> serna, betraktades för bara tju-| ; om' kommer väl även u-länder-, , lan 1-ländernas "och ' "wländernas | " LAHOLMS- TIDNING ön mo Å Onsda en den 28 december ;1968 N Jo =L T Onsdagen den 28 december 1906 ' Verklighetens värld " Laborator odd Guilbrandsen och professor" Assar Lindbeck försöker "I senaste numret av Skandinaviska " Bankens XKvar- talsskrift förklara .svensk ford- brukspölitik: mot internationell bakgrund, .” "Deras" teorier är emellertid . och "förblir - skriv- bordsteorier, som inte hör hem- ma i verklighetens : värld. ' De, påstår exempelvis att hu- vudeffekten av Västeuropas protektionism på jordbruksom- rådet är att den internationella handeln med -jordbruksproduk- ter begränsas, vilket hindrar en effektiv, internationell arbetsför- delning. Här har. vi alltså om igen myten om att vissa länder skulle vara effektivare. på -in- dustri- och andra på livsmedels- produktionens «- område, trots oändligt många exempel på att alla länder under vissa omstän- digheter kan tillgodogöra sig|- modern ' teknik och vetenskap. Ryssland » var ' vid. tiden för revolutionen ett efterbiivet land med en hög procent analfabeter, -. Detta: hindrade "inte att "Sovjet untonen efter 40 är sände upp "världens « första satellit. ”Kine- go. är sedan som ett folk .som ” på grund av. traditionen aldrig skulle kunna bit tekniskt sin- hat. Nu står” Kinas vetenskap och teknik' mycket- högt; Vilket land som helst kan med stark centralmakt, som hårt. satsar' på vetenskap 'och teknik, ta igen tekniskt försprång. Så småning- . Na, fast det tar” lång: tid, att komma dit." Vilka "Kinder skall prodö era > livsmedel, :: :om.; alla sig våra 'effektivare- pro: ter: av; industrivaror? Det; är” konsekvensen av hrr Gult] branidsens och. Lindbecks;' teg0-]- hemang om. så” källad.” "effektiv intornattonelt: arbetsfördelning. i De / påstår” att. Västeuropas | protektionism . är en .av .Orsa- kerna till: att gapet vuxlt! mel- ka länderna, "dem i schweiziska - bankfack. snomen: " Stiger, ' produktionen vecklade länderna då helt” "slopa sin ' | livsmedelsprodukti on ' f att ” u-länderna skall ” få: sälja prisnivån stabiliseras, U-länder. na. skulle: vara: livsmedelsprodu- center och. i-länderna ägna: åt" industriproduktion. "Hr 'Gullbrandsens, och : Lind- | Jertia inte. den vikt torn "med. . beräkningen,” 7livs- medelsbristen och ' svälten. Skall u-länderna förse" de" rika : län- derna” med livsmedel” och dessa mer eller mindre lägga ned si na jordbruk, kan resultatet bä- ra bli tett” svält, Även : "om. man, så små ”ningom skulle odla upp varen- da odlingsbar fläck på I hela” Jor "den och fiska -ut "världshe skullt :. ; livsmedelstillgången mn te kunna hälla jämna steg med folkökn:! ngen, ce VR ger, Det är detta. faktum som eko: nomiska ? teoretiker inte ”tycks]- fatta," Det har emelertid” påtä- är Ypa "tiden: att - diskussionen om "både; världssvälten" och; "det. svenska jordbruket "läggs realistisk "bass. Det" innebä oäb och "Inte: som ”vi Mrör; satt” dé ä inkomststandard, De för sedan k;".. . - följande ' cirkelrésonemang: + Om I' de rika lånderna "skulle" köpa |, 2 livsmedel, av u:lnäderna, skulle världsmarknadspriserna "| vaärlgenom : Jordbruksproduktlo- nen 1 vissd av u-länderna: och 1 de högt utvecklade Jordbruks- exporterande! länderna. stiga, Sedan kan vi också jälba u-länderna genom att köpa -Hvs: medel åt dem 1. de'; Jänder där det är billigast, TE Hur skulle nu” senila Höort utfalla I praktiken? Först" kan man: konstatera; att om exem: pelvis Västeuropa skulle” köpa ” "en stor del av sitt 'lvsmedels- hehov från ul länderna” skulle priserna stiga; något som skul- Je driva fram större. produkti- on; Då är emellertid "frågan: Vart .skulle den ökade produk- BXPO:S VE RKSAMILET a ir. justitlemintster Kling i riksdagen kategoriskt förktarade alt ingenting kunde avslöjas om te principer efter vilka säker- hetspolsens . register upprättas — inte ens om viss polltisk an. knytning äv reglåstreringsgrund/ = misstänker vi att det mindre berodde På omsorg om: säker. hetspollsens effektivitet än på den olust han av politiska skäl kan känna inför en sakdebatt 1 denna fråga skriver Dagens Nyheter (fp); Om sekretessen drives för längt skapas misstro — det har debatten om personregistroring- en klart visat, Till största delen tycks denna vara en rutinmäs- Nr bokföring av: vissa data — ett spaningsregister och inte ett belastningsregister — men från- Varon av preciseringar har läm. nat filtet fritt för allsköns före- ställningar om registreringens Innebörd och konsekvenser, Det har oförmånligt påverkat opl- nionens inställning till 'säker- hetstjänsten. Utan tvlvel behöver vi en ef- fektiv säkerhetspolitik, Wenner- strömaffären är : Ingen Isolerad företeelse, Justitleministern - antydde 1 riksdagen att också I dag pågår en intensiv spionverksamhet mot vårt land. Men polisens ef- fektivltet behöver inte bli mind- re . om : några grundläggande prinelper för dess verk . stiga, ja . skulle p” Politik, (ch) men då det? "sam ser är "det uppenbarligen" i stor s utsträckning fråga om en ”om- Ställningsarbetslöshet + Man; kan tala or strukturom- ”"Vandling!" Det är självklart sam- hällets'.skyldighét att medveri till att i individen” inte: orsakas . skada io denna” omvandlingspto- cesg.;-Hiltills I år har nära 500 ”Industriföretag varslat om dritts- : inskränkning: eller. hedläggning, varvid nära. 20.000 arbettstagare "varit eller är berörda. I fjol var det fråga om 5.000 å 6.000 an: ställda, "> nn tecknas som .en .sund struktur utveckling. . Väsentligt måste sä- . gas .vara en följd av en misslyc- . kad regeringspolitik. Många fö- » retag med till 'synes' goda. .ut- — av brist på krediter eller på grund av: den. hårda rä ningen. LIN Vi har nu. den högsta räntan sedan '1930-talets början' och det ta har skapat betydande svår heter för närlngslivet. Den 'hö- ga räntan ter sig oförsvarlig med tanke på dess ringa:betydelsu ur konjunkturpolitisk synpunkt. : ATT HEDRA ARBETARE | . I en färggrann annonsbilaga till New York Times hyllar den liberianske härskaren William V. S. Tubman i praktiken sig själv, skriver Pskilstuna- Kuri ren (EP): . Han fyller 71 är och i en rad undersätliga artiklar presenteras hans land och gratuleras födel- sedagsbarnet. Till det ' intresseväckande hör ett referat av det tal president » Tubman höll: när ' han första gången iklädde sig sitt ämbete, Där försäkras bl. a. högtidligt att : "Vi skall hedra och respektera Arbetaren, Vi måste se fler och fler män och kvinnor 1 arbets- kläder och denna ”overalls-klass” skall ges ett socialt och omtänk- samt erkännande, Det senaste exemplet på den utlovade respekten är fängslan- det av" ledaren för den största fackliga "organisationen 1 lendet, James Bass, Han hade protesterat mot en offentligt ventileras, Den parla- mentariska nämnden lär snart Ywvara klar med sin vövireyn över säkerh Just i fråga om personkontrol- "Jen är det av vikt att vi får en redogörelse för problematiken och den avvägning mellan olika hänsyn som 1 detta sammanhang iftning som gör «det möjligt att häkta vem som . helst utan att behöva avge nå- Bon orsak, Ett behändigt instru- "LT fed tionen gå? Troligen till de ri- därför att: u-län- 'dernas massor inte skulle ha råd att köpa. Förtjänsten skul le hamna i fickorna på ett yt terst "litet skikt stora jordäga- Te, medan dessas arrendatorer och det' -jordlösa proletariatet inte skulle få sin standard höjd. De besuttna. i u-länderna. ver- kar att vecterd Vin vinster "snart nog förbytts i en mörkare- år senare och: till. beräknat 2 kr "sina egna länder än att placera Sedan uppträder ett annat fe- - Stockholm (TT), brukets ekonomi utan också för -Om man studerar villkoren för det svenska folkhushäållets är up- det / svenska, skogsbruket .sådana |penbart med tanke på att vart de gestaltar sig. under tiden ef-|tredje handelsfartyg som lämnar ter. den” s.' k. Korea-bomben un-|Sverige. är lastat med varor från der 1950-talets första hälft finner )den svenska skogsnäringen. N man. .snart, att det” ekonomiska|. En annan minst lika' betydel- klimatet- varit påfallande kärvt, sefull . anledning är kostnadsut- skriver. Domän-Posten i sitt sista vecklingen, » Domänstyrelsen :pre- nummer för 1966, . ov 3 senterar i sitt generalförslag för -Det finns visserligen - är, som 11967 en' vältalig analys av denna redovisar konjurkturuppgång och" utveckling från 1955. Av. detta samtida” förhoppningar > om att framgår .det att överskottet” per man ' kommit över” det.: värsta, försäld skogskubikmeter minskat men -de' ljusa -spådomarna har från 10:40 år. 1955 till. 3:75 tio syn-'på' tillvaron. Inte så att man: 1967. Dessa ' siffror är -: inte, Io- misströstat vare. sig inom skogs- vande, men genom en ökning av bruket :.eller” förädlingsindustrin försäljningskvantiteten : med I — de ekonomiska satsningar som” runt tal 20 procent och en ratio- gjorts: "pekar ”på 'motsatsen, — nalisering . på bred ?' front - har men man: har allt mer kommit emellertid de negativa" verkning- Skogsbrukets ekonomi ' OM sjunker "priserna, Skall de utg mer? sä smånfrigom skulle "väl nämligen, fortsatt” Jats” så många : gånger, att” det I» "tidigt. finns 33.000. obesatta plat- 1 » Långt ifrån allt detta” kan. be: ; vecklingsmöjligheter får ge uppl: sshet 'om;” ätt” arbetet -på stadkomma "en lugnare” och. bättre 7 balanserad : ekonomi : är .svårare” och "framför allt mera långsiktigt ; än . säkert de” flesta; änkt "sig. >. Anledningarna till. de missräk- ningar. många » känner- är . flera. .Under '50-talets: slut och: 60-talets början- var- det "exempelvis. gans- ka få som ansäg sig: behöva räk- nå med, : att den europeiska eko- nomin «skulle drabbas av - svårig-]- heter.''av: den '-art - England ::— stork; ynden, hos « svensk : skogsnä- Knappast . trodde: -män : heller" att de” europeiska marknadsbildning; | arna med tullmurar skulle bli så besvärande "som . fallet varit fört. skogsnäringens -.... vidkommande. Dessa faktorer har medverkat: till att inte eng en försiktig optimism beträffande ." utvecklingen. "av världsmarknadens I" prissättning; slagit in; Att denna fastlåsta pri- vatutveckling : medfört. stora" svå- ; , Irigheter”. inte enbart < för, 'skogs- ka diskuterades - i riksdagen. r ett, Par, är sedan; och, som: svar om man, måste, vänta å enå: 2 "byggde" nämligen” på frå" dude. tion, : "alltså ' Privat .” rlagsverk- " samhet.; Att. det inte” skulle bli . ordning och reda på verksamhe- ten förrän staten "tog hand "om ..den "var "givetvis: underförstått. . Något statligt 'bokförlag har än- nu. inte sett dagens ljus, men skolöverstyrelsen., har. startat. i ränsad skala och i höst pre- teråt..en serie nya läroböcker för gymnasiet "och". fackskolan. ' Någon större” succé . kan - man ha ast tala 'om,' Vissa ”av:.de tatlig Hallstämpel försed- 1'då läroböckerna har utsatts: för n : synnerligen ' omild ” kritik, -T stvingats- att underkän- nar "sinä: egna produkter. Elever: na uppmanas nu: att ställa” des- a på; hyllan öch som ersättning PRÖVAD SOCIALDEMOKRATIE:. "Der socialdemokratiska : parti- styrelsen här kallats till: sam- : manträde.-den "3 "januari; "och 4 meddelandet härom sägs. också att bakgrunden, är bl. a..den allt snabbåre', omställningen i nä 4 ri gslivet och” "det hos. 'mot Sys: selsättninge som omställning- "en innebär ' för . många männi- ; skor, "skriver > :Västerbot- ; tens: Kuriren (fp): "Meddelandet 'passar in.i ett mönster, som nu allt klarare bör- jar skönjas. Inom det socialde- mokratiska partiet har man ef- ter. vaj bakslaget i höstas känt marken gunga under fötterna. Väljarandelen har plötsligt rasat ned till vad den var i början av "trettiotalet,, och det är, helt na- .turligt att man på olika håll in- om partiet grips av oro och sö- ker utvägar för att återvinna ti- . digare positioner. I detta sökan- "de efter utvägar förekommer gi- . wetvis både kritik av vad man uppfattar s€om missförhållanden och förslag om förändringar och aktiviteter. Att kritik och krav av denna art i hög grad riktats I möt regeringen är tydligt nog, " även om det i sådana situationer > är vanligt att man utåt förnekar » elter bagatelliserar detta. » +. Detta är det politiska inslaget i mönstret. Men det finns också " ett ekonomiskt. 'Två årtionden av" generös och inte alltid så genomtänkt reform- politik har adderat ihop sig till » miljardutgifter som ger finans- ministern ' allt besvärligare hu- " vudvärk, Det räcker inte längre med några små skattelyft här " och där för att hälla statsbudge- ten i balans. Man står inför tvånget att nödgas ta till stora : skatteskruven = eller att skära " bor ordentliga bitar.från exem- pelvis försvarsutgifterna. Till arna . neutraliserats - så långt, att domänverket' — "som .' det : goda? året 1955 'redovisade ett överskott ipå 64 'milj :kr — 1965 kunde 1e-' verera 28 miljoner kronor i vinst till statskassan. : 4 « Av redovisningen framgår Klart, att ' lönestegringarna : varit :den dem som under” diskussionerna kring senaste. decennieskiftet om skogsbrukets ekonomi trodde sig kunna ..bedöma : framtidens realis- tiskt. Under perioden 1955—65 har avtalshöjningen ' för domän- verkets personal — arbetare och tjänstemän — jämte avgifter av | social natur uppgått tili cirka 60 : [Procent, d. XY. s. sex procent per är. . Trots att det inför 1967 blivit nödvändigare än sällan tidigare att vända på varje slant har do- mänstyrelsen . i medvetande om hur - livsviktig rationaliseringen]| är — satsat hårdare än någonsin på investering ' i maskininköp och på 'utbildningsprogrammet. Inte heller har man velat efter- sätta skogsvården, även om. sty- relsen vill ta 'i anspråk tre mil- joner mindre ur förnyelsefonden än i sitt geheralförslag för inne- varande: år. eur" Givetvis frågade man sig ock- så om 'de ' framtida utsikterna. För -.de - närmaste "åren ser det mörkt ut; domänstyrelsen är nu försiktigare ' i . bedömningen ... än tyngsta ” posten 'i.”kostnadsutveck- lingen; "så" tung -att den säkerli- Konjunkturinstitutet för tiden t. 0 m. andra halvåret 11967. ” gen "är : överraskande "också för | - i F ilmåret. + Finland 1 1966: | rörelse, fall har Sö-förlaget i ef: |". | klarat". att..han' Filmåret 1 Finland "1966 har i aktiv.tet: sionsplanet. --Man : har: intensivare än på. länge 'kannstöpt: om .-fil- mens. framtid och . möjligheter, de stora filmbolagen>har, fått-si- 'na fiskar varma för det ointres- se de visar ' inför den inhemska: filmens” utveckling, man har dis-" ' | kuterat ' möjligheterna att bättre. och '" effektivare ' bereda . väg för nytt. och ungt "filmfonk, sammtidigt : som ” man ; kraftigt understrukit', just behovet av, nya. förmågor. . Men "att det' inte -bara räcker med . nytt'iblod: bland . regissörer och ' skädespelare, utan : i. minst lika. . hög "grad. på” produktions- håll," här "också tydligt: betonats: filmäret 1966 har också". gett 'be-j nåtiori 7 kan”; slås fram,” N den" anspråkslösa sig -under' året :—' sex. spelfilmer har. haft premfär,:d, v. s. en vär-li annan -månad i medeltal — lyser en film klart över:de andra: Mik- ko Niskanens nya: film, ”En"”kot- te under TYBEen” » producerad av ett. nytt. -bolag. I rvä "något Hom finsk" film" allt- regissörens "betydelse "— man. också mera. börjar; upp" ögonen : för . men, det.s är. "klart . att - inte minst : eh "genomgående förnyelse av ;"produktionsfaktorerna .'har haft” savgörande, jverkan för resul- tatet i fråga om: Niskanens” film: «Filmåret . 1966 har” också präg- ats av aktioner. som väckt en hel. del uppmärksamhet och. Va- rit orsak till den” livliga: debät- ten: cen -av Finlands internatio- | nellt. mest kända regissörer, Mau- nu Kurkvaåra;:; har, offentligt för- inte "mera 'kom- mer -att - fortsätta” -med.. filmska- | "hög - grad. präglats. av .rörelse "och I debuterade som' filmregissör, - har inte minst på diskus-|alltså: förlorat tron 'på , filmens blir re] debatt, aktivitet. något” är sedan "också själv framtid. i Finland. Hans beslut gav också .i betydligt högre grad eko inom - Finlands filmliv 'änbk Kurkvaaras "deklaration. > Det ' mot. bakgrunden av: sådana hän- delser ' man. ser ' på filmäret: ett är av , många” besvikelser, men av en 'spirande optimism och, av :hoppfullhet; trots allt. :Den' inten- siva debatten och: de ' allt 'star- kare" kraven: på. en” helhetsplane- ring visar att det ändå ”rör sig” — och ' man --har ändå "svårt att se alltför negativt. på situationen: just-nu,: främst tack vare Mikko 'Niskaneris; film; som; varit.” den väckande tfrumpetstöt: som övrigt: under! senaste N. vär: visat: en tydligt. nedätgående och. 1962 hela 20 ”Svelfilmer sjönk antalet 1963. till 14, 1964 till: åtta, (1965 gjordes nio filmer och i-år stannade produktionen alltså - vid sex filmer. ; Av dessa. sex "filmer är det. bär ra .en. man 'kunde : tänka: sig .ha internationell '.." konkurrenskraft, Niskanens ”En kotte under 'ryg- gen", Vi: skall-) återkomma "till den: och först ,titta på de övriga fem.” > : Man har upplevt den 'obligato- riska soldatfarsen;" regisserad. av komediveteranen .-Aarne ' Tarkas, som för närvarande också arbe: tar inom televisionen » med : en serie ” underhällningsprogram : och här: gö "betydligt. bättre" ifrån: sig än 1göf be ”spelfilmsregissör.- "Oh, vilken ' cirkus”. är 'en mycket mé- pandet: - «de'. ekonomiska förutsätt-: ningarna '. saknas, . ' konstaterar” >» | Kurkvaara inte'utan” bitterhet:. ' -- Kurkvaaras ' deklaration. "-"har fått ett: rätt kyligt mottagande vilket dels får. ses mot bakgrund: av att Kurkvaara. som konstnär inte” bara stelnat :i. sina - former | utan deklinerat under senaste år. Hans film för 1 år, .”I dag är du: här”, var: . hans kanske ' sämsta hittills. - Mera uppseende - väckte då att chefen - för... Finlands skolan och också i ett offentligt ' uttalande förklarade att han ger upp: hans: kamp för den: finska filmen ' och för filmkunskap i allmänhet har inte lett till öns- kat. resultat . och inte. mött den förståelse från. statligt” håll han hade hoppats på; : Aito . Mäkinen, som under. många år varit en av eldsjälarna inom filmen i Finland och. som "Jena och popbandet. The Renega- -filmarkiv,' : Aito . Mäkinen, tog sin Mats uri I Jaarno "Hillloskorpt" heter "en delmåättig komedi, typisk Kem: :maprodukt, .som, går, dåligt i stä- derna : men » har" en viss fram: gång på. -landsorten. Det bästa i filmen var i skådespelaren ' Esko Salminen, en<ung: begåvad aktör som" här demonstrerade komiker. talanger äv. klass. so -FSYrjö, .Tähtelä ' regisserade en renodlad - :showfilmN -”Topralli”, med en: Loa .sång-' och musik- artister, :bl. : a,” Carola; : Katri-He- des, En. film utan filmiska .an- språk, ung ' skådespelare . som också de- buterat som filmregissör, ; Hans film i år hette :”Kärleken. börjar |-. i; gryningen” med Martti Järvi- hen, Liisamaija Laaksonen; Leo "Jokela. och Elli Castrén i huvud- rollerna : och var” kanske årets Istörsta besvikelse: inte" omotive- rat talade :'kritiken här om "en återgång ” till 30-. och: 40-talsfil- men med allt vad detta innebär Försöksverksamhet i inom. I arbetsförmedlingen Stockholm (TT). 4A - I anslutning till sin översyn av arbetsmarknadsverkets: orga- nisation har statskontoret nu för regeringen lagt fram förslag till försöksverksamhet inom arbets- förmedlingen, Den syftar till att ge under- lag för förslag om utformning och organisation av arbetsför medlingen, Undersökningarna av- ser bl. a. studier och analyser av nuvarande förhållanden och på- gäende förändringar i förmed- lingsverksamheten, Försöksverksamheten bör läg- 8as upp och genomföras i. nära samverkan mellan statskontoret och arbetsmarknadsverket. Man har funnit att översynen ' bör av- slutas före 1 januari 1968. Med hänsyn härtill torde det inte va- ra möjligt att avsluta försöks- detta k att den allmä ek utvecklingen inger ment i regimens strävan att för- svåra en facklig verksamhet. Om detta inslag i det moderna Liberia lämnar annonsbilagan ingen information. Alt kan: ju inte få plats, när man skall öns- måste göras. . i ka presidenten Happy Birthday... vissa bekymmer. Konkurrensen — utåt skärps. Vissa näringar kommer i kläm, > omstruktureringar oroar arbets- - kraften och det nya. stordårifts- tänkandet driver ytterligare på : utvecklingen. - verk ten och i alla delar dra av den föranledda slutsatser un- der översynsperioden, Försöks- verksamheten bör emellertid ' få fortgå under längre tid och .slut- föras i arbetsmarknadsstyrelsens regi. En gren av verksamheten bör syfta till att belysa resultaten av Nya metoder infensifierad för. medlingsverksamhet och - förläg- gas på orter med olika arbets- marknadsläge. För var och en av dessa, inriktas försöken främst på de åtgärder som enligt rådan- de uppfattningar och riktlinjer för 'arbetsmarknadspolitiken be- döms bäst tillgodose arbetsför- medlingens syften. « «Ett något annat slag av för- söksverksamhet bör avse att prö- va en. funktionell och organisato- risk differentiering av förmed- lingsverksamheten" med syfte att anpassa fö 'dlingsinsatserna ef- ter behovet i varje enskilt fall. Genom en sådan differentiering skulle resursinsatserna bättre kunna avvägas med hänsyn till förmedlingsärendenas art, och ett förbättrat utnyttjande av resur- serna kunna åstadkommas, heter det bl. a, Som ram för kostnaderna för försöksverksamheten' inom arbets- förmedlingen - under en tolvmå- nadersperiod anges 755.000 kro nor, varav 425.000 beräknas be- hövas innevarande budgetår och 330.000 kronor det därpå följan- I mit med' sin deklaration, gav an- va Intrigen 'är inte märklig, det En ny konflikt har seglat - upp mellan Athén och Nicosia sedan den grekiska regeringen upptäckt att Cypern ingått ett hemligt avtal med kien om utr de "av en oavhängig cyprisk militärstyr- ka, som skulle stå direkt under den cypriotiska regeringens kommando. I stark reaktion mot detta egen- "mäktiga - uppträdande från 'ärke- " biskopen-regeringschefen , > Maka- rios” sida har den grekiska regerin= gen . sänt sin generalstabschef, ge- ' neral Tsolakas; till Nicosia . med lasterna, av vilka en första del in- . om närmaste framtiden väntas an- lända, skall uppställas i depoter un-' der den grekiska arméns kontroll. . Den - grekiske utrikesministern, amiral Tounibas, har å sin sida un- derrättat kung Konstantin och pre- miärministern Stephanopoulos. Den sistnämndé sarmmankallade ett re- geringsmöte, i vilket också general ' Grivas,' den grekiske överbefälha- varen på. Cypern, . var närvarande. '.Cypkrns' president," ärkebiskop Makarios, . har givit den grekiska regeringen -försäkringar om, att de tjeckiska vapnen, lätta. stridsvag- nar och handvapen, blott, skall användas av - de grekcypriotiska polisstyrkorna på ön. I Athén li- tar -man "inte på dessa försäkrin- gar utan misstänker, att Makarios vill. sätta - :upp en egen .cypriotisk militärstyrka. Denna skulle i mot- sats till öns nationalgarde, som står .under, general Grivas befäl; motta= ga sina order från Cyperns rege- ring, d v s i sista hand från är= kebiskop, Makarios själv. Man gör: i ledande, Athén-kret-, sar också offentligheten uppmärk- sam . på det faktum, att Cypern- regeringen : skurit ned national- gardets budget med cå 5 "milj kro- nor. till fördel för polisstyrkan. Ge- neralstabschefen 'Tsolakas. har-'på "Athénregeringens. order... meddelat, att Athén är i högsta grad "emot' en! militär förändring på Cypern; - Ge-' neral.; Grivasy som . inte : blott : är högste "chef för Cyperns .national- garde utan”. också för! de: på Cy- peri stationerade enheterna ur.den Teguljära. grekiska armén; är "endast : ansvarig” inför - regeringer i" Athén. Detta” system. har hittills" visat sig 'vara den bästa garantin" för; att de grekisk-turkiska 7 ansträngningarna, ett komma” till enighet. om. Cypern människoskildring.; rr "Kärleken" börjar” 4 gryningen” gav-: åtminstone besked "om : att': Hiilloskorpi ; i for tsättningen kanske” gör. bäst att” hålla ' sig.. till! skådespeleriet .—).som :regis- sör förefaller ha sakna de mest, elementära”. . förutsättningar DET, BÄSTA ; F ILM . hittills: fått av: televisionen är Spede Pasanen:, "en ;naturbegåvad : komiker som ' inledde: sn karriär med. personligt” och. halsbrytande spex. i” ,TV-rutan.; Hans. andra” film hade. premiär i år och hette. ”Miljonärdille” "och ', det” positiva; med. filmen var onekligen Spede ” Pasanhen 'själv' och- hans: ofta; In- telligenta, festliga, .crazykomik. De. filmiska ' värdena går man inte lika 'gärna.in. på, cs :”Maunu' Kurkvaara kom med en film som het som” vanligt, "när -det. gäller Kurkvaara, ett 'enmansjobb: han svarade själv för, produktion, re- gi," manus och foto. Filmen, som till största delen spelades in i' Spanien,' visar att Kurkvaara in- te lärt sig något av tidigare miss-. tag, han upprepar gamla fel och utnyttjandet av filmens "färger. förefaller intressera honom mera: än handlingen och personkarak- teriseringen, : Det bästa i ”I.:dag är du här” var en lång rad utmärkta skåde- spelarprestationer: av pigga Pirk- ko” Mannola, 'av. Kyllikki Fors-, sell, ' intelligent och skicklig scen- aktris, unge , Kari : Frank ' och stod för en inte alls: oäven in- sats. Filmen, som hade' premiär strax efter det 'Kurkvaara kom- ledning till många” ironiska kom- mentarer om att det för Kurk- vaaras egen 'del är lika bra att han upphör. med filmarbetet i. alla fall en massa film och han. har också 'något att säga, vilket är mera än man kan säga om mången av Tegissö- rerna: i Finland. För hans -del tror man närmast att det är en- bart nyttigt med en:vilopaus och tror också- på en: come-back såln småningom. . Återstår alltså filmårets stora händelse: Mikko Niskanens ”En kotté under ryggen” som gjorde att man satte sig kapprak' upp i stolen och gnuggade sig i ögonen. Var detta faktiskt en finsk film? Allt här — skådespelare, regi, berättarstil, — miljöskildring, = vi- seuell utformning, musik — in- nebär något nytt och fräscht och mycket . mycket löftesrikt, visar en utveckling man ofta drömt om men knappast vågat tro på vilket alltså gäller också produktions- sidan,. filmen är producerad av nya bolaget FJ-Filmi som genom ett bättre” utnyttjande av pro- duktionsmedlen bäddat för fram- gången, Filmen berättar om fyra hel singforsungdomar som tillbring- ar en veckas tältsemester — själ- de, Statskontoret hemställer att en genom. förstärkta personalin- satser och vidareutvecklade eller regeringen skall ställa de behöv-; liga medlen till: förfogande, märkliga ligger i själva iscen.« ; sättningen, 1 Niskanens förmåga krav på, att de" tjeckiska vapen- och H ”I dag är du här”. Minns också en: svenskan ' Margareta Sjödin, som i Det tror man nu inte, på: Kurk- 4 -| vaara kan Regeringschefen, FN Mak arios. - icke skall ”kullkastas > "av tillfä iga., eller ”ävsiktliga våldsdåd och inter- mezzon, som hotar säkerheten” på: rd -Athén misstänker" man — mås a härda icke utan goda skäl — ati Makarios försöker underminera” de : grekisk-turkiska förhandlingarna ' om Cyperns politiska framtid. En vändpunkt i dessa: förhandlingar , kan komma, då Greklands och Tur-= ? kiets ' utrikesministrar mötas - - vid NATO -konferensen i Paris inom: Därest” de furkisk- grekiska" ör- handlingarna inte går i lås, befa rar man i Athén,' att ärkebiskop Ma- karios söker få till stånd 'sin egen": lösning, vilken i så fall skulle byg=" ga på, "att: Sovjet kommer ”att Avin ” ga Turkiet att avstå från" "den ins” vasion- på Cypern, som regeringen z i Ankara hotat med' därest "Maka rios skulle sätta i gång ett «spel på egen hand på? ön : | det: nya! "gymnasiet och : ”facksko- -lan,' konstaterar Kommunal - Skol-- "tidning, . så” "mycket: behöver. dock inter. lig lorna v Utrust vad-.isom- " behövs för vundervis- - ningen. i varje: ämne" för årskurs 13: i: gymnasiet och .. ärskurs 1-2: i fackskolan ' har fastställts "I dagarna. Bakgrunden till.'arbe- ' tet." med" ,utrustningslistorna ett "beslut av. riksdagen, grundat på förslag från. gymnasieutred-: ningen. Denna ; utredning före: slog att :skölöverstyrelsen' : skulle fastställa " utrustningslistor - och att kommunerna: skulle'' få: stats- bidrag med. hälften ” av”. kostna- > "den ' för som" det uttrycktes. : första uppsättningen ' stadigvaran- de undervisningsmateriel” : "Män" torde" kunna - utg; att ungefär 407 procent ; av det totala behovet' redan är tägkt 1 skolorna; -Kostnaderna för + åter- stoden räknar. man. med 7 att slå ut : över en treårsperiod.7I : sum- man;' 350 m "ljoner'' kronor. ingår inte" utrustningen för den. fjärde årskursen : på" gymnasiets - tekriis- ka linje, inte. heller -i studio, . I arbetet. med - ”Utrustningslis- torna har "man, utgått från” att sambruk av utrustning de olika | "ämnena emellan. skall förekom- ma så långt.det är möjligt, Ut- över - listor, - som - gäller ning "för. de . enskilda för . AV-utrust- . hingen, : Iflfsom tidigar garé: utgår man från ätt" det i varje Under: i visningslokal bör. finnas små- bildsprojektorer med visningsduk samt. bandspelare och- högtalare. Som nyhet har tillkommit skrift- projektor. : va : lokal, arje undervisnings n' har vi: följt denna stjärna. tjärnorna som vi så många former, högsta och bästa En del sådana vän och ölen sc "självisk strä- e är vi: i intar ad väenna. advenksti er behöver vi stanna, et! uppriktigt rannsaka vär Jä och komisar vi verkligen Jesus väl- Sommen in i vårt ljv? Om vi, i g Pjuder. honom "” välkom-. SS, att kollidera med. våra öna själ oss till beha; (Kristug längtar. etter att bli välkomn, han behöre 1 vårt liv, men er en hel och låtelse från vår sida, innan han följde tog inte alltid den änner r ove välkommen, är. det. Guds il Sådant, att det” ger N värdig: hyllning? är i vi villiga att överge alla: andra (Forts. å sid. 7) . I a stjärnor för aj sanna, Jesus . edda. den. -enda Kristu s? utrust- ämnena, ' Frälsares födelse, ' U
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.