I i i I X a ningsbladr; Cd åldern "till 23 år för” kvinnor och till 25 år. för män, Otukt ” betskraft som uppstod 1 Jordbru | + skor som berörs 1 fullt ut. den LAHOLMS TIDNING :' 4 —=LT- "Befolknings nt ”Det är. Er uppgift att se, till | att. det finns mat på livets bord och inte att genom ' konstlade Atgärder hindra så mänga som möjligt från att komma. till den festmältid . som livet bju-' .der”. Uhgefär så sade påven vid sitt besök i FN. Han gjorde alltså klart för delegaterna att "katolska kykkan ej hade änd- " rat sin inställning till familje planeringen. Opinionen för fa- miljeplanering 'har emellertid vuxit sig starkare ' även inom; - kyrkans led. Det har' tillsatts en. utredning, som lämnat två "betänkande till påven, ett mot "och ett, presenterat av den tysk- "språkiga , kyrkans; föj eträdare, för ; familjeplanéring; Påven tycke ta" god tid på sig innan 'han? tar ställning "till förslagen. Hang : bedömning kommer att] vara. av :största betydelse "för | " det fortsatta arbetet, > Gandhi sade vid ett tillfälle att familjeplaneringen ' löser Inte vutvecklingsproblemen men ” att . utvecklingspröblemen heller” in- te "kan lösas: utan. familjeplane- sing; AI allt vidare] kretsar. har vå, varav. en av. svält och juni ring.” Det - tog ”mänsk- : ligheten några hundra” tusen år att nå:l: «miljard, vilket! hände 2 - omkring - "år 1800; Det. dröjde : bara! 120 år innan man. uppnått 2 "mifljärder "och" därefter 30 år "för att uppnå den tredje, år 2000: beräknas Jorden få. för: Tisdagen den' : kund, föds” fyra” människor, "och ;e 3 januari 1967" " | HT " explosionen | graviditeter genom legala abör- - Det säges "så mycket i. den iska debatten som egent- ter; D för « ille- gala aborter i stor. utsträckning. Antalet "avbrutna graviditeter är 'där större än antalet: föds- Jar. Ett stort problein :” utgör emellertid / de sviter 7 som > ofta följer” på en abort. et « Indien. räknad. i sin: femårs- plan från '1966 med: att ;fram till 1971 aptera 20 miljoner liv- moderinlägg, :vilket, om det iye-] . kas, "kommer. att förhindra ca 9 miljoner födslar Per” Vär om- kring” 1975: "För -den satsade miljarden. hoppas "mån; kunna sänka: Håtiviteten / fram 1973. frå 40 till 25 pro) Man "har! även, i stor utsträck-] ning. gatt: Ån för. sterilisering, främst av män,” "och. hittills" här| ca” 1 miljon personer” opererats. -Detia; hä tilgripits. mest ide fattigare trakterna” kring: Mad- cess” är dogk; rätt känslig, och - vissa” villkor ' mäste uppfyllas. "Säledes. skall) familjen” vara etab-1 lerad . med minst tre barn," vå re av minst" en son,” som ej "är uf der” s år, Barnen måste. "vara, friska och. kunna : anses » ha, gö- yerksamhetsformer ; utgör bära ett. par” exempel," på. hur : man | på: olika häl” "Ja 6 miljarder. människor." :närvarande utgör den, ärliga ökningen : Ingefär lika ; ; många 2 'personér:. som åtta gånger" Sveri (3 totala: befolkning. Det". är "Ju, i igar kulturerna," + .enorma problem vad gäller Å medelsförsörjnirig, "bostadsbrist, - arbetslöshet: och analfabetism.. a "Vad ”gö s.då för, att reglera Så ” befolkningstillväxten? I. - vårt land föreligger inget "sädant — problem då här ju, sedan länge tillämpas -' en” framgångsrik .' en- |; skild . familjeplanering. På många håll är det: emellertid ett allde- les” nytt « problemkomplex, dä » traditionen och "religiösa värde ringar” måste” omprövas helt.3 I ön Kompmnunistkina uppskättas folk- | mängden tin” 700: : miljöner och "beräknas öka med ytterligare 500 miljoner fram till år: 2000. . Denna -ökning skulle räcka. tjll]<$ att befolka Sibirien” "och! man] Kar för” Fatt reglera tillväxten! : genom, lagen » höjt” giftermaåls. " bestraffas hårt. "I. Japan : antogs redan efter + andra . världskriget' en' abortlag, : vilken I teorin liknar vår. Var: je år avbryts över 1 miljon " FRAGAN OM JORDBRUKETS ” "FRAMTIDA PLATS, NS bv svenskt näringsliv är förtfa. rande olöst, skriver Lantbruks- : . förbundets ordförande ' ' Ture Bengtsson i en: nyårsledare d "Jordbrukarnas Före- -. Alla är överens om att de re- ” 'surser som står samhället till "buds, främst arbetskraft och ka- pital, 'skall användas på ett sätt som” leder "till största möjliga > välstånd för största möjliga an- tal människor. Jordbruket mås- "te ta sin del av ansvaret för detta genom att uppvisa hög ef. fektivitet. j , .. Att kraven på jordbruket i det . avseendet skärpts hänger sam- man med hela --samhällsekono- - mins utveckling. Den stora. frå- gan blev att få arbetskraft till industrin. Därvid riktades blic- I karna mot'det överskott av ar. -ket till följd av dess ökade me- I kanisering. "Att vår närlng har undergått ven stark rationalisering som va- |" ;N rit särskilt" markerad efter ' "naste, . världskriget kan förnekar ? => "Denna utveckling ' är iförtfa- |” rande: i gång, : I den pågående |' debatten .och'1 jordbruksutred- ningens förslag krävs emellertid -.en, snabbare, takt. Jordbruket motsätter sig givetvis inte ' fort- sått rationalisering — högsta " möjliga ' effektivitet ligger själv- ' klart I näringens eget iniresse, « Det pa emellertid idag ifråga- sättas om det är samhällsekono- miskt riktigt ' att . gå alltför snabbt fram. Samtidigt" måste, hänsyn tas till. de: "många enskilda männi- se. ingen . omfattning som ” solidariteten mellan ' medborgarna 1 en "väl färdsstat kräver, MA sationerna.: -öch” genom att förs- ka”. -Inötm- "Området: Lock ? sprida planeringsfrå orna, På lång” sikt är. det ju! dét Sresultat”. :vi” kan lock "på ett 'klarläggande sätt "uttryck ät oroå funt'om på lansbygden, för konsekvenserna" åv' en med po; "Nitiska" medel förcerad" nedlägg- ning av jordbruk; FT "Nästan genomgående ' manar länsstyrelserna till återhållsam: het vid omläggningen av närin- "gen, Det finns. ingen anledning, hävdar 'man,' att påskynda "ut. vecklingen, eftersom denna går snabbt nog "ändå på grund av åldersfördelningen : .inom ; jord: bruket, : "Mycket Kritik' får jordbruksut- redningens majoritet i: länssty: relsernas. yttranden därför - att den föga beaktat riskerna för ändrade. könjunkturer., sinom. in: dustrin. ' : Nedläggningen av” allt, flera ” företag och driftsinskränkningar: |"? na vid: många andra visar hur "Felaktig majoritetens v 1 konjunk: turbedömning. är. - SKALL ETT SÄRSKIUT MILJÖ. VERK HANDLÄGGA FöRG:,; : RENINGSFRAÅGOR. or Nee "måste verket få stora. -resurser framförallt 'med tanke: på” nye: "tableringen,; skriver Kri stian. stadsbladet;' " Frågan. gäller . mer än 'vattenvård: Även mot luftföroråningarna -måste" vi vara på vakt, och .om man nu -skall: lägga arbetet att. kontrollera” vattenföroreningar- nå på vattendomstolan,' kan det vara' lämpligt . att ombilda 'des- sa domstolar till en instans, som ;;har att svara inte bara för Xvatt- net utan" också" för luften" och för miljön överhuvud, ett miljö värdande''verk. med direktiv att söka motverka de "skador som Tédan skett och : framför - allt . kontrollera en vidare utbyggnad avi samhället -ur, dessa synpunk- ”ter.: » "Så långt. finns det: Vingen an: ledning att. opponera mot utred- - ningens resultat, Detta. förefal- ler att vara en framkomlig väg. Men : villkoret "för att den skall y sioherna; bl. "ligger: d . I Stockholm; för: några «+ år :-sedan. | (Huvudstad ; och landsort”) is te! "olik; ligen. vilar på lösan sand'att det inte skadar att någon gång taga fram .de alltför befängda. yttran- dena: till en liten .vädring och granskring. Särskilt välgörande är det - om "detta kan ske m bakgrunden ”av. ett ' mera, nyan- serat ' uttalande från ekonomhåll, Granskningen är -'särskilt bety- dandå därför att ' många. yttran-i den, slungats ut utan att någon, d egentligen. reagerar, dels därför att .yttrandena ifråga följer med” den gängse strömmen, dels gär-| förs att. det : «skrivs och. sägs så mycket”. att.” folk . inte "reagerar; utan i stället resignerar. s "För några år sedan yttrade en: "stockholmsdöcent 1I'samband' med > de.;, pågående ; lokaliseringsdiskus-: a. följande: ”Jag: mäste nog -betrakta en. verksam; het, "som går ut på” att stödja. land 'gden och "mindre samhäl-' len” <=" samhällen. med mindre än; 50 000". invånare » ungefär ,—:.som ; i:hög' grad "reaktionär. Jag anser, j att.; den'!': framtida 'utvecklingen' ' vi: kommer satt få Vad vi. bör göra, när..det., gå ller » en.s saktiv.: tokali- geringspolitik, är. att så. mycket]l. som: möjligt stödja. de' stora stä- dernå och. försöka. att så "mycket! son möjligt påskynda avfolkning-| Jen ”ocH" de smärre orternas'. suC- cessiva” avveckling”. Så + talade, alltså. . n Mdocen Någon tillspetsning" behövs inte. Uttalandet; är t.o.m. ;i”starkaste laget. för att: ens ”kännas . igen i, 1960- -tålets I lokaliseringsdebatt, ;..'| SHelt annorlunda ' låter - det . då: professorn > vid Handelshögskolan William- -Qlsson dagarna "i: en? skrift". från :Industriförbundet äl som-i"en artikel i. Industri- yr Ifö Fbundets' Tidskrift (Nor. 1966). angriper" just. dessa” problem; Pr "| fessorn. har. en ' helt - annan: uppe: fattning n docenten: - on om + storstadstillväxten Ör: OSS,” 2 beroende” på. våra 'eg-/ våtgärder och «inte. på. några: slags fysi eller mi ätysiska! Ar r JNiga: "påpekandet" att 'man " alltfö ”lallmänt, antar att' folket :i; Sveri-' iträngande översikt för: att :klar- Det gör: de emellertid inte'i till- att ' urbanise-]' vad därmed" samman- ge. -ödesbestämt kommer att kon- "|centreras i storstadsområden. och: Bli ttvåm ljonstad, att: landsbyg-' sarttidigt" sor mänga. orter " Professor: an Olsson - har studera de" ifrågavarande ' förhål- landena "i '. Sverige" men ” "på i se nare år. även i andra länder. Han framhåller; med skärpa” vad som åtminstöne. från någon jordbruks-] ekonomisk. expert . hävdats, näm- Igen att man i den . ekonomiska debätten "i Sverige” €j söker sam- manknyta de "stora. ekonomiska | problemen" — "ej" söker 'samordna konomiska” derämnena "miljövärdande orgånet. fär till” räckliga resurser, - 2 - : Framför allt tänker man då - på nyetableringarna; Skall des- ;sa kontrolleras av ett miljöverk, "måste" detta verk ha så pass sto- . ra resurser, att ärendena där in- "te hopar. sig och den” som har + Planer, på. att göra en nyttable- ring inte, inom, rimlig. tid kan "få ett ordentligt. besked om och ; med: vilka. förbehåll ur. miljö- synpl ne en nyetblering får gö- ras. a . SETT. NYTT OCH GANSKA : STORT SNABEKÖP "vo > blév färdigt för någon tid sen. iTidningarna ägnade efter vanlig- heten åtskillig uppmärksamhet "åt saken” — reportage I bild och "text, "skriver. Köpmannen "På alertén var, också 'reklam- försäljarna som "gärna ville na :annonser, från .dels firmor som varuleverantörer. Flera av dem "frågade också- i köpman "Karlsson. j: i'snabbköpet -= han heter i verk- "ligheten hågot annat — och fick - adressuppgifter: av honom: Och 'om "allt detta 'är « naturligtvis Inget "Ont att säga. - "Men 'så -mycket. mer kan så- «Bas om: formuleringen i de sälj- | brev en av reklamsäljarna skic- kade'till hr Karlssons förbindel- "ser: ” "CHE Gösta Karlsson, innehava- fe av Express Livs, önskar att Ni inför en annons i det:num- mer av: Brålanda-Kuriren där hans nyinredda affär kommer att : utförligt Presenteras , . +; Hr Karlsson "har inte uttalat några sådana önskemål, Han har : kort och gott stått till tjänst med adresser, - Han tycker att förfa- randet, lindrigt uttryckt, är till- . tagset,” Och det kan man san- nerligen begripa. . - » Ackvisitionsmetoder 'av det ;här: slaget torde dessbättre:' till- i höra undantagen. Men man skul- 18 nog helst &e att det inte ens + + Vara-framkomlig-är att det: nyå. att. Stockholm i ' detta sekel. skall; | dens åvfolkning ' skall. påskyndas! d ändra ord. att: storstädernas - r tillväxt: inrett den nya' affären, dels dess | Realism i stället för storstadsromantik | i vår samhällsdebatt. Professor Willtam-Olsson angriper även den gängse "företeelsen att ekonomer. na numera helst vill syssla med sådant :som kan skrivas i form- ler. . Det 'som behöver en: mera såmmanbindande analys och in- göras och som. ej kan . fångas i funktioner struntar: man helt en- kelt i." Han menar att detta ut- gör ett stort hinder för:den'sam- ordning av olika ekonomiska fors- :karansträngningar . som behövs. för att komma: fram till en vettig totalplanering och säger bl.a: .”Ett annat hinder är, så -un- derligt 'det + än , kan, låta, . den: svenska socialforskningens hög-: gradiga inriktning på s k. hård-j data. - Man . undviker frågeställ- ningar. där sådant som ej kan; preciseras i siffror kommer, med,: och när man' måste ha. med dy- likt så ,formaliserar man det till oigenkännlighet. Alltför: ofta 1le- der. detta -till:-futtiga. problem- ställningar med preciserade svar falaet för . väsentliga problem. Istä ningar "med : vettiga lös- ningar”, . 'Tvivelsutan - riktar författaren här pekpinnen. mot en allvarlig brist 1 den nuvarande. ekono- miska" debatten. Viljan ochi var-:' je fall de.allvarliga försöker till samordning. saknas, Företagseko- nomer, socialekonomer, |sociologer och geografer borde samarbeta, räcklig ' omfattning, . Kanske, be- r-.. detta" på det jäkt som ty- värr. även spritt. sig till" forskar- kretsar, Retta är emellertid ingen” ursäkt: för ' det . nuvarande till-| ståndet, .. Samordning "måste - till. Ingen: av. de” nämnda grupperna och. deras arbete kan. undvaras, men de måste. lära av, varandras utländska '' forskare, exempelvis professor -W.. Arthur Lewis vid Princetonuniversitetet, Statsminister :: Erlander :, och hans. regering” gör: som de vill ; att” riksdagen skulle; kunna, kas s vilja” något för egen del vilken i ett nyligen utgivet ar bete hävdar "att man' gör klokt i att. vara mycket - försiktig med "Aktuell > kom mentar. att främja tillväxten av storstä- der, men att man även må vara försiktig med att' främja tillväx- ten av alltför små enheter. ”Des- händelserikt är. Vinden har blåst ett och "bygga ät. våra Industrier, Det bör. ske medan" möjligheterna till självhävdelse ännu finns kvar, ' 1966 "var "inrikespotiskt Ut | sa. synpunkter torde närmast [åt olika” håll; men. minst av a / överensstämma med , den . mera | tin förmån : för regeringspartiet, lokaliserir tten? Ilom man "bortser från en, våg avl. värt land, . ; markerat socialistisk” opinlonsbild- ning i olika massmedia, Den ten- dens "som 'man "kän: hoppas ' fort- Ifråga om den. svenska hu- Vwudstadens tillväxt är William- Olsson minst sagt. kritisk, - Han NS > Lantmannatidningen roa + Anmärkningsvärt är att hr Er! lander, när han nu, tagit In två kvinnor i: regeringen," förbigätt understryker att : Stockholms - till- växt inte är ödesbestämd, inte är nödvändig. .En - hård avbasning ger han i det avsnitt, där han behandlar - de jättelika subven-- tioner som nu strömmar i olika riktningar. i vårt. samhälle och! vilka enligt William-Olsson. i hög grad gynnar. storstäderna, speci- ellt Stockholm,” Det ' finns inga exakta data: som belyser storle- ken av detta stöd, hävdar han, . ”Inte heller går det att få upp- gifter om - hyressubventionernas storlek i: Stockholm .- och .bygg- Lisa” Mattson, - riksdagsledamot och. kyinnoförbundets ordförande, och väl kvalificerad för ett re. geringsuppdrag. ten Elisabet Sjö - ina namn, .'som . borde ha- varit ak. tuellt i .sammanhanget men hon: är Kanske” obekväm . ätt ha i den, väl insuttna regeringskret- ' sen; där er ganska ”pianlös för- ändringens : wind börjat + hblåsä” så sättning på under 1967 är. nog den i valutgången mycket tydliga förstärkningen. för den s, k. mit- tenpolitiken; en - ytterligare : kon- solidering av den. med sikte på en liberal regim om två är bor- de vara ett. nyårslöfte: för alla fp-cp-politiker ..och i. én. nyårsför- hoppning. för. alla "deras sympati sörer, | Göteborgs id nin gen "men : att: beloppen i "I derna; för - huvudstadens 'befolk- gen" osäkra," Det . ; ligger i. sakens i natur; Det svenska, samhället. har) "i trots all 'statistikproduktion inte |l- varit! särskilt vänligt" sinnat', mot .IWilliam-Olsson' gett; sig; in ' på. «Då får män också "ursäkta att 'siff- nadsfinansieringen är så tillkrång- lad att ingen torde veta de verk- liga. kostnadslägena”, .. Hr William-Olsson ' har emeller- tid; som' han själv, säger, 'på oli ka" vägar kommit fram till" att hyresregleringen innebär att Stor- Stockholms '. hyresgäster . årligen befrias från att betala omkring 700: miljoner kr. -. Han” hävdar vidare att subventionerna till. hu- vudstadsbefolkningen 'genom : drag av olika slag till ldkaltrafi- ken och de stora trafikapparater- na vid vissa' flaskhalsar i huvud- staden innebär ytterligare ' ca 300 miljoner kr. per: år. Han medger att: värdena kan vara tilltagna'i överkant och att det endast rör sig. om. ungefärliga beräkningar; arje fall Särskilt "under 1966. nar tydliga | orosmoln börjat visa "sig i form av. ett stigande antal; nedlagda företag! och. en. starkt minskad efterfrågan på : arbetskraft; > Där- till: kommer” att vissa exportin- dustrier 7 fått "svärigheter och tvingats slå. av på takten, Det blir "nu" inte så" lätt jatt , omplet- cera friställd arbetskraft, som vis: sa". jordbrukspolitiker .... » föreställt, sig. Hos de” "företag, som fortfa- rande” har goda "avsättningsmi j- ligheter för. sin ' produktion; är dock självklart viljan - att. .Investe- racir arbetskraftsbesparande an: lägghingar.” för. att dämpa döne- köntots ansyvällning. mycket stark, Vi . håller på att glida in i. en starkt "splittrad . konjunktur, som kommer” att "ställa -stora' "krav på kreditinstitutens. förmåga att 'be- döma -låntagarnas' framtidsutsik- är: väldigar . : : Ifråga (om: landsorten: si ller ; William-Olsson upp frågan: "huru: vida” man där.i allt högre grad skall. bli ”fjärrstyrd” ' från - hu- vudstaden samtidigt med" att man hjälper :; till- 'att . betala". kostna- ning". «eller om politiken avseenden: skall” ändras." st et är välgörande att'detta.b . sagt) "Professor . William-Ols- ons värdeangivelser”" är ”visserli- ning. Hr Holmqvist slog en: de' skogstrågorria från: jordbruks- utredningen, Detta-, verkar” inte särskilt - Iovande:. ur ”brukarnas |« synpunkter. Det: är: säkerligen av yttersta vikt att: jordbrukets: och skogsbrukets problem belyses. ge- mensamt.”;Atminstone-.om. man] lärostol ' vid..Stockholms Handels: beräkningar av. det slag som "hr rorna kan vara: något" diffusa. Väsentligt är emellertid att prob- lemen' blir' uppmärksammade och att 'de "blir. väckta. även. från: en Denna - refléxion! hands då” iman: ligheterna kring | nnonseringen" av en av, 'dé”åter- ående statsrådsutnämningarna, Hr. Erlander är sålunda fullstän- "digt: säker på att statssekretera- re Wickman' "skall bli ”ekonomi- minister” — och detta' trots att 7 det ännu inte ' föreligger - admi- nisträtiva äs äftningar. för en "sådan. . ordning... . kanslihuset. Riksdagen, bar. ännu inte . sett Skymten av den proposition, som Kommer att "innebära departe-. mentalreform: propositionen lär "bli framlagd "någon: gång mot slutet av januari.,:- : " Tänk 'om riksdagen då: "skulle 'komma' på idén att rubba rege- ringens cirklar, så att förutsätt- -Ningarna, för hr Wickmans till- " tänkta :verksamhet ” inte skapa- des! Hur: skulle det i så fall gå med den redan kungjorda kom- ” mande . statsrådsutnämningen? Den tanken! bekymrat, dock 'inte hr Erlander; respekten för riks- dagen» är måttligt utvecklad il" regeringskretsen :— ' vad "göras "skall. är redan gjort och den, so- "'eialdemokratiska ledningen ut- går från att utskott och kamrar inte skall vålla några besvärlig- - heter, Meh; konstitutionellt sett är situationen onekligen en smu- Jar olustig. SEN högskola. Storstad ntik kh. som” " grundfilosofi.; ha ögskola. : Storstadsromantiken'oc Tenta nin gAT ödestron ifråga om lokaliserandet ägande. Vill vii "fortsättningen | av: näringslivet har-alltför:länge Slå "vakt 'om det;' gäller det att fått : breda. ut: sig; utan motstånd; snabbt, beslutsamt och "enigt byg- [od gå upp: vära ' skogsbruksömräden :I tideräkningen har a vår rit årets. första månad ända”se- | möter 'oss "ofta 3 sällskap med is och köld. Kung-Bore kör med dan. 13 år: f. Kr.-Den är helgad | sitt. frustande" ann utefter : fält åt:.Janus, den romerske. guden, ; och 'vägar oc snön yr" kring; vilken hade två ansikten. och 'slädar "och" bilar. dyrkades: som sstyraren "av året. stjärndiamanter. ' och.'ålla mänskliga öden, härska- Enligt. bondepraktikan är det ren: över krig och. fred. Janus! var:;. ursprungligen dörrens : (la tinska ianua) skyddsgudomlighet;, därför över: huvud. taget ingång- ens "och ' begynnelsens ' gud, 'vid ga eler flytta" eller att'giva” sig i äkta :stånd och hålla bröllop. Det ,barn som föds 'i januari blir, i heter ' det vidare i denna: hedervärda”: "skrift; 'välartat 1 alla .; Skogstrågorna är runder ; utred- är: som' gnistrande | i januari inte lyckligt ”att byg : : " Våsterhottens-Kurire : "Varför har man dföjt' ända till | nu med fru Myrdals utnämning? Fru Myrdal hade : en . Personlig , profil I vårt offentliga liv redan för 30 år sedan, innan någon. v den" nuvarande ” "regeringen hade trätt ut, ur "anonymiteten; Hennes : erfarenheter täcker stora områ- den, "och i hehnes tal och artik- lar finns nästan alltid ett större perspektiv; på frågorna; utblickar” n man är bortskämd : med från svenska : regeringsmed- lemmar. Man kan -: bara hoppas att . hon "inte: "skall" absorberas helt 'av ” nedrustningsfrågorna, , utan” "få td över: för bland annat familjepolitiken, där .hon' en "gång För .närvårånde ” "rä ar: én” inten- siv 'debatt' inom det” svenska kom- munistpartiet: hiruvida man skall ' byta namn 'eler: inte. Denna dis- kussion. har: n erikåts"' genom ett: inlägg i tidningen Norrskens- flamman : Ck)” av förre" "part: leda-' ren" Hilding, Hagberg som 'län3se- rar . hnamnförslaget , "Arbetets par-. ti”; Vi tycker nog att detta namn bättre'- skulle ; "passa : socialdemo- 'kratin,. främst” "med: tanke" "på det obrottsliga... stöd..detta.' parti er... häller i i alla väder från" Arbetet. " Sydsvenska Dagbladet , et .är. den "Ungdom : som ' säk- speciella”. intressen ” som har | det: största”. behovet, av” att. få något -stö "under sin fritid. Det böner anropad först. av. alla gu dar, Det ena av gudens ansikten blickade 'alltid framåt mot” kom- mande tider, ' det ' andra tillbaka mot det förgångna... I Rom vär valvbågar 'som ” rests, - där. gator inmynnade på ett torg helgade åt Janus. Hans största helgedom var dock de parallella portvalv i nord- östra "hörnet av Forum Romanum; vilkas dörrar i'krigstid' stod öpp na men i fredstid stängdes. : a avseenden, den' bästa ' av: sina syskon, Talför och. frimodig, för-, står : han "tillika "att tiga : med! vad han hör som lönligt är”. Bemärkelsedagarna i januari: många.' Förutom nyårs-' och tret-; |tondagen, vilken:' senare folkligt : 'även kallades - efter: de tre vise männens besök i. Betlehem, betecknades :i- gamla : almanackor den: 13 januari: med ett upp och nedväht horn, julens ymnighetshorn, var nämligen då tömt. ' Välfägnaden var slut och tiden. gick .sin. vanliga, vardagliga gång. Den 24 januari känneteck- nades' med..en « -dödskalle .: över På svenska. lär namnet Janus vara. liktydigt, med . Jöns 'Glugg var en annan benämning, var- med 'månaden januari hedrades, En författare; säger härom: ”DA fylldes alla ' gluggarna, .vilket ”Trekungadagen” i är. oftast den” som”, klandrås' av de” "gamla: och ' Th skulle "bristen på” ungdo; edåre bli. ohjälpligt; "stor, om” de: inte fick någon. ekonomisk 'kompetisa- tion.” Det krävs. ändå” värd "ideaålitet” av. ledar verksamheten,.. om + den förtjänta av vår Konnör:;' IN - ee Handelstidningen S skedde. den 12. vid: ceremonier av alla de slag 'med gröt av oli- ka former”. "Andra äter menar att. Glugg betyder vind vilket tvenne . ben . till: tecken på. att Erik: den, heliges. kvarlevor den- na dag flyttades från gamla ; Upp- sala till Uppsala domkyrka, där de än i dag vilar i-sitt silver: (Svenska Dagbladet) skulle” syfta på att -kalla i vindar "nu merendels seen ; Januari skrin bakom högaltaret, + > -. I "är samtliga" s LÖRDAGEN - : "DEN 7 JANUARI | STÄNGDA - — 7 kommande sommarens. väderlek, lång stund, att man hann sadla en häst, så skulle + Sommaren bli blir skörden arm”; hette det 'och ”om gräset, växer i. januari; växer det. så ' mycket sämre” tid det borde växa”, ' gen ' Fordom : firades den: 24 och 25 ystembutiker ” ari för ”midvinterng . dag” säger det offer, vinterfesten Var ägnat FT ne öppet , TRETTONDAGSAFTON - | "ÖPPET TILL 15::: LAHOLM och BÅSTAD ” Jnad”, Det "belydar att lor som då- föddes höll blev de starkaste, Hill 13. oo fanns, några undantag, "oh » Den 25 hade betydelse: för den Om den dagen var klar "blott så . [solig 'och varm. är; ;januari varm, |. så januari det. gamla ' "vinterblotet och än i dag kallas den 25 janu- gamle Rudbeck och tillägger a som frambars vid” mid- uu och att de. band som: då "nöta Januari vär -ISOm en plik . [tings Pris men. "Ingentings "värde, - ot Vv a så störbliver Såsom " grenen, frukt av sig själv, "Förbliven | mig. ock jag i” eden é icke' kan bära utan. allenast i. vinträdet, så" kunnen I det ej heller, om I icke få (Joh. 154 4). e örbliven. Å mig; i Salon. är en ö med” höga berg inre. Kustområdena runt om är flacka och låga, Teplantor- Nå växer bara ' uppe i bergen; och ju högre växtplatsen är, des: ” to” bättre blir 'tect.' Så underbar är atmosfärens” inverkan, Att förbliva' i Kristus är att försa. sig med: den" rätta ' atmos- ären. för det. -kristna -livets ut- veckling, I. bönens atmosfär . ut- vecklas en kristen. Den ger hör den. den. riktiga inställningen. och. 5 Nn... rätta. målsättningen. Den Örser honom med en rätt känsla iv beroende av. Gud och skapar hat honom en, djup känsla av h S egen otillräcklighet för det "Bå han är kallad att leva, är fn är ingen lyxvara.' Det nte heller hog att se på den t. Bönen är en nöd- vändi an ur Tore Leth; ; atmosfär för. att framgångsrikt . ' a. olika uppgifter. väl En cynisk" människa . vet all: [Endast så kan "hon behaga sin nostre ' och bära”, frukt: för hö "vidare ,-- Z 4 ett. rimligt: innehåll. : Även: de är | om . den förbliver ' ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.