Xx i I H ser LAHOLMS TIDNING. ' I + 4 : = L T: Torsdagen den 22 fsegmer fö 1966 L T: =- Radio Vi i Fortsättningen -; : - Riksdagens beslut om radion och televisionen häromdagen in- ”nebär, att Sveriges Radio även 1 fortsättningen får ensamrätt ” på --radlo-. och televisfonssänd- ningar. - Det Annebär "också att vi får ett andra televisionspro- gram vid ärsskiftet 1969/70 som vid starten täcker omkring 75 ” procent av: befolkningen och " som ' efter ytterligare ett och "ett halvt "år beräknas kunna], mottas av 93 procent. Ledning- en av Sveriges Radio skall som ” hittills utövas av styrelsen och ' radiochefen. Därjämte skall före- , eget, ha sex; självständiga ' pro- Y gramenheter;”. en för ljudradio, en för det: första televisionspro- w grammet; en för det andra tele- vislonsprogrammet, en för ut- hbildningsprogram samt en för utlandsprogram. Den sjätte pro: gramenheten skall distrikten ut- göra. ” Det ' förhållandet. att "de två televisionskanalerna ”skall hand- has Säv: var sin! "programenhet ger. förutsättningar för. tävlan mellan de två. kanalerna som kan stimuletä : ;programarbetet. Genom att -båda. televisionspro- | Brammen finng' inom samma fö- : retag [6 det å-andra sidan fin nas mi ghet' fill sådan” samord- öser att prögramkonsulmenterna utsträckning -, får .möjlig- her ätt vid samma tillfälle välja |; bland ogram: av. olika karak- tär: d " Den starkare ställning” som , distriktsorganisationen ges är att hälsa med .tillfredsstätlelse. Där- igenom ”kan” man ta till, vara : Programstoff i landsorten" som man fön. inte kan" använda; Dessutom tillgodoses. det. krav. En på decentralisering, som; "mäste. "ställas: på' ett "sär expanderande" : företag som Sveriges: Radio, 'g e- nom.:att: de regiohala' enheterna |: tilldela ökade” resurser; Det: jär meningen, ätt. distrikten för var- | de är. skall få kostnadsramar' för sin "verksamhet; Såsom . centér- | -- » partiet . framhöll "i sin "motion LÖNER. ocH Ko PENADSSPI VU CRALENT ” - påverkar också "priserna på > Jordbrukspröduktet ' sam" fn stort sett får. följa den allmän- påpekar; Jord: - "na prisnivän, ; "hb ru ka rnas "Enligt iden irirågel som: är användbar I. detta" sammanhang kan” en ' höjning av FEprödjice priserna med :t,.ex.bs" procedg , beräknas medföra. ca 0,5 procent ökning' av :levnädskostnaderna: — alltså .:med tiondelep, av dé na stegringen av'-den-allmän«- a... prisnivån, Jordbruksutred- ningen föreslog som bekant att. priserna på jordbruksråvaror under de närmaste” åren" inte skulle tillåtas stiga fullt. lika mycket som den allmänna pris- nivån, vilket förslag —' om det förverkligas —- kommer satt få mycket liten effekt på penning. ; värdeutvecklingen, Det är emel- Jertid populärt att skjuta in sig på jordbrukspolitiken, eftersom vi här rör oss på ett område, där . statsmakterna har prisrörelserna under effektiv kontroll. . Denna kontroll är det pris | " jordbruket får betala för. det gränsskydd . som 1 näringen åtnju- . ter. > DEN KOMMUNALA VERK: SAMHETEN ÖKAR ' "ständigt 1 omfattning, Till stor det är. emellertid '"konimunernas uppgifter reglerade genom stat- liga « bestämmelser, skriver Svensk Politik. (cp). Sta- ten är dock Inte benägen att be- + tala, för sitt inflytande. Av äe kommunala utgifterna på ca 18 ">. miljarder bidrar staten med yr N ran or vo -Den för kommunerna ogynn- samma kostnadsfördelningen har nödvändiggjort en kraftig höj- > ning av kommunalskatten. Den- na har höjts med i genomsnitt över 80 procent sedan 1950-talets början. : Nu. är den genomsnittli- ga utdebiteringen '18,29 kronor pr skattekrona. Siffran” torde snart vara uppe 1 20 kronor — om "det. "inte sker en ändring i kostnadsfördelningen ..:. mellan staten och kommunerna, + i Den kraftiga" höjningen "av kommäåinalskatten ' innebär att skattebördan ' skjutits.. över på de lägre Inkomstgrupperna. Den är också — trots skatteutjäm- ningsreformen . 1965 — alltjämt en' orättvisa mot de ekonomiskt svaga kommunerna. . Ar efter år har det ställts krav i riksdagen ' om: en omprövning av . kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Så var även fallet 1 år, men socialde- mokraternd röstade ner försla- get — tyvärr fick de hjälp av högern. » hos är 'det emellertid dövandigt a ätt dessa ” kostnadsramar kommér att ligga på en hög .'hivå, I ”centermotionen krävdes att mål sättningen skulle vara” att 25 procent: av Sveriges: Radios re- surser skulle tilldelas” distrikten mot f. n.”endast 10. Statsutskot- tet anslöt slg till denna målsätt- ning och mot detta hade riksda- gen Ingenting att invända. " »Någon tidpunkt för införande sav färgtelevision ” i Sverige ville kommunikationsminister Palme Minte ange I sin proposition, Det- ta mäste, beklag; 5. För att all- .mänheten skall kunna planera "sina apparatinköp, för att: pro- ducenter - och konsumenter av televislonsapparater' skall "kunna ”göra' sig bereddå” och : för" att programproducenterna, - — Sveri ges Radio' och andra”— skall "kunna" göra sina planeringar måste det vara av vikt att' ett beslut "i" "denna "fråga fattas "så + Av samhälls: dz "ekonomiska skäl är det också "mycket ” väsentligt ” hatt "allmän! hetens "apparatihköp "sker under en relativt lång tidsperiod; - Det -var mot denna bakgrund, som riksdagen för sin'del krävde, att beslutet: om färgtelevision skulle : Folkpårtiet 'öch” nte. ansett. sig :kunn i) d sig "till "tanken "på att 'Sveriges Rad:o även i fortsättningen skall ha ensamrätt på radiosändningt ar, De förordar i'stället någon "form av ferföretagssystem. När- mast "tänker de sig ett. från Sveriges Radio: fristående" "tele ”visionisföretag, vars verksamhet jfinansleras” "med ' reklamintäkter, att; det är svårt + — kvarstår all- "varliga : nackdelar med det för: Möjligheterna ” kan bli. mindre". Den? splittring” av resurserna” som” mäste" bli "fallet. "torde. göra det: svårt "att: få till stärid en hos båda” förstbgen " utbyggd ”distriktsörgånisation:. : Ä Riksdagens + beslut; att: örifsätter EN Radios "verksamhet "50 :kronor per är; Dessa" "avgifter, Måste” "sägas vara: förhållandevis ” "blygsamma: Hu Skulle; det": isa! sig att” den " fortsatta” utbyggnaden: av "radio: och” televisiorsverksamheten; blir], /så kostnadskrä vande att, följden . blir: en avsevärd” höjning av; li tensavgifterna jämfört. med. väd "som nu beräknas bör man dock enligt vår uppfattning : .kunna « diskutera dn 1 televisionen: Övervägandena : denna fråga bör" emellertid ” ske på grundval av det material som 'den nyli- gen tillsatta reklamutredningen kommer” att. lägga" fram. SVENSK FACKPÖRENINGS SRÖRELSR. : "intar sedan länge en positiv inställning till en hög rationali- seringstakt I näringslivet och är 1 långa stycken pådrivande, skri- ' ver .fackorganet . a a n tarbe.- taren: Förutsättningen har eméller- tid varit att den arbetskraft som blir direkt" berörd av struktur- omvandlingar 'snabbt skall kun- na erbjudas nya möjligheter, Så har också kunnat ske under de goda år vi nu har haft under kraftig medverkan -av - arbets- marknadspolitiska medel. + Men siffrorna har bara berättat-en del, de har sällan avslöjat i hur |: hög grad den enskilde individen har funnit sig till rätta på ett nytt arbete i ny miljö, kanske i en helt annan del-av landet, Vid "senaste - LO-kongressen blev" dessa frågor belysta i det omfångsrika material som redo- visades under. den gemensam- ma rubriken ”Fackföreningsrö- "relsen och den tekniska utveck- lingen”. Där påvisades med kla- ra siffror -att fasaden, bakom många, industrinedläggningar in- te är så vacker som den ofta ut- målas. En besvärande restarbets- löshet har i flera fall uppstått | "som har drabbat den äldre 'ar- betskraften, och med äldre skall inte räknas folk som 'står på gränsen till pensionsåldern utan även sådana som ännu har myc- |. : ket ogjort i arbetslivet. -Detta " ger en anvisning om att våra: "I gens. existensmöjligheter." | vart 'den : nya: lagen, leder; ä "Innan riksdagen tog jutferier) beslöts:. I : enlighet med ”proposi- tionen : införandet av en s. k.'af- färstidslag från 1 januari, Den- tenna kommer att ersätta den hit- tillsvarande butikstängningslagen, Närmast kan sägas att den nya lageri” innebär en viss liberalise- ring." I fortsättningen ' blir den vanliga ' affärstiden mellan kl. 8 och 20,.Denna har förut' varit mellan. kl. 8 och 19. Den nya lagen ' innebär även en viss :'ut- vidgning av det '.varusortiment som undantages, från lagens till- lämpning, Detta'gäller främst så- dana varor som -efterfrågas på andra tider än: vanlig affärstid, Pet hör: till bilden att just dessa varor 1: stor .omfattning tillhanda- hålles . av de s, k. kioskerna. Be- träffande” den nya lagens” inne- håll .-må : även - erinras om att kommunerna : kan "medge affärs- tider utöver. de vanliga, ifall det- ta' kan anses. påkallat med hän- sy htill allmänhetens intresse, , "Det. har” ”många' uttalanden sagts att' den nu. beslutade af- färstidslagen . endast är:att anse som ett steg ..på vägen mot ett fullständigt . slopande: av” restrik- tionern; "ifråga" om rätten att hål- la? "butiker; öppna vid olika tider under.” dygnet, Riksdagsmotioner- na har! varit "mycket , splittrade, även om "inte ' någon grupp an- sett frågan höra till 'de allvarli- gaste.". Ett argument "som .-före- kommit i debatten ' har varit föl jande: på 'områdét butikstängningslagen ä helt, utnyttjas av: affärsmännen. majoritet i riksdagen, är det tyd-' ligt: att;'de flesta ansett. den nu, klubbade affärstidslagen vara en. rimlig lösning" för tillfället, Märk- ser. kommit fram till 'denna -slut- sats .-med mycket" olika; motive- ringar, ” Skillnaderna. markeras i vissa fall särskilt. då. det gäller uppfattningen - om : en - viss "-1ag- stiftnings: inverkan på småföreta- "Konsu-l u mentkoöperationens > tidning - Vi och Svenska: Dagbladet . har båda, :lansett att: de: små företagarna bör flskyddås. men: uppfattningen, "om sentligt «olika, :: , > Svenska Dagbladet I Tfinner ' det inte troligt att "en: liberalisering « ”En svår sitbation kan uppstå as | för. personer. som - innehår och: i huvudsak ensamma” sköter: små butiker,::och ; som . inte. har. möj- lighet 'ett' anställa arbetskraft för att täcka. en väsentligt förlängd affärstid: Det: kan” sägas" att så- dana' butiker.i åtskilliga fall ändå "I kan få -svårt. att :klara sig '”mot mäktiga” konkurrenter . "Men varför: .skulle' man påskynda”. den genom, att: i ett - enda slak” och är t "givetvis i, av stort.” värde, |" men -det' är då också viktigt latt "det bästa inte blir” det. godas- fi- ende.” Vaktsläendet kring ; miljö- : ärden kommer säkerligen män- >8a gånger: i konflikt med före- "tags önskemål om: lokalisering Och" införande: av nya tillverk- .ningsprocesser, Den, avvägning som då måste äga rum försvå- "ras genom. de problem som upp- står när miljövärden skall tax- -eras, Det kan "bli plats för mer tyckande . än "vetande om man inte” på de olika. 'riskområden "det här gäller kan. komma fram till enhetliga normer i stil med vad” man -har på bullerområdet där. decibelskalan och örats. för- | maga ätt uthärda ljud ger be- sked. om” nödvändiga gränser. "Även om man .kan' åstädkomma ett normsystem som "detta över hela”. fältet "kommer ändå ”. till- räckligt många frågor att bli kvar för skönstaxering. .. fe "> De, ofta, långdragna vattenmå- ;len låter ana den risk som finns -att..den nya lagens förprövning och .dispensförfarande blir myc- ket tidskrävande, .Hela den nya .miljövårdsäpparaten, kan den inte ges resurser eller fin- ner utrymme" för: en nödvändig smidighet bli en ny, flaskhals "vid företags etablering" eller pro- cessändring, Det vore olyckligt om så skulle ske. . - nb L(arpetistvarpn) + arbetsmarknadspolitiska' medel måste utbyggas och finslipas. ' Klarar man inte restarbetslös- heten vid företagsnedläggningar utan lämnar de äldre åt sitt öde, då är det tydligt att fackfö- reningsrörelsen kommer att' in. ta en annan inställning till den snabba strukturomvandlingen, varför inte ta steget fullt. ut ' och: slopa "alla 'yrestriktioner. då: den . nuvarande” gehoinfördes med en mycket stark ; igt är "emellertid att olika instan” -Hertid. däri om | Den nya -butikstängn utan "förvarning införa "en ord-' ning, som kunde hota existens- villkoren för mänga småföretaga- re?” Sv.D. vin gärna skydda de små företagen — till dessas eget och konsumenternas bästa. — och det finns: inte någon anledning att betvivla uppriktigheten i, detta. Tidningen '.anser) emellertid" att just. småföretagen skulle få det besvärligare om restriktionerna ifråga" om butikernas öppethal- lande minskas. Tidningen Vi har en rakt mdt- satt åskådning: . : ”En liberalare affärslag skulle däremot kunna ge:'en frist ' för åtskilliga .av de små kvarters- butiker .i: enskild ägo som' har det värst. Butiker där öfta man och hustru sköter ruljangsen. Om de fick laglig möjlighet skulle de' kunna hålla öppet till sent på -[nolikt medföra en förstärkning i utnyttja sin möjlighet att betjäna kunderna vid s. k, obekväma ti der av dygnet, skulle detta san- deras konkurrenskraft. > "Minskning = eller fullständigt borttagande av - restriktionerna ifråga , om 'butikernas öppethål- lande skulle till synes även pas- sa väl in I den nya tiden. Vi har en ständig ökning i kvinnornas (husmödrarnas) förvärvsarbete, Därmed uppstår betydande. svårig- heter, eftersom kontor .och andra tider som nära sammanfaller med butikstängningen. Även om, buti- kerna håller öppet exempelvis en timme ” efter ... kontorsstängningen, har de förvärvsarbetande i många fall svårt att.då göra sina inköp. Efter arbetets slut kommer näm- ligen som bekant middagen, För många människor: — och det är kvällen och !-sitt område ge en service" åt både bofasta . och för- bipasserande '>— och samtidigt få lön för 'mödan”. : Här. råder alltså: i de två ci- terade.” ledarna enighet om” att man vill skydda de 'små ”kvar- enig om att dessa är /till' stor nytta för samhället. Man är dock; inte enig om medlen, Sv.D. anser att: minskade restriktioner ifråga: om butikernas öppethållande 'skul nå, : Dessa ' skulle, menar tidning- en, bl. a. inte kunna. konkurrera vid:de ökade arbetskostnader som uppstår vid obekväma. och ut- sträckta arbetstider; Tidningen Vi anser. 'istället att småföretagarna (just ' häri. skulle: ha: ett övertag, och "nog har väl. den sistnämnda tidningen "rätt. "Inom allt småfö- retagande, det må, vara butiker, jordbruk eller industriföretag, lig- ger väl ett betydande värde' och "en. värdefull grund. för; god kon- kurrenskraft just i det. förhållan- det att:det mindre.företaget smi- digare än det större kan anpassa arbetstiderna till behovet; : " Det” "är. (knappast troligt ' att exempelvis de ' stora . varuhusen skulle i någon större omfattning utnyttja. möjligheterna: att. hålla öppet. till 'sent' på" kvällarna; Detta kostar" alldeles. för mycket ii ett varuhus med: flera -hundra anställ: då; Kvartersbutiksägaren däremot skulle ha :'den .'chansen, ; I en -fa- milj kan "ofta . olika” familjemed- lemmar avlösa varandra. Den eg- ne företagaren. är dessutom villig ätt : satsa - arbetstid "under .s;. k. : obekväma" tider av dygnet i högre grad. än den. anställde. All .erfa- renhet';talar för att det är” ; Så. 2'Den.é hittillsvarande erfarenhe- ter "ifråga" om 'storföretagens öp- pethållande' tyder också: på "att deséat inte” är benägna : att" ut-> sträc! ffärstiden alltför. långt; Av jallt att" döma skulle en 'ytter- ligare uppmjukning eller .slopan: de? äv. affärstidslagen kunna”leda till: att: småföretagen får ” ökade kurrensläge. : Det” besvärliga kon- kurrensläget .för de. små butiker: na ligger inte huvudsakligen därt, att dessa” är-svaga ifråga om ef- fektivitet." De har i. det hänseen- det ” "mänga saker: som ; gör att deras "distribution blir "tämligen ' billig. Deras 'svaghet ligger emel' att . människorna 'dras till då stora varuhusen — varför vet man, egentligen inte. Men om, de "små äffärerna till fullo kunde tersbutiksägarna”. "Man är också, för de affärsanställda vara nägot le vara en risk för'småföretagar.:POSt, telegraf, o.s.v. lantbrukare ; Irisker, möjligheter. i sitt" besvärliga kon-. ken växande skara — skulle" det innebära 'en betydande ' lättnad att i lugn och ro kunna göra upp- köp unden ” kvällen efter, midda- gen, ok I. > För övrigt förefaller ömmändet överdrivet, -I | det. moderna: sam- hället har många människor. s.k. "obekväm arbetstid, Det gäller. tio- ttusentals' skiftarbetare ii våra in- 'dustrier, anställda i trafikföretag, och många, många: andra. katego- rier. Obekväm arbetstid har för de anställdas del heller inte sam- ma konsekvenser som förr, efter- som femdagarsveckan 'i Allt. stör- re omfattning blir genomförd, Den » förutvarande hbutikstäng- ningslagen liksom den. nya. af- färstidslagen verkar . I. det inya samhället inte heller fullt konse- kventa därigenom att de gynnar de:8. k. kioskerna. Med den ut- veckling vi nu har, kan kiosk- företagen, -vilka ägnar sig åt en- bart lätthanterliga varusortiment med: praktiskt. taget obefintliga konkurrera . mycket härt med de s.k. kvartersbutikerna. Om kvartersbutiken ' hade samma rätt. till öppethållande. som .kios- ken; 'skulle den "förra" kunna fin- många människor ' inköpes under kvällstimmarna, Den : nuvarande |, ordningen” ger till synes ett allt- för. starkt "överläge åt. «kioskerna. » Mycket talar för. en ytterligare uppmjukning. Om : det visar. sig, vilket "på: förhand kan! förmodas, att' småbutikerna . inom . detaljhan" deln: står sig bättre vid en :upp- mjukning ” av restriktionerna ifrå- ga om affärstiderna, så bör. den- na. möjlighet "ges "så. fort som arbetsplatser ofta har stängnings-|) - na nya vägar: genom” att, tillhan-: kom mentar Den « mänskliga förmågan till självförstörelse är betydande, Det kommer att behövas en 'hel del tålmodigt ' upplysningsarbete för att höstens Lamco-uppståndelse inte skall ” lända till skada - för en god 'sak; nämligen: invester ringarna i'u-länderna; DS pe Handelstiäningen : Det är: tack vare. den: social- demokratiska. regeringens initiativ som. den :' politiska - debatten fått sin karaktär och sin ”framåtrik- tade meningsfylldhet”, sade 'stats- minister Erlander i sitt jultal till den :socialdemokratiska riksdags- gruppen. häromdagen, Den lilla anspräkslösheten följdes av en närmast dräplig serie exempel på frågor som av regeringen lyfts till dessa höjder, . bl. a författ- ningen, bostadspolitiken. och jord- brukspolitiken. Vi -skall inte ta ifrån regeringen. äran av. att det fortfarande förs en intensiv de- batt i dessa frågor, men det be- ror. som bekant på:den sociaide- mokratiska oförmågan eller övil- jan att lösa dem." > + Sundsvalls Tidning... + För e en det svenska : soctaldemo- krater är det:en källa till stän: a: g otillfredsställelse, att de stat- liga. företagens verksamhet i frå: ga om lönsamhet och framsteg i allmänhet inte kan mäta " sig med det enskilda näringslivets. . "Tydligen" är det emellertid en tanke "som man för närvarande: leker” med, på .socialdemokr håll,” "att. et. skall. gå att alla :de "vitt; skilda, ; målen. til én” "stor? "statlig" "koncern. Även” om! "det. kan” te" sig : Ioc- 'Kande ' som ett” uppvisningsnum: |1 mer' för 'sprakfålarna i det social: demökratiska "Partiet, "bör det känske "inte vara uteslutet” "att fegeringen' "tänker sig: Ör. en smu.- la, innan den: rusar åstad. h "Upsala Nya Ti ning: möjligt. —:;: innan : varuhus ' och kiosker konkurr ats utsalla. de så behövliga bult; erna. +. : - Frågéstunderna. i ”fiksdågen | har Livsmédélsproduktionan' : "från? "jordbruket väntas kunna. bli ännu effektivare. genom «en 'brett upp- "lagd datasamverkan, Efter nyår kommer Svensk: Husdjursskötsel. i Hållsta utanför Eskilstuna. att bör-... ja samköra uppgifter. från landets oe På det här sättet far vi kom- mit ' ifrån anstaltsvården. Istället har vi fått en trygg familjeenhet |: och barnen ett andra 'hem.': - Den här: artikeln handlar, om psykiskt utvecklingshämmade barn i allmänhet och i synnerhet om hur. Kristianstads. läns lands- ting försökt lösa deras skolgång. Det är fråga om ett unikt initia- tiv: istället för att bygga om en gammal 'anstaltsskola . har man byggt egnahemsvillor. Regements- staden Hässleholm är 'huvudort i landstingsområdet för. särskoleut- bildningen. Skolchef för området och .rektor för Fridhems särpräg- lade särskola i Hässleholm är Lars Rosén. Han säger: '- — Visst kan det verka impone- rande med jätteanstalter med all tänkbar utrustning och personal, för att inte tala om vilka organi- satoriska förtjänster som finns. Men man får: inte glömma bort att barnen utbildas för att bli sam: hällsmedborgare, Det blir man "inte genom an- staltsvård. "Det naturliga är att I stället föra ut barnen i det dagli- ga livet. Men ingen har vågat gö- ra det experimentet. 'Man har istället satsat Pengar på allt stör- re anstalter. : Hässleholm blir. först .1 Sverige med vård av särskolebarn i egna- hem, Inte vilka égnahemsvillor som helst, 200 kvadratmeter. vå- ningsyta och en tomt på 2 000 kva- dratmeter. De sex särskolevillorna i Hässleholm kostar vardera 180 000 kronor. I det priset är in- räknat frysbox, ' kylskåp, tvättma- skin,. torkskåp, köksfläkt, plane- rad trädgård, staket och tomt- mark. I varje villa bor sex elever i två dubbelrum och två enkelrum. Inredningen är modern och barn- vänlig, Samtliga villor har TV och radio. Pojkar och flickor blandas. Erfarenheterna ” därav ärs hittills enbart positiva, Ur skattebetalarnas synvinkel är rektor Roséns villaidé Positiv. - "ersätter. i ternatskolan; sed . Både mamma och Pappa 2 -(Eleyerna. bor -infe - ensamma : i internatskola, anställs en.:mamma och en pappa till. varje villa..De vikarierande .-' föräldrarna : ”får” var - sin. villa av landstinget. De- ras motprestation är omfattande och ansvarsfull, ”Mamma” är vik- tigast eftersom "det är hon som får 'betålt — 1250 kr. i månaden — för att hon tar hand om bar- nen, Innan de går till skolan skall hon ge dem frukost. I skolan får de "lunch, . När "barnen kommer hem skall de "ha mellanmål och slutligen kvällsmat. Vem betalar nu maten? Det gör landstinget. Varje familj handlar på särskilda konton. Sedan beta- lar föräldrarna 182 kronor per person och månad till landstinget. . Pappa -i huset skall se till allt praktiskt, göra: småreparationer, beställa 'olja till värmepannan, sköta om trädgården etc, Men sy i knappar, laga kläder o. s. v., det skall. mamma göra. De vikarieran! de föräldrarna får inte ha nägra egna minderåriga barn, men det räknades som merit att ha haft och framförallt tycka -om barn. ”Föräldrarnas”.. uppgifter är. att övervaka läxläsning, stimulera till hobbyverksamhet och överhuvud- taget hjälpa ”sina” barn framåt, " Lars Rosén: — Pappans roll är mycket viktig fastän han inte får betalt. Han. sköter samma saker som vi annars skulle behövt en vaktmästare till och sådana är in- te billiga i dag. . : Villorna är stora så ”mamma och pappa” har eget sov- och var- dagsrum. ”Mamma” har lediga lör- dagar äret runt. Då pågår ingen undervisning utan barnen har rest till sina riktiga hem, . VE - En på tio får vård " Enligt ' sista "utredningen om villorna. Eftersom Fridhem är en” 'semin- "och: kokontrollstationér | samt. från enskildå lantbrukare och. deras organisationer i en ge- mensam. nyligen utbyggd 'dataan;: Vggning.. Datasamverkan kommer ar att skapa” bättre underlag Yr. bedömning: av . det ,'svenska lantbrukets samlade effektivitet.” .- . Svensk Husdjursskötsel; "som är djurägarnas '. egen '- organisation, arbetar med att utveckla 'de Svens- ka korna till ännu effektivare 'pro- ducenter av mjölk och kött. Effek- Sm "I tivitetsjakten 'framkalar nya” ra: tionella metoder, Det fngriska avelsarbetet: utförs "med hjäl datamaskin" EMIL (Elektron Ma: skinen . I Ladugårdsarbetet) som nyligen fått biständ av en stora- syster — en 'ny 'datajätte, som ar- ;'. betar: sex "gånger . snabbare” än EMIL. Den har levererats , från General Electric i USA” och invig- des på fredagen i Hållsta, Bondens bokslut på data I den nya datamaskinens' pro: gram ingår flera uppgifter: som tillsammans . väntas få en märk- bar inverkan på hela lantbru- kets. effektivitet. Den .. skall nämligen efterhand överta de en- skilda" lantbrukarnas bokföring och så småningom också räkna ut deras: bokslut. Vidare skan den överta bokföring” och driftsanalys för Svenska Lantmännens Riks- förbund samt RLF':s register över landets samtliga jordbruksfastig- heter. Sedan kommer även de da- tagamverkande organisationernas |- medlemsregister att övertas av da- tamaskinen. Det betyder-ett ge- mensamt medlemsregister i stället för fem. 2 Datasamverkan väntas spara ät- skilligt med resurser. Enbart den samordnade databehandlingen av uppgifter från semin- och kokon- trollföreningarna- beräknas ' idag spara in ca 500 anställda. Totalt väntas arbetsbesparingarna genom förestående" . omorganisation av fältarbetet uppgå till flera hundra milj. kr. Bättre , underlag för beslut Datasamverkan "kommer att di rekt gagna den enskilde lantbru- karen, Genom att en central data- anläggning tar hand om hans bok: föring kan han få fämförbara upp: gifter om sitt. företags ekonomis- kd ställning, lönsamhet och 'éffek- tivitet. Han får således ett värde- fullt underlag för beslut när det gäller t. ex. nyinvesteringar och kan på det viset maximera pror psykiskt " — utvecklingshämmade ” Det blir 10000:kr, billigare. per «XX (Forts, å sid. 7). guktionsinsatserna” : beslutade” -[ roll: ' Punkt. Tyvärr har | man vid: "så: ol dyrt: eller billigt? ” Att de framställs kan” mänga gänger hänföras | till ' frågarens intresse "av. att få tala för Pproto- kolet. Det är inte, så förvånande, att riksdagsmän: kan finna andra. uppgifter i'samband med 'riks- dagsuppdraget mera angelägna än att lyssna - till dessa protokolls- anteckningar. Det” har talats om i många är nur bra 'det skulle bli när det statliga "bokförlaget äntligen träd- de I funktion; . Men vad hände? Jo, starten blev mycket ' olycklig. Nu har det ”fantast.seka hänt att 'Sö-förla- get från ett privat förlag har tvingats” "inköpa en introduktions- bok, som gratis "lämnas till alla " Folket na påstå att det statliga förlaget misslyckats med :sin läroboksut-' givning: — ' trots - stor ' satsning, - Vore det inte bättre om Sö-för- laget i stället ägnade sig åt att utge materiel och handledningar åt "lärare" och , överlät skolboks- utgivningen åt de erfarna priva- ta förlagen? , Sa Göteborgs-Posten. riksdagen nu ' beslutat. De nya' kan 19.' Dössa bestämmelser. skall gälla ' de närmaste .5 åren.; Det är 'dock tvivelaktigt om en af. Men troligen”. "kommer - man. tär m- ligen, snart att finna. även "de nu bestärmritelserna, ,otids- tidslagen . förefaller vara” misslyckats och" de. tenkla frågor: sjä mycket kritiskt 'på ” peräo sur? ”Samhällsekonomis! "Idana, diskussioner alltför: "lätt att glömma:: hört” Bersonibilens.” pro- "möjligheterna individuell > trans ack -. vare utnyttja” längre hört beläg: Ur rn IS och- "liknande syn punkter; äp: bilen; en förutsättning, för standardh ini han” på” sin”aktion? frågades "det med : «spänning, än att” "jag "försvarat "mi jälv-. 25 000 kronor: för självkä nslan Vv Tomas: sade tin honom: Herre vi.'veta icke. vart. du :går;- huru” kunna vi då veta vägen?” Jesus Svarade . honom: ' ”Jag ' är "vägen! och sanningen "och livet;' ingen kommer. till Fadern utom mig”. . (Joh, 14: 5—6), n -+En stor - orkester b Ifinner sig på Scener: :Varje orkestermedlem är upptagen av: sitt” Anstrument, och "övar : tongångar uppåt och: , nedåt på skalan, Men: på ett - gi- vet tecken blir. det plötsligt full ständig tystnad, som endast bry tes av-en enda ”klar ton, >" I allt det skärande oljudet finns där nu grundvalen. för harmoni. mer 'sitt instrument i: överens: stämmelse med: denna enda 'ton. Sedan lyssnar vi. till dessa musi- kens " mästerverk om -. griper, människosjälen, | Hur liknar inte” den' där enda tonen vad vi finner i Kristust Han är den klara, centrala grund-, rigerar hela universum, sände sin enfödde "Son för -att. ge : mänsk«' lUgheten er oförstörbar grundton, fiter Vilken vi kan stämma värt f . När "vi -lyssnar till denna ton, upplöses "livets disharmonhier. Un:' der hans gudomliga ledning kan" vi säkert och tryggt börja spela: vår 'stämma i världen — 1. har-; moni med Guds stora syften: eleverna! Man torde med fog kun- ” "Ändringår i affärstidslagen' har . nnebär rättigheter för . Varje medlem i orkestern stäm: - tonen för vårt liv. Gud, ,som då - eri "Könkurrensbegränsån- : han stod utanför STIM; Våd vann. genom, : känsla; ' svarar Cornelis Vreeswijk. :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.