| a politiken: ock värt deltagande 5 - arbetsbesparande + åtgärdei i - lösta vålutakrisen. JORDBRUKET BEHÖ BR KA: -Nwvara kan de i längden inte käm- övertro att vi kan klara en av LAHOLMS TIDNING —LT on "Professor :ulands Professor - Gunnar Myrdal har gjort ett uttalande kring Ulla Lindströms avgång ur regering-|[; en under motivering att Sveri-I ge ger alltför "små anslag till u-landshjälpen, . ett som det är all anledning att ta fasta på » " Professsor Myrdal finner det ganska ointressant .om vi gerl 03. procent av bruttonational- inkomsten ' till u-hjälpen eller I någon. promille mer eller mind-| re, Vi.lever i dårarnas, paradis 1 vårt lilla överklassamhälle och "sysslar. med småtterier, menar' han, ' Catan vatt” se: saken 1 stort. Världen befinner "sig. redan :i en krig: 'vad befolkningsutveck-|, lingen Beträffar., Och" om 10 är . råder fara för katastnof. Vi kan]: ingenting göra för att motver- ka detta faktum, VI hinner för vår del inte .ens-komma upp till" den fulla procenten av na- tionalinkomsten radikalt förändrade. , ”. . Vår nationella ambition att ' komma upp till en procent be- » tyder ingenting i sammanhang]: " et, menar professor Myrdal. Han . är: mer Intresserad av" att” ut- forska den snart" 2 världsproblematiken - . kallar den, Är professor Myrdäl " pessimist? Han" Jutär' tydligen åt. det: hället. "Hån” anser attt " regeringen. bör stå fast vid att vi i första. hand skall 'arbetal. nå 'a » genom "de internationella orga " > nåsåtfonerna och' därmed göral én "viktigare insats i deras led- , hing, Det är väår.uppgift.i vår " UD:s såk att handlägga "hjälp : 1, de:; internationella organisa tonerna, framhåller: han. . Det finns kritiska! röster ' möt . vår vu-landshjäl och. hur ' den] " sköts.” av: folk'. ”"som/. studerat | vevksamheten . 1. u-länder. Pro-l: fessor. Myrdal, som .' varit veten- skaplig ledare 'av undersökning. en av Sydostasiens ekonomis I PITAL ft : i Det krävs kapttal, ; mycket ' kapital, för .bå e's den fortsatta. strukiurellav. Fatlonali-. seringen. och' genöm örande” st i i byggnader , och: ma kiner. ' gan- är om, detta: är eller kan bit tillgär , tas, inskärper Lantbruksförbun- dets ordförande Ture Bengtsson vid -årsskiftet 1 Jordbrukar- nas Föreningsblad: - ' Anpassningssvårigheter » för | " Jordbrukets folk blir nämligen |". oundvikliga om "man genomför |. den hastiga omvälvning i nä- 'ringen som jordbruksutrednin: |. gen avsett även om samhället inte kan komma Ifrån att sör.- Ja för att de som 1 strukturra- tionaliseringens intresse lämnar ' ' Jordbruket får en. hygglig lev-; ””nadsstandard. Det . måste" också vara rimligt att de som -av olf- + ka skäl. måste stanna kvar på « Icke utvecklingsbra enheter skall on godtagbara existensmöjlighe- er. Effektivast möjliga jordbruk "är : ett - mål " som jordbruket självt strävar mot. För att det skall kunna : uppfyllas krävs emellertid en sådan lönsamhet att våra jordbruksungdomar är villiga att satsa arbetskraft och kapital för "att skapa de'ratio- nella enheter som det är ett in- tresse för hela samhället 'att vi får. X : i I detta sammanhang skall man inte heller bortse från be-|> tydelsen av den effektivt arbe- tande föreningsrörelson. . SITUATIONEN ÄR INTE "sär DEE LES ROLIG . och det är en ringa tröst att veta, att den dessutom är själv- förvållad, skriver” d:r jur, 'C. R. Pokorny i tidningen. Företa- garen: Hur blinda politikerna än må pa mot den: hårda verkligheten. - Detta kommer även att inses av fackföreningsfolket. Det är en alltjämt rådande 'och omhuldad sviktande export och överrmäk- tig import framkallad arbetslös- hetskris . genom att öka bygg- nadsverksamheten, Vi kan ald- rig 'stoppa till ett gapande hål i betalhingsbalansen : genom - att bygga bostäder. Tvärtom — om vi under en utrikeshandelskris ökar bostadsproduktionen = för- värras den av handelskrisen ut- . Vi kan inte leva på att bygga . Onsdagen den 4 janudrl 1967 - uttalande]. ill u-landshjäl-|: pen: förrän förutsättningarna ör förestående : som . han ” KRAVET: PA EN ÖKAD 'SA välgörenhetspolitik,- Och det ärt v LITE Myrdäl:oc oc och t: hjälpen Nu utvecklingsproblem' 'sedan ; 957) och > varit professor 1 interna-] "tionell : ekonomi" 1.' Stockholm samt haft många" internationel-|. la' uppdrag, har också pekat på missionen ; som ett. gott exem- pel 1 dess ' insats för skolor och sjukhus.. Den har varit bå- de effektiv, och sparsam, Pengar till, u-länder utan kontroll av 'medlens- användning är natur- ligtvis en: "omöjlighet. Ett par | afrikanska statsledare "har visat h "hur. galet de handlat: i finansi- - elit hänseende; bl.a. genom. att |; tillgodose sina.jegna intressen. : Av” professor Myrdals! ”kritis: ka uttalanden kan man dra 'den . slutsatsen, att. han är. skeptisk mot u-landshjälpen” genom SIDA. (Det. blir ' styckeverk' "här ' och där. Ökad insats idé interna: Så : faller vara den rätta vägen med en total överblick : över.” hela fältet" och med : insatser; efter ”angelägenhetsgrad. Befolknings- explosionen i världen förs' titt "och tätt: på tal: och "experterna är. eniga om att: något! måste , göras. "Men hur my ket, Börs på det , . området?" En: "internationell insats, 1 vilken. vi. bidrar, mjäs- te 'sättas i -gång på” ett verkligt "effektivt. "sätt; Famniljeplanering- en i. överbefolkade" länder, 'där svälten redan 'är' ett faktum viktigare" än "något; annat: Men . sent ute för att kun- na effektivt” motverka den” vä tade:. :befolkningsexplösienen;. :HALLELIG INFORMATION: via pfessen r form av: annon- Ng etts som : naturligt! Nu hår: Jer: en” ”BKelt annan; syn: på att växa fram;” Påpekar 'Norrkör pings Tidningar, Ingen” torde bestrida: det: rim: liga ' och: nödvändiga. I den” in- formation som här lämnas dels I högertrafikenh, dels om"sjuk- för: kringens -- säl drade : :- villkor: "Det är nödvändig information som: dessutom 'göres "i formyav, regelrätt annonsering, . Det” är 5 visserligen bara" en: början -— :men det är onekligen lett hop Sfulit. tecken på 'att en a nan” "och bättre: I oräning >: komrer ;' till "stånd. Principiellt! är" dettå + tydelsefullt.sför framtiden, - "NS Men idet ;finns mycket . kvar. Fådgvärdsanstalterna, militärför- | läggåingåarnå, lokala ämbetsverk, för att ta. några exempel har of: ta-otroligt njuggt. tillmätta i an- slag” för. sädana. ändamål. : Man försöker "ofta att drazsig' fram på tidningarnas välvilja När det gäller. »tidningspressen ; är: ”gra- ” tistänkandet”. tydligen”« djupt. ro- tat. Varför man gör skillnad kan ingen förklara — det bara är så. Det är hög tid att öckså denna "slentrian bryts och att staten li: kaväl som den enskilde fullgör en « normal ekonomisk --: prestation " för att få de : tjänster pressen « kan erbjuda. och som man tyd- ligen av allt att döma; så väl be- ' Visst är det märkt med stat- lig spårsamhet "men" den bör in- te hamna i ortmiigheter. av 7 det” här slaget. Ia N " DAGSTIDNI ' BILLIGA . menar Norrländska .S.0- cialdemokraten, vEn stor de! av de tidningar som under efterkrigstiden 'skördats av, ”tid- ningsdöden” har" varit "offer för en" osund: Prispolitik:- Särskilt i Göteborgsområdet : har i många” år prenumerationspriserna hål- ”lits så' "låga att de tidvis' inte ens "täckt . "kostnaderna för Papper och distribution: - s vol - Men; kan naturligtvis. tidnings; | läsaren tycka, är det inte' bara bra. att! några tidningar håller nere priserna? .- Det kan tyckas sån I själva verket. kan dock varken. stor- stadspressen eller "något annat företag inom branschen trolla. I det:ena fallet får en mycket stor. annonsstock bära . kostna- lerna, i det andra fallet 'sker en klarare fördelning mellan de båda intäktsgrupperna — ; abon- nenter och annonsörer.' : + Alternativet till en sund pris. politik. --: som. täcker tidningar. nas -främställningskostnader — illustreras tydligt och klart med det 100-tal tidningar som för- svunnit "under ..' efterkrigsären, De har: inte lagts ned utan ett ofrånkomligt nödtvång. Varken tidningsföretagen : eller låsekret- sen kan anse ett sådant perspek- tiv lockande, ".; Det mäste också ligga i all mänhetens intresse att avvärja RNA än FöR, de e tionella . organisationerna. före-T Fru Måos” t så — | ; iated Press" i Hong-Kong, - Jent kamp, som på sistone uppstått mel- | lan de ledande damerna i Kina och aggressiva "rollen." . e ke tidigare framträtt som någon do- minerande gestalt i Kinas offentli- november erhöll en -betydande po- .litisk ställning som vice ordf i cen- tralkommitténs utskott för turrevolutionen” och . tillika, blev nesiska” armén har hon startat en formlig "offensiv mot sina kvinnliga :kollegor + (och rivaler?) om" den: högsta" -rangen bland Kinas kvin- nor. Hon' uppträder allt oftare i" "offentli; |. sammanhang och ses nu- mera "nästan. alltid på en framskju- William L Ryan,: : rapporterade kort före jul en del - | märkliga uppgifter om, den makt- . i vilken Mao Tse-vungs hustru, ' Chiang Ching, synes spela den mest "Ordföranden! Maos hustru har” ic . ga liv, men sedan hon i slutet av - kul rådgivare i kulturfrågor. för den ki- 7, ”privata” ' Fru Mao VA eme"'ertil frå Mao en Vika äregi- rig som hämndlysten : ”tigerkvinna” na det förefaller nu, som om. hon - tivt 'satt'sig i marsch för. att sin äregirighets mål — även om det måste ske på en rad andra bekostnad, ten plats på re , då det gäller «att hälsa och bli app. "laderad a defilerande rödgardister Vem är denna” fru : Mao, född | Chiang Ching? Före sitt äktenskap -var hon en-:andra rangens skåde- spelerska utan någon betydelse, NH ödgades hon stå i skymt” em grupp, mera promi-. nenta k som hon; av allt att döma betrak- tade som rivaler” om makt och in-:. flytande. i. den högsta..ledningen. - som . måhända torde komma att le- lämna sin höga post - trots att En av” dessa i främsta ledet är den: . kinesiska ' presidenten Liu Shao-chis hustru, den strålande vackra och högt kultiverade Wang Kuang-mei, en dam med "delvis europeisk ' bildning . och . förmodli- gen ' katolsk-kristen .' bekännelse: Hennes make har som bekant länge varit utsatt för rödgardisternas för- följelse och tvingades nu i jul av= lägga en. offentlig -syndabekännelse;' da till att.han/ blir; nödsakad att Enligt uppgifter” från 'Hong-Kong & är "en "ledarartikel” t dagen 13/12 har tLT redogjort”. för förutsätt- ningarna i dag att bilda ett nor- diskt, : försvarsförbund, : Efter - en bedömning :- av" ."det ”:politiska, främst det: militärpolitiska, : dags- "läget i: "Nordeuropa drar tidningen slutsatsen att, en alliansfri svensk politik är? det enda"riktiga; Detta ifrågasätts. icke, , - : Frågan - är. dock, om vi kn Sent så : passiv" poL:tik; även si "fortsätthingen, ätt. vi: stillatigande godtar: ett':: politiskt läge i: omvärld. utan att fö söka. påverka let. ör” 088. 'själva ' och. våra "positiv; rstrågann : Dar av sådan styrka,” att dét. motsva- rar. denna "vår: politik, italår: för : fe: satsa mer på>-att ästådkommaå ett. förbättrat läge mycket =—— åtminstone med stora ord. och: yviga. åtgärder — för att". förbättra ' läget : Vietriam, Byd-: afrika: och: Rodhésia. När .det ' gäller att. ta ställning tin. frågor i vår närmaste . omvärld; "är. vi däremot ' ytterligt" gömmer. oss” försiktigt ' ”realpolitis- : Danmi rks läge" bö, tas Vutifrån . dagens Centraleuropa. Om detta läge blir böståeride:.. är - det - både. från Ch" dansk. synpunkt. bäst Dånmark, : men inte . Sverige, är NATO- anslutet. ” tid undandragen den politiska ut- vecklingens . lagar, " Hur ”utveck- lingen blir, är det inte. meningen att här; sia om, Denna SVs ling: berör . i hög" grad. Sveriges läge.” Den "berör ' Danmark "och NATO i än högre grad. Vi mäste vara beredda att möta: denna 'ut- veckling och även "att påverka Ett unikt stycke kommunat- " historia: avslutades på Åyårsaf- tonen: i Jönköping. Till den da- gen" "hade fullmäktige inkallats ; till ett” extra "möte för att fatta : beslut om förvärv av Klämmes- torpsgården för. 5 miljoner;; »- Det var den' socialdemokratis- ka majoriteten söm 'stod "bakom "Beslutet. . Anledningen till extra- mötet var att socialdemokKrater- nå "är. i. minoritet . efter nyåret, "Därför passade - man . på > att ”klämma till”, vid. ett extramöte, + Oppositionen;/ som alltså . från nyår är. majoritet, hade chansen att förhindra beslutet. Man kun- «de offrat nyårsfirandet åt lång- Pratande i sessionssalen -och på Så sätt. fördröjt beslutet till ef- ter kl..24 då man hade. -majori- tet, . Man; gjorde inte så men "möjligheten fanns, . Nu kommer beslutet att över- klagas därför att kallelsen till mötet inte anses laglig och än- nu är alltså inte sista ordet sagt. Men nog. kastar tillvägagångs- "sättet ett märkligt ljus över en - maktfulikomlig socialdemokrati. Det är tydligen inte endast hr Mehr i Stockholm som har svårt en : Mtarmning av provInspres- bostäder åt varandra. : att foga sig i/valutslaget. -(Helsingborgs : . vår: tUpprätinälla ett ' försvar: den; Det är inte 'uteslutet att ett läge kan växa fram där det så- väl. för 'Danmark:' ”och '. Sverige som för "läget" i' Europa "i stort vore "lyckligast ” med '' ett dansk- svenskt försvarsförbund,. '. - LT 'slår' fast, att varken Svet ge eller: Norge har något. att tjä- spå ä >> att. Finlånd ett.sådant. för- | ag” » bli bestående? "Frågan är: om: inte Sovjet” kan " bedöma det: vara:en.så-stor vinst;att: få bort "NATO ifrån. Nord-] -Norge, "att man'"för - den '. skull" ; vill : släppa greppet 0 :öm Finland och”låta det- ta'land "gå" in »i "ett "nordiskt: al- Hansfritt -försvarsförbund. , Det är strängt taget : svårare: att se; vilka fördelar: "västmakterna; Öskulle: ha av..en, sådan" lösning; Om : emel- fvår" närmaste” omvärld.” Vi ' gör” "lågmälda. ochi.k - bakom |" ij läget i. Sydafrika. Tyskläpdsfrä- a | gan.är emellertid. ej. för. all. fram- SS Dagblad) - "båda" maktblocken ” menar allvar med . talet. :om .önskvärdhe- Tten”av "en avspänning; är detta en :realistisk utvecklingslinje. Att den vore: i. högsta - grad ..önsk- värd för de tre berörda nordiska - säkerhetspolitik ; är klart, fö Även denna möjliga "utveckling bör.. därför. "observeras i svensk Politik, och" kanske, bör man 'äg- na .den -större intresse än t. ex. MWickbom, Boden.” Jan major, kr Ofta bedöms: tyvärr : frågan om nordiskt försvarsförbund av käns- loskäl” och en allmä gemenskap i mänga ' rösen |: militärpolitiskt avseende; :måste. emellertid. ndra” syhpunkter: var bom, 'som, har 'sympatier” för. "ett nordiskt försvarsförbund i: fram- tiden, medger klart, att det i nuvarande läge är, uteslutet, . och han ifrågasätter el vår alliansfria politik, Detta. är det "väsentliga och överensstämmer sålunda med den uppfattning vi gjort gällande. "Major 'Wickbom talar sedan om läget i framtiden... Detta' är ju alltid' ovisst 'och utgör endast spekulationer. Att Ryssland skul- le släppa greppet om Finland, är föga troligt, och den senaste inrikespolitiska — utvecklingen. i Finland gör ej heller , detta san- nolikt, j - Vad Danmark , beträffar, -har, läget "under de | senaste hundra ären, hur det än skiftat vid oli- ka ' tillfällen, ' alltid visat, - att vi ej kunnat ge Danmark något ef- fektivt stöd,. om vi varit i för- svarsförbund, men att vii stället skulle indragits i krig. Ett läge, där ett försvarsförbund med Dan- mark skulle kunna medföra nå- gon : fördel för Danmark eller Sverige, kan knappast ens teore- tiskt tänkas, och detta helt en- kelt på grund av det geografis- ka läget, som förblir oförändrat. Någon möjlighet för 'oss att påverka den storpolitiska utveck- lingen” i Europa finns ej. Vi vill . däremot understryka riktig: heten av major ' Wickboms kri- tiska uttalande om våra stora ord och ställningstaganden för att förbättra läget. i ävlägsna delar av världen, För att vår neutra- litet skall bli respekterad fordras förvisso återhållsamhet i sådana frågor, och. oförsiktiga, (självsäk- ra . och - helt : onödiga uttalanden i sådana frågor kan komma 'att stå” 088 "dyrt: 1 en' kritisk: situa- ”maktkamp[- : böga ämbete som Kinas statschef. : ändra på " rangordningen? : " händelser är president Liu illa ute, "men: måste . önskan om: SN "hen, räknats. tll Maos intimaste vänner och förtrogna från kamp- åren. '- Tillsammans med sin man har fru Liu avlagt officiella stats- besök i Indonesien Burma, Cam- bodja och Vietnam och överallt fått sola sig i den vördnad: som till- kom hennes hake i kraft av hans Men hemma i Peking satt fru Mao vid sin åldrarde och. sjuklige ma- kes sidå och följde med stigande olust de" hedersbevisningar, som kom fru Liu till del. Kanske har fru Mao nu funnit tiden inne' att I alla och 'då klämtar klockan nog också för hans hustru, vilken till-på kö- pet 'misstänkes' vara dotter till en hög ämbetsman, vilken tjänade vid den siste Mandsjukejsarens hov! - "Före ' fevolutionen arbetade fru Liu som sjuksyster i Peking. Som presidentfiu blev. hon utnämnd” till vice ordförande 'i - Kinas ” största kvinnoorganisation, : Första : ordfö- randen "i -denna' är ' emellertid ' en annan dam, nämligen Soong Ching- ling, änka efter Kinas store revolu” tionsledare och statsman från 1911 — Sun .Yat-Sen. Soong är: dess- utom syster till Formosamarskal- ken Chiang Kai-sheks hustru. De två systrarna Soong tillhör en för- näm kinesisk kapitalistfamilj, -som hade : intima finansiella förbindel- ser” imed' USA, Men” Sun Yat-sens bustru "valde Maos och kommunisi: mens väg, och hon. hår. länge in- tagit . en' hedersplats: som Kinas, främsta dam, hedrad och ärad av alla. Nu för någon tid sedan blev emellertid hennes bostad i..Shang- hai genomrotad -av en grupp :'röd- deras trakasserier, Visserligen fick Röda gardet. senare order att läm- nå fru Sun" Yat-sen: i fred, men redan : det övergrepp. hon utsattes "för måste hon ha uppfattat som en bitter ' förödmjukelse, : så - mycket mer som hon är till hög ålder kom- ör Ivor 'och' allti arit lojal” mot re olutionen; PN uppgifter från . Hongkong / nyligen fått. order, att infinna sig. vid. Per kings" universitet: för. att: genomgå en' ”kulturell omskolning” och bli botad. för sina ”revisionistiska” (dvs ry de): tänkesätt. .Hu- ruvida - hon fölide ordern är icke rödgardisternas” ER är; ;rege- gardister och själv utsattes hon för |. "President ' Livs | hustru” har "enl N "bekant; Men hon torde | icke ha nå: | ör j kom mentar” 1) -Skalll Efta fortsätta att existe']' ra — vilket bör vara en gemen sam strävan så länge EEC-frågan är olöst — går det inte att glå sig till ro med tulifriheten. Det är nödvändigt” att gå vidare i arbetet på att. harmonisera - det ekondmiska "livets villkor inom gruppen, H; möter betydligt större problem” än, de som hit: tills nedkämpats, och det står i vida fältet. om man kommer att lyckas; . att, avskaffa . tullar är trots allt en relativt enkel sak. De som har att föra Efta vidare kan alltid finna en tröst för sina tigerhjärtan i att denna sanning inte är mindre uppenbar för brör derna inom EEC. ME : ö ve Dågens Nyheter” a T Det; kuile: inte : | förvåna. 'om tjänstemännen "1 outrikesförvalt- ningen efter den nya: ommöble- ringen tar sig förvirrade -för pan- nan, Hr: Torsten” Nilsson '”skall Visserligen överta ”u-landsärende- na. men hr: Lange. skall :.nu helt ägna . sig ät: utrikeshandeln ;-och även fru - Myrdal kan I förmodas pocka på sysselsättning. Var; det någon som talade om rationalise- ning av. rögeringsarbetet? CM s aningen"; :Ju” äldre” man: blir som riks- dägsman, desto oumbärligare an- ser .-man : sg - vara, - I: syn riérhet nu Sedan” .-riksdagsjob- bet > blivit " välbetalt. Efter, 'den senaste, lönguppgörelsen , kan ; inte görelse" med sig, sj med den; oskuldsfullaste - juciamin ondgöra. lg över. -pénningvärdets |: | ringschefen Chou .En-lais': hustru, | 'Teng 'Jing-Chao, Även hon har: en kapitalistisk bakgrund och har stått 1 vägen "för fru' Mao. Hon har dock | i årtionden varit en nitisk och' duk- : tig, kommunistisk partimedarbetare, även så tidigt som då hon i Paris: bjälpte sin 'man att organisera de! franska: kommunisterna under kri-': get,; Frågan är” om också hon :— och hennes man -— skall offras för/. fru Maos ambitioner? : ens ""gerligt.. SR "sig nä? "gjort en viktig” upptäckt: "Kömmunistledaren' hr Hermansson för att" oppositionen beträktar ho: nom 'som vägröjare för bör; Berlig- :heten. " Hr : Hermansson nämligen” ha” större; NMmöjligheter än” de borgerliga : partierna ' att bryta den ”socialdemokratiska'. do- "för Det stundar Vargatider” för” dn "Jösttyska evangeliska" kyrkan; Re: dan nu är' situationen besvärlig, men :av allt att döma : kommer den att förvärras :i hög grad un- der de närmaste månaderna, Ul- bricht tycks vara. beredd att slut- giltigt bryta sönder. den enhet, som hittills existerat mellan :de bägge . halvorna : av. .den.. tyska evangeliska . kyrkan på ömse :si- dor om järnridån. I kyrkliga kret- sar räknar. man' kallt: med att en statlig plan för! en självständig östtysk . kyrka: redan finns. utar- betad, i För något mer än ett halvår! sedan inträdde en 'påtaglig för- bättring | i förhållandet mellan; var i. samband med att en .dele- gation från Lutherska Världsför- bundet, kom på. besök och en överenskommelse . nåddes om ' att förlägga Lutherska ”Världsförbun- dets "nästa ' generalförsamling till Weimar. Från den östtyska kom- munistregimens sida visade. man ett' tillmötesgående, som kanske borde ha gjort herrarna från Lut- herska Världsförbundet en :aning misstärksamma. Den översvallan- de :hjärtligheten rimmade dåligt med .de kommunistiska myndig- heternas hållning i” inomkyrkliga angelägenheter: man - räknat 'med någon sinnesändring hos Ulbricht och hans regeringskamrater, togs man dock snabbt ur den' villfarelsen. En" delegation: från "Östtyskland med statssekreteraren för 'kyrk- liga angelägenheter 'i spetsen up- penbarade sig så småningom på Lutherska . Världsförbundets ”ge- neralsekretariat i Genéve med bestämda krav att få 'Världsför- bundets och den egna evangelis- ka kyrkans stöd för ett erkän- nande av Östtyskland som själv- ständig stat. Det kunde man gi- vetvis inte gå med på, och, där- med återtog de östtyska myndig- heterna sin inbjudan till Luthers- KÄPPEN OCH MOROTEN. Efter denna händelse' har den kommunistiska ' propagandan . mot tion, - sorg 4 stat och kyrka i Östtyskland, Det. kyrkan kraftigt skärpts, men på: : NN östtyska kyrkan [2 tierna, gjort de -mest, betydande vinster- na. någonting till övers För kommu- munindelningsreformen : sentlig' betydelse. för. planerin en . : oo dd RR 'minangen. "vr har tydligen full- | komligt. glömt bort "höstens''val- - resultat, Hr; Erlander , erkände , ppet att det var oppositionspar- inte . kommunisterna, som Att oppositionen: skulle ha nisterna är naturligtvis et "löjligt påstående., Däremot är det ett ovedersägligt | fäktum socialdemokratiska. tidningar, med Aftonbladet I spetsen sakpolitiskt närmat sig. hr. Hermanssörns part! högst väsentligt. : att. vissa Arbetsmar Knadsstyr elsen har; t sina petita. föreslagit att”AMS skall få betala arbetsgivarna. en summa ' årligen ' för" varje, äldre" och han- dikappad- de: anställer. Det i förslag, som. . regeringen bör. säga ja. till." : i: Bostäder; vägar och serviceanlägg- ningar "kan lokallséräs. "med? stör- ': re frihet," o bättre, örutsättningar att” ut ostörda fritidsområden; ne tea we ; Helsingborgs, Dagblad ptter kriget. har: myc cet "varit ohyggligt ”Atombomben. har | tusan. aygå om man. är aldrig, så bi hänsyfta' på ”vaäraiidras "Personliga förhållanden; = såsom inkomster, , att hälla tand” för. tunga, då det gäl blev d Senaste” tiden har taktiken under! gått en viss förändring.” Man an- vänder. både" käppen och ' moro- i. teri' och har fätt.stöd:från vissa politiken... :': . i I' Väst-Berlin räknar man med” att tre förestående händelser kom- mer att påskynda” "uppspaltningen av 'den tyska ;evangeliska kyrkan ien väst- och en.östkyrka.. Det är först och främst valet av en ny kyrkoledning 1. Berlin-Branden- burg, där kyrkans högsta ämbe- te bekläds av biskop Wilhelm Scharf, som på denna post:efter- "trädde: den legendariske biskop Dibelius. .' Liksom; ' denne ' har Scharf sitt stift på bägge sidor om Berlin-muren, och ' han - har -som "sin" företrädare betydande "svårigheter att kommunicera med "präster .och 'kyrkfolk : på östsidan. När Scharf utsägs till biskop var det på röster inte endast från väst -utan också "från "öst. ' Man räknar emellertid. med att regim- trogna kyrkokretsar i öst-Berlin vid valet i januari kommer att lägga förslag om : en 'vhängig och likaberättigad bisko för öst- delen 'av stiftet. I april förrättas val. för den tyska evangeliska kyrkans: räd, och .i samma månad. håller" det östtyska enhetspartiet ' (SED) sin partidag. Det är ett sammanträf- sar med onda aningar... Vid par- tidagen 'skall: en verksamhetsbe- rättelse framläggas, som inte bha- ra redovisar "vunna framgångar utan också: tar sikte på ”nya djärva mal”. Att kyrkan kom- mer med i det sammanhanget tar man: för. givet, och-det perspek- tiv som ligger närmast till hands är skapandet av en ika RE” östtysk evangelisk kyrka, > DE KRISTNA FÖRRADDA. : "Den östtyska regimens kyrkli- ga strategi blev fullt tydlig i mit- ten ' av november, då en appell ka Världsförbundet att: hålla ge-|riktades från ”kristna personlig- neralförsamlingen — på ' östtysk |heter 1 Östtyskland till kristna mark, . sh 4 oc: Medborgare i Västtyskland”. Ap- : ” pellen var undertecknad av 175 mer eller mindre kända Personer, av vilka -endast fem var Präster, Den följdes emellertid av en hel ve ". (Porta. å did. 1) > kyrkliga" Kretsar. för splittrings-; fande, . som ' fyller' kyrkliga kret- i -den senaste. Tönefö I riksdagsmänn jvis, också Å ;börjäde” "älskutera" >vårandfas'. pri ”vatliv, ' Kunde det måhända” med- föra att hela riksdagen miste nå- got av sitt hittills. så goda anse- ende,': vilket enligt | vår . mening skulle vara mycket beklagligt... Grönköpings, Veckoblad : (ETT ORD... PA: VÄGEN Men "sök nu förlikning” och frid med honom; då ka falla dig till. Vi lever 1. en för nyheter, litet. til som åt tidningen ; ten, åt radions eller TV:s nyhets- (Job, .22: 21). t'd med "sinne Den timme eller vi dagligen ägnar det, som sker nationerna är upptagna med jor- den runt. -Men fastän vi: är Dä underrättade, har vi själen, | vi ägnar så mycket tid at att föra om förtrogna med .de flyk- a händelserna: på > dens scen och ter" tig är att söka' 'förbindelse: med den eviga Närvaron! - Tänk om" situationen var tvärtom! Om vi skulle: ägna a fem minuter ' som vi. nu tar ill bön åt nyheterna, och ge Gud ga tid'som' vi använ- -Ider på dagsnyheterna, ja, då skul- och en an. le världen förvandlas nan sorts nyheter nå os i denna värl rike. d utan, i ett andligt .”Tillkomme - ditt rike tom blir förtrog bönefras, När Spireras av vi gudomliga motiv, blir vi andligt välinfor sändningar. håller oss. i takt med - i tiden: Vi vet, vad - sällan ro, Hur underligt är” det: inte: att | så litet'tid 'åt att - . "Vi är, medborgare inte endast: na med Gud och in. . "igenom skall lyer i och nyhetstidskrif- -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.