i LAHOLMS TIDNING = L T | Måndagen den' 16 26 fart mi L T. =0 Vart fjärde jordbruk utan djur : Från - Statistiska centralbyrån har i dagarna utgetts en: definitiv . redogörelse över en del detaljer som undersökts: i samband med jordbruksinventeringen i juni må- nad 1966. Materialet är redovisat ' såväl för hela riket som för åtta : produktionsområden — eller tre ' större riksområden -— vilket man nu föredrar, Det som måhända särskilt in- tresserar i det nu publicerade ' definitiva materialet är bruknings- (enheternas ' fördelning med hän- 'syn till .Sjurinnehavet. Undersök- . ningen "omfattar som vanligt en- . dast enheter med mer än 2 ha åker” Deras antal är totalt enligt : jordbruksinventeringen 193.600. « Materialet visar att inte mindre / än 47,300 enheter, .d vy s var fjär- de enhet, saknar nötkreatur. Vi- . dare finns 10.200 enheter som har': nötkreatur 'men endast. ungdjur. Det största antalet enheter utan kor står att finna i storleksgrup- perna upp till 10 ha. « grupper saknade inte mindre än! I' dessa i ” 34.300 enheter nötkreatur. Dess- : utom fanns 4.400 enheter i de - nämnda 'grupperna som hade n : kreatur, men endast ungdjur. Dessa uppgifter ger anledning till egentligen - i dagens läge är att : betrakta som en brukningsenhet : i: jordbruket. I - norra Sverige -reflektioner .om vad. som ; ini i » stora ” : men mjölkkor saknas,: är också: - ” av stort intresse ir sammanhanget.” I nar, uppmärksamhet ur olika syn: | schablonmässiga statistiken redo- visar ett stort antal enheter som inte längre har någon större bety- delse :som jordbruk, Detta kom- mer ätt tillsammans med andra faktorer. sätta starka spår i sta-” tistiken "över "antalet bruknings- «enheter under de närmaste åren, . Det är nämligen väl känt att : UPp=. det helt naturligt att den brä nande dagsaktuella frågan om hus- ”hållningssällskapens framtid leder Um Vi göra med våra hs iilniogssälskap? Av fgronom Erik” I. Larsson gamla” ”bishållningsgiilena, sällskå- - | pens underavdelningar, synas utan saknad kun överlämnas åt histo- rien och ersättas av större enheter, ' ett , - N därom måste naturligtvis föregås av grundliga — överväganden ' rörande den lämpliga organisatoriska upp- byggnaden och de komplicerade fj-, ”tariken på de jordbrukai egen :''.topporganisation, ', Sveriges Lantbruksförbund (SL) 'och därtill anslutna riksorganisationer i olika ” hörandet med nötkreat vid de små brukningsenheterna ofta inleder. en övergång som”i ' många fall resulterar i att bruk- ningsenheten upphör" som "självs: ständig enhet. : + Det förut nämnda stora "antalet! enheter, där nötkreatur ' finnes, Det rör sig om totalt 10.200: en- heter; Ca 6.500 av dessa finns in-, "om storleksgrupperna upp till 20 > hektar, , :. a - Det, citerade" materialet” fört. punkter. Det ger besked om att' brukningsenheternås funktion'och , "driftsformer bör studeras och be- hktas, då man bedömer det nu-, varande totala antalet enheter, Ma- -terialet ger. även en "antydan om: . de stora" förändringar i'driftsin-' » riktningen som ägt rum och vilka. bär ” ett förhandsbesked 'om strukturella :; förändringar under de följande å åren: ; . :» Som "nämnts avser det 'nu re I d ialet läget den 1 a ' fanns" enligt 'i - 16.400. enheter -i storleksgrupperna upp. . till 10 ;.ha som :helt saknade nöt- kreatur. Det kan i en del fall rö; - sig om enheter rhed stora' skogs. "arealer, där. man slagit ned tak- ten ifråga. om jordbruket och' i » stället ägnar, sig åt skogsbruk, Det , kan dessutom röra si; om. ett ' ',stort antal små enheter imed obe- "tydlig såväl åkerareal som skogs- : areal,. där 'jordbruket förenklats till den grad att nötkreaturs- , " skötseln helt uteslutits i: avsikt . 1 att friställa arbetskraften för and-- ra -arbetsuppgifter : än "jordbruk. > "En 'jotdbruksenhet i Norrland av: "storleksördningen upp. till 10:ha ; åker "utan. nötkreatur än självfal- 7 let ytterst svag som underlag för : ”' familjens inkomster. Med andra ; tal omkring 255.000. Under 1986 "ord måste de enheter med nämn= da åkerareal, vilka ej har avse- ;' värda skogsarealer och som sam- : -tidigt saknar nötkreatur, ur för- . . sörjningssynpunkt i de flesta fal > på de aktuella sifferserjerna ; om : len vara av mindre betydelse; "Därmed är det också uppenbart : att jordbruksstatistiken innehåller : och redovisar ett stort antal 'eni” heter, på vilka någon betydande "jordbruksproduktion inte bedri-> ;ves och där brukarfamiljen hu- ; 'vudsakligen är inriktad på" andra näringar. Eftersom antalet enhe- . ter med små åkerarealer..och utan ' nötkreatur är så betydände (över. 34.000), är det uppgribart, att den ' "enheter .utan nötkreatur ökade , juni förra - året," Sedan 'dess' har. " försiggått en' forcerad” utslakt-' ning av kor, Det är därför troligt att den nu påvisade situationen 1: jordbruket kommer. att framstå” > med ytterligare skärpa då. mot-. ; svarande material kan redovisas från juni. månad > 1967.” Den nu, berörda, redovisningen 'ger äv besked om attlantalet bruknings-5 från 22,6 procent av ' totalantalet 1965 till 24,4 procent. 1966." Även. : antalet : enheter .' med :enbart ung=" : djur ökades starkt. Här berörda ,. " data ger en förklaring och bakö' su grund :till "den drastiska nedgån-—3 gen i antalet mjölkleverantörer. I början av' 1950-talet var detta an- torde :'genomsnittliga' "” antalet” mjölkleverantörer , ligga, inder 130. 000. ' Hur man än vrider, och vi der” . antalet brukningsenheter; framgår det klart, att materialet innebär en. avsevärd överskattning, såvi- br her, Välbekant för de flesta bör, vara att "dessa riksorganisatio- ner med tillhörande primärförenin- gar framvuxit under. hushållnings- sällskapens médverkan och i många na; Lantl des, 1917, var det klart utsagt i pre- Erammet att” ”sällskapet vill organi- sera ”samarhete » med, hushållnings- sållskapen” Redan 1918 var:20 hus- hållningssällskap anslutna till SAL, vardera med rättighet att' utse en ledamot i SAL:s styrelse, . : Alltnog, det får anses som orimligt och helt uteslutet art SL i förevarande läge skulle vägra. medverka : till. beva> rande av hushållningssällskapen, de jordbrukarnas : egna. organisationer, genom vilka under årens lopp grun- oen lagts för både joräbrukskoope- rativ-och facklig samverkan, Vad "jordbrukarna själva vill, behöver man ej vara tveksam -om letter vad som förekommit, på .de olika, säll- 'skapens årsmöten. botatsa 2 Det” är "likväl uppenbart” att SL of: icke "kan - ge" några bindande löften omistöd &' hushållningssäll- skapen: ipå sällskapens initiativ. Helt vilka .försl "kan ' ålen, Kan + det lantbruksgillen, Av sådana 'lant- bruksgillen — nybildade av de gam. la sällskapens ' medlemmar '— bör det finnas helst och minst ett — undantagsvis och + startskedet två eller högst tre — kring varje drifts- byråkontor: Styrelsen för ett lant- 'bruksgille "bör "bestå av 3—5 per- soner med driftsbyråns förestånda- re eller, kamrer som verkställande, Vid: gillenag årsmöten på hösten väljes styrelse. därikland ordföran- de, och fastställes en årsbudget, för kommande råkenskapsår.! Kanske frågar - någon nu om avsikten . är att det skall bli 'mångfalt flera ”hus- hållningssällskap”. än vad nu finns, Svaret. bör framgå av vad nedan följer men. det bör även med ef- tettryck såsom "något mycket vär sentligt framhållas angelägenheten av att varje enskild jordbruksföre- tagare känner drifiseronomisk sam- hörighet med sina grannar, med sitt laritbruksgille och .med hela. den svenska jordbruksnäringen,: Denna samhörighetskänsla ": har . icke de väntas att. de nuvarande' hushåll- ningssällskapen tar initiativet till så- dana överläggningar i så .god tid att resultatet därav kan påverka vår- riksdagens behandling av hushåll- ningssällskapen? Om detta inte är fallet bör resp läns föreningsnämn- der pröva vad här'skisserats och deklarera vilka . alternativa vägar som bör beträdas, . - I pos Må ordet härmed lämnas fritt för en öppen ' resultatgivande debatt, däri envar med något positivt och konstruktivt på hjärtat har ej blott | rättighet men också skyldighet att säga sin mening. Om detta ej sker löper man risken av att hamna i en stelbent. byråkratisk ordning, som är en stor fara för: rationellt 'svenskt jordbruk. Av kritiker och nej-sä- garedeller vad, kan kallas de stekta sparvarnas apostlar har de svenska jordbrukarna i denna stund intet behov, . : PS Vid Malmöhus läns hushällninge- sällskaps årsmöte torsdagen den .15 gamla hushållningssäll k mäk- tat göra stark och levande, : ) ' HF-gruppen har anfört "som 're- dan sagts att ”samatbete över läns- och områdesgränserna”. är vägen att nu. slå in på samt att man redan har ' gjort . ett utkast ul en plan 20 Ed g”. an förutsättningarna. för | för ”i "eller gr deras" franitid blir klarlagda genom Riktigare vore. dock att tala om dande ' vårriksd - de' eller der; .st handling 'av 'den proposition; . som väntas. följa på 'den". Wetterhallska utri 'oförklarliga " brådska” — 'med> den rya ordningens ikraftträdande 1 ju- li: 1967 — framtvingar ' som ' HF- gruppen framhållit 'att de enskilda sällskapen;:”är ' beredda :. inför: den 'nyav situationen "och "den" ändrade 'verksamheten”. Hit hör" naturligtvis främst. som: också - sägs "en ofrånz "”omlig: samverkan' mellan sällska- "ket ”inte bara: är angeläget vligt utan: också; en för- ufsättning- för erforderlig produkti- vitet”. : Nuvaraide” verksamhetsom- råden — i: regel -länen —-är för Att den: förväntade . utveck- nom -: ;jordbruksnäringen ”områdes- = eller gruppindelning” kan icke: motsägas 'om "man ' vill hålla beltidsanställda, välkvalificerade"' befattningshavare. Fi ; icke till ”storhushällningssällskap”, då begreppet; ”sällskap” i vår tid får anses vara färdigt för arkive- ring utan '— till vad här förslags- vis kan kallas ”lantbrukskammare”, vari” de inom” området befintliga lantbruksgillena ' utgöra medlem- marna, En lantbrukskammares hög- sta myndighet är generalförsamlin- gen (årsmötet),' som. består äv de gillesvalda. lantbruksombuden (full- mäktige), 1—2 pers från varje lant- bruksgille, ' Vid årsmötet utses en direktion på: 5—7 personer, i vil- ken därjämte bör ingå representan=- ter" för såväl Sveriges Lantbruks- fo und som för, statsmakterna (ULantbruksstyrelsen) i relation till de driftsanslag som från dessa håll kan ställas till Lantbrukskamma- rens" "disposition. LO-gruppen synes redan ha varit inne på samma tan- kegångar. Som” högste ledare för in- fingsfrågan kräverlingå da” man :tar antalet brukni heter "som. underlag : för bedöm-,, ning avide till. jordbruket iknut-;, na arbetskraftsresurserna.. Just. de, kreaturslösa småbruken. torde, de flesta fallen ha brukarey vi 1 antingen är ' överåriga ' eller: hi sitt” huvudyrke i annan näring 3 är . jordbruket. +: till statsverkspropositionén: er Ofta har det sagts att' det finns "en gräns.för vad skattebetalar- . na kan tåla, men den har. ideli- gen förskjutits uppåt, och ännu vet ingen var taket sitter. Det , är för övrigt inte bara staten som ökar uttagen. Kommunerna gör-också sitt. Vi: rusar väl inte mot avgrun- den; men om någon tror att den nu framlagda budgeten skall läg- Ba fotbojor på inflationer,'så är det nog fel: + De utlovade begränsningarna av den statliga" sektorns expan- "sion har inte kunnat drivas läng- "re än som skett om inte olägen- heterna skulle blivit större än de stablliseringspolitiska förde- ' larna, säger finansministern. ' Därl får han väl både med- och mothåll, Den sexprocentiga ök- . ningen av. offentlig konsumtion är”dock lika stor som 1965.: ' Konsumentprisnivån antas in- "te stiga med mer än 4,5 procent "1 år, därav I procent geriom höj- ning av de indirekta' skatterna, Om den prognosen håller är väl " tvivelaktigt. Kraven att . ned- bringa underskottet i bytesbalan- sen är ultimativå, heter det. Un- der 1967 kommer dock ett kraf- tigt : underskott ' att dröja sig kvar. Särskilt lustigt är det, inte, -"vare sig för näringslivet eller - nationalekonomin. . Dock fram- "står den halva miljard av stats- | medel för stöd åt näringslivets " rationallserings- och = utveck- " lingsprojekt som en åtgärd I i rätt > riktning. . : Det är ju så sant ; att en av "de viktigaste näringspolitiska upp- gifterna under de närmaste åren blir att underlätta strukturratio- , naliseringen. NY . "INNEHAVAREN AV EN AV 'DE "SK. LÄGPRISKANALER / "> som" under hejarop från väl ' sinhade massmedia hälsats som " ”ungt Jejon”, , som skulle "kunna skydda konsumenterna från den övriga; mer "illasinnade ' detalj- " handeln, har nu fallit på eget grepp, skriver. tidningen. Köp- mannen, organ för Sveriges: . köpmahnaförbund: - 1: 2 600.000 sär. prioriterade. Mot 'des- i Fallet har blivit stort. Av kon- kursbouppteckningen för Holms- . bolågen i” Båstad, som verkat. in- om möbelbranschen,. framgår att . Skulderna uppgår. till inte mind- "re än: 3,2 miljoner kronor varav sa skulder svarar tillgångar på 635.000 kronor. Sedan de priori- terade» borgenärerna :fått sitt » återstår alltså '35.000 'kronör till : de oprioriterade skulderna på nä- ra nog 2,6 miljoner kronor. Och ! då är ändå hänsyn inte tagen till konkurskostnaderna » ”Lejonet”--Holm ha alltsäl.l bli vit. ett ganska dyrbart lejon för sina leverantörer... En, - genom- "gång av "borgenärsförteckningen - visar, ;'att. det' är :ett mycket « stort antal fabrikanter 'och gros- sistföretag, som "drabbas av del- "vis avsevärda förluster.” net” i Båstad lyckades därj — säkerligen , delvis därför, att myndigheternas och massmedias visade välvilja på sina' håll upp- fattades som någon sorts garan- ti för att :;det. var. fråga om" en ” seriös affärsrörelse — att dra till sig förskott från ett stort antal kunder. som nu: bevakar inte mindre, än' 218.665:80 kronor -i det Holmska fallissemanget; : : Konsumenterna har all anled- ning att misstro erbjudanden av det slag som Holms framförde i slutskedet när man försökte skaffa nytt kapital genom insat- ser och förskott. från kunder. Dessa menade väl, att de var all- ' delez särskilt prismedvetna, när de föll för de holmska 10esfoner: Na er Det är. bedrövligt : att. detalj- handel” skall bedrivas på sådant sätt och med sådant résultat” att : många enskilda köpare Kommer i kläm. Det kan knappast sägas att: ledaren « för - de kullbytte- rade Hölmsföretagen - i Båstad ' förtjänar epitetet" Pungt' lejon” = (det.' är inte 'svårt att finna-en mer passande liknelse från 4 djur-' allvarliga överväganden , med: beak- ”tende av HF-gruppenå”ö"ika alter- rativa . lösningar "av .: planeringen, Också härför bör. kontakt snarast möjligt etableras med. fördbruksor- ganisationérna.” : Bland SL:s månggreniga' skiftan- de verksamhet-; är i- förevarande sammanhang . :'”Medlemssektionen med driftsbyrån” av värskilt intres- se, Av '.SL:s "årsredovisning ' 1965 framgår! att då fanns inom landet js | 49 "driftsbyråkontor,: vilka som känt är. spridda "över hela landet från Skåne till, Norrbotten. . Osökt faller tanken; härpå vid ' studiet - av .LO- gruppens framställning om behovet av ”en lokal rådgivningsorganisation i. driftsfrågor”, Det kan näppeligen | ' betvivlas att vid dessa lokala drifis- byråer finns den mest kompeterita personal." "att bedrivass k :rådgiv- ningsverksamhet rörande de 'enskill da : jordbrukarnas '/ driftsfrågor.' En nödvändig, förutsättning härför: mås- te nämligen "vara ej endast bokfö- ringsmässigt uppnådda resultat utan även en intim kännedom om 'de 1o- kala :betingelserna samt god kon- talot med : :jordbruksföretagarna. av olika kategorier. Helt visst . utgör sistnämnda förhållande den väsent- liga grunden för de nuvarande hus- hållningssällskaens goodwill och för de svenska jordbrukarnas lyhördhet för i nya "metoder. och. försöksresul- tat" och 'därmed för vårt. svenska jordbruks utveckling genom tider- na Från jordbrukets som från sam- hällets synpunkter. måste dessa 1o- kala driftbyråer anses som utmärkt väl "skickade dels att bedriva den ekonomiska information . LO-grup- pen åsyftar och dels att uppehålla det nödvändiga samarbetet med lanitbr ..Det kan vara väl motiverat att i fråga om driftsbyråerna använda beteck- ningen ”kontaktorgan”.: Pon jörda , premisser skall nu: ett försök göras att nå fram 'till'ett svar på rubrikens frå- ga, därvi 2 det bör: observeras : att det är skrivaretig' helt privata fun- deringar: som ' nedan framföras, En 40-årig "tjänst: som husdjurskonsu- lent hos: Hallands läns” hushållnings- sällskap och:-hans halländska bon- dehärstamning bör ge .honom : rätt och te osm plikt. att. bidraga till ndet av” ett öppet me- : världen), menar Kö nen. $ UTLÄNDSKA I FÖRETAG & SYS: SELSÄTTER 60.000 "personer 7 i Sverige; ' skriver . Veckans: affärer. . Sam. manlagt rör det sig om 500 'ut- landsägda företag. Detta visar en undersökning gjord av Stu- dieförbundet '' Näringsliv ” och Samhälle, "SNS: . VOTE "> De flesta är danska, men ame- rikanska, engelska, norska och "tyska företag är också vanliga. Utlandsföretagen har sin tyngd- A ringsutbyte, 1väl medveten om att den säkraste framgången i jordbru- kets rationaliseringsprocess förut- sätter " jordbruksföretagarnas -. stöd genom deras frivilliga medverkan Å egna för uppgiften lämpliga organi- stioner. Varken jordbrukskoopera- tionen genom SL eller den fack- liga organisationen RLF kan anses fylla. lämplighetskravet liksom ej heller” hushållningsällskapen i sina hittillsvarande rbetsft De formationsverk ten ; driftsfrå- gor inom hela” lantbrukskammarens 'verksamhetsområde bör anställas'en högt kyalificerad ”laäntbruksinten- dent” (direktör) ” med ' förmåga, att samarbeta';-såväl med 'lantbruks- rämnderna inom området som med de lokala: driftsbyråerna och med jordbrukarnas ekonomiska och fack- liga organisationer. Kanske betyder mest7att han' talar böndernas språk och inte ”latin” när det ej behövs, De är icke skrivaren obekant att . de , här” åsyftade -fem' hushåll- ningssällskapen "i Bohuslän, : Hal- land och Skaräborg samt de båda i Älvsborgs län besitter växlande till- gångar i fonder, donatiorsmedel och försöksgårdar.. Det” förhållandet . att ingar ,;/och :. hallä har lika stora andelar i den Prytz- ska donationen bör ju i hög grad underlätta ett samgående ' mellan dessa "båda ; hushållningssällskap. Vidare har sedan länge” ryktats att ur denna synpunkt skulle skara- borgarna vara bland de mest för- mögna" i landet. Hur : därmed "nu förhåller sig är icke känt liksom ej»: förmögenhetsförhållandet . : i. Älvsborgslänets båda hushålinings=. sällskap, vilka dock överdir Wet- cerhall. önskar: sammanslagna. med Vänersborg som kansliort, Tillkom- sten 'av en nedan föreslagen väst- svensk lantbrukskammare förutsät- ter givetvis : en , möjligast : rättvis fördelning av insatser och startkost- rader med övertagande av, de be- rörda. sällskapens > tillgångar . och skulder, därvid man mera bör se på den : gemensamma. organisationens syfte och det "västsvenska jordbru- kets framtid än på millimeterrätt-: visa. Skulle det befinnas att ett så- dant ekonomiskt samgående icke är juridiskt. möjligt, bör man väl kun- na tänka sig' lantbrukskammaren £om en 'motsvarighet till s k hold- ingföretag, varvid de enskilda. säll- skapen formellt lever: vidare med så långt -möjligt förenklade arbete-- former. Det tillkommer den j ri-" diska sakkunskapen anvisa de vä- gar, som bör beträdas vid en total sammanslagning, Vad som ' här framlagts är givet-, vis endast att betrakta som en yt- terst grov skiss till skrivarens svar på rubrikens fråga. I denna första omgång. borde denna. debattinled- ning kanske avslutas här om inte som ovan nämnts 'de västsvenska sällskapen redan börjat förhandla om framtida samverkan, Utan var- je fullmakt att tala :å annans än egna vägnar skall slutligen på re- dovisade grunder framföras förslag om att de fem angivna hushåll ringssällskapen snarast bör vidta- ga förberedelser för upprättandet av en gemensam västsvensk lant- brukskammare, väl självklart med Göteborg som kansliort, Ett beslut personer, . vilket "knappt 5 procent av industrins -hela arbetsstyrka. Jämfört med de 200.000 personer som arbetar punkt i verkstadsindustrin, sär- dan, Totalt sysselsätter de 60.000 , i svenska företa; utomlands k skilt på den elektrotekniska 'si- a siffra. det tyckas -vara en: låg siffra, Meh den" har. ökat: t kraftigt sär« motsvarar "skilt under den Senaste tioårs- perioden. 7 + Trots valutakontroll och and ra restriktioner är en snabb in- ternationalisering av det. svens- ka näringslivet på gång. ddelades att förhand- lingar. kommit. i. gång rörande 'ett samgående mellan de båda skånska aushållningsällskapen., : mot: polismän och "deras tjänste- | utövning är ofta”en psykologisk gåta. Brottslingen blir ibland. ett : « slags hjälte, polismannen som är satt att upprätthålla ordning och respekt : för' lagen oss alla' till gagn, blir en suspekt individ.. I den " mån." detta bottnar i en mänsklig önskan att ta den sva- "gares pafti kan : man "i någon mån förstå inställningen. Men när . polismän: endast : "gör: ' sin plikt och därvid tvingas ta till .. "hårda medel gentemot brottsling. ar som sannerligen. aldrig tvekar om RK ee TK: S "Det ' nyväckta önskemålet om en' rundabordskonferens om 'u- hjälpen. innan riksdagen fattar sina " beslut'' tf anslagsärendena vittnar tydligt om det starka be- hovet av en bättre grundval för de "politiska bedömningarna, .Ing- en. betvivlar. väl att det. gäller frågor , av ' "största vikt." Det är hög tid att de blir föremål för en: grundlig principdebatt, - (ranqolstianingen, | Al Er ; Hedlund - vill "nödvändiga åtgärder för i första. hand en räntesänkning 'och därefter en skattereform i syfte att stimule- a ' produktion och arbetsvilja, Ett förord för: momsen? I båda fallen kan man ; instämma med hr Hedlund; Det 'är därför med tillfredsställelse "man "tycker sig kunna utläsa av hr Strängs; reso- nemang att den skärpta finanspo- litik söm: budgeten innebär kan ge möjlighet till en tämligen snar räntesänkning, . Må den möjligne- ten tillvaratas! ' . Helsingborgs Dagblad ) NH Den 'premlering av gitta på en- samståendeg bekostnad som präg- lar även årets skatteförslag 'kom- mer. bara delvis: barnfamiljerna till godo. Om det var- de senare man velat hjälpa; hade 'det - varit bättre ått göra. något i fråga om barnbidragen, "Men -dessa får in- : flationen, fortsätta att urholka, Dagens Nyheter När skall den evinnérliga tja - propagandan från högern och dess samlingsfilialer upphöra, så att man kan få tid. över till att inrikta sig på det väsentliga, näm- ligen” att ' försätta socialdemokra- tin i minoritet? Vi har knappt två 'år' på oss till nästa val och ett" väntande "regeringsskifte. ' Ut- gången av det valet blir mycket beroende . av högerns fortsatta agerande, Ne - Politisk” Tidskrift, sour. vd ? Träffkträgårna" "börjar få en sä "Och inte tar tll” silkesvantar här de begår siria brott, då är Jaet också den laglydiga allmän-' -héetens skyldighet att hjälpa 'och förstå polismannen. Han 'fuligör "inte sin svåra” yrkesöppgift, ö sitt nöjes skull, bö '(Helsingborgs Dagblad). allomfattande: räckvidd. att .. de, kan inrangeras "i lagstiftningsar-! kommer - att säg: två eller fem år, Det enda,.man' vet är "att kommunisterna i Sve. rige kommer att svänga på sam. / ma sätt : och ' inta ,samma stånd- punkter som Kommunisterna andra” länder, "De är och förblir kommunister "oavsett om "de här vänliga: eller” ovänliga blickar.": el vasto tillsainmans ' "med den i grannlärien en snäringsgeo- grafisk enhet, kustlän'”. skulle bli en "synherligen. hetero- gen. företeelse. - ten : någon "entydig expertis på | detta område, där inte bara rena biltekniska ; problem ingår 'i bil den utan också etiska frågor, allt så sådant. som .har med. männis- , korna ' som sociala, varelser, att skaffa? ' a Sundsvalls Tidning. Sv? "Ingen vet "vad kommunisterna :eller göra "om i: Dala- Demokraten Det är. en: förbluffande . tanke att ett ' avvärjande invaslonsför-' svar skulle bli mer, trovärdigt om ' dess : ' möjligheter att avvärja. ån "reduceras, : ' Nuvårande”. "åtanlands län utgör smärre : områr - medan ett: väst- av föreslaget ” ' format Hr Sträng. betinner sig i sam: ma "situation som ' en 'familjeför- sörjare som upptäcker att: famil- jen börjat leva över tillgångarna. Hah säger stopp. till nya utgifter och försöker kanske öka inkoms- terna : för. att. hålla standarden uppe. Men hr Sträng .har en stor fördel framför. familjeförsörjaren — när pengarna: inte räcker. vet han strax var. han skall ta: dem. r väl « motiverat att. un- derstryka att vi under 1967 går emot en ny, tid i svenskt säkerhetsarbete, Och den som "vi låste vara . så "gedigen att. trafiken framdeles. bly: tryg- gäre i en.i alla avseenden - si i betet? Att: de med andra. ord. får rare miljö än vad som” nu varit handläggas av dagsmännen : u trafikanter .själva. och har säkert lika stora möjligheter - att bedöma ; 'bestäm- -melsers'. konsekvenser som: vad: experterna har. Finns, det förres- 1 Stockholm (TT). d..'v! s. sprängämnen, som pa sar för 'ol.ka ändamål, sysslar en;' avdelning inom Försvarets forsk: ningsanstalt med. att prova fram, framgår det av ett reportage i FOA-Tidningen. Det är emeller- tid ett arbete på lång sikt, - Genom att studera olika spräng: ämnestyper och bilda sig en ubp-. fattning om deras olika egenska-! ja rätt sprängämne för förstöring av: ett givet mål, Vidare blir det" möjligt att. genom tillsatser .av olika 'slag ” mydifiera' sprängäm- nen så att man får den typ, som passar för ett visst” förfarande, "Alla sprängämnen reagerar, in: te: på" samma sätt. Känsligheten varierar ' starkt ”och det finns” många typer av ömtålighet: för slag, rivning, elektrisk påverkan, ! värme, :stötvåg från detonerad: laddning 'etc. Även. åt detta om- råde ägnar ' forskarna på' FOA Sprängämnen” "skräddarsys” genom. forskningar hos FOÅ ”Sjtäddarsydda” | sprängäoner per får man 'en möjlighet att väl-"' stör Uppmärksamhet. Man” har två? utgångspunkter: Ett ' sprängämne -: Iskall" kunna : hanteras: och : trans-; porteras' .utan' risk. Varje spräng- ämne skall vara -tillräckligt eller ”lagom”' känsligt så att man har "garanti för att det detonerar när man” vill: att det. skall "detonera. [: För att få en allsidig bedöm- ning / av. dessa frågor. använder män flera testmetoder. Och strä-' :var "dessutom efter "att ta fram, flera,” Ett 'sprängämnes " känslig- het, för "slag kan t,'ex,' prövas med en ' fallhammarapparat. Här "placeras ett prov av det explosi- va ämnet mellan ett par stålytor och sedan får en hammare, vars hastighet kan varieras, falla ned på provet; Känsligheten. med riv- ning undersöks i en' elektriskt driven ” apparat," där explosiväm- inet utsätts för friktion mellan tt, sdagen? > Riks- fallet, sörna A i - Berti -| Procent; "Men. enligt "mycket | : stämda ' uppgifter från "Hovet: -har SACO inte- haft ett dugg ' mej Idén här : saken. att. + tonbladet.. (5), Det är nog riktigt. SACO. nade: heller. ingenting" med r ködagsmännens ' lönelyft' på” hela 40 procent att; göra. Men den höj: ningen hade inte 'A onbladet nä- gonting emot. . I der: om" året, äter för” flera”. miljarder, 'Skatter- na suger många miljarder; ; Vät- tenföroreninger. . av: miljarder.:- tar mängder av miljarder... .: miljarå, 1 kvart . Motostöraren, MHP; Prinsessan Sibylla” får : : och prins -lönehöjningar” :Sydsven ka Dägbladet: för "två miljar läste jag. Rättorna kostar. Y massör Mycket :anniat kos- "Underligt, att ' det. blir någon ex, en porslinsplatta och ett pors- lislsstift. Genom 'olka belastning av en hävarm kan "man . variera Iitionens storlek. : för 23 Washington (LT). Från nyåret betalar den; ameri- kanska ” ”pensionsstyrelsen - "varje dag ut i medeltal nära 70 milj dollar (360 milj kr) i pensioner och - andra , förmåner. : På grund av att nya:bestämmelser nu trä der i' kraft och pensionsbeloppen höjs med - sju procent ökar de sammanlagda utbetalningarna un- der år 1967 till 25 miljarder dol- lar (129 miljarder kr), jämfört med 21 miljarder' under 1966; +: Antalet förmånstagare ökar från nyåret med 800.000, som en följd av de liberaliserade bestämmel- serna. : Det betyder att nära 23 milj amerikaner, en|av nio, nu får någon form av pension, eller ersättning, Bland . de 'nya grupper "som täcks från nyåret märks dels 385.000 studerande i åldrarna 18 —22 år, vars båda föräldrar har pension ' eller vars ena. förälder är död, och dels 110.000 änkor i åldern 60—62 år som valt :en nå- got reducerad -pension. i: stället för att vänta tills uppnådd pen- sionsålder = (62 är). Omkring 300.000 andra i olika åldrar och - av skilda kategorier får också Nya 0 och högre pensioner. milj. amerikaner ' pension från nyäret som en följd av de nya reglerna,. däribland stora grupper. som s erlagt ”pensi- onsavgifter .under endast någon kortare period; " ” Under den nya sjukförsäkringen som trädde i kraft i juli i fjol har, nu 2,5 milj pensionärer. vår: dats på sjukhus 'och "fått sina omkostnader täckta. Från 'sjuk- försäkringskassan har för deras vård utbetalats 1 miljard dollar till sjukhusen. . Sammanlagt 3,5 milj pensionärer har. under sam- ma tid. behandlats av läkare och i arvoden till dessa. har utgätt 100 milj dollar, >" Från -nyåret gäller” sjukförsäk- ringen också för vård under kon- valescensperioder, ' Efter utskriv- ning från sjukhus har de försäk- rade rätt till 100 dagars vård på sjukhem per år;- Försäkringskas- san svarar för hela kostnaden under de första 20 dagarna, 'men under de 80 följande erlägger patienten själv . en. grundavgift på 5 dollar per dag, Sammanlagt 2.500 : sjuk-" och konvalescenthem kan anlitas för denna form eftervård, Ds a 2 | Uste, här bibelstäl över syndare. mycket ett. löft de fullbordan. gåva var hang människor in i Nom bön vid ve, Många vittnade till "mötet 'särski denne "man innehöll alltid eller någon väl Psalm, na tankar som Psalmer, utgjorde turen, ' Passade, DÅ Ordspråksboken 1. silversk i rättan, tie Ån äro ord som talas ' EN PA: VÄGEN | Många : föreställer” sig, att. det let förutsäger olycka Men det är lika - e om en glädjan- en församling där min make - Pastor var. Nn skötte sysslan Men hans verkliga , förmåga” att. leda Guds närvaro ge. ckogudstjänsterna. lt för att höra bedja. Hans böner en : passande. dikt vald vers ur, en Jag talade med hon. skattkammare med om den an "alltid :hade till. : .å lära ' sig dikter, len och vad som 1" andaktslittera- då" han var 'gammal, skriftstä Pärlo Nu " r som det står I Gyllene äpplen, fd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.