r : | traktats "som det kanhända. ; a ningen, : / + — i ” " Brat +” öl fena , —LT, Högerns. splittringsmanöver d r . som”, en splittringsmanöver av " Den försvarsstrid som blåstes upp f slutet av förra året ge: nom soctaldemokraternas plöts- liga utspel "som omintetgjorde > fortsatta förhandlingar inom försvarsutredningen = fick = ett högst « egendomligt efterspel :vid utredningens första sammanträ- de i är. Högerns representanter, hrr Bohman och Virgin, förkla- rade sig vilja utträda" ur. utred- , ningen. - Huruvida - det -var en ästundan , att skapa ytterligare dramatik kring en redan besvär- få Hg situation eller ärligt menad]. ambition att visa något slags självständighet spelar ' ingeh roll i Högerutspelet var samma inte .bara en meningslös utan dessvärre högst olycklig » demonstration till: intet”. gagn, ett utspel. jämförbart. med det socialdemokratiska efter höstens val: .. " Bakgrunden un kontroversen "mellan soclaldemoKraterna och oppösitionspartiernas ” represen- tanter i försvarsutredningen be- "lyser. högermännens påhitt 1-all dess ' ömklighet. , Socialdemokra- ternas. ”diktat';'1' höstas: om en "fastläsning av. ' försvarets: kost- r- "nästa budgetår , hade. inte kunnat” godkännas äv "oppositionen 1 utredningen.. 'Man "ville , ; förhandla ; om alternativa förslag; men den önskan tillba- ”kavisades Konsekveht . av social- demokraterna; Dörren till- fort-]. satta" förhanälingår stängdes och 1 därmed: varen försvarsstrid. un « der uppsegling, "De tre .Opposi- 'tionspårtierna — alltså även" hö- gern' —r utfärdade en gemensåri kommuniké 'gär/rhan redogjs de förslag: Alla. dessa: ansträngilin , ar häåde. ;varit förg spelbt. skulle. vara ägnat att 4 svåra det fortsatta” utredningsa betet" stod” självfallet” klart T » de: "övriga... ledamöterna, sörrots detta" uttalade ingen inte hel H ler högern nägon öhskan, om att för , den, skull lämnå; utred- Anledninger d haturligt den att nan; 'Pades "väg att. beträda Hör att nå "den allmänna” - uppslutning |.” ”kilng vårt försvar! söm alitid be- ir defullaste' i det "politiska: arbetet |" "+ och. som" ytterst betydelsefull " för Sverige utåt, cd Mot. denna bakgrund framstär ; högarutspolet: strax. på. "nyåret |: . "I en VAN KONJUNKTUR i "Det är väl en plikt för närlngs- livets företrädare att söka opti- is ivtill, Nu, har de dock, anser , Jördbrukarnas Före-] | hingsblad, inte kunnat und- 2 "gå att .Fedovisa viss oro för kon- --Junkturutsikterna: En ) Internationell - har pekat på att industiin 1 fle- rå länder nått en överkapacitet | som gör att man inte kan sälja ,' sin produktion till de priser som |: . man har behov: att ta ut, Sverige |. är alltså inte ensamt, " Klart är att för många enskil- » da människor: rubbas 'deras' cirk- |" lar, "hotet ' ori framtvingad om- : flyttning. eller 1 värsta fall ar . betslöshet blir för första gängen På länge en verklighet som trä- der inom synhåll. Det är 'rätt länge sedan utbjudna - Platser balanserade mot. antalet anmälda arbetslösa, vilket nu är fallet, På det hela taget är det , dock mera frågd om begränsning av öÖverefterfrågan än risk för den fulla sysselsättningen. Risk finns naturligtvis ändå att utsikterna kan dämpa fack- föreningsrörelsens förståelse: för industrins vanden och nedläggningen av svagare "företag och branscher. Även för lantbruket och gles- bygderna kan ' den annorlunda konjunkturen ha-verkningar: Det kan hända, eller borde va- ra en rimlig konsekvens av den | om inte entydigt försvagade så dock i. varje fall splittrade nya konjunkturen, att de ”glada” kra- . ven på överföring av arbetskraft Y från Jordbruket till industrin dämpas. Kanske inte bara kra- ven utan också möjligheterna. Det ligger sannerligen ingenting » av triumf i denna förmodan, ty . sämre möjligheter för dem som Tisdagen "den 24 januari, 1067 -. iska" tecken för, framtiden;' S "totalt. sett” har, de väl skäl a bedömare | lediga | koncentrationssträ- |. kan . allvarlig karaktär. De två. leda- möterna var. — åtminstone: till synes —' redo "att lämna” höger- | partiet utan direkt. inflytande i utformningen, av värt framtida försvar. ' Man skulle ”vid sidan'; om” hävda sina åsikter” och där- med effektivt bidra till "att göra - försvarsfrågan definitivt till en. politisk stridsfråga. '., a:soxe «: Ordningen är på: högerkanten återställd i'så måtto att de två representanterna” bara” efter två dagars ”ävhopp och på "begäran" YEga i deras uppträdande” kvar "attityd av detta slåg . vr i farlig | var den än förekommer. I den” viktiga or svarsfrågan kan den bli ödesdiger. - ": Med tillfredsställelse r nor teras .hrr ' Eliassons . och” Ståls, ”center- och.” fölkpartiledamöter- na; fasta” hållning 4, den "komp: licerade situation "som uppstod . främst. genom”. det .socialderno- kratiskå utspelet. De har, senast , I sremissdebatten;. cförbehällsamt deklarerat sin vilja” att diskute: ra både fö svarets ”målsättnin och änkbara 7 ' besparingar där sådana kan: och bör. göras. De]. vill förhandla på basis av ide at framförallt ” med 'det . väsentliga målet att: hå en samförstån på längre” sikt; : Det bådar :tro allt gott för: framtiden.” KAN STATEN SKÖPAS föratt” få insett. modernare syn: sätt/1 den ekonomiska” styrning. en. Man” bör "introducera:: före: - 'tägsekoriomiska Pprincipér i myn: digheternas; skötsel. ;Kostnadsre- dovisning av modernt snitt före- kommer "inte "nu';— inte" heller en budgetering som; ställer, köst- " nadernå "mot vilka Prestationer som skall åstadkomm; digheterna.. "M g Å . inte !ett "Större företag” i |: dag, ' som kan vara utan” budge-] tering, ' om'”det 'vill' hänga "nied i » Konkurrensen;" Detsåmma ” gäller man hanterar så stora pengar att " det blivit självklart att man ock- » Så:där: mäste Skärpa. sina former för ekonomisk planering. "och. kostnadskontroll är: oftast ; störst. Nag -Sådana myndigheter, .;affärsmässiga men | är det "arkitekter, ingenjör instruktörer, . samt ; reklambran; tens. Kuriren my. har -fun- . derat över Problemet: . . Då. ligger den fr ågan nära till hands -— vilka' rår för detta? Är det helt enkelt inte fel på syste- |. met? Frågorna är inte nya, men det är. märkligt-att de har. måst ställas så länge utan: att något lösning. Ån Det har gått slentr jan i Skatte- tänkandet, säger N-K, Ett effek: tivt "sätt vatt "motverka skatte: fusk är att skattebördan över; |. förs till indirekt skatt: > > sa :Ett faktum är. ju,att indirekt beskattning ger: betydligt mer i utbyte än den direkta och där- | med är -ytterligare ett ' uttryck för den höga grad av skatteskolk «SOM föreligger. Som ett sunt in- slag 1 det konservativa idékom! plexet ingår att: inte lägga på |: människorna värre. bördor än de kan tåla. Detta kan också över. sättas till alltför höga frestelser till skatteflykt, - En mycket hög direkt Skatt är. en sådan" frestelse, likaså fö Kraftig Progressivitet . meda den indirekta beskattningen är - oundviklig för den som konsu; merar, s oo SA UNDER TV-DEBATTEN OM I FÖRSVARET... ju Si "står emellertid. En” hopp-Jerka” Isvarsd'skussionen. I 1960 och 1982 | inte ' att ternativ- som synes "vettiga ' och I; lösning av. försvarsfrågan även . - vid, de: förändringar” som : :kom- den offentliga verksamheten —IF . Behovet av prestationsmätning ' . och därigenom trots den påtag- Världens- största” fartyg” en flyktig. rangställning M "Världens största" fartyg blir enl. väsentligt gjorts. för att hitta en |. i hang. gå närmare in på dessa , yorderingar och inte heller re-|. ”. Vara att en företrädare för de vill läm karnas fördel, För samhället i dess hehet vo- jordbruket att finna - bättre lönande sysselsättning på rt annat håll är inte till jordbru- "förekom ett ordbyte mellan " försvarsutredningens de, statssekreterare Karl Frit- hiofson, och försvarsstabschefen : "re det väl på både gott och ont. "Carl Eric Almgrén; vilket gjorde ördföran; 1 "Vid värje. "nyår. är det många, för att kanske inte säga alla, som ibygger-.:upp en föreställning om hur; det nya året. skall bli, .Man gör sig en målsättning, så och så iskall det bli; Man har lämnat det gamla bakom sig, nu skall man i alla. avseenden bli en bättre män- "niska. Ja, målsättningar i all ära, »kan de strikt följas så är det| gott - och: "väl, "7 men avvikelser. inträffar > ofta betingade -dels av omständigheter varöver vl inte råder ', dels - också : på grund av "Av riksdagsnian Sven” Vigelsbo leder dem bort' från ' det möjligas väg. Hela riksdagen är medansva- rig för. detta, men. man måste ju gemensamt ta ansvaret även för fortsättningen." Att man, inte hur länge som helst' kan .följa den procentuélla stegringstaktens väg är uppenbart, 'den mäste brytas på. ett: eller annat sätt. I dagens ekonomiska läge synes-den bj ys tas av sig själv. Det är endås de som mest: påyrkar skattesänk- ningar som benhårt håller på att principbeslutet ' även ' i. fortsätt- medfödda : "svagheter att - vidbliva Högtidliga ? "föresatser, - speciella , aktualitet: närmast. i amband med den pågående för- ärs försvarkutredningar : -spikades den + "procentuella :-'stegringen .”av försvarets: kostnadsram . till.” tvål "och &n 'hälv procent per år räk- nat undan: för undan på föregå- .endé -sårs: kosthadsbelopp. Detta innebi att". anslagsposten :':stiger med: större -och' större, belopp för varje år. beroende på "Dottenbelop- pets -successiva 'stegring.. a . Ställd Inför, dagens ' ekonomiska bekymmer - har . emellertid: en "av de”: socialdemokratiska ”ledamöter- na” förklarat att man 'blev-över- rumplad vid försVvarsbeslutets fat- tande. Först nu har-man kommit underfund; om att. man följt ett målsättningsbloss som ”obevekligt ningen skall'respekteras, Princip- beslutet "fattades under en hög- av, högerpartiet återinträdde 1, "Frågan 'om .polltiska målsätt- konjunktur som vissa trodde ald- - försvarsutredningen, Det sallvar-, ningar har ju också. nu. fått sin rig skulle ta' slut... Nu befinner vi oss emellertid 'på väg tillbaka till utgångsläget, Det går helt säkert undgå : den " anpassning som ' är, nödvändig med hänsyn till nya-tidslägen, .. En annan målsättning, vilken "också : togs högkonjunkturens översvållande välvilja; är : frågan om 'u'landshjälpen.. Målsättningen sattes till 1 procent av national- produkten; - Ar. 1965 uppgick u- hjälpen till 0.45 procent av natio- -Jnalinkomsten. Under; löpande bud. getår ” uppgår. bidragen . till '337.4 milj kr samt upptas” 1 nästa års stat till ett med 66 ilj förhöjt belopp till: 404,3" milji Det är: gi- vetvis "långt "innan" vikan u på målsättningen "på en” procent, samband” "med den” "Pågående In 3 3 [Aktuell - kom mentar | ningens upp de 1' ytterligare irrbloss följaktligen, på målsättningarnas väg. -. Vid 1930-talets » början gjordes en mälsättning, att större jord- bruk skulle slås 'sönder till mind- re brukningsdelar. Det skulle inte vara . enbart de <kapitalstarka godsägarna förbehållet att få äga och tjäna pengar på jordbruk. De många arbetslösa, som sökte sysselsättning skulle också ha. sin chans, den skulle. man få på de nya småbruk . som . den gången tillskapades, Man slog sönder stö- ra jordbruk vilka" bebyggdes för miljontals. kronor. Knäppt ' var splittring och. bebyggelse färdig förrän - nya målsättningar gav sig till känna, Man skulle slå ihop de små enheterna till stora egen- domskomplex, - Man ' frågat: sig hur länge kommer denna: sist- nämnda ' målsättning att hålla? Bakgrunden för: 1930-talets 'mål- sättning är. snart åter för' han- den, der ena industrien efter den andra slår "igen. Kommer man ännu en gång att'hänvisa de ar- betslösa till att vaska guld ' på nyanlagda 'småbruk, Det enda be- ständiga här i livet är målsätt- ningarnas : obeständighet;' I :sam- ma mån som man : överlåter; :åt teoriernas. räknemästare att.sva- ra för. irrblossens färdväg desto mera, tveksam” blir, , också - mål- sättningen. : + ” godosé :kohsumenternas;” de” an- 7 ställdas” ock handelns intressén har helt natörligt! visat” sig vara något att” fa ar hänsyn till. Det : avslöjade :' ligen "en "oroande: tendens, som'dock var Mend Son JO avsåg nyanser "i .bedömningen" av: de' risker, som "dagens" läge i Europa kan. inne- bära. Hr Frithiofson menade: att avspänningen är så påtaglig: att man. jte behöver ' räkna med krigisk. "förvecklingar : inom " överskådlig tid. General Almgren " hade en delvis! ;annorlunda upp- fattning och ; pekade på: förhäl- ' landen,. som'. kän. skärpa .läget liga sayspänningen, innebä ', ker. , Vi skall inté a detta samman: dogöra :för de. argument .som ta- Jar för en långsiktig försvårspla- . nering. utan: tvära. omkastningar på grund av temporära :föränd- - Fingar :i den internationella. si- - tuationen. Tidigare. har hr Frit- » hiofson liksom f£. ö. statsminister Erlander - : framhållit hödvändig- « heten av en sådan kontinuitet i fråga om "försvaret. Det olustiga In "var hr 'Frithiofsons' mästrande |. ton mot. försvarsstabschefen och > hans åthutning åt denne för att - han inte delade: hr Frithiofsons bedömning. De : Det är verkligen oroande att hr Almgren framför en uppfatt- ning, "sorå . avviker från den ängse, förkunnade :statssekrete- ären med -illa dold hotfullhet i stämman. . Vi kan inte se något anmärkningsvärt i att.hrr Frit- " hiofson 'och Almgren har' avvi. " kande meningar vid bedömning- Ven'av riskerna i den aktuella si- : tuationen i vår världsdel! : . Oroande finner vi det däremot politiskt makthavande inte, tole- Terar "att "en. representant för : försvarsledningen :. ger uttryck för sin åsikt under en offentlig debatt, slutar SDS, flationen förskjuts också 'målsätt- resor: som, under : havandeskapet företas "inte" är hälsovådliga var- ken "för. modern eller. för fostret. Yen läkarkommissions sakkunnig- utlåtande "som "för; någon -längre tid sedan utarbetats på begäran av | International: Air. Transport AsSs0- "ciation "heter. det att. ”det -inte .finns några betänkligheter. mot 'en : flygresa. under: havandeskap: upp till åtta månader ..såvida det all- : Denna uppfattning. blir nu'tvi- "| velaktig genom. publicering: av nyaste"' medicinska "erfarenheter som tycks bevisa. raka. motsatsen, nämligen, att havande kvinnor .så- - som / fostret ;är' oerhört 'hota- : genöm. flygresor. "Den tyska arbetar: i; Tripolis, Libyen, som ge: neralresident,, för: hälsovården ; be- visade på”. iakttagelse isynnerhet 'med jetflygplan, i stör kan; skada både den ; missbildningar. hos i. missfall eller iIde. nyfödda, hos: andra. kvinnör "Jaog fostret .under graviditeten. a + För 'att bevisa sina slutsatsers riktighet . åberopar Föllmer. bl.-a. ett "ovanligt ” fall... En-"liten flicka som. haft/kikhosta fick längre, vis- felser. i'en tryckluftkammare 'or- dinerade. .av läkaren; Barnets 'mo- erapin för att be- den lilla” tösen från: rädslan för” kammaren. Där. rådde: sådant öjd. Men. olyck- ligtvis" var . modern "då : havande gen. mellan "den femte och åttönde veckan; Följderna blev katastrofa- det "nyfödda" barnet . hade en onormalt. liten". skalle - samt ' .spas- | tiska” fö lamninigar på bägge be '; Enligt. de "fall som” publicerats av professor Föllmer tycks det in- te rådå något tvivel om att längre '| vistelser” på 'stora höjder skadar foster. ' Den tyska kvinnoläkaren anser till och med 'att det redan på flyghöjder under, 2000 'm — Som . vanligtvis knappast än ”re- gistreras”: av| den. friska organis- men ,— inträffar störningar i cel- lernas ämnesomsättning . hos , ha- vande kvinnor till'följd av syre- brist och; att dessa företeelser kan ha -ödesdigra följder. i synnerhet "Hitis ansåg. läkarna att lyg” kvinnoläkaren professor 'W.:>Föll- |; mer: som" sedan flera år tillbaka | rund >; av mångåriga]! - "och," undersökningar att resor med. moderna flygplan, |: under tiden fr. Im: den: förstå graviditetsmånadens' 'andra',. hälft tf. 0. m, den tredje månadens'andra hälft. Farliga är också de snabba klimätförändringarna. under "nord: syd-flygresor.. . Den i Libyen verksamma tyska läkarens. nya” utlåtanden överens- stämmer ;:med > forskningsresulta- ten. av patologen. "professor Franz Böächhe , Freiburg im» »Breisgau, förbundsrepubliken Tyskland, som undersökt; syrebristen under 5 ;ha- vandeskapet i:talrikå 'djurexperi- ment och; lyckats bevisa att miss-]- bildningar. på det centrala ”nerv- systemet samt på ögonen, extremi- | mån |. som penningvärdet försämras. Ett |- i nykterhetsrörelsen: eller det. an ; varliga ' ingrepp I "medborgarfrihe- ! ten; som många . som "kallar". sig radikala hojtar 0 . Ävvägningar- na kan diskuteras "och gärna :om- prövas, men inte det samhällelt-' [ga greppet om spriten. Alkohö- Jen 'är och kommer vatt förbli .en ' mycket vanlig. konsumtionsvara,.. men" därav . följer inte att: den kan tillåtas följa samma försälj- nings-, 'service- och profitmönster som ' vanliga : varor” utan” alkoho-. lens mänskliga och sociala” kost- , H nader... Co or Dagens Nyheter, ; Den: blivande ” företagsfonden kan få'stor betydelse , om 'medels- fördelningen sker, som .hr -.Hed- lund: säde, på samma villkor som gäller för lokaliseringslån. Att på förhand döma ut fonden är oklokt eftersom väljarna, lätt kan få in; trycket att man säger nej för néjsägandets egen skull, Det blir ju inte! regeringen 'sorå ' allsmäk- tigt fördelar". länen utan i.sam- arbete, med näringslivet, och: hit- tills . har” näringslivet och rege- ringen: samarbetat ” bra, . allt: för bra enligt. hr. Hermansson. a ft Skanska Dagbladet. . IRA . Dei), nuvarande snårskogen' av krängelbestämmélser 1 samband med utskänkning av alkoholhal- tiga drycker” Kar ' "troligen inte alls bidragtt' till någon förbättrad nykterhetssituation, utan "snarare motverkat sitt .syfte, I. vårt Jand borde vi vara mogna för bestäm- melser: liknande" dem: som finns” i exempelvis Danmark, "dä alkohol konsumtionen per: capita, är ,stör- re är "hos oss men där missbru- - Uppslaget att” de av säkbrhets- polisen registrer ade 'skall sluta sig samman i ett: förbund är. genialt, . särskilt. med tanke på att det utåt inte är. känt vilka som står i re-? gistren; Det är: 'alltså' fritt "fram . för en vidlyftig medlemsteckning, kanske rent -av' alla” de” 300.000: som” enligt ' ett: seglivat och” "otro" ligt. ' rykte. är ' antecknade. hos: - SÄPO.” Eftersom” justitieminister a Kling "offentligt sagt. sig misstän-: ket inte är på långt när av: sam: kasatt, även. haft kan 'f.nnas med ma: omfattning. "bli a beroende påli registren bör han rent av kun? . den högre ölkonsumt:onen, Ina "värvas som' "medlem nr. 1, så” "Sydsvenska Dagbladet. vitt: inte Vilhelm. Moberg . vill. gö- ra. honom” rangen stridig.. ert Arbetarbladet. Sö | Nykterhetspartiet 7 i riksdagen är stort och mäktigt. "Men" den ransoneringseffekt - som :.motboken förde , med : sig ; har. avtagit ' och den". dag. :kommér ” väl. när. svens: stå; fullmyndigt också » i. fråga -om :alkohol,; -även jet om: det: ibland ' ser mörkt: uu Hit- :I vå ntan på Per "Ahlmärk denna rubrik kan med fog "sättas | över, årets. -remissädebatt. Den: unge” liberalen; allmänt "betraktad. som. fing / teter: eller. på" hjärtat "nästan: all- tid inställer, sig: under; sådana om: skåpar i värt. tycke: varken "den « fuggestlon till förbrukning: som turvärdshärnnd 1: varje: kommun : säger” hé; Bertil Johansson i Växjö (cp) i en riksdagsmotion, färdas få annan" ordhing;' É -föreskrives/1" vägtrafikfö ordning- 0 en "kan knåppast åberopas: Kort” efter "att" nämnda: kungörelse. ut- s på 3000 el' ;.melser om trafik i samband med; både blivande : mödrar och deras ''. atsbosö Som det” hu. är har kommunerna i färdats uthyttjades de nya bestärå- | ingeni skyld'ghet "att: bedriva en; ; melserna i. samband, med”ett'stats-.| åktiv." naturvård..- Det: ; betraktar; besök” i Göteborg och. på ett sätt motionärernå "som: en.brist :med': Som ansågs direkt farligt -ur åll- |. tanke. på hur kommunerna ökar män "so > » trafiksäkerhetssynipunkt. sina 'markinnehav vilket inte, än-. Färdmålet" var "dessutom :så "bar bart "sker föratt skaffa plats för: nalt.som en -krog; Junch 'skul- bebyggelse, ” Stora: delar förblir le int grönområden för" fritid och: rek. H reation.-;Det är inte säkert: frivilliga: organisationer känt ka-hela kommunen med sin om-. UPphäves.” tanke. om "fauna" och flora:”< +=: Naturvårdsnämnden”skulle' även 8a' krav" bli..ett” värdefullt kontaktorgan , mäste "ställas !på grund" av'.dén mellan kommunen och länets na- stora " trafikintensiteten”"ti turvårdsråd. ,' Motionärerna ” påpe kar till, sist att enligt $:2:i natur värdslagen, är naturvården ' en Jes tig och "kommunal. uppgi (cp) räver i -motion att' kungörelsen Riksdagen +' "Det' är "fråga om onödigt fjäsk om. knappast "uppskattas av ye-|' derbörande - höga 'särskilt då mån löper stora: 1 vt "TRAFIKFARLIGT I Töö FJÄSK. vx --En i fjol..som sjutfärdad” kun. "FRI MEDICIN TILL N med dessa särskilda 'best mmelser |,> ör med : hänsyn" till 'de: utomordentligt hö-ör å "trafiksäkerhet som: inkomst "och en för. hust: ket: ju: var; en .smila för -.ROSEDYNSKADADE, nniskor. med vissa, "kroniskt statsbesök. Där förordnas att när: sjukdomar > som ' tv'ngar dem til det/är: påkallat "förare" av. : ; polis-. daglig : användning av medicin har” fordon "och av,-fordon. som : föres..rätt till: fria medicininköp,' Enligt. under ledning, av -polisfordon' fär .Utfärdad-. förteckning gäller i de underlåta att. följa bestämmelser-; adertön olika sjukdomar, däribland : na i vissa paragrafer 'i vägtrafik. diabetes, I. förteckningen : ingår förordningen under. förutsättn! ing 'emellertid inte de' sjukdomar som; att vissa ljus- och ljudsignaler gés. åstadkommits av. thal: -domidprepa "görelse” medger. särskilda bestäm- Några bärande; skäl för att be-,rat,'d. v..s. de neurosedynskada. sökande statschefer eller medlem- | de vuxna, till antalet några: hund. "mar av främmande makters eger ratal,' här inte: rätt till fri me ständigt ' flyktigare rangställning, konstaterar Svensk . Sjöfartstid- ning i"en kommentar» till att ja- panska 'Idemitsu : Maru': på: över 200 000 ' ton : nyligen levererades och sattes i' fart. Detta fartygs gloria" kommer. [snart att förblek- na. "Vi har" inom loppet : av få år imponerats av 50 000-tonnare, häp- nat ' över: 100 000-tonnare,' ruskat på " huvudena: inför . planer på 150 000-tonnare, Vi orkar helt en- kelt inte med att hälla ' på att baxna inför varje nytt storleks- rekord, Större fartyg än Idemitsu Maru är redan beställda — och bortom dem skymtar ' 300 000-ton- nare, kanske 500.000-tonnare.. Nå- gonstans går en gräns, dragen av --hamnars och leders djup — måhända även av - absoluta skeppsbyggnadstekniska värden, Om så är, blir storlek åter en gång en sensation, Hamnar, leder, dockor kan tänkas anpassade pa- rallellt "med en strukturomvand- ling av oljeskeppningarnas möns- ter, men om det finns en gräns där skeppsbyggarna en dag mäste säga: hit, men inte längre, då får färtygs storlek åter en magisk innebörd, LL. > Idicin,,,.:« ägt Dessa. mö nniskor är. i. många : - fall totalt invalidiserade utan möj- (ligheter: att. skaffa, sig: inkomster, De måste stå under ständig läkar- kontroll och använda sig dagligen | av medicin: Det finns självfallet ingen anledning att utestänga des- sa. människor - från: Som en: intressant kontrast till )) . att den förteckning enligt -vilken fria: läkemedel kompletteras . så att även medion ynskadade medicin. ters bragd att ensam i en 43 fots båt segla från "Plymouth i Eng- land till Sydney” i Australien "på 107 dygn... Det. är en, prestation, som genom . kommande släktled skall egga fantasin,. därför. att den återför oss från det kolossala, från massintrycken, från ett för- biilande skede. 1 en teknisk. ut- veckling, som vi' för stunden -be- traktar. som avancerad, till det elementära, till en ensam mans ensamma kamp med" naturkraf- terna. + Chichesters resa” var " varken den första eller längsta enmans- seglingen över stora hav. De 100 dygn han ställt upp som sitt mål representerade heller inte, som det Har sagts -på' sina håll, nå- gon särskilt god /prestation' av klipperskeppen i Australienfart. - fö då skall d hi - meddelandet; om 'det': japanska |; den. förmån Att. 5 jen som har jättefartyget' )ställer . Sjöfartstid- tion. begär nen, innebär, i mo- ät tilbesjar oh nra porten för | - i ningen 65-årige Francis. Chiches- (cp). m, fl. eden Porten, genom :'södra ; i utgår "vuxna erhåller — fri FÖRETAGANRS FÖRSAK: RINGSSKYDD, | Prövning ' och förslag om änd- rade grunder - för socialförsäk- ringsskyddet för företagare ' och fria yrkesutövare i g 'yfte att. ska. pa ökade valmöjligheter. begärs i motion 'av hr Gomér (cp) m, tl; Motionärerna, anser. att Möjlighet bör öppnas till ånslutning 2 till tilläggssjukpenningförsäkring utan ine Cehet till .- samtidig anslut- ning 'ti örsäkrin Derdion g för tilläggs- , Genom Ånvesteringa ar 1 de företaget kan en gär 16 t egna gare skapa reserver : Jutan man skall gi Deras bästa tider låg på mellan 60 och 70 dygn. Hundra dygn kom. för de stora skepp, :som följde efter klipperskeppsepoken, att framstå som en. sorts' likrik- tare för bedömning av goda resor. Men allt detta är relativt. ovä- sentligt ” i sammanhanget, N som., fyller samma : funktion' ur trygghetssyn- punkt som tilläggspensioneringen, framhåller” motionärerna. Dessa investeringar kan under företaga- reng produktiva år kräva så be. "mycket tidigt på dagen. i Det. kan, hända, att dess holsnabbköp- blir” my ra och "att. långa; långa käs dit; Men här "går: länga öe ihop! med” . snabbköp, snabbdrinkar och Sfiabbsnapsar? "Men" när folket "i lande t kom mer inför Herre högtiderna;' Al den som har Senom södra : porten : skall gå ut genöm norra Porten; Ingen skall gr ilbaka genom' samma. port : an. har pommit in igenom, motsatta, ör genom - Den "som tlllbad : I i: Jerusalems tempel skuhde4 inte lämna det ge mr den Port. som han hade kom- ör ;. Bal anvisades' att gå, dt mm: den motsatta. . Detta . var" il 05” skull, så ätt: det 1 "tillbedjande skaran" "skulle råda" stör; stillhet. = 2 möjliga" ordning ;och Vi' kan" göra ning: på: denna itervänder fr. vi inte” gå (Hes,' åe: en "ändlig i mp: bibelvers, "När: vi öm vär tillbedjan bör gen'i det syndi ga sinnelag. som” vi Kanske kom” helgedom r vandra”ut ur- "bönehs att vårt d en "upplevelse "av me liv blivit tillrättalagd nyats och vär väg i inte + vo ar 055 i akt, "kan, vg Budstjänstiiv bli metiingslöst.' tydande' insatser att. hans möj. of (Forts. & st, 7) Nn. . ligen vin bid bätt örsumma att låt spår verkas a ossrpi inte. Sa vv gudstjänst, om vi går till. den verk: ttre människor, Ta kalk Så den "som "har. sgått in - I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.