- bt . LAHOLMS TIDNING —=LT Den socialdemokratiska parti styrelsens beslut om extra kon- gress I oktober — bara ett halv- år före den 'ordinarie kongres- sen — är det väsentliga utsla- get av: katastrofvalet. 1968. So- claldemokratin befinner sig i en ytterst ' besvärlig situation, det gäller nu att söka stilla den växande oron och det tilltagan- de missnöjet hos medlemskad- ren, Men att detta skulle vara bakgrunden till beslutet om ext- ” 'rakongress . ville statsminister Erlander på partistyrelsemötet inte eng antyda. Han föredrog Tisdagen den 10 januari 1967 - L T zu a Orons extra kongress. rig ställning underlåtit” att .ut- veckla den aktivitet: '$om- - hade varit : erforderlig. . Det; verkliga skälet är den katastrofsituation som hela socialdemokratin ham- ”nat i av 'egen. kraft eller .rät- tare sagt kraftlöshet. - H Väljarna uttalade sin menipg i kommunalvalet 1966 om den förda politiken — det blev :en hård dom. Man- har all anled- ning tro att "den domen kom: mer att ingående” granskas” av extra, kongressen I oktober. I inte mindre än tre dagar "ska diskussionen föras och enligt hr 1966: Blev: ej” alls det dåliga är som den sex månader långa vin- tern såg ut att förebåda, Vintern varade i november, december, ja- nuari, februari, mars och april, våren "försvann- och ' sommaren kom med en gång redan i maj, den blev' ovanligt varm och vac- ker, jag hade semester i fyra vec- kor;i juni och det regnade fak- tisk&:Bara en hel dag, regnsku- rar kom ofta, ganska rikligt, men värmen kom åter med en gång.. Badvattnet vid våra kuster blev' varmt , och. skönt : redan i juni. och. "hela sommaren blev vattnet lika varmt, Hösten blev även bra” och varade året ut, ingen nämn. värd, vinter varken i november. Årstidstecken från '1966 vipor, storsporar, beckasiner” och | hägrar, som dog i stort antal ge- nom svält, -köld och: umbäranden. Päskhelgen - blev mycket kall ock även snöig, 'hästan 'som "en; nor- mal julhelg,. annars : kunde. jag plocka de första tussilagon lagom till. påsk. Den 16 var det 15 köld- grader, sämma dag såg jag de första - vackra -+cumulusmolnen, men ej som på sommaren fulla av äska, utan i stället fulla av snö. Sommaren kom som ett skott den 28 med 20 graders värme och blommande vitsippor och violer, medan bi, humlor och fjärilar var ute på flygövning, samma” dag var den' lille lö Fsängaren åter här, han som sjunger” näs- eller. december, Den stränga ap-.tan alltid, även när han arbetar. rilvintern: tog hårt .på. fågelbestän- Den 30 var. svalorna åter här, men" den sköna sommaren. arten - ladusvala, . hussvalor . och : .det, att tala' om ”föränderlighetens samhälle” som hotar människors trygghet etc. För" att itforma de politiska handlingslinjerna I denna föränderlighet, där "fram- förallt” närIngslivsfrågorna Intar. én central roll, behövs alltså en extra kongress, Hr Erlander + har sålunda nu kommit på det nya: samhällsomvandlingen krä- ver åtgärder, -och. det. brådskar! Sedan ' 1907, 1 samband med ' att Sverige: övergick till det pro- portionella valsystemet, har”so- elaldemokraterna Inte haft: an- ledning att kalla till extra kon- gress, Bara detta vittnar om att händelsen 1967” utlösts - av all " deles ”specglella .. skäl, skäl 'som | ' hr Erlander och den soclaldemo- kratiska pressen självfallet und- viker att upplysa medborgarna om, "Det räcker inte med : för- klaribgen om ”föränderl! ghe- ten'": som påkallar speciella 'åt- gärder — gen föränderligheten har pågått länge, medan det :so- elaldemokratiska partiet i ansva- DET äR UPPENBART De - --att konjunkturen - nu på. allvar svänger nedåt; : ”Industridöden kommer ' förmodligeft 7 att tillta. / Därav följer en ökad arbetslös- het, Statens finanser försämras också genom. "denna itveckling med högre: skatter : dom följa, skriver: SKÅ Aska Dagbla det: song . "VI har vid flera tillfällen häv- oån dat' att räntan bör sänkas. Nu|- :.Om någonsin "är. en-räntesänk- ning berättigad." Vi har ingen ”kolartro på - diskontot. Räntan har inte samma betydelse nu som den hade' för något. decen- nium "sedan, ' men: de .verkning- ar den trots. allt. fortfarande kan ha I en nedåtgående” korijunktur. bör man använda sig a "Om; sgeringen; Inte sänker; tan. un- der detta år tvingas man fästslå att herr Sträng och Åsbrink fast- nat 1 ett för: lahdet "Splyckligt statiskt .:tänkande, 4". a Med den höga. ränta a nu'har |” får industri och. annan verksam- het dras med betungande kapi- talkostnader, vilket hindrar, kon; kurrensen och pressar priserna » Uppåt, En räntesänkning skulle också motverka de kraftiga hy- , Yreshöjningar som genomför ts på senare tid. Kort sagt: övertrycket ' 1- den svenska ekonomin har lättat och därmed är tiden Inne för ränte- . sänkning. I "HR HA NS HAGNELLS LÄNGA OCH ENERGISKA KAMPANJ « för att förvandla hela den stat- liga företagsamheten "till en en- da statlig jättekoncern möts av en” bister och hälsosam kritik i den: sottaldemokratiska .tidskrif- ten Tiden, skriver Västerbot ” dert ghetens samhäll > till andra, ag or REA Erlander riktlinjer dras för en” politik 'som värnar om den" en- skilde" trygghet: i detta” förän- I Det. är självfallet inte en "dag för tidigt att socialdemokratiska partiet sätter sig ner "och söker penétrera vilka vägar man ska gå : för. att. ”utforma ' politiken för människorna: genom" män- niskorna”. . Eller "med andra - ord att söka repårera det” som repa- reras kan i den politik 'som: : förts. När hr. Erlander” talar om; "att det I de festa fall gäller att: "utveckla och effektivisera redan använda; metoder. känner ' man . igen" "tongångarna. Möjligheten ätt: det skulle ha varit fel me: toder "man i långa stycken an- vänt -just ifråga om den viktiga näringspolitiken; som hr Erlan- der. nu så flitigt. åberopar, låt- sas "han inte .om. I landsfaderlig ton rkunnär hr. Erlander, sin känsla av" åter: vunnen "beslutsamhet — den be- slutsaniheten Sar "hittills lett : till att -'en "extra , kongress iska samrnankallas” di ett läge ' av "sto: ra bekymmer och. djup oro, ne "ett "helt" okänt begrepp. Kan vi få det; bättre än 'så,. få det. 'så nödsitua' on?: Frågorna” ställs av Jordbrukarnas "Före ningsblad: Su Gårdar och tor ällen” där ge: nerationer. tidigare arbetat, och bött är, mer, eller mindre lekstu- gör, barkbröd bakas inte längre ' för” att hålla svälten från dörren + utan. för att sändas till släkten i i "Amerika, som - kul-eller:t.. o, m. kulturell Julklapp. .Utvecklingen till vårt huva- rande matertella :välständ har värit inte enbart "av godo — en stor gg rbltndning har [ö släptåg, Respekten. för det dag ga. det char. blivit. minimal : — både det som..vi själva behöver och det som. lämpligen kan ävstäs CH INÖKEINELIT TILA i: i EN OROVÄCKANDE AKT, i betyäligt. snabbare än + : checklönesystemet som” "Adant, "skriver Dagens Nyheter Anmälningarna strömmar, ini 'stigände antal till polisens” post- och bankkommission, som arbe- ittradei på. vad vintern förstör- lad. genom stora och kraftiga ung- kullar,” Sålunda visar det sig att felat i den 'dessförinnan, man såg. båra på insektsbeståhdet som var Sori. one ett mycket in. tressant år, Dt t JANUARI > s Ett: omisskänligt. ”värtecken den T.. då: :-.gräsparvar och: pilfinkar sjöng i häckarna, fastän full snö- vinter. »rådde ute. "Någon dag 'se- nare :; sjöng ; även/. talgoxarra, Sällsynta; fåglar som '.vintergäster var bofinkar, tornfalkar och häg- F . "Ba den "2 1 solen vid söderväg- gen”. stora. 3svarta flugor ett. rart vårtecken mitt. i vintern, samma dåg började :vintermyggorna' dan- sa; och andra små; insekter vär ute: och "Juftade” vingarna. Den '9: var? det: 22" grader - kallt. Mitt. i månaden "var här :30 cm "tjockt snötäcke, Tärkan” sjöng för förs- ta gängen: de 8 och den 22 var staren . åter: här. frn Den 4; var tofsviporna åter här, med sitt glada ' vårbudskap och: sin akrobatiskå. flykt: Den 20 höj des-en välkänd. drill från. luften, ar storspoven -.som "spelade på:.sin ”silverflöjt,..'samma - dag. blommade + snödroppårna ' ' och > - [hämplingårna. var-åter här, Kro- kus blorrimade” den 26. . Dennä” månad” etsade” såg vårt minne :med en : enörm-. styr-. ka, ingen.«av' oss. nu” levande hade; ril: månad, . med «köld, .is. och me- terhöga.. snödrivor, .. Man ” fick - se, järnsparvar,; rödhakar och: sädes- sorna och ;hadé'. mycket ; hesvär- ligt . med, mata skatfningen, sta rarna "klarade sig alltid, så även naturen själv. reparerår vad somj|. det . rikligaste 'sedari . mina pPojk-, backsvalor kom sist. MAJ... et Ingenting. blev. skönt till 1 maj. Allt. var bara. grätt och jordbru- "karna "hade inte börjat. alls med vårarbetet, ” men « de” -började sä smått just då. Den 3 var det. 27 plusgrader, alltså full. sommar- värme, . Den första åskan hördes den 6. Göken gol den 13 och som sist anlända fågelgäst kom torn- svalan den '18, maj. Mitt i. måna- den började! 'körsbärsträden blom- ma. "Pingsten blev. vacker. , : JUNI ent St Höskörden började i normal tid, så den långa ”viritern var ej hämmande på" växtligheten, Mid-| ärlor. .trippa. omkring i. :snömas-; sommarkelgen ” blev''"vårm "och vacker, men: på” sina” ställen föll "de vintern göra sig påmind, -.Så- "Det äskade den juli, då h kom 30 mm äskregn: Sedan följ- de damernas .vecka med somma- rens högsta Aemperatur, det var över 30 värmegrader varje dag denna vecka, ; AUGUSTI. - "Den 6 blev sommarens värsta ovädersdag med - åska och mas- sor av regn och hagelskurar. SEPTEMBER. gårdarna härjades väldsamt. Den första nattfrosten kom: natten mellan den 18 och 19 då svamp- tiden försvann och även den .re- kordbra gurktiden avslutades. Jag såg svalor så sent som den 30. OKTOBER, .". oe Jag såg både. lövsångare . och storspov. så sent som den 9. Den sista åskan - hördes den 24, NOVE MBER: ' Tofsviporna :stannade - kvar ovanligt länge 'och jag såg dem så sent som den 13; lärkor och starar var här ända in i decem- ber." i a - DECEMBER, "+ Vid mitten av månaden börjar lunda "var här 5 cm tjockt snö- täcke "den 14, Sedan : kom den nyss tilländalupna julen, med re- kord 'i slask och väta, västkust- jul i: ordets ' rätta; bemärkelse. Detta var några axplock ur min en. del. äskregn, - dagbok för 1966, H Gunnar. "Svensson, ; N Berlin" (LT). Sp Pratat : Den I nye : tyske vicekanslern och. utrikesministern Brandts fa- milj. skall tills vidare .bo kvar 'i Berlin. Detta'. beslut innebär :' för | n , 46-åriga makan Rut att hon. mer. än - hittills. får: sakna ' sin man: och ”framdeles "blir 'nödsakad still täta: resor... Ty: vid. vissa .till- -fällen;, blir ' det nog: ofränkomligt. vatt fru Brandt får vistas i' Bonn inte. minst för protokollets' skull. Hennes, make: Willy - Brandt, till" för: några veckör sedan "regeran- ini; de, mö lin: ha i den” delade sta-r en: Berlin, -har "övertagit .. nya plikter i den' provisoriska huvud- någonsin ;-upplevt ” maken till. ap-;staden Bonn inte till sin hustrus odelade glädje. .Men den älskvär- da, charmanta och 'stiliga' fru: Rut skall som under "de, gångna åren åta sig. sällskapslivets åligganden vid hans" sida med”intagande”näår- rävs av henne, ” '' charmfulla: slanka modern lärkorna, värre var det med tofs: . ; Lå iga EN tider räknade”r man som bekant” inte som ; nu ' fyra ”ärsti-: der utan bara två, sommar och vinter, : Året indelades i' en vin- ter” på, 180 "dagar och en sommar på 185; XVinternatten” är den 14, oktober, sommarnatten börjar den 14." april. Midvinternatten, ' eller : nätterna; de var tre — inföll den 12—14 : januari, .Vinter- . och :som- marnätterna utmärktes ; alltid .no- ga på de gamla'runstavarna, de var nämligen också blottider. Man firade ett höstblot' efter: höstarbe- tets avslutning för det: komman. de" årets äring och ett” segerblot -] vid sommarens början innan man drog ut på vikingatåg, Det tred- je "blotet "ägde . rum . vid midvin: OJ skildringar från” Norden ” ”att vart åttonde” år i januari månad, någ- ra dagar efter trettondagen, sam- las "alla "och offrar åt gudarna 29: människor. : och. lika "många hästar 'med hundar och tuppar i ället - för hökar”. "Har '- Snorre rätt ' imföll .”höknatten', ' på vil ken den .hedniska julen firades, ungefär: den 13 januari, Vid den tiden" började man också "märka att dagen. längt. sig :och möjligen har "detta varit anledningen till att våra förfäder” till ”denna” tid förlagt. en. stor 'fest' vid vilken man drack, gudarnas minne i skummande ' öl, :Julen. skulle ju vara vintersolståndsfesten och , midsommaren " sommarsolstånds- tern," 'vilken "om man följer den festen. Men det är nurher allmänt m. | svenska :”vetkoräkningen” bör ha | erkänt; att varken germanerna turlighet - varhelst : och » närhelst |: infallit den: 13: eller "14: januari. | överhuvud taget eller nordborna Snorre säger på”ett ställe: att kunnat ha så stora astronomiska ;Jett stort: gille hölls ”höknatten”, "kunskaper, att de kunnat bestäm- d, Vv; s,' midvinternatten, och att ma 'dagjämnings- "och 'solstånds- detta, varade i tre dygn. Märk-| punkterna, Först en bit :fram i tens-Kurlren: N Visserligen kostar man på partivännen Hagnell en klapp på axeln, för att han är ”ute i ett : angeläget ärende”, men han får samtidigt - veta, att ”det är na- , turligtvis helt meningslöst att ' jämföra Industriella företag med | de fiskala monopolföretagen". Tidens kvitiske kommentator tycker med fog, att det bara re- sulterar i "ett vilseledande och helt meningslöst bollande med siffror” att försöka jämföra och sammanföra så disparata före- tagsformer som LKÅB, Norrbot- tens järnverk, Svensk bilprov- ning: Tiostjänst, )'erninglottiri et, postverket, televerket och SJ. Tiden fortsätter: "Fördelen med det nuvarande systemet är att det är folkets valda representan- ter 1 riksdag och regering, som fattar besluten om investering- ar, I den hagnellska koncernen skulle det bli byråkrater och bo- lagsstyrelserna som utan offent- " Ug insyn finge besluta om inves- teringsverksamheten” Det är ett, nöje att ”kunna helt och odelat instämma i Tidens kritiska syn på hr Hagnells vårdslösa tankelekar på den stat- . liga" företagsamhetens 'område. |: Det är många, som faller i fars- tun för dagens omåttligt upp- skruvade stordriftsteorier, men få om ens någon har fallit så pladask som hr Hagnell.' Han har' inte ens frågat sig, hur hans jättelika statskoncern skulle kunna fungera I prakti- ken, Det verkar som det varit nog för honom, att den skulle bli stor;" | id tar Intensivt för att klara upp : bedrägerlerna. Uppklarningspro- centen är. hittills relativt hög, men Ppolispersonalen uppges va- "ra hårt anstränga: och kan av |: begripliga skäl inte följa check fifflarna i takten. .. : Det var som bekant bankerna som startade den: allmänna över- gången. till 'checklön, förmodli- gen inte helt ovetande om att reformen "vid sidan av alla sina legala välsignelser. också radi- kalt underlättade förtjänstvilko. |: ren för aktiva och blivande be- - dragare, Bankerna tar också au- tomatiskt merparten av de eko- nomiska förlusterna, eftersom de löser in alla checkar från de- taljhandeln — vilket är en för- utsättning för att checken skall kunna begagnas som 'allmänt be- talningsmedel och för att syste- met . skall fungera; Detaljhan- ”deln har därmed inte tvingande |: skäl att kontrollera checkerna ” med legitimationskrav, och se- dan bankkontoren "skärpt sin egen legitimationskontroll har fifflet alltmer” flyttats över till affärerna. ' «De tilltagande ' bedrägerierna |. vållar polisen en massa besvär- ligt arbete och kan inte utan vi- . dare avfärdas som det pris ban-], kerna (och polisen) får betala "för checksystemets bekvämlighe- |” ter. Det bör ligga I bankernas eget intresse, att förmå detalj- handeln att skärpa legitimations- kontrollen och att söka konstrue- | - ra' ett "legitimationssystem :som ligt' är att ordet ”höknatt” känt ' endast. från : ,detta ställe.” Thietmar. från Mefseburg, som. dog . 1019, "säger ' i en av sinä” : Läckage i samband med fär- digställandet av. statsverkspropo- sitionen blir allt vanligare och frågan är om "det längre är nå: gon mening att söka upprätthål- Ja skenet av "total sekretess in- - nan den Jagts på riksdagens bord, Så” länge” huvudparten av lan- dets tidningar dock iakttar den överenskommelse som finns mel- lan. kanslihuset och Tidningar- nas "Telegrambyrå och som inne- bär att man väntar "med publi- r cering tills riksdagen öppnats är | det olustigt när huvudstadens kvällstidningar anser sig kunna handla annorlunda. Deras avsteg kan nämligen. medföra att ar- . betsförhäljandena för hela pres- sen allvarligt försämras och då hjälper det inte att AB skyller På .DN och Expressen på AB. inte lika enkelt:som körkörten : kan” förfalskas, menar DN.. (Sydsvenska Dagbla- det) ar: iJanuari var man i gamla tider "fullt säker. på att solen verkli- gen vänt och att ljuset började komma tillbaka, . "Den grekiske historleskrivaren . Prokoplos. som levde någon gång 'I vid mitten av 5500-talet, säger också att folket i Thule vid den ”Itid solen återvände firade en stor glädjefest, den största på året, Han talar: om en ort som ligger så långt-norr ut, att solen om sommaren står på himlen fyrtio dagar utan att gå ned och om vintern är borta i fyrtio dagar. På den trettiofemte dagen skiekas folk upp på ett högt berg, 'och när dessa därifrån ser solen, åter- vänder de med det glada budska- pet, att solen snart skall lysa också nere i dalen. - "Att mörkrets välde brutits för- stod man säkert förr att värde- sätta men än nu; bostäder och eldstäder var ju då ännu mycket primitiva och man led mycket av kyla och is. På vissa platser långt i norr förekom både i Nor- ge och Finland : vissa bruk, då solen åter visade' sig. Det berät- tas sålunda att en lärare i en folkskola. i Finland långt norr om polcirkeln när solen ånyo vi- sade .sig följde barnen ut i det fria och med dem stämde upp psalmen ”Din klara sol går åter upp”, "På landsbygden i Småland och Halland säger man stundom ännu i dag att till Feliz den 14 januari har dagen längt sig ett tuppfjät och i. Ångermanland hette det förr att från jul till trettone flyt- tar sig solen en snigellängd, från trettondagen till Knut ett ”hara- språng” medan den fram till Vår- frudagen dragit iväg en hel ”släa- längd”. a Tore Leth, 4 av tré första, ” är född. i Norge. Hon är den. näst kampanj med sin 1edarkult' och äsiktsförföljelse t; Full orkan den 7, .då fruktträd- tressen i ” prisfrågor föreslår ut» ' redning om. inrättande av. .kom'- . munala ”konsumentnämnder. - Dy: , lika ska "sedan stimulera Konsu-' menterna att: bli prismedvetna ”' och framföra” önskemål från” kon sumentéerna -till näringslivet, Å stimulans ”och', önskemål! vad man än kan säga 'om den 'ambb tiösa arbetsgruppens insatser hit- tills, men ränte : vittnar de ' om "Säkert är att Maos - senaste förstärker = det nya "Kinas totalitära - dråg. Då skall vi intesglömma att det finns ett annat Kina, .detsamma som ydligen- gör motstånd mot revo- lutionen med det ironiska nam” net. : Plakatens' "historieskrivning läter ana att striden inte är av- gjord" och kan komma att pågå några hårda tag. "Den tycks tvärt- Jöver. splittringen inom parti och länge än, : Handelstidningen. om ” tassa som. katten kring het . vr | 2 gröt : utan att väga". närma iisig Man söker nådtorftigt skyla problemets kärna, som måhända inte alls är: att' finna inom 'nä- ringslivet utan: "gömmer: s'g I re geringens . ', ekonomiska 7 politik. Varför derina: -råddhäga? regering .med de gamla fraserna om att 'välfärdssamhället byggts upp tack vare socialdemokratin. Den oro och ängslan som finns junder den karska ytan: gär dock ållt oftare I dagen, inte minst i]. uppmaningarha att bålla samman. Men" det gamla solidaritetskravet har numera . svårare . att: vinna gehör” så där” utan” ' vidare: Melsingborgs- Dagblad? . Vad som biir resultatet av. äns- utredningens trägna "arbete "efter manglingen genom alla: remis ine . står att se ras. för. att göra länen. mera? bi kraftiga inför: "de allt större" och! Kostsamniare. "uppgifter: som älågts dem : här. dock” länge. varit up: ponbart. v Det nya i "bilden är” att” social demokraterna har förlorat ett val.— och förlorat: stort, Att "det har satt: fart på tankeverksamhe- ten i ledande. partiinstanser . skall inte beklagas, Men yrvakenheten meriterar inte för fortsatt reger ringsansvar i mokraterna att” ”såmmaå dag som regeringen undervisar . allmänhe- ten om "att den ,militärpolitiska situationen rvöjliggör en långtgar ende" nedskärning av fi svaret så ökllstuna-Kuriven.: . "Varje gång det" från . oppositio- nens sida "framförts krav. på: en yngsta . bland » fyra”, döttrar. som petter. faderns tidiga Fränfälle Upp- fostrats "av, modern ensam, och i sin, . barndom” -Järde, Rut Brandt g "kriget "d on ”vårit" "med. "motstånäsgrupp drabbades hon” äv härda slag .såsom den. dramatiska flykten till. Sverigé "och hennes första. mans. död. "Intel-förrän på: -våren 1947, två "år .efter 'krigsslu-, tet. .skymtade "ett .-lyckl: :gare «liv den: politiskt engagerade unga j kvinnan; Hon "kom som den: nors- ka". militärmissionens anställd , till den "gamla ”tyska shuvudstaden' dit även Willy :Bråndt, vid:den'tiden korresponrident . för , "skandinaviska ' >hemvänt från emigra- blev. hon. djupt "skåkad "då hon mötte. de fasansfulla ödeläggelser- na och. människornas : elände : i Berlin.. Det tog: nästan ett halvt år för henne tills hon blivåt istånd att skratta igen, Under den tiden; lärde .hon. sig. också tyska genom att slå sig i språk'med berlinar- na vid inköp- och under. promet nader... ; Samtidigt > lärde hon uppskatta” :berl'närnas da 'egenskap - fäste "norskan .som vid... nom sitt förståelsefulla sätt "vann ”utländskan”- "under: årens lopp' berlinarna vilkas ' intressen hon också ' på utlandsresor summat att" tillvarata... Till en att träda fram i rampljuset, med! ger hon. Idag känner hon sig förbundsutrikesministern Willy "> hyrda villa som ' tills ' vida sig .. . typiska n sätt, deras :osentimentala praktis-, ka handlingssätt, 'deras: hjälpsam- het .och djurvänlighet, , Sistnämn: har. :samma läggning sig särskilt 1949 ingick hon äktenskap med det "behövs ganska” mycket -fin-' skall; mån tro: nä Willy - Brandt och Bestämde sig känslighet för att" tygla ,de. uriga” ”flågranitare falls » återvända till: sitt' rebellerna . och ' trygga : hemmets. gynnande” äv kominunala = för att: hemland 3 d hans skull och lite frid. också. för'-berlinarnas . skull, Ge- de äldsta sönerna politiskt: myc-" många sympat'er inte .bara hos framgångsrika pappan, — Om fru: inte: för: newald Tauberstrasse '19'. någon dragningelo söud den: Sy m Rut Brandt, den 46-åriga hustrun till den nye vicekanslern och Men a och Må förlorar greppet. Brandt, i sin av staden Berlin med hans; ger "har är 1 samklang re förblir familjens hemvist, - . fri rid, an: OSS kraft och den ryske”. försvars- stor och: förutsättningslös runda-lal en röst oh konferens kring vårt Jånds [m viftat "med: Källa” handen, nu rigen demonstre .tomhänt. den själv åldrade” patentmedi nödvändigt” att” ännu. härdare "stå fast > regimen; Erlanders” sansvar penningvärd S. ;urhölkning lön alla - de : : komplikationer ; de äv, "föranledda : balansrubbning- a arnä drar, med sig Sydsver ka gemensamma betsgrupp: med uppgift” att” främja : konsumentin- 5 Knappast längre” besvärad genom i mottagningar '. och " ” statsvisiter, | men helst. drar hon, sig tillbaka till .privatlivet. - "För ögonblicket är:den' levnads- Blada. marnman fullt. -upptagen i med sina, tre' söner: den -17-år:ge) Peter, den två år yngre Lars, men särskilt med den yngsta, "Mathias som just, nu fyllt fem är! Hos. fa- it miljen.' Brandt .är " uppfostrings-" principerna mycket toleranta och? ; eget I ; vill inte gärna bro det, men” vad - av otillbörligt Ty liksom fadern är; även ket” aktiva" och” ingalunda, alltid ' en. av. samma uppfattning! som , den Brandt. i .stt hem- Beter OM, a » Att kunna. rödfärga: sitt, hug, var enstaka gång”skulle få tid över fordom" ett tecken. på burgenhet. början -tyckte hon inte alls: om åt: sig själv ägnar hon sig gär- Bara : "Socialgrupp” 1: bodde -rött. na ät de sköna konsterna, 4 > oh aen Barbara Herzog, För" den som" med: sorg; 1: » | sett att. även” ”tillgången” på poli. -' tisk . rödfärg. sinade : det senaste ” året kan' finna mycket. t ovanstående; Det” som ” "blir kvar stiger” i värdet - - [ETT ORD. XPA'VÄG GEN bevan som a fact | MN sitt: sinrie ar du rid; t ” tröstar, han, (Jes. 00. 5 dig. för Vi lever i eh ti präglad av besvikelse och; nervös spänning. Bekymren för" sallt det som hör denna världen till” övergår vad 3 fåne sinne och -våra "nerver stål, tylvlan ; stundom : drivs till..för- Men som 'en 1 nomtränger jusstråle "som ger mörkret "kommer myds ord med dessa tröstens or y Gud har icke givit oss' å försagdhetens 'anåé, utan " tens och. kärlekens. och tuktlghe: tens ande”. Vi.kan säga som Je aut "Det. är skrivet”. ' Ör :en' tid" sedan' Åäst, artikel om. en viss läste Jag em & synnerligen magnetisk och be- nm sig på it underligt sätt. När dn Rekar i vissa riktningar, har kraft. Men når. den Cragnings: en placeras i fr. linje med : jordens” magnetis- a dragningskraft, är desg kraft mycket stark, : 5 När vi befinner « OSg utanför den! s ve
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.