SM gjort: ett jubileumserbjudande >» för minst 50 kr, "Vilket betyder [OD ER TE a a An NN 3 LAHOLMS TIDNING ba å Tisdagen” 4 [| Ne "den 27. december -1966' n den 27 d É 1966 "' ringsfång av direkt” ekonomisk betydelse, och dels för att män, niskorna velat skydda sig mot rovdjuren och deras härjningar." Sedan. lång tid tillbaka har jak- ten dock ; varit kringgärdad av regleringar och bestämmelser. Även I våra dagar förekommer jakt i :betydande omfattning i ' Sverige, ;, men den bedömes efter". delvis andra grunder än tidigare.” Jaktens ekonomiska roll för sam-. > hället och den enskilde kan dock' inte förnekas. Man behöver . ju: bara peka på de många tusen äl- - gar, som nedlägges varje höst,; "och vad de, betyder i både kött- och pengar: - + Det sportsliga momentet i jak. terr anses dock vara av ännu stö re betydelse. För stora skaror fri-, ” tidsjägare innebär vistelsen i skog” och mark en värdefull avkopp-. ling från innesittande och' var- i dagstristess, och man är ofta be- . redd att/satsa större Fn ne J akten i framtiden - När de allra första inbyggarna - lynpunkterna också fått "ökad ; kom till Skandinavien, livnärde de sig huvudsakligen på jakt och drar att se. rådjuret, vildanden |; :. fiske, Jakten på större eller min- . -. ” dre villebråd har sedan" fortsatt | i. genom tiderna, dels som ett nä- LT= tyngd. Allt fler märiniskor före-' eller vad annat villebråd det kan vara i det fria hellre än på vilt- handelsdisken, Ingen naturvårdar går väl $å långt att han vill förs bjuda allt jakt, men man vill gö- ra" jakten, så' human som 'möjligt både mot det enskilda villebrådet och mot viltstammarna som hel- het. ” Ända sedan 1549” "har en statlig ”jaktutredning varit på gång i vårt land, - och den "har nu ” Den nya västtyska regeringens och. "dess" utrikespolitiska avsnitt, har moftsetts med särskilt ' intresse, därför att en mera verklighets- betonad - och gentemot de :öst- europeiska staterna mindre: dog- - matisk tysk utrikespolitik ter sig nödvändig. Västtyskland bar en- vist hållit fast vid den s k Hall- indoktrinen, vilken innebär, att - landet "vägrar att uppta diploma- fram till” sitt 7 slutbetänkande.” > Den innebär bl a en omläggning av fridlysningssystemet för vilda däggdjur ' och ' fåglar; och det är - enbart tacknämligt ur naturvårds= ' synpunkt: Utredarna har också värnat "om de större: rovdjuren, > där. man : bl a" vill ta bort alle- " mansjakten på varg och järv. Där-' emot vill man 'stärka åtgärderna för att komma till rätta "med vild-" minksplågan. r Svenska” Naturskyddsföreningeri som brukar vara ett vaket. organ för "det frivilliga naturvårdsarbe- t tet i landet, har.i stort, sett ac-- 4 jaktmarker: och :- utrustning, ' — man rimligtvis kati ' hoppas att BD: ut. Att finna och fälla villebråd . räknar man' som ett extra spän a ningsmomént . under jaktutflyk > ten. so se Ti jaktens negativa sidor 'fök- Har man bl a de risker, som han= "i terandet av skjutvapen alltid i nebär' både för jägarna själva oci för; andra” personer i närheten; Under 'sénare år har 'naturvårds- lane nt ” BATSNING PA VARLDSKE: KORD . "En etor livsthedelshall 4 "Kris Hänktadi fyller, två år och har r en nyligen publicerad . + ann ng” söm går: ut på att varje kö are Y. av "var or för minst 50 kr, £ > fubiletnischeck. vä d 5 kr; Inget ont. I det: skriver. Fri köpen El n extra, rabatt "kan ma kos- ta'på sig och "glädja "kunderna . med när man har nägot att firå; t.. ex. kundernas förtroende: un- der ett par lyckosamma år, Men dessvärre har. jubilaren tappat ; koncepterna och gjort sig skyl- 'dig till ett överbud 'som hör till "det hiskligaste man' sett. i djip- "podjungeln detta är -ko staterar IPR. Vi 'delar ut'140.000>kr,. 10: 'var ahnonsen; "Kalkyl. tidningen I: 1 vilkén annons, 'och check pu . bllecras har :en' upplaga: a 28 :000 "ex, och ".28.000 checka 5 kr. gör, 140.00( NN "Det gör. det; Cäldelningen av då 340; 000-Te N bll verklighet” "KÖävst uppenbar: "Igen "att. varenda! check: utnytts. "Jas. Att 28. 000 kunder; dersd fyra dagar” erbjudandet! är 2 tuullt besöker butiker, 06) köper 7.000 kunder perdag och"en om- . sättning av 1.400. 000. kr. på fyra dagar! Det måste vara vetdsrekord, i Nvsmedelshandel, . - RECEPT PA STATUS - oo Inte förrän de. "senaste" tio ären. har, vi umgåtts med, be : greppet 'statussymboler -— "även om de funnits lika länge som människor, klassat varandra till ”ollka soctalgrupper skriver Maud Reuterswärd. I ASK-:s Hemka- "lender, och Ber några status- diagnoser, — N » Att vara man och laga fransk- iuspiv erad mat, behärska krydd- världen, även den mest exbtiska, ha en rik kokbokslittbratur (väl läisv) och gärna uppträda fram- för. spisen lika elegant som på arbetsplatsen, bara hänga av sig kavajen och ylätta på manschet- terna — då har man höjt sin status I andras ögon, Vill man som kvinna höja sin 'status så kan man ägna några timmar då och då åt Jångkok — typ ox. ” svanssoppa — eller att göra gäddfärsbullar, Pet är självklart att strykma- skin lär bra, men man bör I sam- band minnas att man alltid stry- ker sin makes batistskjortor för hand, Den som har sitt yrkesar- bete delvis förlagt utom hemmet vet hur schematiskt och enkelt man t.ex, på ett kontor kan följa den sociala graderingen genom att. registrera de olika föremål som var och en har sitt rum. Antalet fönster, skrivbordet, dess form och attiraljer, Vas — stl i t jaktutred betän- kande, Man hävdar dock att skott- . penningsystemet. borde avskaffas ” helt, och -att man borde göra som i t ex Örebro län där man i stäl” let anslagit - motsvarande . belopp t till "biotopförbättrande ' åtgärder. Att jaga den sällsynta uttern med sax anser man också förkastligt; och även för jakten på mink och räv anser man att humanare jakt- former vore att föredra, . "Luftgevären anser SNF olämp- liga som ' jaktvapen, "och likaså vill man' ha skärpta regler” för giftutläggning mot/ vissa fågelar- ter, Grävlingen, ' råkan, fladder- musen, och andra djurarter, som "inte är "utpräglade skadedjur, vill man. ge ett: bättre. fridlysnings-" skydd, och "likaså . vill Iman; ha. förbud .; mot ; kl 1. öd - tiska förbindel: med stater, som "erkänner Östtyskland : som 'en självständig stat. Västtyskland har . diplomatiska — förbindelser ” med<någon av. de östeuropeiska :-kommuniststaterna ' med undan- MG för ,Sovjetunionen, vilket 1o-' giskt sett: är inkonsekvent, efter- - som” Sovjetunionen givetvis er-. - känner Östtys!:lands' självständig- het, men" praktiskt "hade det va- "it "örimligt för. Västtyskland att "inte äga en diplomatisk repre-' sentätion i Moskva. Gentemot Öst- : "europa har en västtyska utrikes-; politiken -ständigt kännetecknats Me Av, fil. Tic. Karl Lindegren att söka skapa avspänning österut och bättra på ,vänskapen väster- ut. Dess nu offentliggjorda pro- gram antyder, att regeringen tän-" ker' arbeta med dessa mål i sikte 'men . frågan är, 'om satsningen "blir så ' pass helhjärtad :att man får en rejäl chans att nå målen, Vissa punkter i det utrikespoli- tiska programmet står inte i nå- > oh östra grannarna präglas program-' förklaringen av en mera realis- tisk bedömning av problemen än som hittills varit regel i västtysk politik, men realismen har inte tillåtits tränga igenom så ” långt. som Västtysklands egna intressen skulle fordra. Regeringen stannar på halva vägen, vilket förmodli- gen kan förklaras därmed, att den i i Västtyskland gon god . överensstäl Ilse i med varandra, men det behöver man kanske inte fästa så stort avse- ende vid. :Det är ju en gammal erfarenhet att politiska- program , får stryka på foten, när de kom- "mer i konflikt med de krav den praktiska politiken ställer. ! Nå Enligt programmet finner rege- ringen det oundgängligen nödvän- "digt med en stark allians mellan I Europas fria nationer och För- enta Staterna men "samtidigt vill - "den söka åstadkomma' en effck- tiv samordning mellan Västtysk- lands och Frankrikes utrikespo- ”litik. 'Hur dessa programpunkter : skall kunna förverkligas utan att :av'stelbenthet och' tt väst- : makterna " utvecklades "den inte gynnsåmt under Erhards regering. Det fransk-tyska samarbetsavta-" let fungerade knappast längre och” relationerna till Förenta Staterna . "försämrades sedan den amerikan- : ska regeringen slagit in på den - linjen, att Västtyskland inte bor- > de få .vare sig. tillgång till eller. meddelaktighet : i ' kontroll. över Kärnvapen inom Naätopaktens ram, i: Koalitions-regeringen ' mellan de kristligt-demokratiska och so--- cialdemokratiska partierna i den. västtyska” förbundsstaten har, åt- minstone ..på "papperet, en så överväldigande stark majoritet, ”att den”, borde :' kunra' ”åstadkomraa rel na med "antingen" För- ”enta' Staterna eller Frankrike an- ' stränges "blir den nye utrikesmi- "nistern Willy Brandts huvudvärk, Wen -inte bara. hans, den- väst- tyska utrikespolitiken "påverkas av > vad som sker i Washington, Pa- ” ris, London, Moskva och andra » centra för överläggningar och av-' göranden," som . berör hela vår världsdel, Det'är värdefullt, att förbundskansler .. Kiesinger > för- klarar, att. det inte ligger i Väst- ”tysklands intresse, att få självstän= dig kontroll : över ” kärnvapen. men "kan man lita! på att hans kollega, den... mäktige ”; finansministern "Franz Josef Strauss, lojalt. an- -sluter sig:till denna' uppfattning. den nyorientering i den västtyska utrikespolitiken 'som behövs ; för - ”. Ifråga om "relationerna till de a ' manitä a kraven; -som dominerar i "nafurvännernas ' synpunkter på, ”jaktlagstiftningen. De synpunk- + terna; bör väl! också! ändra ”sam=' > Källsgrupper', kunna. göra | till: si: i. na, 'om:; vi skall” kunna berömma”. "Oss av'att värd ett kulturellt högt- . stående” folk, I dagens samhälle har vi råd' att vara "generösa" "mot « det”vilda i naturen "och t om mot j våra sällsynta « större rovdjur: I och ordnade i hyllorna, r. en-på- "Hitlig: status, Däremot "skall man om vatt! man: äl "till Västindien. från 28 de ember till den I februari, bladet. (sex t : Innan dess har, han och hans Nn rmaste medhjälpare begärt ett "förskott av allmänna medel. på en: kvarts, miljon: kronor för. si- na ' Insatser i' det s. k. reurose-]-..-då dynmålet. Sammanlagt "har man därmed krävt eller fått närmäre 400.000 kr. " Visst kostar det | "Pengar. att " skaffa fram 'bevisning och fak- tå I ett komplicerat ärende som detta, men nog är det väl ändå dags att någon sätter" hr.'- Sjö- ström på”>plats och lär honom . att dämpa, anspråket; Från- sin juridiska verksamhet känner hr Sjöström. säkerligen ' till en rad "s.k. sol och vårfall och sådana blir inte moraliskt skönare där- ” för att det är samhället och skat- tebetalarna som utsättes för den charmoffensiv som så 'småning- om letar sig mot handväskor el- ler plånböcker, Hr Sjöström har nu PR-charmat och TV-charmat allt vad han förmått — när han nu tydligen avser att.inkassera vinsten är det dags för att häl- sa att det var trevligt så länge det varade, men”att det här med pengar är en alldeles för, all- varlig historia för att' kunna dik- teras av Henning Sjöström, .. . FARLIGARE ÄN ALKOHOL” ' > Alkoholromantiken bör få sin motsvarighet i fråga om narko- tika, skriver Accent. Ock den- na romantik är 'betydligt mera - sofistikerad än den som utveck- lats kring alkoholen och har I deras allierade öga mot öga, svarskommisslonen några år: före” andra' världskri iget lär följande ha ' ik Bolieman hade "just läm- nat en "redogörelse" för. det allva liga läget. ' Detta. föranledde Peri! Albin" Hansson”att undra om integ föredraganden: hade. -”målät, fan, på väggen”, Vilköt: fick” Boherian attvreplikera: "Herr: ordförande: : Jag år inte”fan nipå väggen. sk fte, kan sägas ha en viss aktua- litet även i dagens läge. ner ”I.; Centraleuropa; grännskap,'” står - prak! tiskt "taget inom skotthåll "från varandra, En för fredstida förhål- landen enorm! -anmassning. av mi- litära” maktmedel,” den . - starkaste ; koncentration som förekommer på: vår jord. Det: var: Järnridån :sön- derskurna Tyskland ' utgör i' sän- ning ett öppet frätarlde . sär, "en oroshärd: i hjärtat: av . Europa. :I Det gäller” att hindra att nar- kotikaproblemen, blir lika lädda- "de "med känslor : och "fördomar som diskussionen. om .alkoho frågan: En annan "del av” målsättnin- gen mäste vara att de privateko- nomiska " profitintressena -' etab- : lerar'sig lika effektivt och obe- - slöjat -.som. de har gjort beträf- ' fande alkoholen. i En tredje punkt på arbetspro- grammet bör vara att medverka till "att förskningsresurser och organisatoriska åtgärder sätts in : för att skapa en vård av narkoti- kaoffren, som är värd namnet, én vård som" kombinerar veten- skaplig : Sxpertis med mänsklig förståelse, . NÄR KOMMER: "FÄRGEN? Från, näringslivets och konsu- menter nas synpunkter är det ytterst beklagligt att hr Palme vägrar att ange ”hågon tidpunkt + för. införande av färg-TV, skri- : ver -Induwstfiförbundets ”Tidsk rift: " . ”Situationen för. industrin kan också mera påtaglig 'psy kologisk kraft: försedd med färska bl av företaget betalda — matta, li- ten stump under bordet. Matta stor, heltäckande, nästan hel- täckande" nied frans, Pappers- korg, av papler maché, plåt, plast, läder? Alt av läder är det mest signifikativa för hög sta- tus. Läderkalender, stol och sof- fa av lider, papperskniv i lä- derhölje: . En bll är i statussämmanhang ingenting — men två bilar” hö- " jer väsentligt. En gammal cykel av dansk eller holländsk modell är svår konkurrent. Men då skall man bara ha cykel förstås. En äkta Blekingska är dubbelt värd mot en aldrig .så mättat plast-- Ända sedan Aldous Huxley pu- blicerade sina. erfarenheter av experiment med mescalin och andra droger har både små och stora andar visat sig angelägna om den statussymbol, som per- sonliga erfarenheter av narkoti- karuset ' tydligen utgör :i'vissa intellektuella och konstnärliga ikretsar,. Man, tror sig med dro- gens . hjälp Kunna nå fram till en riktigare och djupare uppe fattning av tillvaron . och ,. egen personlighet, Stora ” R skrifter ger ut, specialnummer om de sällsamma upplevelser som narkotikaruset kan ge. Det kan inte undvikas att all denna publicitet hos" många män- niskor skapar e en ny fikenhet på: rv antydas exempelvis genom det förhållandet, att det dröjer cir- ka 12—18 månader från ett be- sked om tidpunkt för färg-TV «till dess svenska fabriker har "möjlighet att leverera de erfor- Qderliga apparaterna. Under ti- den är det fritt fram för den utländska TV-industrin. De av- .sättningssvårigheter beträffande TVApparater,' som oOMissheten skapar, är ett problem som in- dustrin och handeln har gemene samt. Från konsumenternas sida slutligen.. bör det vara ett rim- ligt krav på konsumentupplys- ning från regeringen att man får veta värdet av att i dag kö På en .ny apparat för svart-vit hänt... Den utrikespolitiske' exper- gi t | därmed” säkerligen även till. förhållande till Warschavapakten mottagning. omedgibara 'granhskap,. ja, delvis på svenskt” territorium lig- 'ger -två strategiskt. ätråvärda re: : utgör r-förutsättning-. a jämvikt som hu Denis Kkå terrorbalanse bakgrunden en ;för den -mellak . Warschavapäåktens j.-Atlantallfansens stridskrafter, g står större delen av såväl [Sovjets som USA:s; kärnvapenbä- rande strategiska robotar: .. och bombplan. antingen skyddade på sina. baseri:genpoim' starka befäst- ningsanläggnin ar. eller —'som t. ex. Polarlsubåtärna — gömda i ha- vens”djup.' De. kan betraktas som tin il ysenark; "åärcrått i Centraleu- :N ännu inte är mogen för de åt- gärder , som fordras för att om- världen skall tro på uppriktighe- ten 'i -regeringtns ” deklarerade önskan om avspänning och vän- skap österut. Två betydelsefulla steg i rätt riktning vill. regerin- gen . Kiesinger—Brandt - ta. Den avser att upphäva Hallsteindok- trinen - och den -: vill dödförklara Mäinchenavtalet från år 1938 ge-. nom ' vilket Hitler under hot om våld tvingade Tjeckoslovakien att avstå Sudetområdet till det tys- ka riket. "Genom upphävandet av Hallsteindoktrinen ' öppnas vägen för upprä av : förbindelser, med: ös "det torde” närmast vara aktuellt att upprätta . sådana 'med Ungern, Bulgarien och Rumänien. Förkla- ringen att Mänchen-avtalet inte längre skall tillerkännas ' något värde ger också möjlighet till för=" bättrade relationer med? Tiecko- -slavakien, > / vn v : Det är emellertid tyvärr troligt att de nya signalerna från Bonn-, "regeringen inte kommer 'att "ge upphov till verkligt "förbättrade "relationer med 'öststaterna tagna” som "en helhet; Den förklarar, att den tänkér ta upp kontakter -med. den ;”andra delen” av Tyskland; id v.s Östtyskland men att: detta inte får betraktas! som ett erkän- nande av. att det. existerar en | .annan tysk stat än: Västtyskland. : Denna hållning är förståelig och väl ”också ; ofrånkomlig: för "en -västtysk- regering, ” men ' däremot ' -är det-'ett allvarligt politiskt miss- -grepp . att. .som 'Bonn-regeringen hålla”, fast- vid :.den” gamla stela. ”ståndpunkteii, att gränserna för "ett återförenat Tyskland kan. fast "ställas ”erbart' genom en" uppgö-" -relsé 'förhandlingsvägen "med ”en' "regering . » representerande" hela . Tyskland. "Denna: ståndpunkt: in- . nebär, att. Bonn . vägrar: att ', er=- känna Oder-Neisselinjen som de-, finitiv, gräns mellan” Tyskland och. :Polen.' Västtyskland. kan inte på något håll erhålla: stöd :denr f: ing; Étt tyskt: äl "de av Oder-Neisse 'som gräns möt Polen skulle' ha. utgjort ett myc-; ket väsentligt. bidrag till strävan=, "dena eter avspänning, "7 "fr; s arpare avtecknar si; - turen ..av: ett . giganti kt. triangel- drama; Det är: omöjligt. att.avgöra vem: Moskvå i dagens :läge. bedö- i det närmaste: 'osårbara, Ingen äv de. bådaNhuvudmotståndarna' kan : längre drömma om att slå ut mot- sidan. genom " ett . överrumplande kärpvapenanfall. "Det: vore själv-' mord. Vedergällningsslaget skulle komma automatiskt, ögonblickli-- geni: Det; är 'f. ör osannolikt : att männen i Kreml eller i Vita huset : med avsikt förettar sig någonting som kan leda till' öppet "krig mel- 7 lan de.-bäda supermakterna och I en : ofattbara katastrofen. - + Kärnvapenbalansen mellan USA och Sovjet :verkar dock 'oundvik-' ligen/1 den -riktningen att Was- hington,' i händelse av' sovjetisk : aggression mot någon del av Väst- Europa, i det längsta undviker att insätta: sina kärnvapen mot -Ryss- land eller mot framträngande 'rys- ka stridskrafter. Och detta bl, 'a; av. hänsyn . till, befolkningen pj den' nordamerikanska kontinef ten, NATO nåller emellertid nu på att försvagas — genom Frankrikes utbrytning, :genom - förestående minskning av brittiska och ameri- kanska stridskrafter 1. Västtysk- land samt genom det: politiska 'o- säkerhetstillstånd . som på sistone brutit in över detta land. Denna pågående försvagning av NATO -i rubbar den militära .jämvikten i Europa och ökar därmed faran för att Västeuropas länder: lätt faller offer för en kommunistisk aggres- sion, som f. ö. kan utföras med andra medel än öppet krig. '.: - Inom Warschavapakten har viss liberalisering i de f. d. satellitsta- terna skett på sociala, ekonomiska och kulturella områden, Paktens militära organisation hålls 'dock MM Moskva alltjämt i stramä tyg- ar. En . viss tyngdpunktsförskjut- ning har ägt rum i Washingtons strategi. — från Europa till Syd- östasien, Detta beror främst på kriget i Vietnam samt på Kinas ökande militära potential i sam- band med en allt aggressivare hällning.” En kraftmätning mellan Kina och USA synes f. n. vara oundvik- lig. Men Vietnamkriget har ock- så skärpt motsättningen metan Kina och Sovjet. Många tecken ty- der på en förestående militär kraftmätning mellan de bäda röda jättarna. Samtidigt har den ame- rikanska intervantionen i Vietnam frusit ned relationerna mellan Sovjet och USA. Ett kärnvapen- upprustat, fanatiskt och aggres- sivt Kina utgör btt allvarligt hot :hbåde mot USA och Sovjet, Alt mer; som huvudmotständare - USA "eller: Kina? ;u:t : Sovjets och USA:s globala säker. hetsintressen' sammanfaller” emel- lertid delvis — trots kollisionskur- sen I Vietnam. och konfrontatio- nen i "Tyskland. Både inser vidden av: den katastrof som”skulle”drab- ba mänskligheten" om ett.kärnva- penkrig : bröt ut... Båda är. medvet- na om det ansvar som i detta hän- seende-vilar. på deras axlar. Båda - vill förhindra ' spridning av 'kärn- j vapen: ; Båda ' fruktar: Kina, .den kommande : tredje ' supermakten. Vi-har därför anledning ifråga- "sätta "om de'hotelser'som' Moskva utslungar mot Washington ' med anledning av: Amerikas ; interven- tion-i Vietnam är allvarligt. me- nåde? Ingår inte detta i den: roll som Sovjet måste spela dd egen- skap av världskommunismens ba- nérförare? A' andra 'sidan kan vi inte bortse från möjligheten att en förbättring i relationerna mel- lan - Kina "och : Sovjet kan ske snabbt, ”over night” och att värl- den. åriyo får skåda en gemensam kommunistisk front mot den ka pitalistiska världen! = >. Vare därmed hur som helst. Den påstådda .avspänningen mellan USA och Sovjet har ännu ej tagit sig några påtagbara uttryck då det gäller, de båda supermakternas mi- litära maktmedel ' och -dispositio- ner. Tvärtom, . Båda. rustar. för fullt — inte minst på: kärnvapen- området. Bådas militärutgifter sti- ger ständigt i höjden. : Mellersta Östern har. på sistone ånyo kommit i blickpunkten. Spänningen mellan Israel och 'om- givande arabstater har, för vilken gång i ordningen är svårt att sä- ga, nått en nivå, där en våldsam urladdning kan väntas när som helst. Andra aktuella :oroshärdar är Jemen, Indonesien, 'gränsomräå- dena mellan Kina och Indien samt, på något längre sikt, de av den vite alltjämt, behä länderna i Afrika. H Ett ärmare studium av dagens internationella — -konfliktmönster Skogsbruk un vd den of Officiell statistik för skogsbru- ket publiceras i första hand ge nom Skogsstatistisk årsbok, Man har inom skogsägarleden befarat att denna statistik lämnar en he del övrigt att önska, främst Be nom osäkerheten i grundmateria- let. -I stor. utsträckning består detta av ungefärliga bedömningar, utförda av . skogsvårdsstyrelsens personal. För -att erhålla säkrare underlag har Jordbruketas Utred- ningsinstitut genomfört . en, stor stickprovsundersökning på skogs- gårdar fördelade över hela landet. Denna - undersökning har visat uppseendeväckande resultat. - HÖGRE AKTIVITET . "PA MINDRE GÄRDAR" ""Genomsnittligt' . slutavverkades inom : privatskogsbruket säsongen 1964/65 en areal som relativt mot- svarade 1,23 procent av 'skogsmar- ken, Denna ' siffra är högre" än vad man i allmänhet räknat med och motsvarar en"tämligen idea- lisk slutavverkningstakt under rå- dande" förhållanden, 'En jämförel- dervärderas-- ficiella statistiken Imycke et r är det Slärna som varlt de flitigaste, ger på ciella statistiken, se -mellan : mindre :och ::större skogsägare — med skogsmark un-' der,. en avsevärt högre intensitet: för” de. mindre skogsägarna, värdena är här 1,47. procent resp. 1,12 pro: cent för de bägge. Storleksgrup" OMFATTANDE SKOGS- VARDSATGÄRDER 7 resp. . över: 50 ha —: visar, ög..sko svårdsintenisitet. nö a t de minsta 'skogs. e nämnda siffrorna lig. en genomsnittligt. "avse. än: i. den , off. vilket tyder på Alla. d ärt högre nivå ä . alltför tt . denna grundas på för knapphändiga ” uppgifter. ih ;å SÅ "SKOGSBRUKSOMRADENA ÖKAR, SKOGSINTRESSET. ingen. har. också? ?gjörts od Jämtörelse mellan :aktiviteten på gårdar: som ' är : anslutna: till skogsbruksområden - "och ' sådana som icke är anslutna. Det visade sig; här, att dona vär avsevärt ruksområdena högre — ibland upp imot det dubb- la — än på" "fastigheter . utanför, sä t, ex. slutavverkades under säsongen 1964/65 inom . skogs- bruksområdena 1,69. procent. av arealen 'mot' ehdast' 1,19 "procent nade: man vidare skogsodlat, 1,20 procent och röjt 2,50 procent mot 7 proc övriga: Inom . åkogsbruksrådena hade man byggt 40 procent ' mera vägar och anlagt 70 procent mera: diken än på övriga” fastigheter, ; "Den. "genomgående" högre- ”aktivt teten "inom 'skogsbruksområdena kan - enligt :- Jordbrukets : utred. ningsinstitut främst förklaras med. de" större” resurser i fräga om maskiner, den större planmässig- r det gäller skogsvärden vi cent samt, röjning på 1,92 procent..: även, dessa , siffror, et, den. effekfivare organisation sade det-sig, att hyggesrensning samt det större. intresse för skogs- hade" utförts" på "1,4 "procent 2V..skötsel . i. allmänhet, som. samver- arealen; ''skogsodling "på: 0,8 ”pro-? "kan inom skogsbruksomrädet för innebär : en ul Stockholm (TR). + "Någon ' gäng 1. vår, kommer. K ratron-behandlade' bomullsklö ningar. och; rockar ut: i .detaljhan dem em STOCKHOLM (TTspec) "Av Sveriges befolkning miljoner -yrkesarbetande "och man . får räkna" med att, ca hälften; av dessa:har. e -yrkesarbete, som fort- ? farande » måste betraktas som .re= lativt . tungt vur ; fysisk - synpunkt, tignalföreningens mot” hjärt- lungsjukdomar! Kvaärtalsskrift t.Do= genten menar att! endel av våra tande ! husmöd bör 7 arbete. sk CI dagens debatt” om” arbetslivet : ägnas stort. intresse. åt > indivi- dens arbetsanpassning, Det gäller & ena sidan anpassningen: av yrkes« arbetet - till individen och 'å 'andra sidan individens anpassning till yr= kesarbetet. Avsikten. med anpass=- ningen är att' befordra hälsa och trivsel samt minska” yrkesskaderis= ker bet Det är givet. att" den älure arbets- problem. Dessa betonas .inte' till- räckligt. Man har: att" ta" hänsyn till” nedgång i fysiska 'Tesurser som ett resultat av - ett "normal ”åld> randé,' samt” till" att antalet; "äldre över "exempelvis 50 år kommer att öka ' under ca 15'år framöver och slutligen ' till. att avfolkningen. på landsbygden : innebär en av - "bara. äldre. personer - på: tunga yrkesarbeten som inom jordbruk och skögsbruk. - så Det” man dessutora ofta glömmer i debatten” "är att 'syftet' med an- Väsningen ”bör utsträckas .till' att omfatta en god »anpässning totalt" sett .mellan individen och de krav, som ett normalt liv i ett modernt samhälle "ställer. Framför allt får man här tänka på de äldre perso- rer, som har svårt att klara' sig under den s k fritiden. Det väner också dem som av en eller annan anledning har ett handikapp, Dessa personer klarar ev sitt dagliga yr= kesarbete men problemer ' uppstår vid skötseln av hemmet. Man mås- te kunna förflytta sig, göra inkön, bära hem varor; bädda sängen, stä- da o s v. Kraft måste här sättas in som syftar till en ömsesidig an- passning av såväl samhälle som in= divid. Ett viktigt led i en sådan an- passning är ökade resurser 'iör forskning av just detta nroblem, speciellt beträffande de äl re. - Docenten Åstrand nämner slut= ligen exempel på yrkesarbeten, sora ur blodcirkulationssynpunkt får an+ ses som relativt tunga och som en= gagerar en stor del av befolknin= gen. Dit Hör husmodersarbete in= klusive handhavandet av små barn, ger en mörk och skrär di bild. U Thant varnar oroligt och enträget, Han fruktar ett tredje gen inte måla fan på väggen. Han världskrig. Man behöver sannerli- finns där redan. Visst kan man spåra) avspänningstendenser och längtan efter fred är universell. De makter som har avgörandet i sina händer har dock ännu ej kunnat enas om ett enda steg som man kan tolka som ett påtagligt bevis på verklig avspänning. Ing- en av dem har i något avseende sänkt sin militära gard, i! bete, b dsarbete," lant=. bruksarbete, vissa gruv- och an- läggningsarbeten, stuveriarbete, 3, och transportarbeten inom exems= pelvis väg- och! byggnadsarbete, menuella Jastnings- och transport« arbeten inom exempelvis Järn=, papper och dustrier, tyngre smidesarbeten vid järnverk, ban- och lastningsarbe= |! ten vid SJ samt .Jager- och packs ningsarbeten, r individen och även skapa. gelser för ökad produktion. '. kraften härvidlag : "skapar. speciella .. "omtalar "tidskriften. Textil, : NT i. Ja dagar -oc skriver docent;Irma"Ästrand :i' Na='. och : Konfektio i Unlivetkalngept. nerna :'omfattar.' vidare. . skjortor och" blusar, men / lär. de .bli: realitet. är nnu” nte klari ök pågår emellertid” 'att få. fram en skjortaz 1 100 "procent". bomull, = Redan nu” kan. USA- -tillverkade, I Koratroin: -skj jortor köpas Sverige, men dessa. håller enlig ad: Ko- fem gånger 'som" kulörtvätt gradigt: vatten, 'Nr,..2 bars. under 27. dagar "och | vittvättades, fem gånger vid." 853 grader. skjöldes;. plaggen och, sdropptorka- ' es. Resultat: i gen. "krympning på » den, Inte heller kunde man: kons- fäkaaa till dem;': som har, ett "tungt M schaktningsarbeten inom: väg- och |” -taterä'-' någon ” skrynkling 1 ,an- vändning eller tvätt. '. Det ' "skulle betyda, att "man konstruerat .. det skrynkelfria; tyget, . alla ..textilfab- trikanters' d .. Så är dock knåp-' visligen inte "skrynklga. ..efter tvätt, medan det” däremot: uppstår sitter, Skrynklorna . rätar 'mycket snabbt: ut. sig, : od annan "sak. Klart står kommit en. bra. bit. väg mot dén'' idealiska bornullsklårniningen, som: genom sin lättskötthet . spar vara. förvissad om" att någon söm-' rynkning inte uppstår efter, tvätt. l adde sön" och” lindade" höno honom 1'en icke: rum -Det traditionella vilsj clct: hade två avdelningar i. Jutspotefr äll- ning i ' Kongo, 1. den. första :ste- nen tillbad herdarna och de vice männen Jesus-barnet. och över- lämnade sina: gåvor. I den-andra scenen visade hövdingar, -bönder, lärare, studenter och till och med - en trolldoktor,- "hur de skulle ha mottagit - Kristus," om: han” hade och sånger gav uttr é yck ' åt deras jublande glädje; Och gåvorna, allt- ifrån” ett stort Ieopardskinn: till att barn och tre bananer, :visade Jan. arnet var värt deras tillbed: Spelet var de. M mMornas 'd. tändes, tanke: fculle - 'onom jan? E vår kärleks och vå rt livs härbär- för titjämt vara fullt, utan -plats annat. få s. Skulle vi låta allting - komna 4 Vara för att kunna väl- vi säga: ”Herre, jag vill följa dig, men först ha att bestyra?» r: "Jag en, del annat "ön vackert o. och gripan- än dog bort och ljusen Oroades många av samma Om han föddes: bland oss, vi då verkligen. mottaga med glädje och. i tillbed- av arkastiska ar anm kningar, är. et säkraste mediet ' ait. roa - för ögonblicket och förvärva: ovänner för livstiden, i , Våra) därskaper' bar anor så gt tillbaka i historien" att-det, är nästan: omöjli res» vektera dem. fig: att: inte re inom ' utom. .På de'. anslutna :"gårdarha . ent resp. 1,88 procent för ' > uppger. vensk . en När "sången och trum-. ller skulle våra tankärs, år Frälsare? Eller skulle vo : bredden "och en. "procent på, Jäng- 1 skrynklor ;när ' man. exempelvis ' mycket arbete, och där man :kän . Därefter , Va Past : fallet. Kl nningarna.: är "be. fötts i"en by i Kongo. "Trummor >. +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.