1 4 i . åtminstone hum om un, , missdebatten,” z : uppenbar ligen i LAHOLMS TIDNING il Fredage in den 23 december 1966: —= EL T Fredag Idagarna a färdigställs en hand] " Jedning i självdeklaration och ' med beskrivning av 'källskatte- systemet” för - "att hjälpa utlän- ningar som arbetar. här att få ett grepp om det svenska skat: tesystemet. Handledningen! - ges ut på fem olikal språk, däribland "finska. "Detta ” meddelade hr . Sträng i.sitt svar på en fråga av hr ' Börjesson 1 Falköping (cp) som påtalat de stora eko- nomiska förluster . många : fin- ländska .arbétstagare' största gruppen av' utländska "medborgare som arbetar' här — " gör: på "grund av, språksvårig- " heter toch" bristfällig . Informa- .« tion. Mång; har gått thiste ' om " återbäring 'av skattepengar som . sålunda hamnat hos den svens- FACKFÖRENINGSFOLKET HAR; ALLTID VARIT RYGG- RADEN v 1 det .soclaldemokratiska .. par- tlet och därför är det så myc-| " ket känsligare när de kritiska styrka att "vindarna: kommer från det 'hål-j; let, skriver” Göteborgs- Tid ningen: Det Nar de gjort med "sådan LO-topparna .. vajar med: och ställer krav som Er- | lander Men L ter Indirekt .genom. sina ansväret för: med SAF till. icke preciserad del över" på " politikerna. ningen på arbetsmarknaden har väl också spelat någon roll" satnmanhanget, ' Metalls ekonom Hagnell 'var rätt frän mot 'inri- | kesministern 1 riksdagen och tl "Metallarbetaren' har: skrätt orden 1 sin kritik av re- geringens, . ganisattonerna sbörjat '.röra' på ” sig. och krav. har: ställts. på -en extra "partikongress ' Man kan nog ta, för givet att "den -också blir av, och att det: bir]: kräver mera och skju- avtalsuppgörelsen Ätstram- .:arbetsmarknadspoli- nästa . . stortvätt där, .1968' är det riks- dagsval och kommunalvalet här --hemma och valen 1 Norge och : Danmark har gett förvarning. | Den; förstår säkert Erlander och hans ministrar, så länge som de " flesta av. deni.varit med, :Men - frågan är om de har kraft och oric till den politiska förnyelse som” de yngre 1: partlet så: hett lä längtar efter, Vad den kommer att Innebär, om det blir något mera än "byte på några taburettér; får. man väl (cp) "men då det samtidigt-finns- » 33.000 'obesatta platser -är - det stor utsträck- ning fråga -om en' omställnings: ; "arbetslöshet: -; MeV ee i Mar kan tala om strukturom: vandling. Det är självklart sam- hällets skyldighet att medverka t s Ul "att individen: Inte ” orsakas kada : 1 denna 'omvandlingspro- cess, Hittills i år har nära 500 d 1 ndustriföretag varslat om drifts] nskränkning eller nedläggning, varvid nära 20.000 arbetstagare varlt eller är berörda. I fjol var det frågan om 5.000 å 6.000 an- ställda, 1 Längt ifrån allt detta kan be: tecknas som en sund struktur- » utveckling. Väsentligt måste sä- gas vara en följd av en miss- lyckad regeringspolitik, , Många företag med till synes goda ut- vecklingsmöjlighetetr får ge upp — av brist på krediter eller på Erund av den hårda räntebelast- ningen, Vi har nu den högsta räntan sedan 1930-talets början och det- ta har skapat betydande svårig- heter för näringslivet. Den höga I räntan ter sig oförsvarlig med tanke på dess ringa betydelse ur konjunktur politisk synpunkt. KRAVET PA UTBILDN ING ökar kraftigt, inte minst för dem som ägnar sig åt eller skall ägna sig åt lantbruk. Samtidigt är ”utblldningstendensen snarast ' Mikande, har hämtat: Jordbrukar nas' Föreningsblad . in- hestämd denV kan delvis tillmötesgått. I "krav |; hanz' intel: år. k gen den 25 23 december 1966: CE T= = så Hå belopp. - : H Den av hr Sträng: aviserade I handledningen har utarbetats/ ay arbetsgruppen för. invandrarfrår. gor £ samarbete med: sparban” kerna. Där ges enligt” hr. Sträng informationer om vad. utländska arbetstagare . bör. iaktta för att undvika komplikationer - av den art som. förekommit, ... : - Med” hänsyn, till a tvi dn. . har. över. 72.000 finländskå ar- betstagare här i landet kan' det , svensk sida 'ser till'att -missför- " hållanden" som- hr: Börjesson på-Ju talat inte" får fortsätta. I. de- -batter - om .. invandrärproblemen har "man, från " statsmakternas ” sida ofta "understrukit sin goda vilja att "effektivisera" "informa- tionen om "det "svenska 'samhäl- lets olika funktioner. Att” man inte kommit på "idén att: ge an- visningar om ett ' så väsentligt problem som”skattesystemet,. är - bara att beklaga. De ekonomiska förluster som . under en. lång :föjlå av är drabbat många, sär- skilt finländska » arbetstagare, | på grund av” "denna försummel: se går knappast att. reparera. NY ” Frågan "kvarstår , emellertid vad” "dessa människörs pengar; i den" svenska : skattekistan har ” använts och änvänds” still). Sjdsvinstar Dagbladet i en tre- » spaltig. rubrik med. sanledning av tt. Sveriges "Radio för en gångs sig: samman, och väg- sända Äshockeymatehen ver ige--Sovjet. i : i Moskya. : :; gare "har. ånhängare: av reklam i TY: framhållit; alt -när Sveriges Radio” inte kan: stoppa snyltre- ”fektivt avstyr” ny] treklamen,; så fär man 'uppbära kritik” för dét- ta. Kan 'hålltingslösheten hos re. Sydsvenska - —Dägbladet så buss med ryssarna a att man” "numera ga krattar till- ju vara. på tiden att man från! nga bidrag 4 Under rubriken ”Svensk kultur utomlands”. har sSven Stolpe i Svenska Dagbladet -(4 nov. 1966) I xunde man 'se"' -samlag, utförda av bandagerade figurer, som på- minde om lik. Då det blev tal om människors törst efter "Gud, gått "till härd attack mot 'Pistol- teaterns framträdande 1 Oslo..Då artikeln har ett allmänt intresse kan det finnas anledning att till vissa delar återge ' och, kommen- tera den. - a . ”Pistolteatern har fått pekuniär! uppmuntran av" Stockholms stad och dess representanter har fätt utbreda sig i TV”, skriver Stolpe och -fortsätter! = : "Kanske: borde svenska "allmän; heten: känna till..hur. denna tea- ter"; representerar svensk: kultur : utomlands; > i sot I': Oslo + framförde teatern en föreställning, som kallades 'Ham-| marskjöld: om ' Gud”, Hammarskjölds dagbok meddela-. des 1-förstoring på en duk. Sam- tidigt arbetade .skådespelartruppen hårt och inspirerat: . ” Man "såg bl.” a. en skådespelare ; masturbera,' då citatstrålkastaren ; återgav ett: - Hammarskjöldbord ' om Gud - och kärleken." Vidare" Utdrag ur; klippte en skådespelare av sig den ena bröstvärtan, en : man :stack in ett sugrör'i henne och drack, så man kunde höra sörp- .landet.. Vidare: en. naken man viftade med 'en flera. meter lång stång ut över publikens huvud. (Efter den nordiska tidskriften Farmand). - » Vackrare representanter för den ungdom som. framälskats i värt Jand av. den dominerande pressen och litteraturen och av den nya: i skolan 'är svårtlatt föreställa sig. Borde inte dessa . begävade- da- mer” och herrar ha minst Vasa- orden, så som de ha hedrat sitt land?” = Det citerade må räcka, De i Svenska Dagbladet: givna uppgifterna om Pistolteatern' är i. allt väsentligt riktiga, Detta har | bekräftats vid 'ett samtal :med 'er talesman för teatern... Dock vin man från teaterns sida på- manträde för i är resulterade i en total" politisk” oenighet mellan å ena' sidan socialdemokraterna och är den” andra den borgerliga oppo- sitionen' här det.gäller. nästa bud- getär. .”. Det -... soclaldemokratiska ”diktatet”.: för år.:1967/68 omöjlig- gjorde. 'de' av.. oppositionspartier- ha: framförda önskemålen om all- varliga, förhandlingar för att..nå en "uppgörelse. Man var från bor- gerligt håll villig att ta julhelgen för" ändarnålet,", Socialdemokrater- na+förklarade "emellertid att de i varje fall för första året inom fy- raärsperioden "är, definitivt ”bund- na vid sin tidigare framlagda kost: -.fnadsram;på 4.600 milj..kr.:som ”ut-' spelet” strax" efter : valet, gick "ut på. -Därmed. bröts försvarsfreden de” därefter följahdé tre bud- kr de socialdemokratiska vilja ta ställning. . På grund: av har förhandlingsmöj- ligheterigicke förelegat vare. sig för budgetåret '1967/68 eller för; de därefter öljande. tre budgetären., rimligt "Från, de, borgerliga ;ledam ter- nas. sida . betecknas den >soejalde, mokratiska ”Jäsningen”.. Som” yt terst,.. beklagligt: och” ur: förhand- lingseynpunkt som orimlig, ”:;.-:- Det hade. mycket väl, 1enar räan, gätt att träffa en långsiktig uppgörelse under, de "närmaste vec-- korha-.om socialdemokraterpa” ”bar ra” hade visat sig- förhandlingsvil- | liga, Så far inte skett, a - i 'Försvarsutredningens- -ordföran: de; statssekreterare Karl Frithiof: BORT har”i skrivelse” till: försvars minister". Sven' "Andersson medde- lat att någon uppgörelse inte: går att träffa för nästa budgetär, "För- svarsutredningen.. ) sammanträder nästa gång den 13 januari (fredag ki. 13): och då väntas försvarsmi- nisterni "på. grund” av” "Karl :Frit- hiofsöns” Skrivelse ge: anvisningar — Fléra av de förslag” som 1960) års -Jordbruksutredning ; framlagt, liksom vissa av de promemorior som legat - till . grund -.' för ,utred- ningsarbetet bär tecken av att va- Ta inspirerade ' av studier i USA, framhöll "riksdagsman Hansson. i Skegrie, (cp) 'vid Malmöhus läns hushållningssällskaps årsmöte. Vissa debatt inlägg från s. k. ex: perter tyder också på att de häm- tat. idéer från (det ' amerikanska jordbruket.. Under sommaren 1965 företog > jordbruksministern.' och hans närmaste medarbetare en studieresa i Förenta Staterna. Det är möjligt att den proposition som statsrådet Holmqvist skall fram- lägga för nästa års riksdag angä- ende den framtida” jordbrukspoli- tiken kommer att i viss mån byg-' ga På eri farenheter från denna stu- dieresa. " . — Det är därför ganska natur- ligt” att riksdagens jordbruksut- skott, söm 'skall pröva jordbruks- ministerns "proposition ,och . för riksdagen framlägga därav föran- ledda förslag ansåg sig böra ha samma förutsättningar att bedö- ma nya riktlinjer som de haft som gjort förarbetet, Den resa som företogs gav ett utomordent- Net gott utbyte, konstaterade hr som 1 huvudsak uppehöll Några mera slutsat- .ser om den aktuella: jordbruks- politiska debattens inverkan på: . detta område skal! vi trots detta Jnte försöka dra; det skulle då bli lite för mycket av tro och för lite av vetande.: Att tvek- samhet bland ungdomen . inför . utbildning för lantbruk tyder på ett visst tvivel på näringens framtid måste man väl dock ty- värr anta. blir kanske Rekryteringsfrågan som tidigare stundom framhållits — ett av vårt lantbruks allra svåraste problem framöver. Detta är ett förhållande som "olika ansvariga inte gärna kän Åt undgå att ta hänsyn till. sia vid. de intryck han fått från amerikanskt jordbruk: .Samhällsckonomiskt — Av största betydelse är. att kunna avgöra hur långt utländska mönster av jordbruksdrift är rea- listiska 1 svenska förhållanden och var de övergår till utopier. Såväl förhindrandet av orealistis- ka idéer som rek ion av framtidsdugliga Projekt kan ha stor betydelse för samhällsekono- min, sade hr Hansson, : Vissa produktionsformer på så- väl vegetablilie- som animalieom- rådet, vilka vi varit ganska reser- verade mot måste nog förutsätt. ningslöst prövas även här. Detta 7 ett: W mycke gott "utbyte Pick man enlstark känsla av efter att ha sett” desamma i praktisk till- lämpning” i” USA: Men ” samtidigt gav studieresan klart besked om ätt :somligd av experter rekom- menderade ”brukningsformer” var- ken är möjliga eller önskvärda i värt Jand. i Klart "besked ” I ett par”. väsentliga avseenden gav resan klart besked, konstate- rade, hr ' Hansson: en "nedbant- ningspolitik av svenskt mönster är orealistisk .och den nedvärde- ring av svenskt jordbruk som fö: rekommier 1 vårt land helt ober tigad, ; - Större resurser vi Man fick ett bestämt intryck « avi att amerikanskt jordbruk har en hög effektivitet och bedrivs på ett ekonomiskt kvalificerat sätt. Nya former för jordbruksdrift och ny teknik har också ' varit kända och utnyttjade där i åratal innan de införts i värt land. Nu tycks emel- lertid - svenskt jordbruk i:mänga avseenden'.ha hunnit fatt' t. o. m. amerikanskt. Man såg ingen tek- nik som inte är känd även hos oss,” Men : brukningsmetoderna kan ofta göras mera ekonomiska än här: på grund av. gynnsamma- re klimat och topografiska för- hållanden, Det amerikanska jord- bruket "åtnjuter också väsentligt större resurser ifråga om" forsk- ning, försöksverksamhet och råd- givning än vi har i Sverige. — Det framtida svenska jord- bruket måste därför utformas i första hand eftter' svenska förut- sättningar och förhållanden. San- nolikt måste vi även i fortsätt- ningen få räkna med större insat- ser av arbetskraft och kapital per arealenhet än' det amerikanska jordbruket, men tillämpa en in- tensitet i produktionen som lik- som nu torde ligga i foppklass i världen,” i I | SKälojrkraerna Vårsätredningens ' ”finalsatn- 'ö om de former under ; vilka utred- ningen i fortsättningen skall 'ar- ibeta..” : Kompromissvilja - "T'ordförandens skrivelse till för- 'svarsministern påpekas : att ÖB bör. utreda. olika : kostnadsramar. Ursprungligen hade "man begärt att ÖB bör. utreda. verkningarna för 'försvaret av en ny. kostnads- ram,: men i 'Samråd: med mitten- partierna. kom 'man . fram ' till att ”olika kostnadsramar” bör utredas av ÖB: Den kostnadsram « som på begär ran ' av: oppositionens. representan- ter” belysts” av ' utredningens mili- tära « :experter' slutar på 4900 milj.. kr; mot soelaldemokraternas 2600 anser; det vära en rimlig. begäran att ÖB utreder olika alternätiv och män ' understryker . också ' sin vilja att - inom” utreédpingen söka ” sig fram” en”. kompromiss mellan framförda ”', förslag. "Framförallt från miittenpartiernas sida är man ngelägen betona sin 7 kompromise Allvarliga förhandlings: Ms önskemål .:3. sena : den kommuniké, som oppost- tionspartierna. .utfärdade efter det . aktuella" samrhbanträdet,' "det. sista i år, 'undersrykesr att. man vid”oli- dit till allvarli- "för att nä en tppgörelse” försvarsfrågan "mel-: Jan. > demokrätiska : partierna isslyckats beroende' på att i utredningens ordförande förklarat, att-'socialdemokraterna för;i var- je fall förstå åretvär bundna vid sin tidigare framlagda,' kostnads- ram, ' 4600 milj. kr., och för de tre följande» budgetåren . har "de inté, ansett ' sig kunna” eller vilja få ställning; kommunikén ges.en . , tillbaka blick på Händelseförloppet under hösten. ' Man ' konstaterar, "att det söcialdemokratiska,' förslaget till en. väsentligt' nedskuren kostnads- ram framlades först den 12: okto- ber. och. att konsekvenserna härav. av. .utredningens. experter fick tn I mer allsidig belysning först den 22 november, Två dagar senare fram- fördes från oppositionspartiernas representanter förslag att. exper- terna "skulle belysa korsekvenser- na. av en:fortsättning av '1963 års försvarsbeslut med' en: till denna nu. anpassad ”planeringshivå och med: iakttagande" av alla: bespa- ringsm jligheter, . särskilt under de första två åren. Denna expert- utredhing framlades den 6 decem- il sårande sceförestäing Av riksdagsman Bengt Börjesson, F alköping si Stockholm under tre veckor i peka, att utplockade, människor anstötliga brottstycken ur en teaterföreställning inte kan ge någon rättvis bild av stycket i dess helhet och dess syften. - Föreställningen .”Hammarskjöld om Gud”, som författats ”av Öy- vind . Fahlström, gavs /endast er kväll vid ett gästframträdande i Oslo ” under tiden : 30/10—4/11 1966. Stycket” hade då 'framförts februari i år. samt" fyra kvällar under höstens stockholmsfestspel, Det i Sven Stolpes -artikel äsyf- tade framträdandet. av skådespe- lartruppen i TV > programmet Studio 66 — gällde inte nämnda föreställning utan: ens. k,:natti- néuppvisning om Ben Berka-pro- cessen, ' betitlad Fransk varieté, en mardröm för de Gaulle. 2 Bidraget till ' Pistolteatern från Stockholms stad - uppgår under inpevarande år till 66 000 kronor för minst" sju produktioner. I gengäld har teatern förbundit sig |: att till publikorganisationen Skå debanan under året kostnadsfritt utlämna . sammanlagt ' 2000 biljet- ter. VN Det finns en bred opinion: som reagerar mot att. värden som av så många betraktas ; som - heliga trampas ned'i smutsen på sätt som y här skett. : Det vittnar om en : chockerande . hänsynslöshet | mot dessa . människor, ...', ; Utan .att. anlägga: några: reli- glösa aspekter på ifrågavarande föreställning bör. man dock : ha rätt. ätt fordra. att- man” på scen inte skall såra tukt och, sedlig- het. Det. är ett renlighetskrav. att man från ' teaterns "sida... stryker i: bort. från repertoaren de avsnittl som är sedlighetssårande, Toleran- sen : gentemot . människor ” som känner. sig ' sårade och" illa" :be- rörda : av :scener. som: hädar Gud och: de : andliga värden "som . för- knippas med "Honom bjuder 'att så :'sker även beträffande: dessa avsnitt. ': Snusk "och hädelse' hör inte, hemma” vare sig på en tea- terscen. eller i våra massmedia. ; Pistolteaterns " framträdande il SN Oslo ' och Stockholm / méd "pjäsen ”Hammarskjöld om; Gud”- i bär z 2 Personligen anser jag det. vara skrämmande att: med: allmänna medel stödja: ”kultur”"av -detta slag. Var: finns den inom Stock- holms: stadsfullmäktige.? som --här|. för vissa - Aktuell: Det vore 'en' illusion att "tro att.” Peking och Moskva. på tra: ditionellt diplomatiskt sätt skulle kunna spelas ut. mot "varandra; sådan är, inte "dagens: värld. Men fen -skicklig "amerikansk. utrikes! Ir ledning borde lika fullt ha vissa chanser att kunna, utnyttja situa-| tionen." Tyvärr , tycks det I Was- hington inte finnas folk med den synthet som krävs - för: att an- gripa de” stora problemen, ' yu | Dagens . Nyheter: Det här aldrig tidigare : spekule-t.. det, förhållandet att man nu in- om; ledande demokratiska kretsår i "Washington börjat leka med den tanken visår att: presidentens ti digare, så självklara: ledarställning inom ' partiet” har. börjat ”Ifrågar- |, sättas. j uInteå fö Det dröjer til" i "höst innån ” regeringen tar." ställning, ;”P. slutet. av september” enligt vad -TT : meddelar. "Det. skulle just se snyggt ut om;en nybil- dad 'storkommun; sedan' kommu- ner" som: med lock och -bock för: måtts- att sammansluta sig; ställs i "sämre ställning ad gäller” sam- manlagd. "skatteutjämning" än' "vad | kommunerr: måns i haft; manläggs, ligt! "har utlöst ' "detta: ekönomiska mod att ta upp frågan. till all dättsinne? ' vart: jE: omprövning? : för flitiga: Och 'så sitter: dor inte heller: i sin” bänk när frågor som inté” direkt 'tillhör/ deräs., intres- seområden" behandlas. : -R .; Kanske sköter. de om andra” så- ket; under. tiden? För. som bekant har' de ju vid sidan om: riksdags- uppdraget ' "andra". förtroenåeupp: drag som det inte får slärvas'med. ber 'och diskuterades" inom 'utréd- ningen påföljande dag. ” Härvid underströks 'starkt från : vår. sida; heter; det, att ifrågava- rande -”utrednirngsalternativ: . vore att betrakta som ett'diskussions- underlag utan bindningar och att ytterligare ... besparingar . ': kunde uppnås: även --under. de sista två åren, På grundval:av ,utredning- larna var vi beredda att förhandla oss fram till en uppgörelse. -— Denna 'vår beredvillighet till förhandlingar Uunderströks', ener- giskt även vid sammanträdet den 9 december och kvarstår- alltjämt. Vi anser nämligen, att de många åren « av demokratisk ' samling kring vär: försvarspolitik' visat sig vara en: ovärderlig tillgång för den politiska stabiliteten i Norden, för vår egen säkerhetspolitik och för. vår allmänt respekterade al- liansfrihet, slutar kommunikén; Ao N Stockholm an | N sn . Vid årets landstingsval förekom i större. utsträckning .än tidigare att två partier hade" gemensam partibeteckning. Därmed väntade man sig' givetvis få flera mandat än ' om ' partierna röstat "var för sig. Valresultaten visar emellertid att så. ej alltid blivit fallet, kar- tellen har 'varit som ett Iotteri-och detta visar att nuvarande -valme- tod behöver ändras i ett par hän- seenden, hävdar redaktör Torvald Sachs i Landstingens tidskrift, Som pel på hur n ligt valsystemet kan verka näm- ner han ' ett valdistrikt i Stock- holms län, där 11 mandat delades mellan fyra: partier samt där rös- ter och valda ställde sig så här: högern 5914 och tre, folkpartiet 5460 och två, socialdemokraterna 9974 och fem samt kommunister- na 1753 och en. Men hade social- demokraterna och kommunister- na "haft samma partibeteckning hade de tillsammans endast fått fem "mandat - och folkprtiet ett mer, medan kommunisten ej: bli- vit vald. Ju mer' det finns. Partier, "som mer eller mindre inriktar sig på samarbete och så småningom kan- ske sammanslagning, dess mer an- geläget är det att inte ha kvar nu- varande :valmetod, säger red. Sachs. Det är orimligt att låta väl- jarna försöka räkna ut, huruvida "Hur valsättet: verkar - + NY överenskommelse om, gemensam partibeteckning skall förmodas va- ra mes ka det antal de får valt. Någon visshet om det kan de' aldrig få. Det minsta man kan begära av en välmetod är väl, att ju flera som enar sig vid ett val skall de inte bara. kunna hoppas på en even- tuell ökning av deras mandatan- tal utan också vara säkra på att följden i varje fall inte kan bli att de får färre mandat än vad de skulle ha fått med samma antal valsedlar fördelade på grupper med olika partibeteckningar. Vid ändring av valbestämmel- serna 'bör. man gå tillbaka. till d'Hondtska systemet: en röst för en valsedels första namn, en halv för. andra, - en tredjedel för det tredje o. s. v. ; : Den andra ändringen bör gå ut på att för partier som får lands- tingsmän skall dessas antal bero på partiernas röstetal i hela lands- tingskommunen. Nu är det ju så att ett parti, som fått flera rös- ter än ett annat, likväl kan få färre mandat än detta; Flera ex- empel nämnes: I år har i Söder- manlands län centerpartiet fått 10 -mandat med 18 004 röster men folkpartiet endast tio med 21557 fröster. Både i Östergötland och i Kalmar läns södra landstingskom- mun har centerpartiet fått färre, i deras valkrets två Bruppers gern, röster men fiera mandat, än hö- a - Riksdagsmännen: här det inte” lätt. Antingen. är de för lata eller ; ägnad att öka eller mins-, per ()2: Elakt irykte. förtäljer ått andra ämmärens talman 1: vart. fall utdelade: han en déntlig avbasning till andra kam- marens ledamöter, när han avslu- tade.:höstsessionen., I förhoppning | om en god Jul, får” man "Jodå, 'så per, att' det avlämnas : för många interpellatio "och 7? frågor,” det pratas för länge. - "Anhopning av frågor försvårar: mi gheterna ätt besvåra etc, etc.' : - Det där' med längpratandet 2" man "nog Instämma i. "Men. det är ju 'som bekänt: inte: alltid” så lätt att tala' kort. om det .som, hjärtat är fullt utav. - Nu:sa' hr. Thapper ätt :frågéin- stitutet kan fela. sitt Syfte om, det förtsätter. på" det 'här viset: Oj, då. Många av" frågorna "menade: han är" såna att ':de helt enkelt 'inte borde ställas i riksdagen: Var, det: sa a han ingenting , om. =. ven : Kanske. har hr ”Thapper känt äg ibland nig som en kollega till honom lär ha. gjort för länge sen. Han somnade i er interpellations- debatt. Och nyligen stannade alla tre talmännen i första kammaren helt sonika borta när jen interpel- lationsdebatt ” skulle börja. 5 er "Men till dom hörde ju inte hr Thapper, förstås. N Nog tycker man att talmannen var hård i överkant så här före julhelgen då alla ska vara så snäl- la så. - "Frågelnstitutet är är vett viktigt in- strument för åtminstone opposi- tionen. Sossarna bekvämar sig ju väldigt -sällan att ta upp. nån frå ga till särskild behandling, «Vad nu det kan bero på. . " Risken för att institutets - syfte sklille felas genom frågandet är förvisso överdriven. Det finns störde a anledning — men "det ville naturligtvis finte talman 'Thapper ta med i sin av- hasning :— att syna regerihgens arbetsformer, ' Det hade hedrat statsminister |! Erlander om han som ålderspresi- dent i sitt. jultal bett om ursäkt agan de mänga förseningar med för- n som regeringen år efter år gör big skyldig till. (Och lovat bot och bättring). Där blir det sannerligen en .an- hopning som gör att frågor drunk- nar bort.' Med farlig fart avslås alla motförslag från Oppositions- håll, tidsnöden kräver att så sker, Man hinner inte. diskutera, ' Men hr Erlander föredrog för- stås att hålla med Thapper i ällo och dundrade till yttermeravisso om att väljarna kan kräva. av riks- dagsmännen att de ordnar sitt ar bete så effektivt som möjligt. Har inte väljarna rätt att kräva av regeringen samma sak? ' Ja | : z , 'gen svenska ”hederligheten? fantasi och framför allt den frame]; int rnationella D ” . [konstigt att: de får svårt a tt” gö-, I'ra rätt! för sig., Eller. att julhan .deln går. trögt. rats om att: Johnson .inte skulle - ställa upptill. omval — men. just I. seras Mrågan' 7 om? skatteutjäm- ningsbidragen Fa de kommuner, |. som '. instundande årsskifte, 'sam- an det då vära: som så” plöts- I" Vad 7 här. undergrävtt. 1 det" enligt hr "rhap- har: före: Vv tror .inte' att folk. 1 allmänhet som -: misslyckas med sina avbetal: ningsplåner har. givit: sig in på affären i avsikt att bedra' sälja-, ren: De har helt "enkelt överskat- tat. sina kommande tillgångar. be digt stigande tevnadsstaridard” som 'de,. utlovats. skulle.; ta sig. uttryck i att de får mer kontanter "att Ispendera. När « , plänboken', 1. stäl Jet blir ' tunnare ' är det inte ” så Handelstid ing a "Det "opinilonstryck "som säker- 'hetspolisen ' nu är utsatt. för har sin motvikt i "ae krav vi ställer på. dess! förmåga ' att förebygga att: 1 tid: : uppdaga ; brott keté. säkerhet.”, De kravén rar: s "Imen: som i förandet av registeran: teckningar. erbjuder... "Vad 'debat! ten” gäller. är: 'frågan efter. vilka När en Kommitté. växer, | ker resultaten mot noll, är "kom: mittén, så "stor att. den på svens: ka kallas kommission; kan: dess resultat” helt försummas, "=" . mere Teknisk Tidskri MH Mittönpartjernäs Ö gram har lagts” till grund för en derspresidenteri. bör talet' i; sitt: Kanslihus” också; , :Rege- "Men det "finns. somliga; Hur :ländska” länge. skall: den väster- det : budskap "man - samlas”; om: svarad även, när . vi: närmar . oss julen 1966, Y Veckoposten I sn Och - Ordet ' sin. boni sågo ha som e från full a 1: 14),' En höst ett annat. bod | dentbostäderna Öppnades, t värt. Kött och ing ibland OSS, Ns' härlighet, vi sågo lika- BR" enfödd Son sin Fader,, ons härlighet v nåd ' och t tog och vi Sanning, (Joh, 1 college Våra brorsba: rn satt och Pratade med honom, . när en :sav dem '.sade: I Studenten, åt Oss kratta 1c hur. våra 3 årst menar. ider växlar, frågade: löv?” Ni med att kratta "Me a med d de” andra sökte: förkla mä ngd ström 'av ord och småflickor Bester, Sprang enjav en Ma i väg och hämtade Rakt började hon att 1. det hon sade; ”Så dem al allesam, möjvit handling för en . fetep OM århundradena hade pro- klara Gu, lär, re försökt att för- rade sig G ud sen, Så uppenbar blev: köt; Guds väg Också till NH v latt handa, oiREn förklarar. inte endast ör Oss. Det väcker Mm oss en önskan t hans: vilja, Me ställt - sig; att den ' stän- wa "Handlingspro: - inte- alls bryr” sig" om -:sitt "än "kristenheten ' kunna fort: sätta, att fira Jul utan att rad kalt "söka "dra konsekvenserna av kring? Den frågan kvarstår "obe | de en stlident från | d hos OsS, tills stö- som inte kände till .: sär man krattar tankaé tha ade blivit levande, och ' . I Jesus,: Ordet som - ( t och: han var -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.