w a viskulle.. :-man gissa DÅ i iv socialdemokraterna och : fölkpar- "tft. "gjorde: "der ända till” 1963] oc i nits färre arbetstillfällen söder: fö 4 - 3 i V. " / svårare: Men regeringen har be- "4 betslöshetssiffrorna, De har vis- M DA längt. blivit större men, inte alen! gått: till. Norin : nit befolkningens förtroende och. ; Fa på så Hätgt stadium som nu, a Tisdagen: den 17 fanvar] = =L T Tisdag Finansniinister Sträng -notera- .de 'förnöjsamt 1: sin TV-redogö- — relse för statsbudgeten den s. k. "standardhöjning, som. folkpen- sionärerna, får från 1. juli i är. : Den innebär att ensamstående får en' höjning med 170 kr. till 14840 kr. :och pensionärspar med 260'.kr. till" 7.540 kr. per är. ; Vidare innebär . de . föreslagna i ändringarna: i inkomstbeskatt- ningen 'ockh, förslaget om extra avdrag. för. folkpensionär med "”sidolnkomster en avsevärd skat-|. tellndring! för folkpensionärerna. "Ingen vill självfallet, förmeria, "sade hi” Sträng, "denna grupp en standardförbättring.. Så kan det låta när hr Sträng får pre. : gentera . trevliga nyheter allde- > 1es, "själv; Med sina regerings- kölléger . har 'han "emellertid i äratal visat en stor njugghet ”folkpensionärernå när ee till. standardförbätt- " rångar-' 'diskuterats - i riksdågen; Centern' har år efter; år "arbetat: + folkpenslonärerna men dess för: : slag "har -konsekvent avvisats M överbud” och, ogenomför- Högern har troget - stött , bara. "réservationslöst anslöt "Man. kan: fortsätta med histo: H + rleskfyningenz och” erinra om pensfonsbereaningens betänkan: skett” i länen: M Man: lägger då märke un att alla. norrlandslänen- utom :..det |. svårt utsatta Jämtlands. län lyc-] " kats vända. nedgångssiffrorna "till /ökning, , medan . ökningen: i "stället avmaättåts' i flera. av. ” expansiva länen i Svea- och 'Gö- ' taland. Det ligger nära till hands att. sätta den. gynnsamma, utveck- lingen av folkmängden i: Norr- - land i, samband med att.det fun-, sr ut, men i så fall borde detta sla. » git igenom i de norrländska ar- ingsstödet. ”som- motsägelse: iv d -Nörbbotten.' 'som K5 fåret : ket mindre "lokaliseringspengar-. än t;. ex.. Västerbotten, har, ändä ökat" kraftigt. . Kanske --har: loka- . Hseringsstödet likväl. haft en » psykologisk effekt: det Hat” vun- ' skapat större trygghet för fram- ”tiden.:I så fall är det inget dåligt resultat. Intrycket förstärks av” att två andra lokaliseringslän, ' Kopparbergs 'och « « Värmlands, kan u isa”en liknande gynn- :sammare utveckling. som Norr-' ' Jand."Man kan emellertid ! fråga” hur hållbara dessa tendenser kan visa sig vara i en ny överkon- junktur . med flera arbetstillfäl , len och, större lockelser, . Den varaktiga effekten av 10 " kallseringsstödet är det väl in- gen som. trott sig kunna summer "GRUNDLÄGGANDE OR: : . SAKEN för "till, så” mänga, företagsnedläg: "gelser är urholkningen av pen: ningvärdet, — Inflationen, 'skri-|' ver. .BleKinge "Läns Ti ning: I. botten ligger en misslyckad » ekonomisk politik, som i sin tur framtvingat svångremspolitiken. Hade vi inte haft vårt höga kost- nadsläge och därigenom inte va- rit så sårbara 1' den utländska « konkurrensen, skulle nedlägg- ningsprocessen — strukturratio- nallseringen — också kunnat fö- retas i en lugnare takt och sko- nat många företag, som nu dras in i den onda eirkeln. För: mån- ga enskilda människor skulle en sådan: utveckling vara: att före- dra. framför de brant stigande kurvorna för nedläggelsernal” Inget botemedel kan vara mer effektivt när det gäller att brom- sa .ipp denna utveckling än att försöka stoppa urholkningen av pengarnas värde. Men på det örat har :inté regeringen velat lyssna. Ar ut och år in:har op- » positionen .varnat regeringen för . att med armarna 1 kors.se hur -Inflationen blir allt svårare och gripit den 'saken bättre, har fi- nansministern låtit oss förstå. . "Dessbättre har vi nu möjlig- het att i verkligheten se hur väl regeringen förstått att bemästra dessa problem. Vi skulle faktiskt ha önskat att vi sluppit denna en äen 17 januari 1967 LT Standärdförbätteingon Ai åt: "örände = folkpenslonérna till 41968, " Beredningen ingav också. de olika etapphöjningarha vartannat är. Riksdagen, "antog förslaget, men det” program "för .folkpensfönernas - hi inhämta ' eftersläpningen,' ' som gällde "äkta - makar; utan: att få - stöd från ' andra partier. 1963 års ' Tiksdäg föreslog 'cen: tern årliga folkpansionshöjning- armen” förslaget "avslogs. , Cen- tern kunde inte heller. äccepte- ringar "inte skulle : tillförsäkras efter 'år krävdes ' garåntier för att; något" ständardförbättrings- stopp” inte skulle "uppstå etter detta är. Varje gäng. tillbakavi- sades kravet. Så sent. som 19647 lyckades : centern” " emellertid” regeringen” att. uttala” att; stan , "dardstégringaår av. ”folkpensioner: nä. borde /gånomföras' även "efter 1968, Den: "utredningeri 1 på 'sig' "varför mans från 'center-” håll ånyo tog upp” frågan. och krävde en parlamentarisk" utred-. Ning av frågan om; mål; | grund och 'de. grova anklagelser: ) verbudspolitik". , som. både: gen. och « högern riktat 'händar centern = lyckas få linje .helt: genomförd. > regering , eller, "opposi kommer emellertid :centern.i,att lika', energiskt som Kitfills.. jar vå systematiskt. bear- betad: Det, gäller tryggheten för de stora ; ;folkpensionärsgrupper ar - arbeiderpartiregering n den: '12-oktober ;1965 avlöstes av. den borgerliga ; samlingsministä-. "ren; stod al: vårt. västra :' "grann: land 'ca. 35.000, personer i tele- fonköerna:; Vid, slutet av. är 1966: 20:000. iDet väntas "vid nästkom- - mande årsskifte 'hå minskats till ter Håkan" Kyllingmärk nyligen uppgett...” Om ' ytterligare något: är, är: telefönbristen'. ett. dystert "minne .blott 'i Norge,': . Och ;varförvskåll. det , nu vara "så lätt för nörrmännen "ätt S af fa sig telefon? . . Förklaringen till den”. nabbå. "avvecklingen" av. telefonköerna i Norge är att den borgerliga sam-. lingsministären 1 -motsats , till, deh tidigare arbeiderpartirege- | . ringen inte betraktar. telefon- bristen som ”en förnäm: ' nöd”. utan anser den utgöra ett miss- förhållande som angår : alla. sam-, hällsgrupper, inte minst isolera- de 'gamla .och sjuka "människor som 1 stort sett!saknar andra .kontaktmöjligheter. Ung i "Det skall: "erkännas att' rége- ringen Frlander aldrig avfärdat telefonbristen här i Sverige som "någon ”förnäm nöd”. Men Våra makthavande har dock .alérig, i handling ådagalagt samma > "im tresse som den nuvrande norska regeringen att motverka” | denna brist. TIGGERIET Av GRATISTID. NINGAR Mss . florerar | särskilt så: här års. Tidningarna uppvaktas med tal. "rika framstötar om gratisexem- par för det nya året. Ofta. är det offentliga institutioner, "statliga! eller kommunala, förvaltningar, skolor etc, som vill ha den Joka- sla: dagstidningen gratis . för. att kunna ”följa . med. vad som: hän- der”,.: påpekar A rbetarb la] det: Nos soo . Vi talar inte. här om de funk- tionärer som fått ett gratisexem-. "gör ' denna betydande : nyhets- verklighetsupplevelse. i s tjänster under " äret. Men -de som ingar som; man : beslutat' om , följdes" inte. : Centern föreslog olika vägar att|. vidF ra "att några .' standardförbätt- | | Molkpenslonärerna | efter :1968.' Ar j:.. + irista I Efter månadslånga” rhandling-' ar. i höstas mellan representanter förj den. syriska regeringen. i Da: : maskus och: Irak «Petroleum "Com- i pany FPC), ett engelskt-ameri- kåänskt-franskt- holländskt oljekon- :sortium,: "inträdde. den ;icke,. ovän- tade: chocken den 8 december. Då beslägtogs'.de . på. syriskt område Teradé I; > C-anläggningar- na,” och den 12 "december skruva- de Damaskusregeringen igen olje- I. kranen. ”Tjugofyra 'timmar-senare spärrade; också Libanons regering av den; soljelédning" —: pipeline — som mynnar uti Tripoli- -hamnen, >"Menywilka är då orsakerna till” dessa" "drastiska 'åtgärder?:: Följan-. de fakta må anföras :som en vär sentlig. förklaring, : "I oktober. år 1927, , är efter! Värande ”oljebolagen och den and- ra hälften, Iraks regering i Bag- dad, ...Vid slutet av år. 1957, flöt redan årligen 57. milj. ton "olja från de irakiska borrhålen, Före den nu i december' företagna av- spärrningen pumpades . genom pipelines. 26 milj. I ton olja pr år till 'den 'syriska "hamnen. , Banias och 16 'milj.-ton till den” libane- siska hamnen . Tripoli. » Då de två oljeledningarna från det irakiska. Kirkuk går över sy- riskt territorium, måste I. P.. C. betala en av" den /syriska . rege- ringen...” utkrävd ' transitdavgitt, . vilken torde utgöra” en" femtedel av. Syriens” totala ' statsinkomster och uppgår till omkring :100 milj. "syriska pund,. När det på sin tid "Var fråga om att bestämma” kvo- AN (som kunde uppstå" ur konflikten i Ä Lid ” Såsom var att vänta,” "under stödde icke blott Irak utan också Libanon de syriska kraven och i. Beirut förklarade regeringsche- fen Rashid Karamé) att hans land förbehöll, sig rätten att profitera på varje av Syrien beslutad höj- ning” av; transitoavgifter, ' Samti- digt : framhöll "han med skärpa, att ' ansvaret för : varje "orättvisa, mellan «': Damaskus : och : Bagdad komme att :åvila .I. P. Ci Detta bolags. förhoppning, att den bort- fallna: oljetransporten till syriska hamnen. Banias : skulle kunna er- sättas med en ökad :transport ge- nom den pipeline,.sorf leder till den "libanesiska hamnen , Tripoli, gick om intet, då Libanon. följde]' Syriens exempel och spärräde "ol : propositionen. "Med "En granskning av positionerna” de svårigheter pomr” kost "amerikanska . politiken|som 'skapas 'av de ständiga” i. den kring Vietnamkonflikten visar att äringsllvet, nadsstegringar 'som «är; en” följd ” president Johnson faktiskt intar.av' regeringens. egen, ekö miska en mellanställning, » vilket säkert förefaller” otroligt i de flesta eu- ropéers ; ögon, men det. är, icke desto mindre sant, Dessvärre be- tyder det'också; att det knappast är' realistiskt att hysa några Åör- hoppningar om att Vietnamkriget skall 'bringas till ett; slut Inom överskådlig tid. ellers : » Sydsvenska Dagblgdet åter "från. 1 mars med 1. procent enl: största "san nolikhet; kommer det ; ;också den- na gång att göras "försök att' miss- -tänkliggöra ' köpmännen : i: sam- band med de ofrånkomliga ' pris- stegringarna; men dessutom” vill finansministern” belägga alla” såda- na ”mindre nödvändiga” byggen som : affärslokaler och liknande med en -.extra straffskatt på 25 procent... Det. stundar. alltså» obe- jhagliga tider för köpenskapen i skuggan" av. det: ival i ”socialis- : mens” tecken - som : redan är. un- der; förberedelse. till; hösten ' 1968. Fri Köpenskap : a Den: halva: miljard, som. | rege ' genom 'oms-höjning - vill ringen! politik, Det är ungefär lik t statsverks-| / I guld”.”upp': i "dagen; Ii det" kon-Ina alligen!" . det . att den.” irakiska” regeringen terna av denna transitoavgift, så hade.givit,I..P.; C. koncession på. utgick. man ' inte : från - pipeline- oljeutvinning, '; sköt - den ' första rrförledningarnas, längd : utan ' från OMeKäran i Kirkuk från 260 'm; "avståndet: fågelvägen- mellan :olje- djup. den: första strålen av :”svart källorna. och -resp.' hamnar. Den- '" beräkningsgrund - befanns tessionsfördrag,. som hade ingåtts, | snart -nog "inte passa regeringen vår '-följande : bolag ". inkluderade i Damaskus, och de. sedan. länge "I med” 23; 75" procent" vardera näm "befarade ” revisionskraven ' Brittish ”'P: et] ördes snart från syriskt håll med ktarabisk skärpa ; och” logik. Syr och" Near'rien hotade, rent ut sagt, att om East . Development" Co."De” åter-"' dess fönskemål icke tillmötesgicks, :| stående '5 Procenten» i nehades-av: och ”trahsitoavgifterna höjdes, "så det: bölag -Participations sand, ;Ex- skulle "ed ävspärrning : av -olje- plorations; Corporation;yY' som ,: till-, ledningarna" företagas. Och" det hörde. ::den «< ; världsbeka nte olje-tär vad: som just:"ägde: rum "i 'de- fö-, cember.I..dag' begär ' Damaskus retogs” en; revi: detta " kons. en :.specialavgift- av, I. runt. tal cessionisfördråg;" som :då "omfatta-: 6.5 "schweiziskå' fres. pr. ton "gäl de, en rad, nya' oljebolag : (dotter-, lande- retroaktivt från den: 1. ja- företag. Still de. ovannämnda)” och "nuari 1966. Den. vid förhandling- det" bes mdés; > att inkomsterna" -arnas "början .i,: september” uträk- av oljeutvinn” nigen” skulle” ”delas.1 ade: totalsumman. uppglok 4 til [ex så, att hälften ti ; : -fram- |. jeströmmens' väg över libanesiskt samla” ihop" i en, näringspolitisk territorium, :Om Libanon , härige- ; fond,: får man tills vidare sätta nöm självt skulle åsamka / sig en! 4 brist "på ; olja ” via: pipelines,.. så, frågetecken: för i,.:avvaktan.' på kvarstod: dock! möjligheten. för j hDärmåre besked : från” regeringen hov av ;”svart guld” genom tank-' förmoda” att” förslaget också ' har transporter... sjövägen. / - De tre arabiska state nas "till det - politiska /bisyftet” att -tillmö vägagångssätt;. som "bra nära li nar utpressning;: hade dock icke: regeringspartiet, uteslutande finansiella motiv; För Damaskus -är det''angeläget - att framstå som” en mot imperialism] och - kapitalism 'energiskt 'kämpan- de stat. för: att. därigenom skörda utrikespolitiska "fördelar. Och” här- till: kommer behovet för Syrien öch dess 'grarinstater att åtminsto- ne ' beträffande" 'oljeåffärerna : kun- na framträda samordnat och visa en :skymt av"-den arabiska ”enig- het”, som. det eljest är så Svårt att manifestera Dé ts ”som' mera: aktiv statlig, när! ngspolitik. Men; den rent: praktiska uppgiften: att manövrera. en sådän jättefond, sä ert an man 2 på" längre. sikt! anledning "att. ”avunda; vande, statsrådet - Krister Wick-. måÅn,: Hans : bekymmer "blir att med; skattepengar ., försöka; mildra: NR t ort [2 i | handeln: "Den ingår i.en. Saktion” komma med effektiva: motåt- "Just nu äistribueras' - ny blan-| och vilka varor öm a är "mest åtrå-1] ' kétt till" hela: def” åvenskå” ;detålj-; värda,” räknar man” med "att kun-' » Falköping. (cp) mi. fl.) ränc försäkrings- Hö, avdraget för f 5 Déklarationsaväraget” : " pre-'| att'-ersättning:: kassan", bör.! utgå även. detta land ' att. tillgodose” sitt .be- om . dess': användning; Man kan 3 .Jarbetas med” hålkort; håde. antalet. sjunkit till omkring - «ca, 12.000; har ”samfärdselminis- |” Plar av' tidningen "därför att de] Som undäejt 1967 "inleds 'av arbet: pletuppen "mot - butiksstölder! Blar- gi ketten "värl: avsedd satt" användas varje gäng 7” en: persan ertappas ') ustölda i: butik,” och -är:så :ut-. formad fatt den skall kunha ber Med kännedom om: bl” vägagångssättet !.vid' "av till +tillgreppet, | vilka: "Kategorier av folk som stjäl NitCd uv; De ofta återkommande demon- ”strationerna i Stockholm av ung- ”.dornar söm protesterar” mot var- ”"Jehanda, går allt.. för. ofta till s Överdrift.: vid, iriksdagens' öpp- "nande. demonstrerade mågra ung- ”domär "utanför riksdagshuset på L ti” nägot osmakligt sätt. För: att "poängtera "att de 'demonstrerade | : för mer stöd åt u-länderna hade ' då klätt sig i trasor "och 'sminkat tslg. med, brun” skokräm; Även en + baby; fick oförskyllt delta i upp: -tåget i ”Bminkat skick. .. Hur hade det varit lingdo- marna hade låtit några” av: "de tu- . sentals u- -landsståderande som vi » har I vårt land delta, i stället för satt framträda på detta smaklösa ade ungdomarna menat verk > ligt ;allvar in demonstra- . tion hadé "de" inte uppträtt" så här. I; stället" tionslysthad släppas lös. ol. vi (Skånska "Dagbladet) 5 för sitt! arbete .måste läsa lokal tidningen. borde se till att:för- valtningen betalar för denna och inte uppträder som tiggare. Man går ju inte i en affär och begär att gratis få" kaffe; bensin eller sandra nyttigheter för "en dryg - hunåralapp. Ne -. Det är värt sitt Pris ätt få sin tidning,- hemburen' värje vardag, ; för: ett, belopp som motsvarar] några cigarretter. eller, ett..fri- märke om dagen. :- Under "våren , skall 'köp- m nnen öckså få en broschyr med räd” om > hur? man undviker att bu: "utsatt för > ”bedrägerl. 'när ..de Här att göra' med okända kunder. Vi vet fortfarande "alldeles litet, om butiksstölderna, sä- ger: direktör. Bengt :'Sundewall, wvice vd i Köpmannaförbundet: och chef för Arbetsgruppen: mot: bu- tiksstölder. Det fattas ' helt en- 'kelt tillförlitlig statistik,:och det- ta vill vi nu:råda bot för genom att: skaffa in .och 'bearbeta "- ett [enhetligt material från detaljhan- deln över hela landet. Den regist- reringsblankett som vi, distribue- rar: är avsedd att. användas vid varje tillgrepp som avslöjas, oav- sett: om polisanmälan följer eller -Jinte;” och oavsett om tjuven Per- |Itappas av butikskontrollant,. affä- rens - egen . personal - - eller någon utomstående. På blanketten skall anges da- tum, - veckodag » och klockslag” för tillgreppet, , vidare. tjuvens . kön, ålder och yrke, 1 ett stort ' mate- rial kan kanske här utkristallise- ras. vissa 'dagar eller. tider, då stölderna. är. frekventa, och .kan- ske kommer "det också att visa sig ln, att: t. ex.” vissa” åldersgrupper fö- 'rekommerY oftare än - andra: på blanketterna. Föremålet ' för: till- -greppet är jockså intressant, När man väl. vet. vilka varor som är mest, utsatta kan det kanske bli fråga om en ny exponeringstek- "inik eller övergång” till "manuell 'betjäning när det gäller någon detalj i sBb-sortimentet. På blanketten skall vidare 'upp- ges tillvägagångssättet vid ' stöl- den: och vilket slags butik det gäller, . hur butiken 'vid tidpunk- ten 'för tillgreppet var bevakad, 'samt vilken. åtgärd som vidtagits. Men det är ju inte bara butiks- råttorna som åsamkar butikerna förluster. Bedragare av: olika slag lurar ofta till sig varor med hjälp av' falska checkar eller'falsk 1e- -|eltimation, Också här är Samar- betsgruppen mot butiksstölder be- redd. att under 1967 göra en in- sats. I samarbete: med Rikspolis- styrelsen tänker” Sveriges Köp- mannaförbund: 1 vår till detalj- ' handeln distribuera en broschyr, där polisens främsta bedrägeriex. perter redogör för hur bedragar- na arbetar, och klargör. de möj- ligheter som köpmännen" har att gardera ' sig. Vi saxar" nägra rader 'ur "det textförslag som ligger. till grund för den kommande : broschyren: ”Kräv legitimation! Det finns en rik flora av identitetshandlingar — en del bra, NEF frp Helst bör det vara en legitimation med utomlandsÅ Enligt :lagen'; om”tall- män”: försäkring : kan. nu” ersätt- ting "erhållas i: utom- riket” "endast om ::vårdbehovet uppkommit jun. der: utlandsvistelse,» :" "Motionärerna finner "detta ötill- fredsställande med hänsyn till: att. frågan "om .'s. . k.; hälsoresor' och" behandling ' utonilands av, patien- ter; som lidér: av: olika. invalidise-, rande .; sjukdomar” aktualiserats, Svenska.:". stadsförbundet. Svenska " "Jandstingsförbunde d rekommenderat; . sjukvärdshuvud.; männen: att. engagera” sig . ii en” försöksverksamhet på området. Rekommendationen "' har: också gällt mentalsjukvårdspatienter. Frågan . om . behandling.” utom- lands kommer med -stor .sannö- likhet att ytterligare aktualiseras,. framhåller motionärerna, De fin-, ner det angeläget" att: alla möjlig-. heter" till en effektiv. rehabilite- ring .i' gynnsam '. klimatisk miljö bli; : tillväratagna. : Man ' bör ! då; pröva frågan om. ersättning från. försäkringskassan för behandling utomlands ” även ' då 'behandlings- behovet ' förelegat före ' avresan från Sverige, hävdar " motionärer, na; Riksdagstryck till”. . samtliga bibliotek ". ko mier: och - avgifter. för. liv-, :sjuk- och olycksfallsförsäkringar, är för: närvarande 'max'merat till' 500 kr. för gifta och” 250: kr; för .ensam- stående. Ett .av. de främsta. -mo- itiven. för detta :avdrdg. är dess stimulans till, försäkringssparandé Genom" penningsvärdesförsämring- en: har. emellertid. detta .sparande' urholkats vilket motiverar en höj- ning” "av" "avdragsrätten hävdar. bl. a-Johan.A, Olsson (ep); i. en motion. OR TEEN Hr: Olsson” vill” att: avdraget skall höjas till 800” kr: för: äkta makar > och ' ensamstående "med barr." "under. 18 :år.": samt 200" kr, andra; i: Ge' värtpliktiga' fria ' resop:! i -De-' värnpliktiga bör utrustas” med, . generella - frikort "som ger” dem; obegränsad rätt till fria re- sor.” mellar :' förläggningen : och Kemorten föreslår en "rad center- partister. i en motion med Ivan Svanström, som första namn. - Under nuvarande förhållanden utfärdas fribiljetter 'i begränsad omfattning för varje särskilt till- fälle. : Då de. värnpliktigas dag- penning. är låg och antalet fria hemresor begränsade förekommer det. liftning i stor utsträckning, Ur! trafiksäkerhetssynpunkt «är detta - mindre tillfredsställande. I I motion begär hr : Börje s- son i Falköping (cp) m,'fl.'att riksdagen beslutar- att samtliga: stads- och kommunbibliotek efter rekvisition ,. erhåller --riksdagstryc-? ket, - publikationerna Riksdagsde- | batterna' och Riksdagens årsbok M Tförening med, det. administrativa krånglet i samband ' med” utfär-' dandet” av de tillfälliga” fribiljet-]1. terna ' blir . skälen tillräckligt star- ka för att motivera generella fri. kort under värnpliktstiden,. kning: lösa 'b Utredningar publicerade betänkan- den till samma nedsatta pris som centralbiblioteken och vissa and- ra bibliotek nu får' materialet. : Goda kunskaper hos allmänhe- ten om politiska: spörsmål är! en förutsättning för att' demokratin skall . kunna "leva ' vidare, " under- stryker. motionärerna. Man kan emellertid räkna med att de en- skilda. medborgarna av kostnads- skäl inte i någon större. utsträck- ning skaffar sig den litteratur det här gäller. , ; , Det bundna riksdagstrycket Ant handahålles efter rekvisition samt- liga: centralbibliotek - ävensom stifts- och läroverksbiblioteken i Linköping, Växjö och : Västerås samt Stockholms och Norrköpings stadsbibliotek, tillsammans 24 bib- liotek, Sex av .dessa erhåller en- ligt gammal bestämmelse trycket gratis, medan övriga betalar ett från 350 till 80 kronor - nedsatt pris per årgång: Motionärerna finner det ange- läget att.ett större antal biblio- tek" erbjudes ”riksdagstrycket till (Forts, å sid. 6) nedsatt pris, eftersom behov av samt i serien Statens. Offentliga |. dana som saknar kända Dels är upprättandet a teckning förenat med uppoffringar - dels. medför avsaknaden av kän- da. arvingar påtagliga sv: att få till stånd bouppesäheter Vidare framstår tionärerna som bouppteckning ' gom . av: - tet barn som tterläne nägra tillgångar. lika fall 'ersättas meaq lare förfarande rerna, som anser en tä vara att en skriftlig rätten medges istället teckning, . Därefter bör komma på rätten en. fullständi bre fordras "och i I. motion begär, hr Börjes- son i' Falköping (cp) my fl.' "ut: redning för att ge domstol: rätt att under.' vissa : omständigheter medge ' befrielse . från . » skyldighet att upprätta och inge bouppteck- ning. 'Motionärerna syftar på av- lidna som är :medellösa "och /' så- arvingar. 'v; boupp- ekonomiska för " efterlevande, bouppteckning. det enligt: mo- meningslöst. med inte efterlämnar Bouppteckningen ' kunde 1. dy- ett . enk: e,' hävdar motionä- änkbar metod anmälan till för boupp- det an: göra om g bouppteckning er. ordra I så fall infordra så. ot rävid: Ikri; a tält som "att lyfta sig själv i håret. ka Man | kan- naturligtvis hysa de" lade " meningar "om; hur :. kapital. | försörjningen : till "näringslivet skall ske, men "huvudsaken måste väl vara att kapitalfrågan löses. "Rätt utformad kan: faktiskt. den föreslagna”. fond n bli betyGf "Skånska Dägbladet: . ye AS DE stötliga”. myndigheterna får. i årets ' statsverksproposition. en äthutning > avi, finansminister. Sträng. "Endast ',ett mindre antal av YndiEhet har prövat. den restriktivitet anslagsfrämställ- ningarna som Hådes dem" 1 ett cirkulär , tidigare "under, 'äret kla- gar "hr Sträng. - - Av "dessa pittra exfarenheter drar - finansministern «< slutsatsen att man måste aktualisera” frågan om metöder för. "att: rån: börjah anpassa v anslagsfrämställningarna t.ll en nivå som” bättre ansluter sig til budgetutrymmet. Om re-. geringens roll. i det: "hela; .Bägs ingenting: "Möjligen här -Konfroti- tationen- med. "behovet" av” "plane ring varit” antför” chockarta i "Sun svalls' Tia ng” 1 viktig punkt i ett sparprogram” är att - allmänheten skall: betala det riktiga, priset. nadspriset; sn ty priset srättar? Sigs sb v | ngångar. RAN de ren har fråktkost- ihom;' när: ngs ivet med, anledning av: denna: taxeutveckling" ä är för di. jordbruket” kommer” att; rationiali- sera" bort 100. 0.$00 enheter, fem "år. Skall”, då : 2 m blir "ha ett "Utet" fåtal jägare” Kväj om en" nära framt'd. Då h ringen skett med hjälp” äv plän- boken och icke på grylnd a jakt- igt kunnande; PA VÄGEN Ingen? Kan” tjäna” två herrar... kunnen' och Mammon; (Matt. "Under 'en retreat ie 6:24), n försa. som ' kad, att "ma upp "till "diskussion ' fråga m mänskliga relationer. Ledaren, en Pastor, : gav - sitt". bifall till hans önskan, Detta väckte misshag hos en Person som "arbetade som räd- givare, för vuxna. Man. ordade ganska mycket om att sådan dle=- ' kussion : hade: ägt -rum, och. nå- gon frågade: ”Vilken ställning"! in- tog ledaren till: pratet?”.. En av de. "vuxna deltagarna .-: svarade: Det är underligt, men han Intog . Svanaten hållning”; "Varför "är det underl t, pastor skulle inta : en en hållning? , Säger inte detta- svar' 058 "mer "än vi har lust att er- kä istria att vi ofta kallar oss en ' underlåter . at kristna på varje livsområide?. Att inta en annan ställning är" det. famma som att medge; "att "man nte vill vara. någon riktig" kris. : Varje bekä te lära sig, tar sikte på hållanden, "Det: annan. riktning, skulle' få "ta nnande kristen mås." att Jesu undervisning alla” mänskliga för- finns inte” någon inställning . eller RK FEN SS LEE kristet. verklig lösning p annat än vad å något. problem som är verkligt ästörhottensiariren ee avi strukturrationaliseringar inom 7. | | - icke” tjäna ' både Gud > ing : vår »det en av ungdomarna N bb 1 i a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.