” stamaktier har stigit från 3 pro- 4 - > "LAHOLMS: TIDNING SÄ . Lördagen: den'2 4 december 19661 . + ov ve =L T. Lördagen den 24 december 1966. 3 God ” : Den första/ julen var ' inte nå - gon idyll, Vår jul är "mättad av veka stämningar, Detta behöver / 4 och för stg inte vara fel Den sinnets mjukhet, som hör julen till, behövs i de hårda” ögoriens och de tuffa attityderna$ värld. Ivern, med vilken man söker sig till de kristna symbolerna — den omskrivria sekularlsering- "en till trots — tyder på att vår korrekta och sakliga livsstil in- te ger känslan! den nödvändiga näringen. Därför är det kortsynt - att beteckna de olika uttrycken - för människors fasthållande vid — de "kristna formernå som '”bara " stämningar”, ”bara traditioner”. | . 1 våra kyrkor och kapell kom- mer: många ljus att brinna un- der helgen och menigheten skall sjunga de välkända julpsalmer- na. Även om en svensk julotta kan vara något ganska betagan- de, vill:den: dock visa' upp nå- got "mer än ”bara” 'stämnirnig”, fulevangeliet talar om. ett barn, som; föddes 1 armod och :tris: tess. Josef, Maria och barnet : f julkrubbor och på juldekoratio- ner vår dock en flyktingfamilj, bortdriven från hem och trygg: het på grund av härda” statliga |: dtröktivs a 7 Värt. :julflrande "får realism först om vi ser detta och drar iinjen från . Jesusbarnet till da- gens 'flyktingnöd, till vår tids Oss" det: , kyrka, att trots "allt, "LT= utestängda och ovälkomna, barn. I det utestängda barnet i Bet- lehem " anade herdarna: tecknet På Guds närvaro i deras slit och tristess. Så länge det' finns barn, .som är undernärda, som fryser och är ovälkomna, är berättel- sen om Betlehem en kallelse till hjälpa. hjärtat ' är' utestängt, så. länge det finns "ovälkomna . och icke] i önskade barn i världen, som ' Kristus . Det I kristna ra” Eller själv ” uttryckte ”Vad . helst. 1' icke haven gjort mot en.av dessa mina minsta,, 'det' haven I & "heller | gjort mot mig”. Det skadar inte' att i värt alt: mera kommersialiserade julfiran- -de också ägna em tanke ät, vad "julen egentligen. "innebär, Vi har så lätt att glömma det i vär hår- da. och- stressade” värld. Julens k julens . evangelium och ' julpsalmerna ger- oss ' väl 'en ”på- ”taglig erihran om ”något annat” "1 vår tillvaro; men, låt "det. inte Bara bli en 'stundeng ”stämning” |. utan Tät eftertanken förankra sig, Nr behöver så väl varandra i denna ,tid av «bekymmer , — ' och. . vis behöver " också : finna 'stöd; "när vi” våck- "lar i otrygghet och ångest, ' Med dessa! ord "vill: LT:s" reé- daktör framföra tidningens" öns- kan "om en riktigt god jul; till Julens sånger och visor; ”säda-] na som de 1 vär tid förekommer t.ex. i Sverige, är av flera olika slag. Först och" främst har vi julpsalmerna.. och andra . rent kristna julsånger. Till de religiö- sa julsångerna hör också des. k. cantilenorna, gammaldags: jul- ” sånger från den katolska tiden, som numera bara sjungs vid speciella musikaliska evenemang. Så har vi kulsänger, som nume- sermanska länder. nästan helt förlorat sin religiösa karak- tär, men ända bibehållit ett visst ! yttre 'samband "med det kristna julfirandet, såsom ' Staffansvisan .med ahknytning såväl till den "första rmartyren Stefanus som tili . Hälsinglands -- "apostel : Staffan "samt:sången om ”Sancta Lucia”, , det Katolska helgonet, "> Julens. sångarglädje börjar på Luciadagens morgon och. slutar någon "gång omkring Tjugondag Knut, -då "julen bäres, ut . | WNätten går-tunga: fjät runt gård och stuva .. "Kring gård som. sol förlät skogarna ruva.' Då 1 vårt mörka hus: stiger med tända ljus :: ta :Sancta' Lucia; Sancta Lucia”. När. vi hör den sången T aria "morgonstund tänker vi väl me- "rä:på kaffe med dopp och kans- "ke glögg, än på det sicilianska Igonet. Lucia, Det må också va- a ' hänt, ,ty. sambandet : mellan "törde vara "ganska: lösligt, även m-”Sancta” tyder på att det i ”älla fall. är frågan om ”ett' hel- gon. Själva namnet Lucia, av det latinska lux, ljus, tords ha stör: rex "betydelse för:' traditionens utformning. Huvudsaken..ä är i al Ja fall: att hennes sång inte” bara IUNERNAS EKONOMI A Deh kommunala S verksaimhe- |; ten ökar.ständigt 1 omfattning. |. Til stor.del , är emellertid kom-| uppgifter. ; reglerade CK sägel; Svénsk: Politik; (ep). Btalen "är 'dock Inte benägen att | : .betäla för' sitt inflytande. Av. kommunala, utgifterna; på ca.18] miljarder bidrar staten med fy: ras ton IS i ""Den för kommunerna '.ogynn- | "samma - kostnadsfördelningen har ”nödvändiggjort . en. kraftig höj- ning:av kommunalskatten; Den- | na har höjts med 1 genomsnitt |. över sd procent edan :-1950-ta- Jets bö rjan. Nu är'den” geriöm: | -V utdebiteringer 18,29 | ändring" Le ostnadsfördelningen. mellan: staten" och kommunerna; Den kraftiga Höjningen, av I: innebär = att F kommunalskatten ' skattebördan- skjutits över pålde . lägre inkomstgrupperna. Den" är också — trots skatteutj reformen : 1965. — ..alltjämt..:" orättvisa . mot . de svaga kommunerna, > . Är vetter sär har det ställts krav i fiksdågen om en ompröv- ning. ' kostnadsfördelningen mellan Staten och "kommunerna. claldemoktaterna "för: rslaget röstade : tyvärr: fick” de" h. jälp ATT FLYTTA HUS. OCH BY, AR. "TAtt' flytta”, .mänriiskor” är mo- .dernt; "att flytta hus" och: värre,' men? län: arbets: '. nämnden: i Luleå' har föreslagit |; "att" "flytta" byarria? till” éeniralor- | "ter. 'Tordbrukarnas: Före | ningsb ad.ti åter, sig: tet raljeri: 3 Man «kan ta fusen på lastbil, " bygga 'om broar, skära.ned luft- ledningar och så tuta och köra. '. Dyrt. blir det,” det” medger 'man; men; vad gör det, Staten. betalar . hellre ' det i flerdubbla " ; det, skulle: kosta. : att : ru ner hela Ä "mot låta: .ger kaffe; med dopp-sensationer, - utan- också skänker en föraning äv ljusets glädjefest; Och så. är »det väl också et / .€ia' bygger dö sjungande stjärn- gossarna, som/oftast följer i hen- nes: spår,: Deras muntra: ”kring- gång” är en urblekt kvarleva av : TEe-konungaspelet, även kallat a 'Maglerna';- Herodes” : eller” ”Stel- salar = "stjärnspelet;' som i sin tur | var: en form -för.det medeltida dramat, ten dramatisk framställ- ning av. den heliga historien, ut- -- vecklad-i'den kyrkliga titurgien, Under, 1200-talet "lämnade. dessa " skådespel kyrkan" och började i stället uppföras ' av lekmän. Så "småningom ' blev” "det skolgossar, ”djäknarna”, som. efter” höstter- om lens” slut. fick; privilegiet "att. samla! pengar till 'sitt. uppehälle . vid skolan; 3 Sällskapet bestod av de tre konungarna, Ä : klådda och "på Huvudet had "ga Ppappersmössör med. gul på henne; och vår. nordiska Lucia « Rer, Judas med pungen, "i vilken |; -.-ekonomiskt | » redn "skogarqa | 3 2 Hur]: edet? iskall gå; till: eller: vad: det, Z kostar jär idét- ingen som; vet; men skall man. slutligt” få bukt | "med. glesbygden: så måste: också det omöjliga :göras. "Det : lär: pågå -en glesbygd ing,. men" den blir färdig . försk om ett par år, ve Vore; det inte skäl att skynda på "det: finns. ju. risk? att. "den ”tjuriga glesbygden" lever ända H Så var även fallet i år, men..so- tills! utredningen blir fär dig: : Långvarig kursnedgång Den vikande” tendensen ': på Stockholmsbörsen har fortsatt än- da sedan mitten av augusti 1965 med endast några korta: avbrott, i; konstaterar" Svenska Handelsban: |! kens, ekonomiska översikt' ”IN- DEX"”, Den genomsnittliga kurs- nivån : har sedan augustl 1965 sjunkit med drygt 20 procent. Njursvärdet av de börsnoterade stomaktierna har samtidigt mins- kat 27,5 miljarder till 21,8 miljar- der kr, och den genomsnittliga avkastningen ' på börsnoterade cent till något över 4 procent. "Den allmänna kursförsvagning- en har berört samtliga grupper av aktler. Från årsskiftet. fram till slutet av november i år sjönk kur. serna för verkstadsaktier, vilka svarar för drygt 40 procent av de börsnoterade stamaktiernas kurs- värde, med 1 genomsnitt 17 pro- cent. Störst var nedgången för va- NN på Stockholms ruhus, nämligen 34 Procent. "Re deriernas' och investmentbolagens:| aktier sjönk med 23' procent och för träindustri och - -bruksföretag | var nedgången 24 procent. Liksom under. den tidigare uppgångsperio- den har bankaktierna även nu vi- sat . den 'lugnaste utvecklingen: nedgången för deras del stannade vid 13 procent. ”, mysteriéspel., om. Heliga tre : nungar. Egentligen hörde stjä han samlade, gåvorna, Maria meg I ; Simeon I: mf Och så: här. Jät den vanli- ; barnet) Josef, Herodes, SC kvinha och man, >husbönde, :matmoder och var 1v . sn rr NS ofta sjöngs "flera: strofer ; och Ibland. förekom .växelsäng . "och; ramatiska . illustrationer av. det: man. sjöng. Stjärnan. på? stången är. emellertid - det, som" . än i.dåg mest påminner om.att' ..det;. hela. från. början var. ett" kor ne gossarnas' ”kringgång” ' med -hå- . fingrar 'm us brottet" för A Julens sånger och visor förväxlats ”pamnlikheten ofta med Hälsinglands apostel, Staf- fan, och därav har det kommit "sig att Staffansvisan ofta bli- « vit ' stjärngossarnas ; sång. . Den finns i flera versioner, och den mest kända börjar! så här: : ”Staffan var en stalledräng vi tackom nu så gärna, Han vattnar sina fålar fem > allt för den ljusa stjärnan. "Ingen dager synes än. ..'. Stjärnorna på "himmelen de blänka”. - Vad har nu denne stalledrång "med den Kristna religionen att | "göra? Knappast någonting, Ba ra namnet gemensamt med en . apostel ”och--ett helgon,, Staffan i visan hänför sig till det in- - hemska :s. .-.k.: Staffansmotivet, som bl. a. handlar om en kapp- ritt till häst på: Staffansdagen samt om. vikten "att rida. till ; nordrinnande vatten, vilket näm- lgen : betraktades som särdeles hälsokraftigt. ':.' a Även cantilenorna var "sånger, .som djäknarna sjöng för att.få "in pengar till' sitt uppehälle. Det var mest sånger, som hand- lade om 'Jungfru "Maria och de vise männen. .De.var ofta för- . sedda. med mycket vackra nielo- dier och klangfull' latinsk "vers "såsom t. ex, sången ”Verbum . Caro factum est” — ”Ordet är : nu vördet kött”. CY” väl numera de" rent kristna sång- erna, främst psalmerna, Julpsal- merna återfinns på två ställen i psalmboken; nummer” 55—63, «som "handlar om Jesu födelse, "och där den omtyckta ”Var häl- sad sköna morgonstund” inleder raden, Under rubriken ”Jul” förekommer längre fram psal merna 514 t. o. m. 516 — ”Det är "en ros utsprungen”, ”Stilla natt, heliga natt” och ”O, du saliga, o, du heliga, nådebring- ande Juledag?” Det råder intet tvivel: om att julens psalmer hör till våra allra mest omtyck- .ta julsånger! OM de Under Trettondagshelgen kom. "mer = stjärngossarna'- . tillbaka ' ibland, och sedan kommer jul gransplundringarnas ' tid! Dans- - leken, .som numera : är enbart (för småbarn, har uråldriga anor. -Den' är framsprungen ' ur den "allmänmänskliga, härmningsdrif. ten och den lika allmänna be- nägenheten att rytmisera rörel- ,serna, och beledsaga:' dem med en stödjande melodi och förkla- "rande ord. » oc Låt oss slutligen inte glömma | alla de: vackra . » julsånger, : och ' visor, -som Inte skan . hänföras till. någon av de ovan nämnda kategorierna, men ändå' hör till ; vårt.. folks allra . käraste sång- "skatt, Tänk på ”Betlehermis stjär- na”, och på Addams ' julsång "0, helga” natt”, : : Under själva julen: dominerar vv > Olov v Gärtoson. > gamla grekerna Joch' romar- na, de nutida italienarna, . span- jorerna, "fransmännen, holländar- na, danskarna, ' engelsmänner. och" svenskarna — ;.betecknades "förr kungsfågeln som fågelkungen,. och räknades” alltid till de fåglar," vil- ka” det. ansågs mycket, olycks- bringande.. satt döda, I England troddes. det-att: den som" dödade .kungsfägeln eller" förstörde” -hans bo” omedelbart” kom 'att' bryta ett ben! eller "drabbas . av någon; :all- varlig : olycka innan året var, till ända, ckså. "kunde: det” -hända att: korna" kom "att ' mjölka "dåligt 1 J sig” för: att. döda en Kungsfågel. I Bretagne sade man, ;att;: om ”rördé' -kungsfågelns : ungar ko de att få finnar i seller bölder > på: benen. I :andra delar: av iFrankrik ne det att en Person” som; di bungsragel eller förstör: 'fades av blixten eller - att: de: vilka” han begätt: ställningar. hard” det på ' mänga / hän i Skandina- ven och "på: "kontinenten varit en; [mycket utbredd sed” "ätt en gång. om året döda en kungsfågel, >På' nda långt äns på: 1800-talet” 'på: ' julaftonskvällen . "eller Pp uida- gens . morgon, 'Den : 24 ' december på kvällen fick" alla” tjänarna: 1e-" , digt," de 'gick' inte" till sängs. un-' Hos många, europeiska folk | "sjunger '.en'virisk 7 visa, 5 fågeln sägs vara alla fåglars kung.; "Man utfördes denna ;ceremoni I i der: natten utan: vandrade. om: ” kyrkklockorba ringde ” vid” midnatt.” När bönen var avslutad; gick de ut för att jaga kungsfågeln och "om de fick tag "på en. dylik, . dödade: de "den och " satte upp. den på! en ”lång stång . med vingarna utbredda. Sålunda ' bar de dem i pricession till. alla ;' gårdar : under "det : ;de g- julpsalmer.'; La När de gått ur: gård ch” sam- lat sä" mycket” pengar "de "kunde få "lade de " "kungsfågeln ” på "en bår bar den i procession till .sock- nens: kyrkogård, "där: de gjorde en "grav . och: hegrov. den; ”under stor » vördnad” " i "det ..de sjöng klagovisor över "den, . varefter, jul firandet, begynte,.. Från Irland: omtalas atl kun; 5. fågeln "alltjämt "jagas" och dödås äv bönderna ' på juldägen.., Dagen |d därpå, "eller St: Stefans dag, bärs en : omkring "upphängda : vid sett | dersökt material och konfektione- ; |ningen, och 'stickningarna gick ge- otvivelaktigt ett klädesplagg av god kvalitet, .men den 'är knapp: past så mycket bättre än 100- kro- norsjackan att det svarar mot den stora prisskillnaden. si: Konsumentinstitutets — textllav- delning hår undersökt 14 av de täckjackor som såldes mest 1 Sve- rige hösten 1965, 9 svenska och 5 ginaler. För att få en uppfattning om de olika: jackornas kvalitet och bruksegenskaper har man un- ring, "mätt tjockleken och utfört tvättprov. ” . Vv ' Samtliga undersökta, jackor ha- de både yttertyg och foder av syn- tetmaterial,. även stoppningen ut- gjordes 'av 'syntetfibrer. Alla jac; kor hade blixtlås, kapuschong och ärmudd eller vindskydd i ärmen. Konfektioneringen " var av. tv slag: dels en mera” påkostad, där varje plagg stickats för Big efter tillskärning; dels” en kostnadsmäs- sigt enklare variant; där ihopsätt- ning av tyg och vadd utförts på metervara --. före.: tillskärningen. Stickningen kan vara äv stor be- tydelse, synnerligast för att plag- gen skall hålla sig Lformfasta : vid tvätt. : "Den dyrastå jackan (av märket Bogner — prisläge 325 kr) skilde sig något från de;övriga i mate- rial och "konfektionering; den var även. en' bland, de' tjockaste. Varje plagg var stickat ' efter .tillskär- nom "yttertyg, .-.vadd" och: foder. Ärmfodret. bestod av ylleteddy. En del: av. konfektioneringsdetaljerna var. något exklusivare än i övriga jackor. .Tjockleken minskade inte i de tre vattentvättar eller de tre kemtvättar som ingick" i undersök- ningen.' Det :var den enda: av. de undersökta ” jackorna som ' hade bkelt : oförändrad” tjocklek. efter tvättproven: i er ts mehanpristäge skärningen? -; 155-kronoi 'sjackan' ha- de: liksom. Gogner yttertyg, - -vadd medan de båda. övrig var "sticka- de” genom yttertyg och vadd. Aila te hade samma föder i. ä sm i'jackan-i övrigt. För: de: bå- " förstnämnda Nö noterades . -att ben i centrum a korsar. varandra, Tätt vinkel varje." by : bildas” ”proceesoner: a män;:; kvinnor; och €:barnzi: so i vilkå Ända in iv mer . denna Jgeln i viss På ; juldagen . jagar. och; dö lik, fågel, Jen: 'kn? 'ppa j på frå åra dagar . förekom- ler: Stefansdagen ”Kungstägel, Östodager. alla nm | ” fåglars” kung . Stefans dag blev han fängad dnr i gultörnets Ivar les Ehuru han; äre liten, hans. : ; rv släkt stor. > oc sm Jag ber dig kära mor,': giv oss a . någon välfägnad”. Pojkarna" fick : 'så pengar. eller mat på vilket de sedan. höll gr "le -om kvällen, « , et - : la Tore Leth. ven till "Annandageng traditio-. Re - ner, men : då ' skolorna ” slutade just” til Luciadagen, kom seden | "att: sammanfalla med” Lucia! randet. = Ibland vär också den: heliga Stefan med bland "stjärngossar- na; . Herodes tjänare; som blev stenäd,' Staffan har på grund: av Aktiekurser i Sverige 1961- 66 Avesina Index, 1937 =100; varuhus och .. > fnvestmentbolag, ult. 1961=100 Den I många branscher försäm-' rade vinstutvecklingen, som i år blivit dokumenterad På olika sätt, bl. a, I vissa företags halvårsrap- Porter, och det allmänt splittrade och osäkra konjunkturläget ' för- klärar delvis den vikande tendens, som präglat marknaden under hösten. Det kan vidare inte uteslu- .tas, att de nya skattereglerna hos stora grupper "av srmåplacerare skapat en negativ. attityd gente- mot aktieplaceringar som sådana. Bristande insikt om vad. den nya beskattningen 1 praktiken inne "ar den varit mindre goda ur emis- AA Index log. skala" 000 Skogsindustrier . f N buses I , st PART LL TA wa Ne oo SÅ : lövriga bolag "=, ; Vs Verkstäder ”| mm” SN Kd SN a ASEA ex Banker > AY a mr SNR 4 < nvestmentbolig TAS N. OK ad |: KatsutsabsstdanbsstistotsstobsiIabbaatsatafåta bat "1961" 1962 1963 "1964 1965 1966 800 600 ” 400 200". bär för 'åktieägaren förefaller va ra gänska vanlig. Det är. också na. tvingat fram en ökad försik- tighet vid värderingen 'av enskil- da aktiers tillväxtkapacitet och en större selektivitet vid placeringar. I vilken utsträckning skatterefor- men medfört någon mera -perma- nent brist: på placeringsintresse är dock ännu för tidigt att avgöra. Nyemissionsverksamheten :: har under 1966 varit betydligt mind- re 'än under 1965; bl. a. beroende på att förhållandena -på markna- sionssynpunkt. Fram till mitten .. 2V November tillkännagivna ny- " emissioner och marknadserbjudan- .den,' inklusive" överkurser, upp- - gick-till 313 milj. kr. jämfört med : 803 milj. kr. för hela 1965. : Utvecklingen på. Stockholms- börsen har visat en del gemen- samma drag med händelseförlop: pet på de viktigare utländska bör- serna, vilka också företett en vi- ” kande utveckling under året, Vis- serligen ' är värdepappershandeln över de svenska gränserna starkt hindrad "av de "gällande restrik- i tionerna , och . utvecklingen - på ”" Stockholmsbörsen därför i väsent- lig: grad beroende av inhemska faktorer.- Under det -senaste året - har man dock kunnat konstatera |1 » 2 ett ökat inflytande:från utlandet via de svenska aktier som är no- " terade och i större antal spridda utomlands, främst LM Ericsson > och SKF. Särskilt -ärets starka kursnedgäång i New York tycks ha föranlett avsevärda utbud i dessa Papper, vilket påverkat även den svenska aktiemarknaden, speciellt - under andra halvåret. i: Iden tyska fysikern och: filosofen sannolikt att .de nya skatteregler- I "Mönchen (Ler). >; På fysikernas möte i Mänchen som' nyligen ägt rum utvecklade Carl Freidrich con Weizsäcker in- för 3000 in- 'och utländska ' kon- gressdeltagare nya möjligheter latt uppställa en s. k. värld-formel, Weizsäcker- hade redan 1 sitt hög- tidstal. vid kongressens inledning antytt att han tror sig snart få ha en universell formell för alla na- turlagar inom räckhåll. Dock an- såg han sig behöva ”fundera på problemet ' ett år till” innan han definitivt hinner formulera 'sin hy- potes. Denna plan omintetgjordes emellertid genom de församlade experternas nyfikenhet och så fick de sakkunniga och .tidningspres- sen redan två dar senare höra nå- gonting om hans märkliga tanke- gångar som — i stort sett — går ut på att uppställa en omfattan- de fysikalisk lag som den allmän- na: kvantumteorin och elementar- partiklarnas teori såväl som kos- mologin kan härledas ur. . " På vetenskapens nuvarande sta- dium överensstämmer de fysika- liska lagarna om händelseförlop- pen inom atomen i många avseen- den inte med de kosmiska proces- sernas lagar. Professor Weizsäc- ker söker lösa detta problem ge- nom att han reducerar kvantum- mekaniken till dess väsentliga grunddrag för att sedan få kunna utvidga dess giltighetsområde till Detta betrak har bl. 2 till följd att de s. k. elementarpartiklarna som hittills anses vara odelbara ä sin sida återigen är sammansatta av otali- ga byggnadselement. Dessa mate- rians yttersta byggnadsstenar — von Weizsäcker kallar dem ”urob- jekt” — har alla samma egenska- Per .och har en materia bara i : En ny världsformel” ning till en enda Atompartikel t. ax till ett proton, Men det' fanns också en hel del andra referat som lämnat mycket intressanta: upplysningar.” Profes-. sor Martienssen i Frankfurt -redo- gjorde för- hologratins. fenomen ' som först sedan två år tillbaka blivit känt. En holograferad bild tillkommer inte'— som vanligtvis. — genom mångfalden av ljusa och mörka" ljuspunkter: som" bombar- - derar t. ex. en fotoplåt. Med hjälp sändes av objekt. Objektets avbild som praktiskt taget bara visar ett förvirrande mönster av våglinjer kan sedan reproduceras från detta hologram. Som exempel på denha tekniks ' praktiska — tillämpning nämnde professor" Martienssen sö- kandet efter en bestämd person I en folkmängd. Gruppens hologram gär att kombinera med den efter- söktes holograferade porträtt på så sätt att bara vederbörande per- söns ansikte lyser upp bland tu- sentals människor. Den internationella åhörarkret- sen fick .tillfälle att lyssna till bortåt 160 föredrag under envec- kasmötet. Därvidlag stod: proble- men om elementarpartiklarna och deras växelverkan, iInformations- teknikens frågor, kosmologiska fe- nomen och plasma-fysikens tek- nik i förgrunden. Vid kongressens inledning hedrades professor Liä- ders, chefen för Institut fär theo- retische Physik vid Göttingen universitetet genom att Max- Planck-medaljen överlämnats" ho nom. Liiders fick den högsta tys- ka utmärkelsen på fysikens områ- de för arbeten som befattar sig med frågan om den s., k. antima- terian. unnband : som d S av -laserstrålar ritas fastmer ljus-,1 och för sig skulle vara. För vågornas" struktur upp vilka ut- jul är varken sentimental stäm- stickat: i-rutmönster: iningen— med. undantag: för. ; Någ- ra sora' endast hade enstaka : istick- ningar, t. ex,i. -jackans; övre. del. Dessa stickningar tjänar "garnering och. har dels" uppgiften tt åtminstone-på något ställe' ut- ver, sömmarna, binda; .vadden vid . Kvalitetsskällnad: på räckjackor men största skillnaden I på priser. räckjackan för 325 kronor' är gaste ja sprung. material och oftast för ärkts med, stickningar, Billigaste” jackati.;'(Evan; Italien : — 40 kr:) hade: endast en okstick- Eg och ett par stickningar Khött syntetfibertyg :- Sler ja i jackorna kan generellt sä: ' X de "bin. De svensktillverkade hål ellanprisläge, d. v..s. ön tertag 100 kronor för tonårs- och vuxenstorlekar. Genomgående" synes de svenska jackorna hålla anska jämn kvalitet både 1 eng konfektionering. - & Larsson, Borås, Gustafson cl "Carlesunid, Boräs, Oscarsson & Co, Borås och Westlunds, Sven: lunga, r ln > Följ tvätbräådent : andet 2 Resultaten ' av Konsumentinsti- tutets provningar med olika tvätt- metoder. Kar visåt, att vattentvätt är skonsammast; bäde beträffande vaddens porositet och' tygets vat- tenavvisande förmåga. Efter varje I tvätt. bör man "dock kontrollera den vattenavvisande förmågan. Det göres enkelt genom att man stänker vatten på jackan — "suger tyget ät sig -vattnet betyder det att impregneringen gått bort. Man kan impregnera om jackan — im: ” pregneringsmedel finns att köpa t: kemikalieaffärer.”: "Institutet kan emellertid inte säga något om ef. fekten .av sådan»' hemimpregne- ring, då detta moment Inte ingått i undersökningen. ; Då 'en täckjacka av fabrikanten märkts ”ej kemtvätt” måste den: na anvisning: följas! Den kan bla, vara föranledd av att tygets insida har en beläggning (impregnering) som kan bestå genom många vat- tentvättar. men försvinner helt. i första kemtvätt. En annan orsak kan vara att vadden inte tål kem- tvätt. Institutets provningar... har visat, att: tvättråden är väl befo- gade -— jackor märkta" ”ej kem: ” tvätt” har visat set fara mycket illa av, kemtvättning,: - Att beakta via köp” + Vid. köp av täckjacka bör. man. ha 1 minnet.att. den inte. är av- sedd. att. vara ett regnplagg.' Jac- kan är inte, vattentät, men som ny. har, den: genom - «Impregnering en ” viss- vattenavvisande, förmåga, , ::. Jämför de. olika": jackornas tjock- lekt. Det är. jackans tjocklek .som dersökningarna ha'-visat : att” jae korna: (med;.det nämnda .unda ar ill jjackans” användning. För en barnjacka;:. tvättas oftå;”kam det anses” viktigt att. vadden- genom: stickning fixe- räts: ordentligt” mellan : foder . och » tyttertyg: (De också” rutmö: jacka som skall: ;användas, endast för söndagspromenader kan myc- ket väl väljas' i: annat och ev enk- läre utförande] Även” de billigas- kte jackorna här” klarat sig igenom de "trér .provtvättårna : tvätt I 40-gradigt-vatten plus cent- rifugering) "utan att ta nägoh som hels skada." . ;Slitstyrkan hos tyget i täckjac korna - har inte provats, men det som. allmänt. an- s "ha så” hög :slitstyrka att ut- itning av tyget: knappast torde ara. vanligt. förekommande. rn "Om man: visste .att' man träffa och. -sen aldrig, mer, ,. och. hade” julen, . vad skulle man: säga- då? : ” urobjekt förenas enligt hans me- "Eller -om! man. visste, ått det var 1ig ' Hjälpare;: sista gångerl den människan ha-. fa "möjlighet: att' lyssna: till. en det Jag” och. säg högt: £ julbetraktelse, skulle man då ta- själv: om granar. och "ljus, om /' vit” snö och tindrande barnaögor' och” "stämning och.vackra minnen från , barndomshemmet? Nej, det skulle man ' säkert. inte, : Och inte eng skulle man väl I' ett sådant sammanhang komma med goda önskningar om fred på jorden , och ' - tryggare, . vänliga- re värld att leva 1. Hur bra detta ning eller många julklappar och god mat 'och Ppyntade hem 0. s. v., även om det inte är något fel; med ”allt detta, bara det inte blir det enda eller viktigaste, Utan jul är ett budskap, en hälsning från Gud själv till just . mot lepra: a. olms "Tidning av: "Kyrkoherde Ebbe tes samling, i. Göteborg” tillfälle att säga henne något om" -Hagard , Hen ig! Och därför "skall denna illa AN . de 'en människa” en enda :gång julhälsning handta bara om ett. enda: om Jesus, om Frälsaren. Du haren Fr Isareé, en "pérson- ” en Förespråkare... ätt nu .-in ditt namn: efter ; of ”jag. — har "en Frälsare, en Hjälpare, en Förespråkare”. är: det > jul för dig, om . du tar detta till ag. och tror: och litar. på det! Tänk ' nu sen” på det; som dina problem och bekymmer: jag sare, . Jag är: ensam -— .och' jag har "en Hjälpare, . Jag" är fattig och olycklig — och jag har :en Förespråkare. Jag är nervös. och Orolig, "allt har ”trasslat till” ”sig Ör mig >> och jag har en Fräl Sare! Jag har så ont. i. samvetet ch jag gär: omkring och skäms, ast Ingen ser det utanpå mig I, Och jag har en Hjälpare. Och jag är så rädd för att dö och för yttersta domén och räkenskar Pen — och ö r kare, . jag har en Föresprå actor du du inte att livet och värl- detta "kring blir' annorlunda; om ” du be riktigt går upp för dig och : tasti Orjar. Praktisera denna fan: mi ska förmån 'att at dig och i 9 SYndare' är 'en Frälsare född etlehem, och Han är Messias, mu og Gud själv, ' Och Han finns ting så och Han vill -dig'ingen- liver annat än väl för bäde detta e och det nästa, inn Och. ser 'du, detta är alldeles tusen "X Sant som att det är ett sedan - hundra sextiosex år' i Betleher., föddes ett ,gossebarn hette em i Juda land och som. Yfbarnet gor ”Och vore ej det Mauer kö stött, förtappat bleve. då alla” De Mu frälsning bjuds åt behöv tta är jul 1966, och detta CP du mest av allt höra. får just du ta åt dig. det, så. blir det både god undntagsfall, - Trillioner av dessa . - Urs M. Alten os . ”salighet, De ott nytt är och en fram- APP och en evighet med t. är visserligen sant! ÖNS jul oc tid mna £ ckorna är av utländskt ur- - > utländska, : samtidigt som Pris I undersökningen har. ingätt och' kartellnämnden 7” registrerat jackor från- Algots, Boras, Melka. tpriser och I d nar. Skövde, Skoglund, - —- Borås, Eriks-' . x .som ”beköver Y” är sjuk — och jag nar:en Fräl /. , (maskin: ov d Vv a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.