Vv mao TIDNING "Liksom under 1965 så har den storpolitiskr utvecklingen «under 1966 i hög grad dominerats av Vietnamkriget. Konflikten i Syd-. östasien har: både direkt och in- direkt påverkat skeendet i värl: den i övrigt. Den har bidragit till att påskynda den fortgående upp- luckringsprocessen inom 'väst- och = östblocken, såtillvida som Vietnamkriget varit en viktig bakgrundsfaktor. såväl till Frank- ri utträde, ur. Atlantpaktens militära maskineri som till den allt mer accentuerade fiendska- pen mellan P3ovjetunionen och "Kina. Däremot har kriget i Viet- nam inte på samma sätt som förra året utgjort, ett hinder för fort- "+ satt avspänning. mellan de båda supermakterna Sovjetunionen och Förenta Staterna, ” a ATT ”STRUKTURRATIONALL SERINGEN I VISSA FALL i ÄR EN NÖDVÄNDIGHET '| ' skall, inte" förnekas. Det är konkurrensens hårda Iag att sva- gar” icke livskraftiga, » företag måste dö för att lämna plats åt andra, som bättre kan fylla sin funktion att producera och dist- ribuera, nyttigheter” till -konsu- v menterna, skriver tidningen” Fö retagargen: VS Men nog. förefallet”. det sont fm slagordet ”strukturrationali- gering” lett till. övertro på:de stora. enheterna inom nä ngsli- vet, Det är. ingalunda> säkert att de stora' enheterna :i alla situa- " tioner är ;lyckligt.” Den ameri- kanska banken ”Chase Manhat- tan Bånk” har nyligen i er pub- . likation påpekat att koncentra- "tionen ingalunda är en garanti för framgång. . -Det"är inte alls säkert att en > koncentration till större enheter ;betyder en. effektivitetsvinst 1 alla lägen därför att den gjort .. det i sju «eller åtta fall av. nio..I "den nionde eller tionde kan kon- tentrationen vara till nackdel. | tora företagen kan: under :vissi betingelser bli betydligt 'mycket mer sårbara för könjunk- ]/ » iturväxlingar, statliga. ingrepp eller: Iiknande,, än ' de” små ' och "medelstora, » DEN MYSTISKA ' FÖR: a SKJUTNID INGSPOSTEN ”s EN sammanställning "av prog. rioserna över export- "och import" utvecklingen ger. till resultat ett underskott i bytesbalansen un- "der 1967 som för tredje året i x rad skulle uppgå till ca 1,5 mil: I h; veckling av. kapitalbalansöén som . under 1965 och 1966, .skull2 detta innebära att det återigen behövs en förskjutningspost. om ca 1 + miljard. kronor för att "valutare- « serven skall vara oförändrad. Nu måste man alltmera fråga sig vad innebörden av den s, k. förskjutningsposten -. egentligen är? ' Är det här till övervägande "del fråga om fel i statistiken el- -"1ler är det verkligen hela tiden - fråga om kortfriSstig kapitalupp- låning? Svaret på denna fråga är ju av avgörande betydelse för hur man skall,se på den 'fort- ”v-Satta uppläggningen av den eko- Va NN . nomiska politiken,.. är det hu- vudsakligen fråga om kortfristig "upplåning kan inte betraktelse. sättet att underskottet i bytesha- lansen enbart uppkommit som ” följd av ett tillfälligt' efterfråga. överskott inom landet längre an "ses hållbart. >» Underskottet kvarstår ju trots en "betydande dämpning av den "interna efterfrågan. Man tvingas 1 stället konstatera att det. i så fall också måste vara en" följd av en försämring av det svens- .'ka ' näringslivets . internationella konkurrenskraft. Mee Det ÄR NATURLIGT ocH MOTIVERAT . oboe tra a att" "kommunerna har vissa ,re- surser att. själva utföra 'skilda arbeten; och det är också troligt, att vissa arbetsuppgifter på det mest. ekonomiska sättet kan handhas i kommunal regi. Lika säkert är dock, att det finns många "och : stora arbeten som kommunerna får billigare” utför- da genom att överlåta dem på "entreprenören, S "understryker Östgöta" Corresponden- ten med "anledning av konmu- ' nalarbetareförbundets attack mot entreprenörsystemet: Det kan inte råda någon som helst tvekan om att det sknlle bli mycket -dyrbart för kommu- nerna att hålla « sig med en'egen -Organisation”som till hundra pro- cent kan utföra de kommunala arbetena. Detta redan av”den an- ' ledningen att arbetsuppgifterna värierar avsevärt från tids till annan, och en organisation till- tagen för att motsvara toppbe- Jastning följaktligen. måste bli | Måndagen den 2 januart 1507 ”denha, "uppluckring ; av: det éuro - östförbindelserna.' som, SE DO Ba för att denna” utveckli gör surr iT= ved 2 Om" : själva - kriget i. Vietnam teras, att något avgörande. inte. kunde skönjas, vare sig på slag- fältet eller vid förhandlingsbor- det. erikanernas intensifiera: de' flygkrigföring 'mot : Nordviet- nam och väsentligt ökade insats hade inte givit någon politisk ut- delning i form av tecken på att Hanoi. "och ..den sydvietnamska befrielsefronten (FNL) skulle va- ra beredda" att ge, avkall på sina tidigare freds-/ och förhandlings- - villkor, främst "kravet på för- handsgarantier ' för, 'ett ameri- kanskt - tillbakadragande +». från . Sydvietnam, Detta krav : kunde "kontrasteras',' mot ' k ikén ser i markkriget i Sydvietnam. kunde "i slutet av 1966 konsta- | MN F” 960 års: fordlinvks.: stredning har rubrikens. fråga uppenbar- "ligen icke gett anledning til: stör- Te 'bekymrmer, Jämlikt de glvna di- retöven' var utredningens huvud-' svite att föreslå statliga åtgärder för det svenska jordbrukets struktur- rationalisering. De halftannat sekel gamla t ”ushållningssällskapen an: sås 4 ts erkända meriter för sam- hällsutvecklingen kunna omvand- las till ”kontaktorgan” med främsta Uvoeift att förmedla -förb'nte'se Av: agroriom Erik 1. "Larsson ) , Sr att ha viktiga KN I, den mån sällskapen åtar sig sietliga 'upps, gifter bör givetvis frågan om stat- ligt vederlag härför prövas i sådant sammanhang”, Man förutsatte ätt. den nya utredningen skall klarläg- ga hushållringssällskapens arbets- uppgifter samt att sällskapens fond- och donationsmedel '>kulle kvar- stanna Hos dessa. Den nya utred- ningens. överläggningar mef säll- skapen ”Borde ge :tillfredsställande resultat i fråga om de ekonomiska” I å mellanh med staten. . me"en rationali lant: b- renämnderna och jördbruksnä- ringens praktiska utövare. Utrednin- gen iframhön. anzeläsenheten av att från Manilamötet i slutet av ok-. "tober med dess klart formulera- "de; villkor, att ett inställande” av, Nordvietnams och FNL: s militära aktivitet i Nordvietnam : var :en förutsättning "för ett senare . till- bakadragande av de s k allierade styrkorna från Sydvietnäm. Perspektivet, ' när - det g Iller, Vietnam, är alltså vid. ”årsskiftet” tt kri : ix arna återuppliva= . hösten Chrusjtjovs gamla' plan på: sammankallandet av en i ionell k uni je nya Jantbruksnämnderna borde ti aga” idet förtroende och den gondwill:- som präglade, sällskapens ve ”eamhet i: olika” delar av landet, : ”Jordbruksministerns uppfattning i fon "om" hushållningssällskapens framtid svegledes i proposition nr 100 till 1965. års” riksdag och an- gavs i Hushållningssällskapens Tid- gkrift kunna sammanfattas däri "att mean från statens sida. icke. skall fortsätfå den samverkan med jord= bruket och dess utövare som säl- pen är ett uttryck för”. Man får. Ermast : den : uppfattningen: att n partikonferens med det klara syf-. tet..att. ställa: Kina . mot. väggen. Förslag härom framfördes bl.a, vid de bulgariska och ungerska kommunistpartiernäs kongresser; och det” var tydligt, att Moskva : ämnade. "driva denna linje hårt, tröts att den mölte ett visst. mot- stånd, . Det förefaller ,trotigt;-att sovjetledningen härvid bedömt att den s kt proletära kulturella om "kommuni: partiet, Y bildstor- : marnit-av' de "röda 'gardena” och en alltmer grotesk personkult av Mao, Tse-tung' skapat tillräckligt underlag i kommunistvärlden' för en bannlysning av Peking. SE "Ett resultat av att både Fören-+ ta, st > och . Sovjetuni allt, mer riktat in sig mot Kina - 1» enligt; officiell amerikansk” ; upp: fättning- är jur Washingtons' 'en-; .gagemang i Vietnam i första hånd” betingat av 'strävan att hålla till: baka” Kina — är att Moskva och" Washington "här "fått allt, svårare att behärska det politiska skeen- det .i Europa, där 1966 markerat en ny och. rörligare fas.; Frank- rikes utträde.” ur: Atla paktens militära - -- Organisation snabbt av en livlig :debatt europa om: de militära' fördragens berättigande; Det var Rumänten. som "demonstrerade; sin självsläni längre” fomiatradar av a > kalla” kriget.; Resultatet: blev, att: je” enskilda, d vs mindre med-.|- save Wi. kten: "tillerkändes -. ökad' utrikespolitisk » handlingsfriket, när det gällde etu- opeiska''" "säkerhetsfrågor. : Och peiska östblocket motsvarades . att 'Atlantpaktens ' ministerråd vid sitt: decenibermöte i Paris — det sista i. den; franska: huvudstaden: ; — betonade värdet" av -bilaterala kontakter, : när! det gällde : Både" Washington : och Moskva har i detta sammanhang : hödgat? avstå från en del av sina tidigare anspråk på att dirigera utvecklin-" gen i Europa; Vid slutet av året det' framför allt perspektivet, a en omprövning av” den västtys utrikespolitiken, s på väg in i ett skede; där gam" frontlinjer definitivt rivs upp. Ke : ofullständigt ” ätnyttjad under mellanperioder, Lämpligast . och mest ekonomiskt måste vara en "uppdelning På arbeten i egen re- gi och anlitade av. entreprenö- "rer, det system som hittills kar använts inom de, flesta kömmur ner, . : . ””Avvägningen kan Haturligtvis göras olika, men principens rik -tighet är uppenbar. vi 3 NN TILLTÄGSET, Inför äréts ju skilliga, välfyllda konvolut ner i vära” brevlador, . vart och ett med "en bunt. . julkort jämte I en böneskrift med anmodan att som vederlag; . för, 7 ”gåvan”,:; skicka pengar för nägot välgörande syf- te, skriver Köpmannen: : Det;” var' flera. organisationer och ”främjanden” som kom med samma föga lyckade påhitt. Nytt är det för övrigt inte: något . slags institut för ”mun- och fot- konst”: ådrog sig. härom" året - skarp kritik i pressen för exakt liknande tilltag.:: (- . "Att det i och 'för sig är: löv- värda syften som vederbörande verkar för kan inte befria dem . starkt påminner om i tvångsför- säljning, » Allmänheten . bombar-' deras med ”gåvor” plus ett för. sök till om' inte juridisk så dock moralisk påtryckning att Betala ' dem? Det är absolut ötillständigt : att försöka ställa folk iv en "situar från - kritik - för - metoder . som |. Sr myndighet, som har till uppgift Jordbruksministern" menar. att åt- gkilliga av de nuvarande verksam- heterna på driftssidan” "icke är en ; Å Vice. ordf Fr Eg llskapens, : Förbund ordförande . landshövding Netzån är: ordf) lant- änder” ansåg att provositisnen för flertalet -hushåll- nivgssällskap innebar | inledningen till en successiv avveckling samt att det: var. verk!ighetsfrämmande. hål- la” en, organisation, endast för kor- takten 'men "utan något reellt, in- flytande”. I stället för efiersträvad ämiling för genomförande av ratio- naliseringen ialla dess former blir: korsekvenserna: : uppdelning .'och splitt ing, ansåg han med "all "rätt, amma proposition förebt dade 1o: bruksministern en särskild :ut-' redning. om Jantbruksenärndernas Organisation” m; m.;' vi'ka i princip "bade" ”övärta upvgifter; som är av , vid: bemärkelse 'atitde bör bard- has av? staten” ;” Avnan 'adeeläven verksamhet som. sällskanen nu be- driver" bör överföras" till annat or- gan än lantbrukenämnden eller vid | behov : : sbilfälligtvis, inordnas LÖ "Övrig verksamhet kan ligga kvar hos Kushållninossäleka. pet”. Vart statsrådet vil med hus- hål'ningssällskagen -behäver ingen längre vara' tveksam 'om. På hant 'deteljanvisninger om kontrollverk- sd samheten, :. > försöksverksamheten fiskorifrågor, den 'veterivära : vork- och h tentarhetet Er det icke-anledning, att. nu inså Jordbruksministern.. räknade. redar "då: "med ;att- den; nya utredningent förslag. skulle. prövas av: 1957. år: riksdag och: att den: nya organisa- »tionen"i sin, helhet. kunde genom=- "föras tidigast den 17 1967, 3 ; Jordbruksutskottet anförde 1 sitt utåtande -— med bilaet särskilt ut- talande om skogsvårdens orsänisa- tion: -- bl a att hushållningssällska- striktsrådgivare" ärendet förelåg sex motioner, dä av fyra berörde hushållningssällska: pens framtida ställning och verk-. samhet men märkligt nog. var. "ut- skottets utlåtande enkälligt och allt- så "icke åtföljt av någon reserva- 5 . un . Då sommaren 'i fjol; uppdrogs åt 2 överdirektören H Wetterhall i Lantbruksstyrelsen att jämte ' vill- kallade experter: utföra den eniigt ovan aviserade , nya utredningen med beaktande av vad anförts i nrovcsilionen "och ' i utskotteutlt. ”endet,: ”Sällskapens dilemma” s'o” främst på dagordningen vid hös- tens årsmöte med Hushållningssäll- skapens Förbund, men för en in- gående. debatt var utgångspunkter- na alltför oklara och vaga, Det en- da att ta fasta på var statsmak- ternas pri lut om sällsk som ,”kontaktorgan”. Vad var den reella innebörden i detta begrevp? Vid den. någon månad senare. håll- na överläggningen mellan företrä- dare för sällskapen och statsmak- ten, däri. även hr Wetterhall deltog, erhölls inga klara besked och refe- ratet. i' förbundets tidskrift 'slutar sålunda -”det-' blir jordbruket och jordbrukarna själva som får avgö- ra hur det skall. bli. och hur de vill ha. SA SKON ”,”> Likväl hade jordbruk itionen sagt dels att sällskap ena stadgar fortfarande :borde' fastställas av Kungl Mait och dels att sällskapen ”inte borde äga att ta upp ny verk- samhet” utan särskilt tillstånd”, enria planerade ”klavbindning” ckte på olika håll tankar på:-att' 'sällskapen skulle avstå från sin of- ficiella ställning och inleda ett sam- arbete tried föreningsrörelsén och dess". "organisationer. ' Avgörande härför var de villkor K Majt kom- me "att "förbinda | med sällskapens stadgar. Man borde, skrev sign S Z,” icke tala om; tillstånd och "förbud utan. ”vända på "steken” 4 en mer positiv anda, Med stor spänning har ”avvaktats utredningsmannens för ett Par månader sedan framlgada ar betsresultat, ' huvudsakli gen be-. 4 4 somteka "problem. "””onfrottverk- samheten bör i ökad omfattning övertagas av närinssutövarnra, själ- vå, varvid staten skulle behålP'a en vakande funktion. Medan den yr- k ässi trädgård: . bör inordnas i de. nya nämnderna ' an- | ses den allmänna ”trädgårdsrådgiv- ningen falla utanför "dessas arbets- fält, Fiskeri- och hemkonsulenten bör t v inlemmas i lantbruksnämn= derna men däremot ej -veterinära befattningar. ' : T fråga om rådgivningé- och & ser-' 'É viceverksamheten konstaterar hr Wetterhall att ”förhållandena är så olika'i olika delar av. landet att det knappast kan påvisas en gemen- sam nämnare för dylika uppgifter” avseende sidan verksamhet i säll- skapens egen regi, Olikbeterna gäl. ler ej blott verksamheten utan även i fråga' om innehav. av jordbruk, Han diskuterar sällskapens framtida ställning alternativt. som officiella institutioner med av K Mait fest- ställda stadgar eller deras övergång till stiftelseformen, : som : kanske passar bäst där tillgångarna är re> tivt små.” Därest , sällskapen äg- nar ' sig åt arbetsunpgifter > : inom rämndernas ' arbetsfält skall detta ske i samförstånd med dessa, Vi- dare antyder man möjligheten till organiserad samverkan ev samman- föring "mellan närliggande 'säll- skap. Med av K Muajt fastställda stadgar: bör sällskäpens tillgångar hållas intalota, Mellan raderna sy- nes man genomgående kunna skym- ta utredningsmannens goda vilja, vilken dock varit bunden av de giv- na direktiven. : Aktuell kommentar. | Om : flera av de: kvarvarande . statsråden, gäller att deras admi- nistrativa förmåga endast är obe- tydiigt 'större än fru Lindströms: Någon ändring i detta förhållande lär inte vara att vänta om 'stats- minister Erlander delar Aftonbla-' dets anmärkningsvärda synpunk- ter” på en - regerings uppgifter: ”En : kampregering borde knap- past få admintstrera mer: än hälf- ten av sin tid. Sedan ska den agitera”, Högst upplysande. En utomstående fakttagare finner det synnerligen troligt - att. halvering- en redan är. genomförd. En auk- toritativ, ledning av| regeringsar- betet hör. uppenbarligen till dé saker som. inte medhunnits un- der”. den knappt utmätta tjänste- tiden, : e og er Handelstidningen:' - : Statsministern här i en radio- intervju inför det nya året bland annat. sagt, att till hans närmas- te politiska, framtidsplaner . hör att ' effektivera arbetsmarknads- politiken, jordbrdkspolitiken och bostadspolitiken; "Ambitionen ”är lovvärd, men man kan inte undgå. att notera att det är fråga om ftre samhälls- områden, där regeringen och stat- liga organ sedan länge haft stort inflytande och utvecklat mycken] aktivitet. Samtidigt bör tilläggas. " Vid "årets förbundsstämma med hushållningssällskapen - i slutet :av september — franihöll ' ordföranden . landshövding. Netzén att förbundets behöver en inbördes samverkan I: högre: grad än' hittills 'och" att för- hundet borde ange riktlinjer härför. , KE . 8ieg i denna riktning vore att: slå "samman : ' sällskapens tidskrifter till: en tidning: ed 'lokalsidor för varje sällskåp, Sedan överdir Wet- terhall redovisat: sin -här ovan be- rörda -utredning -fölide en livlig de- batt, "därvid v. ordf. hr 'Kollander med utförlig motivering : anslöt sig till' tanken på 'sällskapens kvarbli- vande . som ' officiella +'institutiorier med av K Majt fastställda stadgar, I.det av förbundets styrelse avgiv- na utlåtandet över den Wetterhall ska utredningen, vari man I väsent- liga delar ansåg sig kunna instämma, påtalas att den individuella rådgiv- ningens, ägnats allt för ringa upp- het. Det anföres vidare att 1 handlande de” .hya lantbruk dernas organisation och verksamhet. Han förutsätter däri statens med- verkan ”i, sådan verksamhet som är av: betydelse . för rationaliserings- verksamheten i vidare bemärkelse, Han understryker vikten av god in- formation till yrkesutövarna och an- ser att ”rådgivningen” bör bedrivas i nära kontakt med organisationer-' na. Vidare anser han att mer s k specialiserade rådgivare på länsnivå bör finnas på jordbruks-, husdjurs-. och ”rädgårdsområdena "med ”di. pen även i fortsättningen ”kommetr Det är. uppenbart Satt invand- itingsproblemen icke ' kan "lösas 'med : reglerihgar, " Festriktioner och poliser, som avvisar invand- rare, vid gränserna, Vad som” be- : höv$ är en central invandrings- satt :organisera : "upp genomgångs- läger, "skaffa arbetstillstånd, ar- "bete och bostäder, ordna med språkundervisning och. införma- "tion. om det sveriska samhället i "allmänhet och" om arbetsmark- baden i synnerhet; Vad arbbts- dig information” om kollektivav. «tal. och "deras Åhämpning och om. de fackliga organisationerna. Det är önskvärt," att utlänningar, "som arbetar | här tillhör vederbö- "rande fackförening, men det är absolut. icke, önskvärt "att fåck- "föreningsanslutning blir ett "ob: |. <Ngatoriy m : för. invandrare lika litet som för 'svenska' medborga- <re, Var och en som arbetar, här | "tion där' beslutöt att ge inte be stäms av enbart uppskattning av isyftemålet utan mer eller mind- Te -av : en” påtvingad . känsla av (ersättningsskyldighet, . sr 3 Att de påtalade aktionerna åt; minstone i "något fäll ' saknar " 'kontroligirokonto ” på 900 000-ze rien. och därmed kan misstänkas för otillräcklig. revision” förbätt- "marknaden beträffar behövs rik- | för jordbruWeko- andet mäste fritt få avgöra vil- "ken förening -han. vill tillhöra. .Tvångsanslutning till föreningar ' har ingenting med demokrati att göra och det är till:en demokra- tisk stat i detta ords bästa be- "märkelse som utlänningen söker sig, när han invandrar till Sve: rige. ONT vår good-will ute. I världen som ett demokratiskt. mönster- samhälle är alldeles för dyrbar för att den skall kantstötas av "diverse tvångsåtgärder. mot” in- vandrare i samband med en illa skött invandringspolitik. (Riksdagsman BengtSjönell (cp) I Svensk Industritidning) från " driftsekonomiska. : synpunkter behövs komplettering av nämnder- i nas. verksamhet, :- att försöksverk- samhetens resurser icke synas bli; rationellt utnyttjade," att frädgårds- näringens ” rådgivningsbehov icke nöjaktigt tillgodosetts, att överflytt- ningen av'hem- och fiskerikonsu- lenter medför övervägande nackde- den mellan 'riksdagsbeslut och ge- nomförande blir allt för knapp med hänsyn till de nödvändiga f för- beredelserna, : Va här anförts återspeglar det officiella. läget då man nu'går att besvara rubrikens fråga. Givet- vis kan ej de enskilda sällskapens jordbruksministern vill är helt klart, vart jordbruksutredningen vill. är halls utredning: vill komma med de givna direktiven har här.ovan re- dovisats, Det är nu som synes högt på tiden att jordbruket, och jord- brukarna själva ger besked om hur det: bör: bli och hur de: vill ha sällskapen.: Att årsmötena i många fall redan'sagt sin mening därom räcker säkert ej. Vad säger jord- brukarnas egna organisationer? I ett par följande artiklar skall göras ett försök till rubriksfrågans ” svensk synvinkel, besvarande enkannerligen ur väst- aktivitet var, beroende av sällska- | pens. verksamhet, att. sällskapen nu ! lar samt — sagt med skärpa — ti- öde avgöras innan riksdagen av-. gjort vad eller vart den vill. Vart också klart och vart hr Wetter DEN 7 JANUARI - vär. samtliga systembutiker'- STÄNGDA : TRETTON DAGSAFTON. ÖPPET TILL 15 . knåppast saken, TBSpeNRorAGET ” liga arbete bärs numera ”jgel till slut, Lekmännen har fö att det är en bärande tanke i al I socialdemokratisk politik att sam- hället är bättre skickat än andra att klara upp problem och ord- na allt till det bästa för alla. Än- å är det ironiskt nog så, att just på "dessa områden , är bristerna, "obalansen och svårigheterna mest ma "sig? eter ATA Västerböttens-Kuriren. I london däg firas 22.1 januari för första gången] Svenska Kyrkans Lekmannafi bundg, Kyrkobröderna, -förbereder ;i samarbete med Svenska Kyrkans ; Lekmannaskola i Sigtuna en ”Lek- i männens dag”, som .man räknar + med skall bli en årligen återkom-' mande händelse, "Den: kommer att' firas "söndagen den',22 januari. som i kyrkoåret har. namnet Sep- tuagesima, Tanken ' är, - berättar ordföran- den i Kyrkobröderna, direktor: Al- got Tergel, på Lekmannaskolan, att göra den dagen till en verk- lig kyrksöndag. Vi kommer - att samla. de, arbetande. lekmänna-? grupperna i Sveriges församling- ar först i högmässan och sedan gens kyrkliga : liv, : Lekmannafrågan diskuteras - nu världen 'över. på. världskyrkomö- ten och i provinsiella samman- roll som . kyrkans. representanter ute i arbetslivet: och den breda kontakt med märmniskor, som er- bjuds dem i vardagens liv," Där görs också . evangelisationsplaner upp med lekmännen i centrum. Kyrkobröädrarörelsen' med sina cirka 23.000 medlemmar ger kyr. kan en bred kontaktyta med folk- livet. Rörelsen arbetar ”målmed- vetet . med ' utbildning' av ledare för kärerna till fromma för för- samlingslivet. Centrum för, denna utbildningsverksamhet är ' Svens- ka Kyrkans Lekmannaskola i Sig- tuna, som vid sidan om övrig ut- bildningsverksamhet "också funge- rar .. som Kyrkobrödrarörelsens centrala" kurs- och konferensins- titut,: egt Vid Lekmannaskolan deltog 'u un. der 1966 inte mindre än 3.470 personer i olika kurser och 'kon- ferenser, men : ännu bättre bely- ses skolans omfattande. verksam- het av antalet: kursdagar; som var inte mindre än 32.000. I kur- serna deltog givetvis inte" endast kyrkobröder utan också” söndags- skollärare, juniorledare, bibelstu- dieledare, ' kyrkliga hembesökare, konfirmandlärare, redaktörer för församlingsblad, män, kyrkokörer 0.8 Vv, " Mycket av. kyrkans &. k, frivil upp av lekmännen, berättar direktor Ter. troendeposter : 1 kyrkoråd. och kyrkofullmäktige. De är i ,majo- ritet i kyrkomötet, och de'delta- ger numera också 1 biskopsval, Det finns inom vår : kyrka en stark - lekmannaaktivitet,' . men långt mer skulle kuhna göras för att aktivera lekmän 1 försam- lingsarbete och gudstjänstliv.: Den nu för. första. gången. planerade ”Lekmännens dag” 'vill tjäna just detta syfte, Vi hoppas mycket av detta initiativ och räknar med Vi är inte vana vid förnuftiga resonemang från de socfaldemo- kratiska författningsledamöternas sida” —-därför blir varje antydan om bättring "en källa till, en plötsligt uppflammande” "oi optimism. . Smålands Allehanda, . om oppositionön ; »kunde enäs om att - kräva . större . u-landsbistånd än vad regeringen nu aviserar, socialdemokratiskt . håll. Om ', inte regeringen, i ett läge då inkomst- skillnaderna mellan rika och fat- Den bör kräva, det trots det jäm- . . mer och - kverulerande. som då, :. på sedvanligt sätt lär uppstå från . tiga minskar; och dä” Sida numera har möjligheter att på förnuftiga än- ' : oe - | damaät bistårldssummor än hittills, visar tillräckligt ' ansvar för den” ”inter- nationella: utvecklingen bör oppo- ertlonen j 5 varje fall göra. det. i ; framträdande. - Hur kan det kom- 5 de största väljarrés r — och... det är - -bland” ungdomen som 'soclaldemokraterna har; svå- till. kyrkkaffe ,med samtal" kring - frågan om lekmännens zoll" i da fö cn hang, säger direktor" Tergel vi-: dare. Där aktualiseras lekmännens;' k | predi ve lek: Mm elen tid, men de ' länder: ökar 1 stället för förbruka avsevärt större - Sydsvenska Dagbladet.” "Det är "möjligt, att AA en dag kommer” att' uppleva de färgade folkens. konkurrens påtagliga ' sätt som vi här I vårt lugna land gång efter annan får bevittna de hårda löneuppgörel- serna, där det gäller att å.ena sidan försvara” En och” & på samma skall det visa sig, om. vi svens- kar verkligen . består provet, Til dess .kan vi åtminstone hoppas att vi skall göra d det. : Växjöbladet.; RN Det är” ”blaria ungäomen” som Ina. finns rast att vinna” supporters. . Kän egentligen" en” opposition” med e&t klart utformat . alternativ till 50 cialdemokraternas”prögram — 'el- r- skall man säga', dess program- i "Dagligen": inträffar olyckor: Hur går: det. för. de. drabbade? Vi vet att ” samhället -ger all tänkbar vård, "att ' försäkr. ngskassa : och andra” trygghetsskapande anord- ningar > dämpar -ekonomiska "svär righeter,' Men vi vet 'ändå” gans- den personliga . kamp som många innan tillvaron åter normaliseras. Och de gäller ju också våra sju Sundsvalls igang id der, var, att. han ' skulle. blanda om ärendena I regeringen. "Nu 'vet' man knappt, om man skall : gå till 'ecklesiast kdepartementet, med vägfrågor, till kommunikationsde- partementet med: skolfrågor och . till socialdepartementet med frår £or om bagges $släppande” på sam-. fälld mark och, julgrisar i ollon- skog med mera dylikt. fr ve Påt i Västerbottens: "Kuriren, (ETT ORD es På VÄGEN mig, så skall jag öra ed il mMänniskofiskare”, Glatt. 9) H Mästarens i kallelse ar något uppfordrande i sig och sträcker sina verkningar - långt. Denna kallelse är mycket karak- teristisk för honom — kort, dl rån, Och den har ; undradenas gilti vn giltigh mig”, et i sig. i denna tid; då så många ärldeni det är för fel vå de vyer och hör och ser vi får! inte glöm, ma, att "de ting. som! Synas,. S Vara allenast icke ' synas, de vara;i evighet”. Vi: behöver skåda. högre syner, Jag gick vilse tur var råkade SON som ' skulle” ät det håll jag borde gå. Nä är jag f vägen, sade han? pöl. Tr dar e- en gång, Som jag träffa att ”dagen” skall kunna bii' en KR fast Institution i-värt Fyrkollv, ra”, Vilken lättn; ad det var att finna n gen nagon Som: kände till vä- » Senaste: nytt. från Tage Eran / Det vore synnerligen värdefullt trafikskadade. måste 'gå igenom ' [| ”Följ mig” ” Och han sade till dem: ”Följen : något av är. Av behöver ; höra hans. ”Följ | ad Vi läser om det I . a ka litét' eller ofta" ingenting: om > 5 N fd oe
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.