europas mitt — det tyska proble- fara för världsfreden. Man sätter givetvis , sitt hopp till ''att..den stora ' koalitionen i Bonn. under sämverkan . med .: stormakterna skall lyckas åstadkomma en bätt- re tingens ordning i förhållandet mellan Öst- och Nästtyskland. Men vanskligheterna är i det stycket alltjämt odiskutabla.” Ingen kan förutsäga .våd som kbmmer att inträffa 1 vår” världsdel i 'anslut- ning till'en världsomfattande kon- flikt, även om allt för. närvarande tyder på att. dennas tyngdpunkt torde komma, att svara förlagd till! Aslen — åtminstone År -begyhnet seskedet. / . . Sydsvenska, Dagbladet : Visserl:gen "Kan" man i aldrig så' noga veta” hur” mycket. som är verklighet och sken. 1 den ryska | försvarsbudgetens'- fluktuationer;. men det! är "alldeles "tydligt 'att' Moskva talar om ökad fara. Stock- holm talar. om minskad fara. le Mandelstianingen; > Under de senaste 24 ären - — uppgifter. föreligger. inte för Jäng- re tid bakåt .— har i gehomsnitt drygt :. hälften; av samtliga ” vars- lade: nedläggningar skett "såsom interna. koncentratiorier : 'öch om. lokaliser: ngar av... enheter ot. åtskilligt i "dagens den. för' Stockholms "osunda. till- vårt ' folk" sluta: upp, därest: dessa : frågor aktualiserades: och krafti- sämhälle, som” bl.”a, utgör grun-. växt, torde" också "majoriteten : avi | -gare än hittills: fördesf'fra fram” inför företag som” "förtsatt 'sin' vérksam- het. Den andel ned äggningar som inneburit. att ett. företag helt upp- hört med sin: verksamhet: har: så lunda. inte ökat ” nämnvö hänlit "sig" orakrinig 50” procent i Stockholm "erT) i : Den. planering, "som 'nu sker av nya, mentalsjukhus eller moderni- rsering av. gamla och nedslitna' an- läggningar. överensstämmer > inte med de: krav. mdderh? psykiatrisk tsjukvård ställer, hävdar . , överlä- Käre: Rudolf , Schlaug, ; Västerås, i keng-artikel i:.' Landstihgens.> Tid- .'Dr Schlaug. har varit an- litad 'som -rådgivare, vid planering av' psykiatrisk sjukvård. : | Den modell: efter vilken ' man arbetar, kan i korthet beskrivas så, att Vissa gamla mentalsjukhus, isolerade" från övrig ' sjukvård, ”upprustas” och byggs. ut och att man planerar: nya” "mentalsjukhus is närheten av! eller sämmahbygg- da med' kroppssjukhus. j Man "kan tex. "peka på Nyköping, där man bygger ett" mentalsjukhus ' i 'när- heten av lasarettet, eller på Vär- namo," där ett nytt sjukhus pro- jekterats, bestående av ett men- taälsjukhus. med : 300 platser "och ett . kroppssjukhus med 478 ' plat- ser... Man ” menar sig därmed ha ”intergrerat”. méental- ' och ' Kroppe sjukvård. > Lika litet som det kan Komnia ifråga. att bygga ett .”kirurgiskt sjukhus” , med., 300 -' vårdplatser tillsammans "med ett allmänt sjuk- hus med lika. många, kan man ut- gå ifrån. att de psykiatriska sjuk- domarna är. så enhetliga, att det är. möjligt och lämpligt att akut- klientel, kroniskt; invalidklientel, rehabiliteringsfall och vad annars kan: komma ifråga, hör: hemma inom .samma sjukhusenhet. = - opinionen; NN er NET Schlaug" "ifrågasätter sålunda ' om -mentalsjukhuset — må vara :att det är sammanbyggt med” ett a! nat "sjukhus. — är d ndamål enliga, vårdenheten trisk sjukvård, ' - ma” på felaktiga vägar om. vi in- te. noga "och. konkret ' överväger: vilka krav, som bör "ställas på de: psykiatriska sjukvärdsinrättni garna. Allt för: mycket' 'uppmärk: samhet koncentréras' på nödvän- och omoderna mentalsjukhus med nya enheter; ” Pat a Det riktiga måste, vara "att för- utsättningslös gå - ut: ifrån... det Psykiatriska > patientflödet och studera hur : organisationen -- bör utformas när.. moderna s behand- lingsmetoder kommer till konsek- vent' användning; Har -man” inom hittillsvarande plånering tagit till- räcklig hänsyn till den revolution inom . psykiatrin, . som : modern psykofarmakologisk. . behandling medfört eller kan medföra? Den gamla "uppbyggnaden ' med skilda sjukhusanläggningar - : för psykiatriska! sjukdomar och för kroppssjukdomar är inte -längre berättigad," . En" samordning". av sjukvården nås emellertid inte ge- hom att-enbart föra de; skilda sjukhusen: nära varandra geogrä- fiskt eller, ens genom att bygga ihop dem. "Det viktigaste är hur strukturen 'av' vårdförhållandena är "utformad. Det'är' denna - som inom Sjukvårdens "alla grenar, Washington (LT) ' Fordstiftelsen "har | anslegit 101 milj. dollar till försökssändningar av en serie TV-program. Avsikten är att fästa uppmärksamheten . på de” möjligheter som ett landsom- fattande reklamfritt TV-program skulle erbjuda... Ett. sådant pro- över hela -USA med hjälp av-kom- munikationssatelliter : och skulle sändas i direkt konkurrens: med de - tre, nuvarande ' kommersiella TV-näten för att ge de amerikans- ka. TV-tittarna, så. många av var- andra ” oberoende programalternar tiv som möjligt. Det. nu beslutade "anslaget. skall gå till en serie program som kom- kommersiella. TV-stationer ” som drivs av National, Education Tele- vision ' (NET). Fordstiftelsen har varit den störste: bidragsgivaren till: NET:s sändningar av kvali tetsprogram, : Försöksprogrammen' "skall sän- das varje vecka och meningen är Jatt ' ”låta ledande 'intellektuella och kulturpersonligheter- presen- tera dagens :stora frågor”, enligt Fordstiftelsens nye. ordförande Mc George Bundy. Särskild vikt skall också läggas vid sändningar av nyhetsprogram, : kommentarer -och : debatter av. högsta kvalitet. Mera asklamfel TV i i USA? oF ordstiftelsen: ska” pröva gram skulle kunna återutsändas' mer at sändas över de 125 icke. "gom ett led i sin planering. har Fordstiftelsen ' till" Federal Com- munications . Commission inlämnat en ansökan om att få upprätta ett system av kommunikationssatellis ter för återsändning, av .ett fast sådånt program över hela USA, Om . denna ansökan bifalles kom- mer systemet att kunna tas ibruk om ca två 'år.. Stiftelsens , inlaga till FCC omfattar 300 sidor, |. . För att upprätthålla satellitsys- temet och: sändningarna "behövs emellertid ”ett' årligt federalt 'an- slag på minst '100 milj. dollar. och ett lika stort tillskott från enskil- da donatorer. Amerikansk radio och TV är nu inte beroende av några anslag från statsmakterna och inga licensavgifter 'tas' ut, då företagen finansierar sin - verk- samhet "uteslutande med feklamin- komster. "Fordstiftelsen hoppas att den planerade programserien skall "bli av sådan klass att dess förslag om ett konkurrerånde reklamfritt TV- nät vinner allmänt stöd. I sin in- laga till FCC redogör -.Fordstiftel- sen för hur TV-företagen arbetar. i de länder där sändningarna stöds av allmänna medel. Särskild ”upp- märksamhet: ägnas . förhållandena i Canada och Storbritannien. Nosa or psykia- > i. andra länder. att” öka: den' rena -f Vi löper allvarlig: risk att kom: digheten av "att ersätta nedslitna, både, kan: och bör vara 'enhetlig |: "Även om det - är - möjligt : f Gunnar Sträng och hans kolleger” j kapitalhjälpen: till | u-länderna, måste de. privata investeringarna öka' avsevärt om svalget mellan rika "och. fattiga ' länder så små- ; ningom skall. kunna : fyllas, skri- iver Birger Viklund, internationell. sekreterare i LO, 1 senaste num- ret: av Industniförbundets. Ti - Artikelförfattaren, som redogör relsens syn på. privata. investe- ringar "i u-länder, tar, bl. av upp frågan om” statligt stöd. till : iprf vata- industriinvesteringar: — En statlig hjälp för att un: derlätta . privata” u-landsinveste- men" av skattelättnader, investe- rings-. eller. kreditgarantier, bör som: motprestation" innebära krav att investeringarna även leder till uppbyggnad : av. sekundära indu: i Handsiovsteringar > 2 för- den -svenska . fackföreningsrö- |.” ringar, vare sig.hjälpen får for-'F iflera äre. tid. Nedläggriingarna till följd av, medvetet styrda företags- koncentrationer är helt enkelt ett tecken på att många produktions- enheter. inom; svensk industri mn v ternationellt sett är för små” "och att en "anpassning: mot 'en mera optimal. produktionsstruktur nu är .på gång, : Bengt Rydén i Eknörnlsk' mn . De statliga bölägen: bör” 'sam-' manföras ' under” ett särsklit" för- vältningsbolag . i syfte att. Astad- komma en mer "affärsmässig" led- ” ning och såmordning, enligt". ett förslag. som nu” diskuteras” inom regeringspartiet! I praktiken” skul- Je detta bevisligen bara innebära, att förluster på ett håll täcktes av. vinster på” helt Jandra” hall, utan -att” värken” statsrevisörerna eller. allmänheten. fick någon' möj- lighet till: insyn: och kontroll. "Alt. ts ull. verklig” ät. klara med att bäde" lagskrivare mäste -g göra "sitt. vilka de nya "taget" skall bli: förefaller sslonssakkunnl- föreslå S vatten- och luftföroreningar : :samt buller ' och.” "andra - "störningar”, Länsstyrelserna ” söm ctillsynsmyh-” nu: dessa myndigheter. får: inrikta. rätta; under svåra klimatiska hällanden:- Det. nya statsrådets anlände” till . slottet i snöglopp — ..tankarna går ofrivilligt till Dagens Nyheter och Svenska Dag- boxningen, och man har inte: ord starka. nog . för att. -uttrycka sitt förakt" över att. våra riksdagsgub-. bär «inte. omedelbart nappar. på strier. och att en del. av investe- ringarna, går till sociala inrätt- , ningar av olika slag.' I udländer;: som tämligen okontrollerat: inbju-. der privata linvesteringar ' från männa sektorn är utomordentligt liten,. måste” 1 stället de privata; företagen ta. på :sig en" stor del av ansvaret för åtgärder. som i; länder. med en intensivare ekono- misk "planering åvilar den' allmän: na .sektorn, ! ers ioa I SLAPP. MOTVILJAN! "Problemet att få igång; småfö- retagande och andra' utvecklande krafter i anknytning 'tilt större industriella projekt i u-länder bör bli föremål. för ökad uppmärk- samhet, ” skriver: pol. mag. Jane Bröms, | Industriförbundet,;. i. en annan artikel i samma timmer av tidskriften. ' Vid sådana projekt börde exem- pelvis ' SIDA 'kunna; assistera -med att. sända 'sociologer och” andra | socialvetenskapare' som 'régistre- rar vad som sker när modern tek- nik och modernt företagande bry- ter 'in i en helt outvecklad miljö. Yrkesskolor . och ' andra ' åtgärder för att skapa. företagaranda och ökad ' aktivitet 'kring det. större projektet borde: också” vara ett fält där samarbete företag'— bi-' ståndsmyndighet skulle kunna ge ett gott utbyte. . Biståndsmyndig- heterna bör släppa mycket av en engagera sig i samband med pri- vata . vinstinriktade ' projekt. Deln bör lära sig att acceptera de spel- regler som gäller för privat före: tagande och i 'stället vara' bered: da att komplettera de luckor som kan uppstå.. Industrialiseringspro- cessen är så viktig att vi inte bor- de ha råd att. vara moralister på denna punkt, I H : Den mest inbringande affär man kan tänka sig. skulle : vara att köpa människor efter "deras verk- liga värde och .sälja dem till det pris. da själva sätter på sig. . industriländerf och. där den all” fortfarande bestående motvilja att |. förslaget" och, "bestutar., om, dant. förbud. : Men : samtidig fort- sätter tidningarna: -att- på" sport- sidorna backa. upp dom som yr ker om att slåss”. och att dä ned , göra dem till de. kändisar. som de nu: tydligen är. I Gick" .det :inte -så ; kändis” på att' "slåss så skul er kanske inte; bli. så störå pengar .: fall inte, om man ' får stryk,.: : Han kom till” sitt. eget; och hans 1:11 - Den romerska saturnaliefesten. började den 17 december ochhöll den religiös prägel, eftersom den var förbunden med dyrkan av den romerske guden. Saturnus. . Men dess - religiösa - mening försvann. mer och mer. Högtiden blev en' vecka i dryckenskap och utsväv- ningar, På 300-talet bestämde så de: kristna : för, att övertaga denna hedniska högtid. De förvandlade den till 'en. kristen helg förr att - fira: minnet av Jesu födelse. 8 "Nu är frågan den — "kommer denna kristna högtid att försvin- Na så:småningom, så att denna helg på nytt blir en hednisk fest? Det är så: lätt att -tappa. bort ju- len; Om "vi :inte tar oss i akt. :-Du och jag kan bjuda in Jesus- barnet till att vara med i' vårt julfira be djan 8 genom” att uppriktigt ”0 kor till mitt. h Herre, järta rat "Det finns rum. i. mitt. a för dig”, nr rta -huvudsaklige] spå rådgivning . Nu vill! många tidningar; med - ispetsen, förbjuda. proffs- ” att slåss om. Och: att slåss: gratis > är. säkert Inte lika roligt. I: varje H FD. togo Icke emot honom: (Joh. . . På i en vecka, Från början hade '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.