a - - så t I I | : . ' : Ne i N : : : i s 1 ; | . : . | i por! a . s - i + Å se , ol 2 - . LAHOLÅ:S TIDNING | ' p : . se Nor Torsdagen: den” 26 januari 1967 . 42 N t os - = a mn 7" ; ee —L T. Torsdagen den 26 januari 1907 LL T. hi i | t. 1 9 . Vs | | | | Jul I et e iga ande 66 [ | Aktuell FR De kommun nala demokratin SS ke | en. komm a on Adv rektor Bror Jansson; 'Helsjön | e n t ä f LÖ "behö mileras - oa omm ä e över. "stim r N z Om "de platser och vägar ätt. - I btigar; där Jesus verkat och g pen Bommurala. aemokratin ge förtrocndevatöa kommanar kan vi Jäsa mycket om I Bibelm” .Ena ängen dimensionerar man "maskiner ät händikappade män? behöver stärkas, hävdas 'det'il' männen, 'hävdar” motionärerna. Men ”hur är förhållandena nu: | E EN flikt erkning-|8& "länge . det: inte :är självklart ntermotion.. I första hand! Tjänstemän” och experter av oli- och. kan man få uppbyggelse av upp vietnam konfliktens v betande hann dikappade en aut den tatliga detaljkontrol-] ka slag erfordras. för den kom- att lig bland heliga orter och ' ar' på” världsfreden, ändra gång-|att hemarbe na förutsättningar - är det den s - så sam Jen av den kommunala verksam]: muniala : verksamheten men det: 'på HOT Il Jorusalem och Ber I orca gr man dämp farhögo "se jr a utdd och hjälp från det all- heten som behöver inskränkas.| ligger.en. fara i att dessa får Iohem, var det med en viss tvek.: >" alltettersom de ; ådan säker-|männa måste de känna sig" gans: Motionen mynnar ut I en begä-|' den reella makten 'genom att samhet i hjärtat, De” 2000 är se: på hemmaplan, En säda - säker [mi derligt. behandlade. o y 1 tarisk ut- ”förtroendémännen. inte har möj- dan Jesus levat har kanske helt? hetspolitisk- belömning gör .skällka .styvmo: er Å ingsblad Ledning där även ' komm ö iförändråt allt vad. man hoppats: en för namnet 'kvartalspolitik, : och « Jordbrukarnas. Föreni nes redning där även 'kommunför-] lighet att skaffa s'g tillräcklig N för sc OCh bänden bör beredas plats. inblick i ' frågorna, I'detta:läge Men jag får "uppriktigt säga, att ingen ansvarsmedveten , regering |. 2 1 nägra av de länder a r. box" ningsdöden härjat har myndighe- terna ingripit med mer eller. mind: «- > torde” det bli nödvändigt : att i.def finns trots alla krig och oro-; Borde ägna sig: ät en. sådan. allt större - utsträckning "knyta ligheter så . oändligt - mycket att? . förtroendemännen . fastare . till”: :se'.och "uppleva på de heliga ar Den kommunala verksamheten har vidgats -väsentligt under se- Svenska Vagbladet.' nare tid. Numera torde kommu | nerna sköta cirka 60 procent av den offentliga förvaltningen, Ex- pansionen gäller i första" hand kommunerna, sträckning även landstingen, Det är emellertid uppenbart att med- börgaraktiviteten - inte -har en intensitet "som motsvarar” den kommunala :självstyrelseng nu- varande uppglft i vårt demo-|-- kratiska samhälle, ' Staten regle- rar 1 "betydande utsträckning kommunernas verksamhet, främst sker detta kanske genom. stats ' bidragen 'så långt det är möjligt | förs. över till det allmänna åkat- teutjämningsbidraget. Men även där .det, är motiverat med: spe- ciella: statsbidrag bör” det vara - möjligt att" öka kommunernas IN ene an NT I "eh verksam. kommunal de- mokratF bör makten ligga, hos men 1 stor ut : » riell kapacitet måstenaturligtvi sr od VI HAR INTE RAD Art "a AVBTÅ on or Du "fe Värän” de ökäde exportinkomster som: skogsnäringen” an” åstad- + komma,” "skriver; direktör - -Kärl SN Erik önhesjö, Sveriges, skogsäga- : reföreningars M "riksförbund I Kl Skogsägaren. Vi. har: väl- skötta skögar, goda teknis utsättningar; kunnigt. folk och ' outnyttjade råvärutilgångar: a, ” Redan 'rmed. nuvarande" alltför låga avverkningsnivå -och-trots en . omfattande: rundvirkesexport föreligger i stora områden allvar- liga" avsättningssvårigheter,' och -- detta I de geografiskt mest välbe- ”lägna delarna av vårt skogsbruk. Det '.säger sig självt: att: skogs- ägarna 'härlgenom-” hindras”. att driva "sin verksamhet: effektivt. Även ur nationalekonomisk syn- punkt är denna situation orim lig. I utbyggnaden”. av ny indus skogsägarna själva och deras.o ' ganisationer" liksom Pittils spel en aktiv roll, men déet-förtab.inte behovet av all gen exparislon och rationallsertng - övrigt, söm jkrävs för att förbättra Skogsbru- krets avsättning. , Det är för övrigt 'Uppseeride- väckande [att 'man. från en del håll alltjämt vägrar att accepte- ra det ovedersägliga, av, experti- sen: vitsordade. faktum, att det:1 ; södra och mellersta Sverige fö- rellgger ett besvärande rävaru- överskott om . miljontals .kubik- meter per är. | Diskussionen om behovet av planerade, högeffektiva nyan- läggningar 1 Väröbacka, Kinda, Otterbäcken och Billingsfors. som dock bara nyttiggör en del av detta överskott, borde vid det här laget 1 saklighetens namn kunna avslutas, ” i U-LANDSPROBLEMEN. |: ; UTGÖR ETT. HOT : mot ” världsfr reden, Och hotet kommer att öka om inte > resur- ser sätts in från länder som har "ekonomiska möjligheter att hjäl- pa. I vår ungdom sjöng vi ”Hela världen är vårt broderland” — nu måste vi visa att våra ideal sträcker sig utanför landet, Det- ta var allt den högste chefen för » Sveriges utrikespolitiska . verk: samhet, utrikesminister Torsten Nilsson, sade om u-landsproble- |" . ; . dunkelt.”Ääven i den frågan 'står ” men när. han talade I Gävle på » löv dagen, skriver Gef ! e Da sg blad: y Inte med ett ord berörde han den starka kritik av regeringens uwhjälpsanslag åstadkomma något 1 svensk poli- tik helt unikt, nämligen en oppo- sitlonsfront 1 en stridsfråga som går Över partigränserna och kan fälla regeringsförslaget, Han låt- sades inte om att ett statsråd lämnat sin post i besvikelse över den ringa vikt regeringen i ge- men lägger. vid u-hjälpen. Han förklarade inte varför Sverige inte hör till de länder som har tkonomiska möjligheter att hjäl | pa, Han antydde på inget sätt filosofin bakom åtgärden « att stäl- Ja vår isolerade välfärdspolitik i "förgrunden på' bekostnad av de u-landsanslag VI I FN förbundit Oss att ge; Han nöjde sig med att yvigt deklarera att vi måste inse att "hela världen är vårt broder- land”. Bra — men förpliktar det "inte till någonting? . Hedlund som » hotar att. den kommunala « förvaltningen |pesökte - 'vi' som många andra . genom hel- eller: deltidsanställ- 7 "delsekyrkan! i Betlehem... Den rä ning. Genom en sådan. ordning i Nas. .som kristenhetens äldsta kyr: ': får, man det samverkan - mellan ; ternas På” "julaftonens eftermiddag ' ka och är. byggd 825. , Det är en t stor: + basilika, som undgått. der tjänstemän"”och förtroendevalda många andra. kyrkornas öde att som: Kan” "betala : :100- "kronor ' för som; är; ledningen : och: kontrollen: verksamheten kommer att ligga : H hos de förtroendevalda...» : ”tagsomflyttningar2.. ket; > i Den oro, som permitteringar- na skapat i många löntagarhem; » visar hur. viktigt det är med ext-': raordinära "insatser. :Re. borgerli- ga partlerna vet, som'statsminis- ten påpekade iriksdageny bra li-'; te om: vad-som 'rör sig på folk- djupet, då" de avvisar förslagen om en särskild. näringslivsfond - "med socialiseringsklyschor. Man : måste 'som Gunnar Sträng skri-; ver”i finansplanen :”underlätta den 7 pågående” strukturomvand- «lingen och verka för att den sker "icen takt och i förmer som tar den långsiktiga: «eko-' tt I hänsyn fritt. ffektivitete ”de”sociaia problemen?” "Att de anställda: genom. egna: bidrag gör" en satsning för -sin framtida trygghet genom. att..a . stå: från” eljest” möjlig: Konsu tion till.denna- kapitalfond är.en riktig sölidaritetsyttring till” mån för trygghetskänslan : änderlighetens ”samhälle:" Det är .då också" fullt i:sin ordning”att | "arbetare ;och: tjänstérnän” 'genom -sina "organisationer - färrett infly: I tande över :medlens ”disponering gärna 4 :samräd: med företagar- repregentanter., i "& Det begynnahde”krisläget" geni 4 Unite: utrymme "för småaktigt g gr Alla såmhällsgrupper Sitter i för 'religgånde situation i samma båt de "och" börsförenas i ett” ”konstruk- ivt samarbete, menar” Folket. Än 1 LKPARTILBDAR : som + /centerpartiledaren' n ute på, måste .enligt DD +t "litet, kringelikrokiga : för "hr Oh: : lin.” Det :' fagra tal.: som förs i mindre betydelsefulla, fr ågör Kan Yinte” döljd- att: "inotsättningarnå ; växer mellan; essa. bäda partier: Folkpartiet lägger stör”vikt vid att få införa vad”de kallar””en fri” -radlo:" och '.TV-verksamhet. Att alltså företag och'intressen med stora pengar skall få bygga och driva radio-'och TV-stationer förjatt bli ännu rikare! Till detta säger centerpartiet absolut. nej. . Däremot ' står högern och "folk; partiet varandra nära i den. frå: gan, Ifråga om. försvaret . har folkpartiets värderingar =. och ståndpunkter : nära : anslutit sig till högerns. 'Atminstone sedan hr Bertil Ohlin blev partiledare. Kommentarer' i tidningar, som står folkpartiet och hr Ohlin nä- ra, visar stor förståelse för ÖB:s - Synpunkter, Det är tvärtom- med tidningar som företräder. center- partiet, De: visar intresse för re- gerinigens förslag. . -Beträffande den näringspolitis- ka fonden för hr Ohlin en kritik med mänga kringgående . rörel- ser, därför att. centern. och hr vill genomföra den även ”om -tillstyrkandet är litet .således folkpartiet närmare hö- ”gern, men följer, eller tvingas följa, centern och hr Hedlund ett bra stycke” på väg, Cancer kan 'v ” och måste bekämpas Riksinsamlingen mot cancer | FPostgiro/Bankgiro | 90 195 Riksföreningen mot cancer en. förutsättning för att] 'av igrottan med den inlagda stjärnan "få kontakt. med Det. heliga landet. i a vår missiorisverksamhet ” nästan / helt" förstöras, . Födelse- +;1 golvet gäv. en sällsynt stämning. Här blev" Gud människa: Ordet "| blev: kött... Sången tonade mellan murarha och' stora skaror: vand- rade fram: Höga : kyrkliga: ledare kom- i procession . med :sång och "| musik; >: Man hade' sagt, att. födel- sekyrkan :Jiksom .« andra kyrkor skulle vara överfulla med. prydna: der: som . skulle förta” något av : yrkornas ursprunglighet och” en- kelhet.”" Men”; så- var : inte: fallet: i [Kyrkorna verkade i stort: sett” fat- :tiga. på "bilder: och skulpturer.'.: |; På eftermiddagen -gjorde vi ett ;privat besök i Den gode herdens jsvenska skola i”Betlehem .och det tvar -en rik- upplevelse att. vara med : :på " julfesten;- Barnen: -fram- jförde: sett mycket väl "inövat jul- ;spel: om ” "dé; vise . männen, .' Tidi- .gare--på dagen. hade ' barnen. haft ; julfest med : förfriskningar, :: got- .tepåsar och julprogram: På efter- middagen. . var > det | föräldrarna, som var inbjudna till, julfest, men er.del--barn var” också med. : Vi fick..träffa' vårt fadderbarn Sami drar. "Efter. julfes- a Pojken fick 7 en sen” régnrock; enkelt: och" EN Man ville: AS bjöd: på" lite. frukt”och 'olika slags Det" var ; rörande att. se nötter. vilken. sade oss... Men. "Svenska: Jerusa- lems Föreningen, "som 'driver: sko- lan; mien,,. Flera” barn mäste avvi CEC : olan, ty. faddrarna; som betalar," elevayvgiften.:.100 kronor, räcker "inte. till : att! hjälpa, alla? ara. synnerligen t..de' kristna. i: Betlehem, r-inte ttrotas: Men; deras .situaz | biska: kyistna ' är ju en" minoritet. och vi” vet; att "sådana grupper att I kanske: till. slut.'helt.: gå der: Jag Här -en. känsla av a vi har nästan; helt. glömt våra 'kristna/ I det : heliga ;laridet,' där". de : utgör, en. fattig delvis - förtryckt -minori- tet,'som behöver stöd. för-att, kun- nä ”levå vidare. Hoppa tt: det finns: några: av” tianingens- läsare, Vad: skulle den nu tjäna till, denna", frigjordhet och fri- "språkighet ring. sexualia, denna ” demonstration; : av ; preventivme- delsteknik 'som inleder Clas Eng- ” ströms pjäs ”Förrädare- -mörda- "re"? Det. var ju: inte till" ett' ; RFSU- möte. vi vär. bjudna utan till en featerföreställning - —' om per vilka konsekvenser en sädan här spelöppning får, inte inser hur negativt. en' mycket stor del - åv 'publiken feagerar. inför fri v gjort sexualprat och helt enkelt "”fastnar” vid detta, inte kommer «längre 4. pjäsen” — ' och gdet.är Synd, ty stycket är alldeles ut- " märkt när det väl når fram” till sin 'kärnhandling. ' >den chockerande "inte. utgör någon integreran: - konstnärlig der av, pjäsen, av - handlingen .och - mönstret; . den "tillför inte spelet några som "helst mervärden. Det är verkli- gen av underordnad betydelse hur det tekniskt varit möjligt att i kvinnan, Rut blivit med barn, det "viktiga ' är ju, att hon Plötsligt är havande och att båda makar- - na alls inte avsett att utöka fa- miljer, att de nu hamnat i en svår siuation, Pjäsen kunde ha "börjat med detta konstaterande, "(Gunnar Falk i Sv. D.) 4 v t behövas , under 1964 iga: "hemmet var. "har" det svårt med ? ”ekono-" barnen. Från: kristet håll: mäste :9 angelä-: erh, Nasaret'med flera' plat. |! mer "och; mer. trängas” bort, för . kons inärliga Jedning inte” begri- '.> Detta låter sig sägas därför att. ntegrerande ett fadderbarn och .på det sättet Utanför - Betlehem "finns - stora 'Ppergsområden,' där -herdarna än- nu går. med - sina”. hjordar. En plats: i utanför '. Betlehem ?; kallas Herdarnas äng, Olika kyrkor'har sin' samlingsplats, Vi samlades vid en gammal grotta där herdar hatt skydd,' då de” vaktat. sin» hjord. Där har ;herdar ' hållit till även på Jesu tid, ' Där. hölls. en guds- tjänst på -engelska, och arabiska och” ett vätdelat” häfte” med” sång- erna" gjorde "att. man: kunde del- taga i.-dessa," för -julsångerna har ju kända. melodier. Efteråt bjöds på. herdafnas ; kvällsmat -beståen- de av bröd med inlagt hackat får- kött, Vår. grupp samlades' efteråt Den gode "herdens svenska skola i Betlehem." i en, ; pinjedunge, och där. julevangeliet ” på svenska" och sjöngs en:del julpsalmer; Då hade skymningen ' redan . börjat «och vi höll därför ljus i" händerna. Så var "det -dags att fara .hem till Jerusalem. - Va "En" enkel. men trevlig julfest med” sång, lekar och förfriskning- ar ordnades. på: hotellet. Alla. var belåtna... Dagen : avslutades med midnatt; iden kyrkan, där. den engelske ' bisko- pen och flera : präster. förrättade gudstjänsten. Den'avslutades med nattvardsgång, där alla deltog. Så var: då den högtidliga Julaftons- |" dagen slut; ." "Svenska Jerusalems Föreningens adress är Pastor Sten Lundgren, Merferssaten 16',' Uppsala, -. . sam motion”, ytterligare: åtgärder för att- éffektivisera-åldringstorsk- ningen. geriatrik). motionen .er- inras 'om ”att förslag; på” området väckts. kad «1962; men: först / vid en" professur På områdét.- Frågan” har-särskild "aktualitet," heter: det, i "ett läge då antalet äldringär .snabbt.” Växer ,; och" anspråken : på Srngsyard ci åldringssjukvärd P budgetåret -1968/69 ger senast 1 jänuari :1969;; beslutar" placera här föreslagna ”två professurer så att. ämnet -fi mö budgetåret. 1967/68 sblir: reträtt: vid : vart och" ett. av' läro- sätena i Stockholm, nom unijversitetskanslersämbetets försatg rö rande: fosgurernat ingen ör jär. kritik mot. yrkesskadelag "Stockholm ' (TT ' . x- Sveriges." läkarfi und har in vändningar ; att göra mot det 'för- slag till yrkesskadelag, som : lagts fram av. sakkunniga. Förbundet föreslår 'att, förslaget inte läggs till grund för, ny lagstiftning utan att en grundlig omarbetning först kommer till stånd... 3: "Vid en sådan o betning bör medicinsk” och = försäkringsmedi- cinsk, expertis få tillfälle att med- verka. Emellertid: bör enligt för- bundet i:'första "hand övervägas möjligheten av att en samordning mellan yrkesskadeförsäkringslagen och lagen om allmän försäkring får anstå till den senare fått en sådan utbyggnad att:en' samord- ning utan särförmåner för: de yr- kesskadade ..kan genomföras... - Av medicinska, .sociala och hu- manitära skäl vill läkarförbundet att' en. ändrad lagstiftning: skall göras betydligt mera radikal, .. Den väsentligaste ändring som utredningen föreslår är att inva- liditetsbedömningen ,skall ske en- ligt den allmänna försäkringens principer. "Den ' fysiska ' defekten skall 'inte ha 'självständig betydel- se utan i stället blir det graden av nedsättning av förvärvsförmå- gan' som skall; vara 'avgörande. Nu tillämpade tre invaliditetsgra- der skall utökas med två. En skall avse dem för vilka arbetsförmå- gan är nedsatt med. mindre än hälften -men med minst ungefär en tredjedel" och den andra dem för vilka arbetsförmågan är ned- satt i mindre grad men minst med en sjättedel, Redan för flera år sedan "fram- höll : läkarförbundet de” vanskligheterna att "göra bedöm- ningar . när arbetsoförmågan un- derstiger 50. procent, De praktis- ka erfarenheterna på medicinskt håll har bekräftat farhågorna. Förbundet understryker därför nu än mera dessa vanskligheter. Där- emot borde vid nedsättning av arbetsförmågan med minst hälf- ten halv förtidspension eller halvt sjukbidrag utgå i stället för som f. n. en tredjedel. ” Läkarförbundet kritiserar ock- så andra punkter i utredningsför- slaget som i något fall bedöms vara ofullständigt genomtänkt och klart bär prägeln av brist på me- dicinsk sakkunskap Inom, utred- - ningen, ”Mittenpartiorna begär RR gemen: M pbeslät-- om 7 inrättande” av; + rei "Göteborg 'och :Jav- dep ; händelse; som; stora |: i' skrivelse. till k. m: hemstäl- ler: "om. utredning. även. genom Sorg... ;Om; inr tände! snarast möj | ligt;. av proféssurer kh även L Hing' on cett . -sammanförande -av de: geriatriska - forskningsinsatser- planet. ; "I. motionen: åberopa sitetskanslersämbetet s ta för budgetåret : 1967/G8, fram- hållit" det: angelägna tatt” forsk- nings. och, utbildningsorganisatio- " duktion, n Ett skattesystem med sin'tyngd- punkt i" "konsumtionsbeskattning- en ' närmar "sig: idealet 1 en ekör där, konsumtionen" är myc- 'komsten; Den kati dätt' dras då förhållandena .påkallar, Den kan konjunkturvarieras relativt enkelt. ' Visserligen kan" det invändas' att samhällets: ”minåre;- välbes ällda medlemmar träffas. härdast.. Detta gument 'mot att lägga tyhgdpunk- ten vid "könsumtfonsbeskattning:" Om: utvecklingen i fortsätter A samma "spår. med; ;explosionsartad folkökning och stillastående eller rent av' krympande Jivsmedelspro- "så kommer :i."längden inga "räddningsaktioner' ärlden «latt. kunna ( rädda Indien frånNdel; ohyggl! gaste . =" hungerkatastrofer, Landet ' skulle behöva "en." ledare, : stark nog att göra” rent "hus med en hel djungel av politiska, socia- få.jb: drag till” invalid dragshänseerid :jämstär inte hus- nen : Förslaget "behandlas årets. -statsverksproposition;: i hållsrmaskiner: ät; den. handikappa- de, husmödern? med ver ty. och press” "börjat publicera & seklets känske ' mest" omskrivna -skildring' . frånsett krigen. och atombomben, kanske mést "skakat: detta sekels' män: niskor, 'Det- kan. t läggas att ma- nuskriptet till' skildringen är det dyraste hittills ji 'presshistorien:” det köstade" den:amerikanska tid-' skriften.-dock: cirkå' 3,5 miljoner ./ kronor. . SEN : Det är alltså fråga om den ämne. 'rikanske förfättaren Willlam Man: ' chesters' bok - om president Ken- nedys död i oktober 1963, Lagom till. tidskriftspubliceringen. har nu också författaren och hans: upp:? dragsgivare och uppgiftslämnare,' president Kennedys änka" Jaque- line försonats.' Efter' en, del stryk-' ningar är Manchesters bok 'klar - för tryckning. - - ' Striden om' manuset mellan för fattaren och ' mrs "Kennedy har. för -en 'gångs skull inte- varit” ett PR-knep. Det var Jackie Kennet dys idé att'boken skulle skrivas öch det var hon som valde. ut Manchester för arbetet: han hade skrivit en.bok om pres'dent Ken- nedy, som denne själv. hadé upp- skattat. För Warren-kommissio- nen, som undersökte. mordet på presidenten, berättade; mrs Ken- nedy under 20. minutér 'om sina intryck och minnen av! mordför- loppet, ' Det tar :10 timmar att spela upp det -band som innehål- ler mrs Kennedys ' berättelse.. för Manchester, ect Na OBJEKTIV . SKILDRING. ' Manchester, en'f. d. journalist mad sju böcker bakom sig, arbe- tade under närmare tre år — 16 timmar om"dagen, har. han ”berät- tat — på att samla ihop material om. mordet på Kennedy... Han ,in- tervjuade tusentals. -personer ” som på ett eller annat sätt var med i” mordbilden, ' President Johnson besvarade hans frågor skriftligt, Det var en strängt objektiv skild- ring som eftersträvades, = Men finns det en objektiv san: ning,om en så känsloladdad, ödes- diger. och i sina. världspolitiska konsekvenser svårbedömbhbar : hän- delse som mordet på Kennedy. - . Det har som" en förklaring til mrs Kennedys process mot för- fattaren Manchester i vilken hon krävt att delar av skildringen skulle strykas, sagts att den mts ennedy, som : berättade för Man- chester för tre år sedan, inte är samma mrs Kennedy, s som ville stoppa boken, . Hennes reaktion för Are är se- dan var den att ALLT som rörde mordet måste berättas för världen, Varje minsta detalj, varje reak- tion hos alla som var inblandade I Jackie Kennedy, I på ett eller annat sätt, måste läm- nas ut och därigenom -bevaras åt historien. Men 'när hon sedan läste -ma- nuskriptet såg hon att sanningen skulle skada många. Den skulle komma att såra hennes barn. Den var klart "ofördelaktig för presi- dent " Johnson och hans familj och «därigenom: politiskt farlig — även för klanen . Kennedy: - $ "INGEN OSKADD UR | .? STRIDEN, Striden om manuskriptet 'har märkligt . nog kastat en skugga över Jackie Kennedys godä an- seende i USA, men också förfat- taren Manchester har oförskyllt drabbats av kritik — för att han ursprungligen hade gått med på att läta mrs Kennedy bestämma manusets slutliga. innehåll. Och Robert Kennedys — presidentens brors — ställningstagande till stri- den och processen har lett till att vänskapen mellan Bob och Jackie brutits, Ingen har gått oskadd ur striden. - 'Om innehållet I boken. vet man mycket litet-än så länge. Men det är känt att den accepterar teorin om Oswald som ” ensam mördare. Redaktör Rune Ernestad som för- handlade om Ppubliceringsrättea och som är en av de få Personer i Sverige som : känner till - innehål let är bunden av. tysthetslöfte, I dag kan han bara säga: ”Läsaren kommer huvudpersonerna : in på livet på ett sätt som är helt fa- scinerande och som Ber ny belys- ning och Perspektiv åt det som skedde. Jag tror htt många läsa- re kommer: att fälla många tå- rar, Det. är i. » långa. avsnitt en gripande. ovskiläring”, är, dock 'inte något avgörande ar-|: Statsmakterna har « fortfarande kvar” sih. in ställning att husmörs- 1 re: drastiska . förbud : mot denna ”sport”. Man bör. väl kunnårutgå ifrån att så skulle, pli fallet även i Sverige: om. ett: nytt "dödsfall inträffade här. Men i väntan på att också vi kommer . med i:den aktuella. "statistiken, "låter "marr in- te bara boxningshanteringen . hål: - las — man uppmuntrar den” med, statsanslagt förlora ett par” gedigna kr och : goda: kamrater. . Denna sorg tg av att en 'vaktman, I ning nära befryndad 7 "med: » sin. -yrkesutöv- sen, i I pikvappfyhelse. och" en k | bemärkelse. En, handikappad hus- [fra mor; har: således. Inte” "möjlighe- l délegat i New. York dä detegaterna,: åker första: där får. man "dricka hur. -hykteris - och för' ;honökh i an är. rimlig. Om den” ocnomför ke” inspirera” "alltför |riykterister till: en, me Friare' alkoholutskänkni g. "skall pröva. på” försök, föreslås” det. ” Programmet blir: Starköl” 41 medelsbutikerna; på 7 systemet; . minskat m ttväng: på krogen; spritservering.»; på teat- rarna. Tr Frihet är det bästa ting H och största målet för 'storsvenska' "| själar, kanske ett led i det. kultu- rella framäåtskridandet. och e mulans för teaterlivet. . . PA VAGEN|. Och hära "skulle predikare”kun- na komma; 'om de' icke bleve: sän- da? "Så”är” ock skrivet: ”Huru . Nuyliga äro icke: fotstegen av äe som frambär ” (Rom, 10: 150 a gott gudskap". På vår resa tar orienten förra vintern :- tillbringade ' min . hustru och 'jag en dag tillsammans, med en av, våra missionärer i Oahu på Hawali, .Under vårt samtal an- märkte, han: ”Värt "folk där hem- ma har "varit frikostigt när det frernätt skaffa de pengar ' som ehöve Å Men här”. för. att utvidga vårt : När vi fortsatte med vå me tal, sade "han vidare , med: en ton av: saknad och längtan: ”Men nå: got av det svåraste för en. mis: Ijonär, är, att så "mänga männis- r där. hemma glömmer en”, »" tole tp8lorde” sig utan tvivel till vå en Många . andra; som har ” ac Jängt bort/för att :vara kris och hans församlings! sände som i själva verket: har . bort bortglömda. Vi : glömmer / ort : att Jkriva eller skjuter på vil.skulle sända dem en ed, sorsäkran ” om "att v Ett brev sme; nästan som: ned go Uppmuntra och år modlös, nesbörd om Som ..står, i: gott bud: besök, . uds Det, kan Det kan vara ett. vitt: > XY sc lägsna länder, |champagne. som. helst. på, flygho: - lagets bekostnad; Men. hr Rimmer- kan den; .kans- | stärka ” "den" som ed
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.