4 Kan I man nro på avspänning? -T Y Det socialdemokratiska "förslaget . -. om begränsning av våra. svenska . försvarsutgifter har ' motiverats bland annat med den minskade 1 Mile =LT Måndagen den 9 "januari 1967 LT = > Något färre: trafikoffer bättre vägar och inte minst t fiksäkrare fordon genom den ob- ligatoriska besiktningen av äldre sådana, mindre antal rattfylleris- ter och i stort sett ökad ansvars- 'känsla och omdömesgillhet "hes fordonsförarna, som tillsammans ' åstadkommit nedgången i. döds- olyck Är riktigt, gäller det att oförtrutet , . lic. kom mehta fr. : Behöver hr Sträng förstärka "baka, men de dockas alltför ätt statens inkomster — och därom In på vägar 'där .de -snabbt' för- torde 'inte råda: något tvivel — lorar, i "prestige, En regering som , är det riktigare att han nyttjar sitter utan folkets; stöd gör. klokt skattevägen än att söka göra af- i att ätminstone ; hålla huvude färsverken till . icke avsedda in-| kallt. Nederlagets ;. män : har, inte Karl" Lindegren ne - SS Nytret är statistikens förlovaz de tid, Ur sifferkavalkaden kan utläsas såväl glädje- som sorge- - ämnen, optimistiska såväl som pessimistiska tendenser. Ett sta- "tistiskt område där man både bild- likt och praktiskt kan tala om att spåren förskräcker 'är trafikdö- dens, Den hittills kända siffran över dödsoffer i vår inhemska ridån som kan förutses, kommer att leda till bättre förståelse mel- lan staterna i väst och'öst med deras skilda samhällssystem. Hål- ler detta antagande streck kan det » politiska klimatet bli gynnsamt för skapande av stabila fredliga rela-. tioner mellan stater i väst och öst "videad handel med detta, och vid ,utrikesniinistermötet inom Nato i . Paris 'strax före, jul ”underströks starkt Ne toländernas villighet ; att. krigsfarar : Europa. Är denna mo- "| verka i den 'anda, som angavs i' "tivering hållbar? Har det inträtt. | presidentens tal. Utrik trar- en avspänning i relationerna 'mel- |.na enades om att'atlantvakts- lan .maktblocken, ' alliansen har. viktiga politiska ; ä - : a > 3 - n” aken. -., fran ander dere bli fer Da : arbota vidare efter dessa traditio- faran för en mili uppgifter att' utföra och inte får | i Europa, Misstroendet = dem |täktskällor, Al smygbeskattning klarat de s Da cis är mänskligt att tycka, att detta het. : Några andra lär knappast. tior mellan dem? Något bestämt | vara enbart en militär apparat. , | emellan kan då förbytas i samar- |bör. förhindras," :' . - e d finnas såvida inte Urastiska' åtgär= | SVAr på frågorna lär ingen kunna . |. Den nya / västtyska” regeringens |-bete. Sydsvenska” bagbla e SV kon vänta. mänga , in tiativ är 1.237 eller 1.275 trafikoffer för "mycket. Men i praktiken kan vi der i form 'av skärpta straffpå- naturligtvis aldrig komma ifrån - följder, körkortsindragningar -och "att offer krävs i fartens tidsålder - ett vidgat' ekonomiskt ansvar där alla — eller i varje fall det. via bilförsäkringsvillkoren skulle: "stora flertalet — har så förfär- = införas. Den traditionella linjen ligt bråttom att stora risker med> :' till ökad trafiksäkerhet är dock , vetet tas då det gäller att tids- . utan tvekan att föredra. Just där- mässigt förkorta avstånden, :- för”är det glädjande att Kunn: Det 'firins emellertid positiva, konstatera den nedgång i antalet "tendenser'”> eller glädjande såda- = offer för trafikdöden, som årssta- na om man så vill —” även i” tistiken -för 1966 visar. Det är statistiken för trafikdöden, Den ' mycket angeläget att. denna ten-' visar nämligen på en nedgång se- '' dens förstärks under det” nya år " dan 1965. Då redovisade nämli-” som nyss börjat. := >. / gen NTF slutsiffran 1.313, d v s - > cirka 40 dödsoffer mera än som - beräknas bli'den definitiva siff- ran för 1966, Lägger man därtill att trafikintensiteten växt ytter- ' + ligare genom att biltätheten stän- "digt ökar, så är den: positiva tendensen ännu något bättre än "vad siffrorna utvisar, Den väsentliga frågest IHingen ök att få till stånd diploma- |. i a förkirdelser med öststaterna utgör "också ett steg i rät. rikt > ning för främiande av: -avspän- ningssträvandena.” : " Pi!'den av europeisk) säkerhets- : politik har alltså flera ljusa drag, ' men man får för den skull inte blunda för de dissonanser' som ' finns;" Tysklands-' och Berlinpro-' blemen' är alltjämt olösta och. in- "nan man lyckats, finna en accep-' tabel lösning på dem förblir 'det politiska” läget labilt, Motsättnin- ».gar finns inom respektive måkt- dock, motsättningar som kan ska- pa svårigheter. när det-gäller. att "söka åstadkomma. definitiva lös- "ningar på såväl Tysklandsproble- - met'som andra ännu. olösta -frå= ' : gor av interstatlig. betydelse 4 Europa, / " :- Mycket tatär emellertid för, att NH "de: idgade takter över | järn ge, men onekligen finns det. skäl, 7 .som talar för fortsatt fredlig ut- ” |veckling : politike Den politiska utvecklingen i "Zurova kan således bedömas med en viss optimism, men vänder. man "blicken, mot Asien framträder as- pekter av mörkare art, Vietnam-' r kriget fortsätter ' och blockerar . möjligheterna ' till fortsatt uppti- "ning av de 'rysk-amerikanska re- lationerna. ) Spänningen är "stark mellan USA! och Kina och kanske ännu "starkare mellan, Kina och "Sovjetunionen, I "Indonesien rasar en maktkamp mellan den :sittan- de militärt dominerade regeringen samt ett radikalt vänsterparti, som upptagit i det. förbjudna kommu- nistpartiets mantel. Indien skakas av. kriser av både ekonomisk och politisk art, som centralregeringen under ' Indhira ' Gandhis ledning "synes ha svårt att bemästra; De. "öppna eller latenta konflikterna I det väldiga Asien kan bli farliga hot .mot: världsfreden. Eftersom I ala år. har soclaldemökrater- [i år som alla går ut på att göra na prisat den höga sysselsätt- industrin...än . mer. Deren ningen här I landet. Den är "vår statliga Jokaltseringsstös oc hvar | förtjänst, har de sagt Rösta "på | rings och .Jänefonder. | se inte oss. ' Se hur bra vi Har. ställt det, ifrån, tar: man” pengarna? 'Jo, hur "allä hjul: snurrar,: Nu talar hr Erlander” om. svårigheterna” i näringslivet; om : hur, "åtskilliga |5 hjul går med "halv fart. och . hur ; andra har "stannat helt. För, det: ta har, soclaldemokraterna —själv- fallet — inget . ansvar. De” har utarbetat; ett - praktiskt" och'. en- kelt 'schema: framgång inom .nä- ringslivet gottskrivs. regeringen, svårigheter inom näringslivet kan regeringen .' inte” hjälpa ”—"- fast även '1” det” senåre' fallet 'förut- sätts att alla. skall sätta. sin lit till den: söolaldemokratiskå, över. länderna vå båda sidor : har blivit rörligare, |. det kalla krigets fastlåsta positio- ner - mjukas upp. Vilka ' konse- ||: kvénser' denna rörlighet kommer att få kan man helt naturligt inte : överblicka, men man kan konsta- -teéra en” strävan på. ömse håll att utvidga kontakterna. för att kom) ma till tals med varåndra. | Frankrike har genom si att' dra” sig ur den -'militä . . -tegrationen inom Nato gjort ett politiskt i utspel, som verkat sti- ”"mulerande . på ansträngningarna - att skapa en varaktig avspänning . emellan maktblocken! Nu har he-. la Nato-alliansen följt i de Gaulleg' : "spår. ;F ett tal i höstas . uttalade sig "president Johnson på USA:s : vägnar mycket positivt för avspän- N I resse inom "mitten är. kanske "minäre i efter: :valet' än! »före:'; Det "i beror, bl: a. påratt mittenpar: erna: gick , bättre "de "ställde "upp: var för-'sig än” där de använde ge mensam beteckning. Om man vill beskriva” : mittentrelationerna ., a il i dagsläget "som "en; smula » avväk- tande, så" är det. närmast ett, sätt... Jordbrukarnas ningsbla d:: nn : - Det: pågår ' som . bekant | ett Kraftigt sug från Norrlands in: land till dess kustland. Det är |. huvudsakliigen .i kustområdena som -lokaliseringspengarna' ham- nar, dit koncentreras arbetsplat- "gäller ” emeliertid vilka :faktorer' fender hän. konstateras fom i ning; gent emot "östblocket, och ; olika "delar av "vår värld är mer. heten, = . datt. nå ul å det; är' som. bidragit till att tra= ' ""”andra' landsdelar. "Att bryta den "eller mindre beroende av varand< "Det är tur regeringspärtfet ser vad. -som 7 kan: upp $ e "fikoffrens antal minskat under det "utvecklingen förefaller inte' lätt. > ra, har vi ingen garanti för att ett att vi har en s opposition konkreta, - frågorna | under : vårens sistförflutha året, Trafiksäkerhets- sFör undvikande av. 'missför- "krig i Asien inte kan sprida sig: här - landet. S Ar q "propagandan har väl bedrivits un- "+ gefär. i samma utsträckning som 2 tidigare.” Hastighetsbegränsnings- perioderna har också i stort sett ” sammanfallit "med tidigare. års, d v s under de trafiktoppar som uppstår kring de störa helgerna oe och under semestertiden, 'Vägar- na har naturligtvis också förbätt- "rats. 1 viss. utsträckning.” Farliga trafik ällor. har eliminerats. Det kan; ven vara fråga om..en ”till- ! fällig nedgång i .Jödsolycksstati- sa stiken, . . » tro att det är. trafiksäkerholspro= | hasti hetsb MARKNÅDEN : "tycks gå mot"en förs; imring. Visserligen I är de hitt us'räppor- | terade årbetslöshetssiffrorna in te alltför oroande, men det är "inte otroligt att -februari/mars kommer" att bli kritiska 'måna- der, " skriver” "RLF- tianin igen: ris Visar det" sig "att konjänktur- lägét försämras "näste" ”gBivetvi konjunkturpolitiker:; , marknadspolttiken.5, : "snabbt... Up jördbrukspöti Sk pt kt har. utvecklingen! jettel Påtagligt intreske.;. Diskussionerr,:-orn- jord: |], : bruket har ju i.rätt: -hög grad rört .sig om behovet äv, att. än » Snabbare än nu föra över arbets- - kraft från jordbruket: till andra . näringsgrenar, Från, jordbrukets sida har hävdats att takten: : i utvecklingen och därmed jord- brukspolitikens utformning mås- te anpassas bl, a. till läget på arbetsmarknaden och " bostads- marknaden, Detta krav får i dag allt större aktualitet. : . Det kan ju knappast vara ett samhällsintresse- att till: varje i v pris pressa ut '1.000-tals "perso- ner nu sysselsatta i Jantbruket till en arbetsmarknad med brist "på arbetstillfällen (speciellt för de medelålders och äldre) och starkt ökade krav: på omställ- i ningsstöd till följd av omfattan- de torsmgcenedläggelser 0 och per mitteringar, " NÄRINGSPOLITISK NYORIEN. "TERING? 7” frågar Veckans affärer inför de många näringspolitiska , signaler regeringen. hissat de se- ” naste veckorna, I väntan” på att statsverkspropositionen och de "aviserade socialdemokratiska mö- tena skall ge stoff för menings- fylld näringspolitisk debatt, på minner VA om en sak: De aktuella kapitalförsörj- ningsproblemen kan och bör i största möjliga utsträckning . lö- sas med hjälp av generella me- del. På flera punkter kan man släppa på de hårda skruvar som företagen nu hålls I och låta det enskilda företaget med hjälp av sina specifika kunskdper svara för beslut om utbyggnad med mera. Marknadsmekanismen har. åt- minstone på sikt, fungerat bra hittills. Ingenting talar för att den inte skulle: göra det också i "s framtiden. ' Vi tror definitivt inte ätt' den kan ersättas äv centrala beslut i kanslihuset, menar tidskriften. UTTUNNINGEN AV BEFOLK- NINGSUNDERLAGET . och därmed av vapenför -.ung- - dom innebär olägenheter ur mo- biliseringssynpunkt, > påpekar ”stånd vill vi understryka att en "naturlig + strukturrationalisering vis inte kan hindras av hänsyn till den' militära aspekten. Sam: tidigt vore det dumt att blunda för att en radikal -nedbantning yav det svenska lantbruket — vil- ken i hög grad skulle gå ut över Norrland — skulle kunna fä för det militära. försvaret ' "allvarliga "konsekvenser. : svar sministern inte ring som hans kollega jordbruk för översyn av. grundskolans” lä- 4roplån. avser att' omkring; den: 1 -Gruppens sekreterare, "rektor : Bengt, Cullert, påpekar i 'en in- stervju 1 Lärartidningen att: den- äh. tidigare fastställda målsätt- Mmingen för läroplanen. Och; det gäl i Her; kan i förbigående tilläggas, säven de gymnasiala skolornas, lä- : planer, I framtiden är det me- ngen. att skolan skall. bli me- Ira. flexibel 'och' möjlig att aptera refter "den "innevarande 'tidens'be- 2 hov. Till 'en början kommer .det- ta säkert att:te sig besvärande för alla. parter, ' men man . vän- "jer sig vid allt = 'om .nu-detta system i verkligheten håller. Det får tiden utvisa, Lektor Cullert presenterar: fem tänkbara ,:mo- deller för tillvalet i de tre högs- ta årskurserna, i . grundskolan. De. innehåller . alla .- ett . andra språk, s, k,. B-språk, "samt konst, teknik 'och ekonomi. Ändringen nu — och det får på ett sätt be- tecknas: som en fördel, därför att det: på allt. fler. skolor blir : möjlighet att. . ordna undervis. ning i ämnena. : Så är som, bekant inte talet nu på. "ana håll. ärskilt. gäller ” detta de (estetiska ämnena.” v ". Mycket tatar för; att : statlig prioritering', efter "centraliserad och endast alltför lätt 'Politiserad bedömning av" olika företags be- hov av .strukturrationalisering skulle göra ont" värre, -Industri- förbundet tror Änte att sådana avgöranden" bör träffas' "centralt, och även på den Punkten finns anledning" att instämma. För att göra riktiga avvägningar och be- dömningar har: man: inom kre-. ditinstitutionerna' den bästa ex pertisen med den. största ”känne- . . domen om "både de enskilda” I retagen : och om”: industrien:. i stort. Det är denna expertis med dess ofta betydande lokalkänne- dom, som bäst kan bedöma sa-; ra det under” nyttig” konkurrens mellan .kreditinstituten,. Lägger man avgörandet. i viktiga avseen- ” den hos. staten. Yiskeras att kapi- talet inte kommer till den mest effektiva” användningen, Och:en ' av. jord- och skogsbruket .givet-.j. mycket | FR ”-Man ' vägar nog "gissa att för] tigt samma ögon pår /vårt "jord: : bruks omfättning” "och; lokalise- består i att det: har blivit ett | mindre. antal tillvalsgrupper' än |”. ken och som dessutom måste gö-! den trevliga lägenhet i Tiibinge 2 Tysklands ubingén/Stuttgari (LT) : Huset d: :Täbingen, där. ”landsfa- der ” Klesinger ', bor var lätt; att hitta, ty vartenda barn i gen lilla universitetsstaden känner till det. Men nu. får familjen Klesinger flytta till Bonn efterséöm minister- presidenten - i delstaten i Baden- Wäirttemberg hedersdokttor XKie- «'] singern valts till förbundsrepubli- ken Tysklands :tredje. förbunds- kansler. I Kiesingers' enfamiljsvilla i Ti bingen är det lugnt och stilla så här vid middagstiden.- De smak- +) fullt inredda rummen sprider en sådan" hemtrevnad att man. kan förstå 'att familjefadern under de gångna veckornas jäkt gärna sökt en stunds avkoppling, hemma hos sig i' Täbingen, Denna 'hemtrev- nad och den utpräglat "familjära atmosfären; svarar tydligen fru | Maria-Luise Kiesinger för, en ståt- Ng, mycket välskött .medelålders dam, Med sitt lugna och. sympatis- ka sätt och "sina ångsidiga in- tressen. kommer fruål Kiesinger att mycket fort bli van vid der stora politiska världen och umgängesli- vet i Bonn som säkert skall vinna ny glans genom henne. Men om -hennes representativa åligganden, som nödvändigtvis in- går il ;en: kanslerhustrus ”yrke” [ladd det. bara i förbigående under vårt samtal med fru Marie- Luise Kiesinger- som nästan .varat 1 en timme. Det var fastmer ett » helt otvuriget samspråk med hust- run” och .modern som sedan /” ett .Grygt år tillbaka också är mormor. Den lilla "Ceeilia-Domenica, 'hen- nes i Amerika gifta dotter Violas barn, bor sedan. några -månader tillbaka: hos morföräldrarna. Den I ' lilla tösen är tydligen mycket för- . sådan utveckling vore Synnerli- -gen olycklig — allra helst i en tid då efterfrågan på kapital sä- kert länge kommer att översti- ga tillgången, + (Svenska Dagbladet) > mot! den moderna kansterpungalow. i paläct Schawmburgerpark i " ; Bonn, s TA > Marie-Luise Kiesinger, hustran till den tyske förbundskanslern, i n, som det äkta paret nu får byta ” 'kvinnör, I : tjust i att få mottaga främmaride. Trippande ”' vid ; mormors. hand kommer -hon frimodigt besökaren till. mötes. Nog kan man förstå att den lilla ljuslockiga damen de senaste. veckorna varit :ett om- tyckt motiv för de många pressfo- tograferna. "= : Fru Kiesinger är född i Män- chen och tillbringade största de- len "av sin” barndoms- och ung- dömstid i Berlin. Men i nästan två decennier har hon levat i Ba- den-Wiärttemberg, sin mans hem- land. Och hans landsmäns karak- tärsdrag: sans, pålitlighet, an- språkslöshet och" om så behövs , även en god del tjockskallighet' är egenskaper som också, utmär- ker Marie-Luise Kiesinger, I, Ber- lid gick hon på gymnasiet där hon tagit studenten. Strax därpå skic- kades hon av sina: föräldrar till England och Irland för fortsatta studier. Atervänd till Berlin stu- derade hon : först medicin, sedan germanistik, anglistik samt konst- historia... Under studietiden lärde hon känna sin man som då varit ung notarle i Berlin. Julen 1932 blev 'de tu ett'par. Åtta år senare kom dottern "Viola till världen, 1942 sonen Peter som nu studerar juridik i Täbingen. De nästföljan- de mycket svåra åren talar fru Kiésinger inte gärna om. När vi med vårt sanftal hunnit till dagens händelser igen låg det naturligtvis nära till hands. ätt fråga om hon tyckte det var ”ro- ligt att flytta till Bonn. Efter en stunds tvekan kom svaret: ”Om jag skall vara uppriktig får jag lov att säga ja” och nej”. Jag tyc- ker det är tråkigt att vi skall läm- na Tibingen, Men Bonn är ju inte så långt borta. Dessutom 'stannar vår Peter kvar i Tibingen, och för det tredje skall vi snart börja bygga. här uppe i skogen, så”att säga vårt lilla privata hem. För resten .är jag alltid där . min man behöver mig, menar fru Kie- singer, i politiska frågor dock bar rå som ” "passiv delägaren, ; Ito Ulrich - också . till Europa. .Vi- måste be- , döma” » avspänningssträvandena > i . Europa. mot bakgrunden av vad som sker i andra, världsdelar, a Ett hoppingivande tecken i Get ” världspolitiska skeendet är, att de ' båda supermakterna Sovjetunio- nen och Förenta Staterna trots di « bittra motsättningarna i Vietnam- ; + problemet 'dock; undvikit. att låsa 'fast:sig i så. hårda -positioner, att: . samarbete dem:' emellan i. andra frågor : omöjliggöres, : Vågar ; man .' " tro; 'att sunt förnuft och vilja” till. fredligt "samarbete I "det "långa" loppet” skall visa sig starkäre” än ”prestigetänkande, grundat på bå-, "de nationell och ideologisk trång-= . Syn. Låt" Oss i alia fall hoppas s medgivit - — men: nu. har” "osäker- ” heten blivit" ett. käraktär: drag hos 'hela' regeringen. vi hac”se g. 4lett' atipassningsrörelser: sedan. sett le ling, och inte” så "mycket 4 ord som. samarbetsviljan » kommer” att a Dagbladet Hr Erlander, har. aldrig ' va t någon ” särskilt beslutsam "herre ' svårigheten. att ta” stäl ing han ' många gånger "öppet har. vänsterfalangens framgån LÅ par' år tillbaka; men” oppösi itions! : pårtiernas framryckning vid oh tens. sval skapade en: oro av längt mera djupgående” "slag: :Socialde-/ mokraterna vet, att: de "har folk; opinionen emot” "sig: De. må fäktal- digt” "tänkande: och serfarenhet... . och jäkta : för att vinna deh” till > TV-undervisning" blir' framtidens ”I melodi i våra ' skolor. Inte: så att lärarna ' blir "överflödiga, ' de "ska: finnas. i. klassrummen som hand- ledare.” Och" de -'ska väl också, såvitt man. förstår, vara: med om «latt utforma lektionerna i' TV. Etklesiastikminister , "Ragnar Edenman övertygade sitt. aud:to- rium vid skolveckan i Stockholm om ;att eterburen undervisning är minst :lika effektiv" som un- dervisning 'av lärare i'klassrum.; Det har undersökningar i vitt skilda länder visati, . i Eventuellt oroade lärare lugna. des' av statsrådet Edenman: mah avser ingalunda att rationaLlsera bort dem, ' men man måste sikta: på ””mindre -lärarkrävande under. | visning : till'vimlig kostnad och:med Ratio- sam: helst effektivare resultat. naliseringsvinsten ” tillfaller hållet, elever och? pedagoger”, Förutom nyheten om” framtida TV-undervisning . fick lärare: i olika ämneskategorier under 'skol, veckan bekanta sig med en mängd nya hjälpmedel som i teknikens tidevarv spottas fram för större effektivitet i. det företag som heten skolan "och som kallats för landéts- största. ot »- Lärare — liksom så många and: ra :— måste för att vara: goda yrkesutövare bli också något av tekniker, Mer eller mindre dåliga. Tiden kräver, att så sker. ; " Perspektiven ' synes hisnande för den som från sin egen skol- tid, . den ack 'så ' gammaldags; ' minns .en episod från en' fysik- i lektion. Den särskilt starka lam- pan över (för den tiden!) 'kompli- cerade experiment som. vi elever skulle genomföra slocknade . hålt plötsligt. En 'bullrande po ;Ipå' 1970-talet så: funtade att de s I dagens "svens i vi” mycket "i "bakgrunden tystnade, "Läraren rusade förtvivlad:ut ur: laborato: riesalen " och - ropade : på » rektor: Som inte -kunde hitta felet. Fram: I på "eftermiddagen: kom en" elex: pert och fysiklektionen kunde] återupptas. .' Dagen "därpå; fc Det var. då det... Sa än Från: gammialdagsskolan" m man också hur. frågvisa vi :var. joch. säkert gav just frågestunder- na ibland mer. än det läraren ie: vererade' från sitt, ege kunskåps | Hur vi Hur mycket. utrymi TV-lektioner: att; ge..'fi och. svar?. Man. ;utgår- väl ändå” inte ifrån att det. som "levererats. i. TV-rutan. utan vidare” begrips. I och åväljs äv alla "elever? Och vad: sitter kvar?" "Ne, händer , om ' handltedaren- ramen i. Lagen: en -gäta” fö "skulle artileda- Hedlund | klassrummet. inte. riktigt hä : med ' TV-pedagogens :- undervis: | mäste. hör: av. ig. god... tid, ningsmetoder? sa om det: skal bli möjligt att) - Frågorna. ter - sig : förstås. myc ket dumma, . Men”? kanske . int dummare. än .att de bör tas” me i den, förplanering som- spårkar, igång, "vilken dag .som helst. +; En fråga 'till "som. kan iyckasi väldigt . banal när allt. låter: fint och tekniskt högtstående: Hur långt pallar barns, tonåring- ars, ögon (och psykiska - hälsa?) för ett ihärdigt TV- tittande” dagar- na i. ända? too Van: å Kanhända är de. unga redan verrösta gaphalsarna.- 1, och tom- ring Expressen, . :L'sa.: Mattson : vore. "nog ant ; obekväm i 'regeringen,-- obekväm på: " ett". sakligare. sätt - än ' Ulla Lindström. Lugnare? för» Tage. ätt hon sitter" Kvar..'som "kvinnobås; är" kritisk: i den utär sett föga lästa: Morgonbris' "och att Min ””;|tål: påfrestningar som - "alla inte; motionsvägen . kräver. mera, tål nu, "Vad :vet: man, 4 - hjälp än att hon. tycker Pr: älldeles” : Av intresse, vore ändå :att få själv .som statsråd; veta höra - -vad ' läkarvetenskapen. har] att. säga i frågan, ögonkänslighe- ten lär väl avhjälpas liksom 'så mycket: annat. med teknikens 'hjälp.: Men det där- stillasittandet framför TV-rutan? een ; Je . RESER FRE "Fontana, Californien (LT). De amerikanska stålarbetarna har funnit att deras nya: storse- mester på 'sammanlagt 17 veckor är en utmärkt idé, Stålarbetarna tillförsäkrade sig en extra semes- ter på 13 veckor vårt femte år i det avtal som slöts med arbets- givarna ' : juni 1963. Den ordina- rie. fyraveckorssemestern utgår som vanligt även under /storse- mesteråret. Sociologen -J. Klausner företog nyligen en. undersökning bland arbetarna vid 'Kaiser Steel Com- panys fabriker i Fontana i Cali- fornien, . Undersökningen = som publicerades i” tidskriften Busi- ness Week, omfattar en tredje- del av de 1.255 arbetare vid Fon- tana-fabrikerna som ' befann gig på storsemester. andra. år. De flesta arbetarna hävdade att den långa semestern. gjort dem gott och att de särskilt mycket'upp- skattade att få vara tillsammans med sin familj under ' en längre N . ; el . Storsemester ; "lyckad idé: "tycker | USA:s stålarbetare Bedjen, oc ” da” upplätet.> -(Matt... 7: 7): >= ' - EN vän och jag åkte ne stan" med bussen. ' När | vi "rom fram; stannade bussen, "och vi gick mot; utgångsdörren,' Min vän. tia. Endast 1 8 procent av de frågade hade fyllt ut sin :för- längda fritid med . ”extraknäck”, på heltid: Ungefär 81 procent. av stålarbör stannad - tarna företog längre eller kortare hände = dörrarna ör Ingenting." resor” under 'storsemestern, och |da, a örblev stäng." tre fjärdedelar av dessa begav sig utanför - hemstaten Californiens gränser. Cirka 44 "procent angav att de. under semestern bevistat [ra fler sportevenemang än : normalt, utan "hinder. ;M kunde” .stiga av men bara” 217 procent sade sig]; Hur likt. är: Inte. detta: , titta. mer: på" TV. är annars, Om- självt! vi kallar! 053. krist ar livet kring 16 procent började under ofta underlåter - yi t Na; men storsemestern. odla en ny hobby på" våra förmån isatt a vara eller utveckla andra nya -intres- gångar står tillv anlla ill- sen, Nästan hälften av alla till-lmen viibryr om mi. förlög de, frågade arbetare omtalade att delut på hans ofta inte 'om att gå lagt ut mer pengar 'på förbätt] ever vi ett sämre iv den skull ringar -av det egna hemmet än |mat. liv. JV >, ett: utar- de, skulle gjort i normala "fall. ] Varför skall livet le baka, Nymälning av huset tillhörde de stängda dörrar? Gud" vas bakom vanligaste sysselsättningarna:: till en' underbar; kallar :soss Enligt rapporten var det cirka kan få, trä, då In Eemenskap. Vi 77 procent av arbetatna vid Fon- nn ivdeh. genom att "taga hono - . sv « (Porta, CC så D: lita” "PA Hans” fö orden. och Jag sade till henne; på: trappstegett?” : e >Stan dig När hon gjorde 'det; slogs - dör. - ANI BYE lj A givet; söken- och "I skolen finna; - | klappen," och för 'eder skall var-. 1 |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.