oc rar gör föratt möjliggöra MDg- Al A 4 LAHOLMS TIDNING va vt 1 or om > Mändagen 'den 23 Januari. 1967 ” ändagen den Samhället har genom den 1964 beslutade studiesociala reformen » i väsentligt ökad utsträckning och "efter i stort 'sett enhetliga regler påtagit sig att stödja olika grup- per studerande i finansiering av utbildningen. Trots detta är det självfallet av utomordentlig - be- . tydelse "att föräldrar lämnar eko- nomiskt stöd åt. sina studerande barn, Ett domslut för någon tid sedan visade för övrigt att föräld- 7 rar i förekommande fall har skyl- dighet härtill, , et Det borde vara ett samhällets intresse att stimulera föräldrar till 8 k periodiska understöd åt sina barn som studerar. Det kan ske | i form" av avdragsrätt vid taxe- i 4 5 liga vänstersocialister ställer, på fr öka fortsätta blir ' enorma. i. USA räknar ör hå rån militä «Iden utlovade lokaliseringspoliti-]' Arber A åd: tt : förekommer. pet a - i u ft”'att söka fortsätta "den | pen blir'eno: : : tes för hård press från militärled. ' | 96 MOV: 0 . a n har: amellertia Inte enligt gällande | ett fondutnyttjande som innebär upptining av de amerikansk-rys- | man med .summor,' som "ligger ningen och. från vissa politiska” |ken skall bära eller brista, AMS |tarskydd Sr ee åra 2 i ä .' Där- | en. socialisering? I så fall var) ka relation -.som - inleddes: | mellan. 30 och 40 miljarder dollar. kretsar, , särskilt inom det repu- ;|och'inrikésdepartementet får visa | tidvis varit. stark, -NäBra > beskattningsbesjämmelser. Vär r ka. relationerna, För 'en 'supermakt som USA :är. p f 1 pa "CL 18 större invändningar : mot. självå emot'har man rätt till avdrag för periodiskt understöd till barn som är självförsörjande och inte bo- satta i sitt föräldrahem samt för understöd till-barn som inte: ar- betar. 20 rn Gå s : Studieunderstödet är den enda kategori som belagts med undan- tag i beskattningssystemet.'Den- na uppenbara inkonsekvens i be- : stämmelserna om avdragsrätt på- talas 1 en motion av riksdagsman Johannes Antonsson i Dahla, som med, rätta hävdar att de. ekoro- miska uppoffringar, som föräld- » domars utbildning.i beskattnings- hänseende. - inte : får, - behandlas | nuft, ' +» . En skyndsam utredning för att- 23 januari 1967 . Avdragsrätt för studieunderstöd - s ring. Mt avdrag inte får» göras , härför strider mot allt sunt för- ; eliminera denna orättvisa är på- : kallad... Avdragsreglerna bör där-. till få en sådan utformning att de inte påverkar olika inkomst- gruppers möjligheter att lämna stöd. Stödet till ning bör värderas lika för alla. barns utbild- st i ». Förenta Staterna har utsett ny. i havare av sin amb dörs= post i Moskva. Den nye mannen ' " är Lewellyn' Thorhpson, som re- ' dan tidigare under två olika pe=. ” rioder. tjänstgjort som ambassa- dör isden ryska huvudstaden, . Thompson anses vara den främs- : te amerikanske kännaren av rys-, ka förhållanden . och han åtnju- SÅ KUNDE aln -Enligt' en . publicerad ' under- sökning steg. priset "på. mat un- der 1966 med 3,5 procent trots att ”det inte var någon "omshöj- ning”. Dessa 3,5 procent: kunde man lämpligen: sätta i relation'. ”till- pris-' och " kostnadsutveck- lingen 1: övrigt, tycker iJord- ”brukarnas ”; iblädi, son " Man kunde -göra små'.c finansplanen; "t. : e. henriska "prisnivån ” a statsministern uppfattar som omotiverade farhågor: Kan man därav dra den slutsatsen att hr Erlander” tillbakavisar de' krav som "Aftonbladet (s) och ätskil- det ett betydelsefullt, inlägg... .. ydelsetul MFÖRA Förenings "Den ”in- steg :' enligt. itat.ur |. jetun k z :utvecklingsarbete :- för : att + åstad=.| ter också en hög grad av förtro- i ledand kapprustni "Av fil: lic. gen har både. amerikaner och ryssar konstruerat prototyper av dylika antirobotar, men deras prestationsförmåga - och använd- |: barhet vet man utanför: Sovjet och USA tillsvidare inte mycket om.: Rykten går om 'att ryssarna redan håller på att installera sy-. stem, för avskjutning av sådana" antirobotaär” och detta har oroat USA. Är uppgifterna om de ryska" i lati riktiga "anser. sig ende hos Sovj politiker." Att han” nu-för tredje gången - sändes” till -: Moskva: kan -inte gärna betyda något annat än 'han fått speciella och :svåra. . uppdrag att genomföra. Rent all- :mänt. torde. det. bli "Thompsons , : genom. utrikesminister. Gromykos. besök. : /Vita huset. under FN- sessionen. förra hösten, och där- vidlag kommer ' givetvis Vietnamz « » kriget och de östasisatiska proble-" 'men i förgrunden, "Ingen annan" amerikansk diplomat är så kvali- ' ”ficerad "för :. detta ' arbete som” "uppdrag med utomordentlig stor-; första hand får pröva sina krafter på. Sedan länge har. inom såväl” Förenta «Staterna .- som ;. Sov-' i pågått forsk och '.komimza, antirobotar, d'v's:robo- politisk. räckvidd som Thompson i - USA böra forcera sitt utveck-/ lingsarbete " på området... En" ny” fas inträder då i kapprustningen med. oerhörda både ekonomiska” och politiska följdverkningar,. = Kostnaderna för 'antirobotiva- kostnaderna visserligen överkom=. liga, men pengarna skulle ju kun- na användas för vettigare ända-" "mål, t ex att bekämpa fattigdo- "| 'men i storstädernas slumkvarter och på landsbygden i vissa syd- »stater. Den' ekonomiska sidan av 'antirobotproblemet: bedöris emel= lertid... och. säkerligen med rätta; som mindre väsentlig än den po- litiska, ,Skulle endera USA' eller ' Sovjetunionen kunna. skapa ett absolut effektivt. ”antirobotsystem och . motparten" 'misslyckas. med detta. skulle det innebära att den nu rådande maktbalansen upplö-- ses och att den vinnande parten, d v's den stormakt, som lyckats ing USA-Sovjet "Karl Lindegrenf =, sc: inträffa måste emellertid bedömas som mycket ringa. Det troliga är, att både USA och Sovjetunionen | kan skaffa sig antirobotvapen, som inte alls blir idiotsäkra, Kan- ske men kan spara några miljo- ner . människoliv, ifall världen drabbas avi en kärnvapenkatastrof, men förmodligen kommer kanske ' "ännv' flera miljoner ändock att "dödas. SÖCA DA on Framtidsperspektivet : blir ' att USA och Sovjet. kommer att fort- sätta en upprustning med antiro- I botar, som blir ännu dyrbaräre och ' politiskt. riskablare än den kärnvapenupprustning som ,redan ägt rum President Johnson utsät- blikankka partiet,. för upprättan=. de av 'antirobotsystem. Fönrsvars- . "ministern Mc Namara motsätter sig bestämt ett sådant projekt och menar, att det biir- mera ekono- : miskt och ger bättre militär ef- fekt att i stället utveckla de of- fensiva långdistansraketerna. Han tror inte heller att det blir möjligt att åstadkomma ett fullständigt vattentätt försvar mot dessa, han underkänner anirobotarnas'" - för- "svarseffekt. Den "amerikanska re- geringen "anser .. också, "att en kapprustning på" antirobotvapnets område mellan USA och Sovjet- unionen skulle minska ”möjlighe- terna "att få till stånd ett förbud 4 da Adalen” har dolt dem offent- liga misskötselns Adal, den kon- sekventa - avfolkningens = Adal. Ådalen som de socialt planerande . myndigheterna glömde eller ' ald- rig kom ihäg. Därför" laddas nu äntligen -fullt . belyst "scen, , där om de' har något i nyporna, Det är "ingen 'mening 1 ' att uppmana Adalsborra att glömma bakåt och hysa förtroende framåt.' Förtro- ende är en fråga om erfarenhet. I ' Adalen. finns ingen. erfarenhet att bygga ett förtroende på, här det: gäller plänerna i Stockholm. Man ' vill. se handlingar först... ” Birger Norman i Vi + a i . i . Riksdagsman Ingemund Bengts- son” (s)' förklarade i” TV:s öpp ningsprögram i valrörelsen i hös- tas : att. han. inte. trodde att: det skulle ' bli några skattehöjningar Ådalen upp till en kritisk och |: Handling "först, förtroende 'se-, lands 'ekohomi' kräver samfällda. dan "lyder nu allt starkare .kra- |åtgärder' från alla ansvarskännan- vet från Adalen. Adalen är enl de medborgare, . men"”alla” bör historia om hur klichéer kan be- hälla 1 minne, att, tryggheten ut- slöja. ”Sagornas 'Adal”, ”Den rö-l|ät är väl kå viktig som- trygg- Heten, irlät.” Det är kärnpunkter: i dagens. politiska läge. Att se . politikerna”. flaxa , som" yra "hör är knappast. en uppbygglig-.syn. Och det är. rentav. vanhedrände med tanke på utlanidets 'reaktlon. ”Nördvästra' Skånes "Tidningar ee i se Kritiken”, na mot bristernä organisationen” - har: inte: rests, . Inom LÖ . menar ' man att verk: samheten har. : en i I” stort sett | ”adekvat "organisatorisk uppbygg- ' nad”, "Det ”kan+ dock diskuteras: om ' Inte. verksamheten -framför allt. på det , lokala planet skulle . gagnas av en samordning ” med arbetsmarknadspolitiken..i övrigt. är på båda hållen, desto", mer kommer man .att. finna" att prob: lemen ' sammanfaller. ' H a. 1 arbe. : : Ju "aktivare och. framsyntaré man” "mot. kärnvapenspridning och mot underjordiska prov med kärnva- pen, De ' stater, som själva, skulle mål” han inför Skånes .social-. demokratiska med större: sestriktivitet än andra «. former av periodiskt : understöd. iInkonsekvensen i undantagsbe- stämmelsenri:ter': sig än mer. an- tar som" kän , uppspåra ' och; för- p ;interkontinentala. raketer som i händelse av krig med kärn- + »konsöåmentprisindex'" 1966 ' med -- knappt. 5 pröcent: mot, drygt 6 procent ' 1965;:..' Stegringen.: un: : der."1966 kan inte i någon vä- inom det närmaste halvåret. Han förmodade att :han var av. sam- konstruera” det - effektiva antiro- Bbotsystemet;, erhålla. 'en enormt utvidgad politisk: makt, Sannolik- i ungdomsförbunds. ” ' väl fungerande arbetsmarknad. ”.. talar: mycket för att betydelsen nya budgeten, .kom som väntat den ' avsedda pro ma at re nå : oo ta en - det di Å ”v T centregeln, ... pe > Sr sa 3 - : . KARLN å rakt intet . ENSE AE fd FER re ag ET a ören fr ne ös 0) TYSKLANDS KVINNOR Il | maa ÖN het ; under” remissdebatten, skri-| 'sbrverat kan instämma i. Pro-| Vikt för vårt polisväsendes effek- dag. siren för dem p Se ons] . > fär : | - Unska p Dagblade fn i over Sydsve as ka -Dägbla- centregeln- om | konstköp' utgör | tiYitet är samarbetet ' med” all-| Det "låter sig. inte heller för-| Bonn (LT), -. Co ov, |verband fir. Obst-' una Gemiäse.] . - Nn : mycket ' riktigt anmärkte. Efter- . FREE va OP a . som dagsvalen 1961 och 1965 till Tysk.|varatog fru Strobel ch 2 soldaterna råg: | som regåringen räknar med "att n SS "möjliga insyn 1 polisens verk. | 8." it.l en affär, genast vänder | lands + socialdemokratiska . partis deltog med detsamma -igen och Portera, om de blev Inde rår : låna upp en miljard eller. mer |” '-' | samhet, såväl på part isk laa em nöger. Mindre. känt ärj(SPD) skuggregering. Dessutom | tivt 'i partilivet. Efter att ha in-lä.? förband. Mitt i de: förvirra. , kan den nya fonden lika gärna E d a « SÄväl på pari amentarisk däremot att också mer än hälf- är hon en av de fåtaliga depute-lvalts i förbundsdagen . anlitades | 22 Srabbni de : 5 sägas vara möjliggjord tack vare na väg som genom massmedia. Om |ten, : ni 'mligen 59 procent hellre rade som -: oavbrutet. sedan 1949l|lqen rutinerade kvinnan allt. of- att : komma vilse på de" I , denna upplåning. Hur fonden Kritiken skall ha nägon mening, DBer DE till: en liten än till en suttit i Bonns parlament, 1 tare för medverkan i parlamen- Skenvidderrta,. +. la sor inga ; sn enna - lilla, trästan”" spensliga |tets olika organ. I : APosteln' Paulut "talar om livet märkningsvärd med hänsyn till att föräldrar inte när 'så” krävs kan dra "sig från skyldigheten att bi- dra till 'sina barns studiefinansie- RINGARNA DT 9 Ån ot Under fjolåret har flera hund- ra företag på g und "av driftsin- | & "läggning tvingats” varsla t 20:000 anställda ”permitteringar. Det, går inte att' förklara "detta ning. antalet avgjorde ' nanin- |ärnidrade eller strukna. . :. . . / ) "äl efter" år skyndar de « med tal"ör &. k. strukturratiö- ärendetf Med” ett: 180-tal "till: 4259, |- Däremot, ; tillkommer . det: dom- |. heternå "är' ef lättnirS Htcta e. naliseringar,. sade "hv BE H Efterso 500 nya "namn; god- | stolarna . att." pröva ” ansökningar att : lämna igångsättningstillstä ”naliseridgar,. sade ”hr,: Elias sont Sundborn: (cp) | i remiss- debatten: Ver Ty rit ' Utvecklingen beror inte bara " på' strukturrationalisering ,'—L Poren Kopplös: konkurrenssituåtion "på exportmarknaden eller gentemot importvaror från: , länder ;nmed större ekonomisk” stabilitet. :'+'> , ' Det är inte förvänander: oron för framtiden: är '/stor många hem "runt om it: lapdet;]? För den. äldre" arbetskråft,',som | plötsligt ställs inför: "permit! ring, är situationen kymmersam. MA repar ÖR « Denna utveckling : uniderstiy- ker vikten av en" aktiv”lokalise- rings- och ' arbetsimarktiadspoli Hr Eliasson pekade " hanget på ett annat blem som enligt honom uppmärksam- mats för litet, 1 den ekonomiska debalten: = "0 fon fe i. Värt lands välstånd beror på många faktorer, Inte minst' ri- "ka naturtillgångar, 'framstäende forskning och tekniskt kunnan- de. samt en, internationellt sett » VI märker en hårdnande inter- nationell konkurrens och vårt stora försprång . på ”åtskilliga " områden tenderar att minska. -. fråga om våra naturtillgångar av dem inte blir lika 'stor fram- över. Den svenska malmen mö- » ter skärpt konkurrens, t; ex. från Lamco 1 Liberia och Brasi- i ; le a lig utsmyckning av statliga byg- ra”, "men som man inte'kar: för. rånvaro. Det Var fru - ehe etta ST Som bes öts av 1962: års klara... 2 tr et Odhnoffs. besegradé konkuiren hö öd sdag, Tillämpningen 'av :den- |, Till dessa hör t. ex, att reklam- DEN "NÄTIONALINSAM. es LING" TILL EN NÄRINGS. POLITISK FOND, >> . som är en av nyheterna i den "det: " . ån Genom att höja omsättnings- skatten med en procent möjlig- göres denna fond på 500 milj kr. Det blir rent av 130 milj kr över i "provision” till hr Strängs kassaktsta, - oo |] den detaljen, när miljonby "att, befrämja ett- förtroendefullt : 3 Å ÅN bang - : : 2 4 rö das I själva verket är det menings] uppförs för vå väl ao för - förkållånde ' till allmänheten: ge, flesta eller . nästan två tred-, kommit som någon överraskning |det rätt. svårt. .. I den nordafrikanska: sektorn löst att ”öronmärka” just dessa |. UPP är svällande för- -]Jjedelar. . ; för fru. Strobel som fylt 59 år,| Så snart de politiska vägarna | UNder/ andra världskriget, satte omspengar, 'som hr Hedlund kommer att användas har ännu inte redovisats, och hrr Ohlin och Hedlund menade att en när- mare bedömning därför får an- 'Farhågorna för att 'det kom- mest; pe-JX | sämman- | «riren:. givetvi: konst FÖLKPÅ « Det lig is av stor ningarnä syftar "trygghet:åt” konstnärerna: Men motionärernas: synpunkt att stö- det även, bör' konstnärliga skapandet, och allt- så utgå i ett tidigare skede, för- | tjänar också beaktande. konstnär, som kan 'ärbeta und ekonomisk-trygghet har ju möj- lighet att själv i den form han föredrar sörja för sin framtid. Motionen tar också .upp den s, k, procentregeln om konstnär- valtning. . RTIET OCH tdélhing unde . Nås aktiva tid och inte som;nu vudsakligen syftar. till att;vä ”en ' penslonsförsäkring, / Västerbottens! Ku. sentlig mån återföras på :den in- ternationella prisutvecklingen o. torde inte heller ha gett utrym- me för.en ökning av företagens "vinster, : Främsta orsaken torde . I -stället vara; de- fortsatta kost- nadsökningarna och dessas under. " fjolåret oväntat starka. . effekt på « prisnivån, inom framför: ”allt "de. från internationell rens skyddade -'n Lönesummans : : konkur- |; i'| pätentvetket kan för det nu: ; jändagångna”" året '-hotera: en" nladdade' stridsspetsar är på heten för att detta skulle kunna mot' det egna: landet; Tydliz et "för ' släktnämnsbyten' är alltjämt: stort: och "Namnbyrån på kändes.-och” '"ansöktingarna 'som regel. gällde flera personer, 1 var- Si je fall "Kan? det beräknas,:att: ca rer- ger en hel del i dessa "synpunkter. "En höjning av bib- ilioteksersättningen. är ett rätt : visekrav — författarna bör själv- fallet "också 'de få” del 'av'stan-| dardökningen: "När. det : gäller underlätta konstnärsbelöningarna,... är .: det ärde att belö- | illtatt .ge'social det En na har det dock inte blivit myc- - ket av. "Motionärerna föreslår därför att anslaget för inköp av |... till. statens. byggnader |. räknas upp, så att man så snabbt |". som möjligt kommer upp tilll: ett verksamt stöd'åt konstnärer- na men har också stor betydelse "för arbetsmiljöer och trivsel i nya lokaler. Det är linte . helt oväsentligt att också tänka på vt 10 000 svenska”. medborgare :un- der...1966” fick nya namn. et "Namnbyråns : chef, .byrådirekti Stig ; Hiljding;. kan. upplysa: att släktnamnsbytandet :>"Å Sverige värit,i mycket”. kraftigt. ": Vid. en inventering ;1920. fanirs . det 46 000 släktnamn; är: 1962” räknade” man med -att det fanns 100000. svens- Ika släktnamn;.i dag vet man att är. up- det svenska -namnförrådet pe-i drygt t150 000,72; : : God :' hjälp , vid valet: av "nytt ; | släktnamn "har de ' som; vill; byta namn i den förteckning över, ny- bildade. släktnamn. som kom” till -1964:-och inn höll: .50 000. -namn- förslag, Det "är lingen invecklad "| procedur numera att anlägga nytt släktnamn, .: Redan en 18-åring kan;, exempelvis" "söka. v; utan : att längre : behöva + tillstånd äv - för- äldrar. "Om namnbytet . behöver | man, inte: ens underrätta pastors; expeditionerna : — det : sköter namnbyrån.; om. "Kostnaden , för ett .namnbyte är. mycket måttlig, 50 kr, detta. även om: det gäller hel familj med barn under sexton år, '; Här. sökanden mer - än itre Ullas lag blir det : dock i ett i tillägg om Y0 Kr: pr: namn, | Helt". naturligt "utgöres mänga av” de” släktnamnssökande av de talrika ” bärarna -,av ”son-namnen Andersson, Johansson, Karlsson ;ete." Nyblivna. svenska medborgå- "re”med: för svenska | öron 'svår- uppfattäde "namn" är "en annan mänheten!' Under. det gångna "året har polisen i skilda sam- : manhang'stätt I centrum för den ” offentliga debatten, tyvärr ej all- Vid..på ett. sätt som varit ägnat Man är i polisväsendet väl med- veten om betydelsen av största måste man emellertid kräva att den 'skall vara 'saklig,. PA den ” punkten har. det emellertid brus- . tit betänkligt på sina håll, - | De. negativa sinslagen i den sven ska, släktnamn: medborgare i fjol kategori : av. namnbytare, ” Namnbyrån behandlar: inte ringa .antal ansökningar från personer : som. av sina föräldrar väckande förnamn ' som de vill' ha om antagande” av "adoptivfader, styvfader :” eller". fosterföräldrars namn: för. bärn under 16 år. Minst ett par tusen sådana .namnären: den torde" ha behandlats i fjol. Det finn gat. för .egenartat släktnamn; 'Allt- så: finns.'det.ingen chans: att få bära ! allmänt; i ler” nämn” som” liknar adelsnamn eller” "borgerligt > släktnamn av historisk betydelse. Alla nya släkt- Inrikes" tidningar.: Erinringar mot ta, i fjol förekom sådana endast i-ett. 20-tal fall... ss 3 -Namnbyrän '. söker - tillmötesgå så långt: den "år 1964 i” kraft trädda namnlagen medger, Några stötestenar.. vid "dess tillämpning har, man i. stort sett inte haft. Att; avslag förekommer torde en del" sökande kunna” vara tack- samma - för. ' Det skulle" nog i för: vederbörande, om. de, fått. de sökta. namnen” av typen” Gumpe, Snövit, " Lejonbrumm, : Rustibuss, Rumpelius etc. .godkända.. =" 7 Kunder beter sig "ofta oförnuftigt "Stockholm ATT). Kunderna ' "handlar ” inte alltid Å ”förnuftigt” utan mycket ofta är| deras 'köpbeslut ” känslobetonade, . "I konstaterar tidskriften Emballage. Det finns" därför ' många 'saker, som handelns folk måste ”registre- brevs framgång under i övrigt lika' omständigheter är störst un- "|der månaderna januari, februari, april, maj och september om mot- tagaren ' får: dem på en fredag. Under andra månader är däremot klaras, varför. män, och "kvinnor — också sådana som har låga tankar om make-up — hellre 1å- ter sig betjänas av en försäljers- ka, som har make-up. .Detta- gäl- ler. naturligtvis inte'zalla kunder, men som åsiktsrundfrågor utvisar Känt är t. ex, också att i runt tal -66 procent av dem, som sti- Ingående undersökningar" har visat, att reklamationer är wvan- ligast hos varor, som köps på en måndag. Ofördelaktiga dagar är : vidare tisdagar och -torsdagar. ven "ett - begävats med.'stötande eller "löje- |, ärskilt. :skydd stad-| känt + namn, intel: ens' om släkten är utdöd, ej-hel-|:. namn offentliggöres ii Post-: och! dé 'hya namnen är dock sällsyn-| den 'enskilde sökandens önskemål |: längden inte"! varit, .så - trevligt | kunna . tillverka ” kärnvapen i > framtiden, kan tänkas bli mindre, : benägna: att avstå härifrån, om de: ny tävlan i upprustning. > > bor . Ambassadör Thompsons uppgift blir att söka förmå den ryska re" geringen att avstå från planerna ' att skapa ett antirobotsystem och' : ingå, om inte 'ett avtal, så dock åtminstone ett gentlemens' agree- ment med USA om” att .de båda" - makterna "skall avstå från kapp- rustning på detta ordråde, ' i bägge supermakterna startar en:|' ma (mening som. finansministern. "" Hr Bengtsson hämns bland de Hy statsrädskandidaterna, PA 7 Norra Västerbotten: ". Vad” som utgått från, ÖB mås- te". tas” som en skarp : varning med, innebörden, att . försvarsfrå- ;nyttjas . .som "politiskt." slagträ er politisk” strid, som I dagens Tysklands Förbundsrepubliken : - Käte Stro sabeth Schwarzhaupt blir fru Kä- te , Strobel, hälsovårdsministern, den enda kvinnliga kabinettsmed- lemmen. i Tyskland, Hennes utnämning still departementschef torde inte 'ha hon hörde ju redan vid förbunds- kvinnans förhållande) till” politi- ken och socialdemokratiska par- tiet går tillbaka till. hennes tidi- gaste "barndom. Hon är född i Närnberg 1907 som dotter till en Liksom företräderskan dr Eli- förbundsrepubliken ! situation -är totalt huvudlös., Värt nya minister ' för bel,' 59 år, i ,bau” och fr. 0. m. 1928 också jhusmor:" När hennes man, bok- tryckare till yrke och likaledeg socialdemokrat, trakkasserades för sitt partimedlemskaps skull hade också fru Strobel och de bägge döttrarna som under tiden fötts efter 'kriget varit Öppna igen till- utskott ö livsmedelsförsörjning, - fordbucr och skogsbruk, - för utrikeshandel och hälsovård . Uppskattadesg hon för sina sakkunskaper, Sedan 1958 fick fru Strobel tillfal. 'jskall / tion om: inrättande : av. stätli bordeller,-' Ätt . målet vär - djärvt kan inte -förnekas men nog: vers. Kar. det en aning” nattständet.; Och. vart. tar. jämlikheten vägen?: grund, då. marken, ä sen. Likafullt"ser vi hu det. då ; betingelserna. i "värt: kli mat annat än ätt snön 'skottas undan' "Iså. att -en..arbetsbod. kan, s tas; . utnyttjas. ingar” per kalenderår "och: "| penningtilldeiningar per..: budget: ” år? Om; Program och kvoter ock- så” löpte per. budgetår skulle be- geringen, utan, vad 'soj tigar ; är vik- problem. att all: att. lösa det tas: 1 bänkar. | : statsrådet .: Camilla Odhnoff" höll sitt "debuttal i and- ra mmaren, "Men ” nägra ..per: er. "märktes "mes fullkomliga.-frånvar om stätsrådsjobbet,; nämligen fru arna, Hjördis Hörnlund och N. :|SY Eriksson. : Kan någon. begripa var” borta "från varför". just "de." kammaren '” just "da? ETT ORD arméerna U till vilka så "depåer. i.' öknen Som en kamp ibland — ä " vär inte der a famät "klart utstakad: -Un- ningar och så.€2 a livets påfrest- as örvirrin, i d en benägenhet att: g har vi iblan är som: mest” ogynnsamma . Joch igångsättningen" inte kär ”blf' kymren lätta Vinte bara för! re. . också för: tusentals', bygg: : ktarna > när. det nya " å ” : - Den . fördelaktigaste dagen ärlskomakare och växte upp bland j|insatser för gin e att göra e de förlora ur sik- ond a pl de h soc Hoerngs . offentliga debatten kan emeller-|fredag. Den ofördelaktigaste ti-len skara av talrika syskon. Efter- | brukarens "skydd och Ontidéer, vi skall fåt; som Kristus vill att dl e te Nä e AP: fonderna till- tid. icke undanskymma det fak-|den På dagen är den tidiga för-|som hennes 'far varit socialdemo- integration,. också 1 det NN OP2s latt hitta vägen längtar vi efter fn Re ocå on I turi att vårt polisväsen I mänga afagen och den fördelaktigas- krat föll det sig naturligt att dot-liska Parlamentet för de sex DEG. D: agen i; tas - ;den sen i ä ivi iti i . a dessa skulle användas i sociali- och betydelsefulla "sammanhang i a eftermiddagen. | tern Käte- blivit politiskt intres-[staterna Men som hon tycker H Det går inte att fastställa någon serad. Hon tillhörde den ”Socia- inte ännu effektivt Seringssyfte, framhöll hr Erlan- , kunnat glädja sig åt ett kraftigt | orsak till detta. , listiska ungdomen” och deltog se- ligen som vicepreside.t 5 näm- er.. . : - Stöd från den allmänna opinio-| ':; Sälar nare i uppbyggnaden av ungdoms-|skottet för jorab; rs ute Vär" ig : - Det yttrandet måste a som st NNE 1 lorganisationen ”Kinderfreunde” i t, 0. m. 1963. gom un OM, 1958 Väg igen, I andaktens , |” ett tillbakavisande av något som ac | an . Bayern. Privat .var hon kontors. |mentets vice resident ö N SN (Svensk Polis) [samma familj. anställd vid ”Bayerischer-Landes-| - P Forts. åa? MM. till: ocg: ngr EN röst som säger , s - i > 5 Sid, 7). -pa den” Här "är vägen,” vandra » nens sida, ' Under himlen tillhör vi alla N 263, som en av- parla- "hemmet «eller i helge-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.