'ULAHOLMS TIDNING a Fan -PHattasknjuren”. från Lund | Ra ”eniny svensk” exporfartikel| Aktbjell non (C | —= ELT Fredagen den 2 janiari” 20 | LT.= Militären behöver. goda - VS miljöförhållanden 3 - sligande I sbihovel” av konstgjorda njurar ställer .sjuk-z er - är absolut I den tekniska "upprustningen ' Tas "större" n, 'som husmyndigheter och . läkåre inför: - Få av vår försvarsmakt har man 1| nödvändigt,. hävdar, motionäret-|syära problem och betecknande är " En äv. staten padriven jorä- terar "så smal bas I lärarnas ut > stort. sett glömt bort den mil! . na, Tillräckligt stora skillnader:att man” på ett engelskt sjukhus og: att oh ersönaleng beh ä - tsats till: den [tvingats tillsätta en jury som skall brukirationalisering. ” av '"KR-typ | bildning. - Det kommer nog: , tära pers s ov, av s uppstår ändå, I motsats bli. k. tskilligt ' av självstudier - elementära ting som någorlunda "civila sektorn har mänga: rege-. bestämma vilka 30 av. sjukhusets. - r ogenomförbar av såväl prak- [krävas äts g ol: ] na skall : . j 1.700 patienter som -skall få vård iska som ekonomiska skäl, Denl|lom de.nya gymnasielärar . fldsenga Jokatiteter - vid för] menten inte. undergått Tågen med konstgjord njure.: I Sverige skulle . kräva en utbyggnad > avjklara sina, uppgifter, när de. inte - läggningarna, Ska de ökade tek-| förändring på . flera. decennier.iperåknas antalet nya 'kronikerfall slantbruksnämnderna och en totallkan "bygga på: en - bättre Erund- ; niska resurserna: kunna: utnytt- Logement I, fasta - förläggningar; per år till 660 — år efter är nära kapitali om-' ti illdeles avsett. att de - mn . j nog. fördubblas den siffran efter- apitalinvestering som''måste be:|val, detta ' alldele: o jas till: fullo måste. självfallet] med upp. "till 22 personer är en som antalet av'de genom de nya dömas som helt orealistisk, Detta I, framtiden kommer att 1 "högre . den , mänskliga faktorn få sitt]: vanlig företeelse, vilket är högst], ehanälingsmetoderna = ' räddade; är, ett av; de avgörande problem; grad fungera som instruktörer än berättigade utrymme 1 upprust- otillfredsställande. (ofta är -hu- läggs till..I den situåtionen kom- om: jordbruksminister . Holmqvist som faktalämnare, äro ra ningen, ; På' åtskilliga håll 'ärj vudparten av! lokaliteterna som ij mer, den nya behändiga . Yhatt- "måst kod” i N tele emellertid standarden på Iokali-| tillhör militära förlåggningsplat-|asknjuren” som: en . revolutione- jmäste ge besked om I sin kom- s på lokal r BBNINgsp! soi 3 «teterna” och miljöförhätlandena -ser:av ytterst-låg standard, upp-'« rände nyhet. Mannen bakom den -mande propösition om, jordbrults- [7 . 1 övrigt under all'kritik, '; '"” | slitna trä- eller stengolv,' mörk är professor Nils Alwall vid Lunds? É politikens inriktning, Det går in-| : -H t t r , 2 regionsjukhus: "= + te att driva jordbrukspolitik från (utbildningspropositionen.. ett, .dyna. Md r Elmstedt (cp). ni. fl, krä-| och; "dyster inredning,. undermå-|+.Tills Vidare är läkarna 'hänvisa- "val till val' och med: snegling på lmiskt intryck. och verkar på pap-: ver. 1 motion snäbb"” utredning |” Tig belysning : medverkar till: att ;de.att: använda sig.av. konstgjor älje 8 ep m kt, >» Glädjand och förslag om upprustning av| '”fördystra tillvaron I' militärlivet. da ; njurar. av det. slag som: pro väljarnas: gunst. Sådan kortsikts- |peret väl: genomtänkt, Glädjande” de , militära - förläggningslokaler-| -De sanitära: förhållandena är p fessor, Alwall. hade: klar. för; kli: politik "har, drivits ;så länge att . -Förbättri . al I hel 1 I niskt bruk: redan..1946,.- Denna 3 det nu är nödvändigt att bedöma na, "Förbättringar drar med sig sina” håll. elt undermå ig.” , tunnliknande apparat. var: på sin Å när en stt man j näringen ”ur - ett mer” långsiktigt betydande kostnader, men en a revolutionerande :som:' den a er : K perspektiv. Annars kommer vi in- ligt motionärerna är dessa nöd- ”hattasknjuren” . kommer: att . t p . rs er v | : vändiga med hänsyn till att sol- ställande ' mö lghetér . Me RA e att. klara det svenska” jordbiu-'. daten-människan ändå. är : den värnpliktiga. att bedriva. studier i ' viktigaste. faktorn i-' vårt för- ärnpliktstiden.” Vid” sidan |, + " svar, " Vissa förbättringar "har| av: själva värdet i: «studierna 2 Böäet hah Waris på oa sänt" skett . med” medel, från ' arbets- skulle” de. värnpliktiga härigenom Sköljningar” get bukhinnan. pet! bereda . till: € : FER - mårknadsstyrelsen, men. de .är . beredas "meningsfull fritidssyssel- tonealdialys.' Detta sätt är ungefär tea > ad er rate uppgörelse |. otillräckliga och en upprustning |: sättning.” Inrättande. av ; särskil-ftredjedelen'" så 'effektivt som” att: med 'soeialdemokraterna -. (i... förbundet här” karakteriserat. mäåste' ske.1 snabb takt. da:studiérum. bör övervägas vid använda könstgjord njure.;...,, ... fattningsfrägan) och då redo satt nya”, fonden för -näringslive' "förändring'.av milj den ;ubprustning: av: kasernerna pa goretiek t SA. PR blemet Tösts acceptera den”! gemensamma ' vat ivegkling som” ett: politiskt. jippo vandesätt ete..som "uppstår för liga. faaterlal (Cellofan,.. Plast) $ dagen. . Varje nytt. uppskov. i försj- vilket han svårligen" kari tänka en person när han inkallas, till tvingade. fram en annan metodik, fattningsfrägan .; betraktas" - SOM dsig vatt > industrin, vill - "medverka, Knrtjänstgörine bör inte gök Först; på ' 40-talet . presenterades « ”förhatligt” och det '-kan man för- Fonden är som: bekant. bl, . a.. till ; [den "första : användbara > konstnju- stå. -Att 'socialdemokraterna - gri- s , |: j ohländare, d Koll. - h Jun 1 för att; skäpa arbetstillfällen åt Not i 'h , dr : er alla chanser; ti örh niln - ini STARKARE LANDSTING UT familjeskäl eller. "på. sjukdom. är också bekant: >. alting |arbetare isom- drabbats” av: ii. "En överflyttning av 'uppgifter "Med tanke" på att 23 procent” av AX Prakt én började 1916” ; : Hel sb > Dan blad. austridedläggetser, nn och sorisk | N SE I 5 ; s sl a Ls vr elsin orgs' Dagblad. 4 H x e ocks Tithingar ti sin "kons ägg märke till hennes "vänstra" arm! Där ' finns plastslangarna- |” : re. till. -lanästingen skulle stärka den |" barn under is är får utfallet an- njure klara. Beroende 'på kriget i ”::—, teflonshunten — inopererade men: dolda av bandago och ge |. De sakkunnigas- tankö" med. att / Zz. kommunaa | självstyrelsen och se som mye et fora De Kvinnor Europa dröjde det 'emellertid till: -'nomskinligt plastskydd. Det gör att hon kan sköta sina dagliga basera” all lärarutbildning” på” en skapa. förutsättningar för en mer dareutbildning fått. öra ns 2 1i946,. innan" världens . första kli. sysslor, ut nt hinder." Ett, hinder finns: hon måste hålla vänstra. gemensam förutbildning vär bländ le lr debatt, skrive gå ut i förvärvsärbetet har tägit niskt änvändbara konstnjure” kom pingsaktigt, men” annat. att. därmed. -gränserna. mel- 'Falu-Kuriren:. ' den. clan lärarkårerna skulle utsuddas. "Det" är så. självklart att det Det betyder: Också att: sam äl- vu" Korärier vi:.il stället "att: "ha Inte kan bestå a sägas och i et". gjort? ven produktions-; och -. va rä ät! orealist. skör Sverige" i klyftan, mellan. ””akade märkommu nn Vx at och ;pri- antalet. "nya. kroniketrfall : pe år) fri sjukvård men :tänkbar/i-USA. ch sem. Cnarieusbildade. H mär utsträckning. kalle for | & Sverige; till: 660. Året efter. ä Ingen "vet ' hur länge” en. Män" håller d id a ” DD fjärrstyrda - frän. huvudstaden | - rerad., (semipermeatiel). .dellofan-. Siffran; fördubblad genom. att' de. niska: kan'-leva”'utan ” eller; -med "iler "den modellen? även. om man gjorde dem, stör. slang omgiven" av: saltlösning.” överlevande: 660, MAste rod i dåligt. fungerande njurar och få otålsumman; vAntalét « kroniska ; > re Medborgarnas i : självbest N fall .av:n - : | : jurlidande ' fortsätter; att "Njurlidande"- kan": komma 7ä Kr skulle bl. urhölkat,, Berö- kumulera;år, för år, Vaftje .krorii-' grundsjukdo 1 ooch omvänt. : "behöva ha” me än: två. mn 4 "Alldeles frånsett detta une : -ning , under; ,dialysens - gång, cirkå' ker, behöv cirka: 100 ..dialyser/ inte .grundsjukdomen är. för svär ” T en. n a e |. 6. timmar. Varje dialys kräver om- år vilket: är" lika-med: 66 000: be-- eller : andra; sjukdomär:. ti , sin-examen "med :tré betyg i båda — ,'det vara befängt, för att inte "sä- och. efterarbete..Cel- : .handlingar; 1 år, +132 000 - nästa jär. inte, -dessa människor :;sämre eller: med. fyra I et ena där. två | 5 ga: omöjligt från praktisk, syn- lofarisldgen "nedsänkt. 1- 37-gradig : - "5 er Redan. behovet:.av en -li-jlottade. än:-andra.; t punkt. Det finns en rad Verksam. -saltlösning-.miåste pfyllas. .med 2. omg stieeö EAA i per dialys] . heter som måste. bedrivas i0- | flaskor, transfusionsblod för var omöj ggör , en” sådan ' utveckling regio: . slag ) kommer. att andling; Pump”vär mnödvänd med? en oe nig 4 v de - : 7 Auvarande :modellen.;:T.]1 Nämfö- | r personal en: Re och |- ätt: ar blodet I cfrkulatton: relse "kan" omtalas att år... 1965 och apparatkrävande " sjukvärd gjordes, cirka” 3000" di alyser iSver = sbör ha upptagningsområden som är. större än någon ' eller. någrä få kommuner men inte s igt å neri .och” missbruk; av. företags klaring > till... de För den. fysiska" samhälls laR emlighet samt bestickning in nl 16 sån industrin svarade "för. nära |nuari är "fealisationernåsr gyll - 'ringen'— av bebyggelseri:i stort, | » TI xinner. genom ”hattäs-.. Aa no ämmunlier 4 än/.75 :procent av denna. ökning.: Un: tid. Dei förklaringen :hoterif av konimunikationer, d "hushäll., | kent”; väver ok försvinner ut jeinska Son mingssädet! skrivit "ätt BBL.BYS ; tingen Ingnl "Tom av" fjörten "IA. - "ningen "med," vattentillgångarna - arje hattasknjure än: |den, första. dialysavdelningen för | mTem "av "tjorten a behövs'likaså enheter som jsom på & bendké Ud vit le ae gst. 2 .gånger- innan |”fabriksdr:ft. kommer ' att tas: i mare, 00 soc personer. Med jina dustribranscher." Minskningen Var aina lager. SR” v e& än. några: kommuner, | 7.starkare; ”bl.; a. inom: di & den .kastas., bruk + när, Lunds: nya ' lasaretts- sysselsatta vars verkstads- | störst” inom ' textilindustrin... Den Kan: "slumpa ';' bort. Y ; löniagarorganisationerna e;:stora | "Den. nya. ”nj >- I block blir färdigt. För att. tillgo- fridustfin, "den" dominerande. in- I sammanlagda" miriskningen inom i och bör inte skötas, av de' cen-| det:inte saknas: förutsättningar nisk styrenhet .som gör att. flera |dose dem ökade: läkarutbildningen öm jämte den Ka kota OS ARS a I V.Sr förtitr” « trala 'statliga myndigheterna, |. för" att: desså.- ytterligare. skärp. |öeta boom ska handlas samtidigt. blir. det. 1-januåri 1968, om ett!” ktökniska in Serie oh er on festi Induster. även. Bägverkk Mycket talar för att' den gymna |' :ningar. av; lagstiftnin k NN foch" övervakas. av en person, en jär.” Den dialysavdelningen har, 14: .misktekniska industrin har också 'och' hyvlerier, ”konfektlonsfabri- -slala ;utblldningen bör: planeras |” kunna: vinna gehö Sen skall | dialysassistent,'I.höst har de förs- |behandlingsplatser :. vilket är. :haft den + snabbaste - Sysselsätt.., ker, ”gruvindustri och -dryckesvä- och administreras på det-reglo | och "ävgörande omgång en gälsta tall. detta nya” yrke. genomgått | gånger: flera; än, som. hu” finns. ningsökningen, framgår ," det : av. ru. och tobaksindustri uppgick |a .'nala planet, som är, lämplig ni-|. geringsi och" vikedagss a P terminsläng "utbildning.'vid Lunds |Professorn berättar vidare att det CM artikel i arbetsmarkniadsstyrel- till 22000 per er.” La nA vå för den samord nång och det Inte' minst: anhän gärna Vv. yrkessköla. . Professor: Alwall: trör föresvävat ” (amerikanska. förskare FN organ ;Platsjournalen.« =: ne ; . samarbete som krävs. ; sund "reklam och: de som anser Ar Sriftskostnaderna kommer att latt "man :skulle' utarbeta en me;| Mellan '1955 och: 1964 ökade an- MEST MASSA OCH! "GRUV: Länsstyrelserna kan vi möj-| att en sådan "reklam är en nöd. 2v avarändd 025 kronor Bi na använda: intas Jurem att tare tar TSE bene NE S SG | : : r pr 'pa- lanvända' ”hattasknjuren” i. hem- .manlagt. 135500 personer. Verk-!; över. 50 - rucka å världs d ” Istvis undvara men. inte lands-]- "faktor non Utvecklingsfrämjande tient vårddag, > Detta "beror 1] : N : re ork Salta inom: procent av” de. ysset en ikon ing. oe att. Fö "tingen, De behövs för samord- om näringslivet. mäste | första. "hand" på” 'att kvalificerad rr st Nn NTA Yr gruppering," som : bättre. ning och samarbete på fler om-Å finiiä "det: angeläget: att avarter arbetskraft + sjuksköterskö AA an Var femte Industrisysselsatt ”Konstimenternas I M i . som" Ög grad ä oa a. att var femte industrisysselsatt så I råden än de för närvarande, är misskreditera - teklämen ade att . PAPPERSHISTORIA - CI) åtrin. Massa och bapt STUvIndur | — verksamma på, och de behövs l- utmönstras, -Erfarenheten : visar |- strin. Massa-..ocK . pappersindust- ” som motvikt. mot den centrala |: Re Oc Inte. kan ske. utan, en | gande”. antal t. behandla] Pap; : [industri sla ttnis ton I skog sär . | oa : skärpt lagstiftning. Det är en så- alet ;, behandla- Pappersbristen är. sed il - a risysselsättningen. i, skogslä- statliga, makten... H ,dan. lagstiftning so i patienter. bär” s, k..shunt, två lär en i:åt: län an [Ne peret togs vissörligen först i bruk” nen,. d.v.s; .de sju. nordligaste ;lä- g g som utredning. ]- orm 'i åtskilliga länder. Sam-|i Kina men som det senare frani- ' j e . AN - eccd en. om illojal Konkurrens före- inopererade plastslangar . förbund- |la. papper, spar på papper är 'da- | kommit” helt ' oberoende - härav, Neru spelar: störst roll i Mellersta >» MANÖVER MED BILSKATTEN | slår. a. 4 a med ett.U-rör av. samma” ma- igens. lösen! Pappersinsamling här |sägs' det -ha uppfunnit: Arav,. Norrland, där var tredje indästri- Mar : Mer a . Det: bör tilläggas” att "beslu . trial. -Denna .metod utarbetades li: landet har också pågått sedan | mayafolken Nn bj etik AG sysselsatt. är verksam inom -bran- i L aA baäao SE föreslår | gen . riktningen ingalunda ibety. de dr Belang” H.. Serner, Seatt-llång tid.” Erkännas bör nog, ock- nast" under ' obe må gån Shen; Sågverk och hyvlerier spe- yttra. 5g samtidigt: Gör: ett -för- sin budget att bilskatten höjs d He, en . amerikanske läka-|så att här slösas en hel d 4 » lar. "störst roll i 'Övre Norrland, er att man kan. förtröttas när | rens nya : problemlö: el del. med |här tilläggas att de'äldsta. med sök med äen stora” soclaldemokra- med 50 prdcent, vilket beräktias problemlösning ; har lpapper. Häromdagen. cirkulerade [någon säkerhet rn där: branschen :1964” svarade :för ; ge en inkomstförstärkning "på det gäller de frivilliga sanerings- Habbt anammats' ' världen runt. ett meddelande i pressen att man fynden, gjordes rare FAppers: över :10 procent av:industrisyssel- tiska vandrakammargruppent' Ne, ov 300 miljoner kr., skriver TCO åtgärderna : ' inom näringslivet. -— stöts, plastmatertalet. — teflon [uppfunnit ett' nytt prisbilligt' sätt | täcktsresande ' Sven Hedin! "Ta sättningen. Järn- -och andra me- | Pål 1 kö tidni : vä "| Tvärtom "kan "man ' räkna med immunförsvar. - lan av, "kroppens jatt tillverka papper utan att här-|denres ' utgrävningar: i Loulan.'follverk svarar för 23 procent av, ningen: . att déssa atgärder, främst i' verk fast” och . förenklar "behandlingen vid bruka. något vatten. Pappers-|1901 och härstammar från :gm- industrisysselsättningen . i ' Nedre > Tanken. bakom denna höjning I: "sarah? » TFA Väsentligt, sydtklar, behandlingen tillverkningen skedde ' också. här ring 200-300 efter Kristus.” Norrland "med" Nordvästra Svea | är.att dra fördel av der situation I: eten, Inom, ringslivets na: 2 gare > måste .läkar- | mest ” efter urgamla, metoder sår land. som uppkommit I och med|att opinionsnämnd, får ökad betydel: varje aldlya Nu rå grepp; före |des det vidare.” Det: deta” kinesiska påpperet Jet industri och konfekttoris- den tillfälliga bilbeskattningen | Se och” ökad effekt när det bak. latt. blocka” bort User, det med Papperet . -— : namnet papper a ha framställts genom sön- | fabriker: är framförallt" lokalise- inför högertrafikreformen av-| om". det k Bilsten -röret. , >, härleder sig" från papyrus — som erstampning av vissa slags'växt-|rade till'Södra och Västra; Göta- vecklas, Hr Sträng vill alltså nå verksamhet fär. ei är stor. a konstgjorda njurar i det moderna samhället fått en iiPrer såsom nässlor eller av pap- |land "och övrig träindustri.fram- M permanenta - denna. tillfälliga | - effektivare lagstiftning än' den ['pelvis: Sverige. måd 7. I..exem-|så . vidsträckt användning, är i persmullbärsträdets " "bast. På pap-|förallt till Östra 'Götaland. Den 3 | ob5 och | skatt 'och det reagérar vi emot. : : invånare "finns . fem ' al quiljoner verkligheten mer än 1.800 är gam- lortid” kisse område : har emel-| grafiska industrin, ' dryckesvaru- |, en nå ären T Kristi xropö och VI har: därmed inte sagt att bi nin jalysavdel- | malt. ineserna senare. överträf-loch tobaksindustrin, - livsmedel ans lemmar, ' var och en i sin — lsmen skulle vara ett olämpligt te a akrsom patienterna mås- övergången från ått skriva: på fats av japanerna vilka "alltjämt | industrin och den "kemiska och män. (1' Kor. 12:27.) i : skatteobjekt, : speciellt som :bil- mar: e har, högst 2 tim-|sten och trätavlor till pergsament | HiLVerkar papper. av oöverträffad | kemisk-tekniska industri Efter en allvarlig sjukdom” svår skatten legat still flera å s restid till: den konstgjorda |(av, skinn, get eller kalv. vilket |XVallté& - stor del lokaliserade till st är. till |prövning. eller tragedi KR itt iv ! vi tycker att hr Strängs metod för de ma upptagningsomrädet jitorkades på en .ram,: skrapades | . Papperets vandring: från forn- länen. po ookalberaee mn storstads- har en. del människöp” sägt "til är otrevlig. éalkliniker ytterst. begräna. - spe- am £lättader) edde redan un- Häens fina till Europa tog hund-| : Utvecklingen inom" de enskilda ha tägte ml vet inte" vad. jag skulle - Hur . skall skattebetalarna 4 - er forntiden. Man använde till|ra år. Under 6:e ärhundradet. nåd- industribransehe ” mig till, som Ja; inte har framtide kunna oa | fö ena = TT att börja med palmblad på vilka |de det Kasmir i Indien, år 793 och 1964 har inneburit age SN de. haft kyrkan” & n a Vara säkra p > vill gga' större- vikt vid "an. [MAR präntade bokstäverna med |Bagdad och år 899 Egypten. Den |seringen. av. industrisysselsätt in. > De talade naturligtvis inte bara att tillfälliga skatter inte plöts- et | Stältsbehandlingens. möjligh en stengriffel, varpå 'man gjorde direkta anledningen till att pap-| gen förän drats. I, stort. tt nin- lom byggnaden" utan om folket — ligt omvandlas till permanenta "att förbereda de inta öj - äm Sriftenr Jäslig genom att ingnida |Peret kom till, Europa var araber- | det varit fråga om en trendmäs. Kristi PP. Försaralingen "hade = + gna för, ett |den -med olja eller också skrev|Nas erövring av det senare ryska ”)varit en: kropp, och dessa n- KVINNOR EFTER OMSKOJL I - + liv 1.frihet..1 motsats till det in- [man med glödande nålar på bam |Turkestan, varvid en del kinesis- sclsättningen art lokaliserad vå Mealaykade behov-av.dess styrka NING > Re / > + terneringstänkande, 80 ”Jbublad, I indien användes bambu | ka pappersarbetaré togs till fånga. allsernd på |Medlemmiarna i kyrkatt hade för /NI NG . kenli Im ' Ögon- latt : skriva på, För ett fåtal år| 'Arabern samma" sätt som 1955 skulle an-.|enats i bön, de had oo SÖT En överraskande hög procent | . Fängvården har varit” utsatt dk hn bild I fått "en. framstående |sedan hittade man nägra mycket tan av papperet Som ett medel ji varit 10500 fler I sselsatta 1964. ha brev och "gjort besök! FR 2 - satt i sinhebild i det strängt. avskär- |gamla,' väl bevarad Imbl. ilvari 00 fler i skogslänen och'|kunde "int ristus | av kvinnor som deltagit 1-öm- "för växande Kritik på sechare år. "made. jä äre e palmblads-| kampen att erövra världen åt is-|8400 fler e' ha "verkat allt detta , . ttefä i manuskript, de äldst neci i :storstadslänen men jgenoi skolningskurser förvärvsarbetar "Justitteministern anser tydligen . måste denna. penn 2 Kumla århundradet 2v "vär tideräkning. na att lära ut Konsten. Vad detta]. 15900 förre : övriga Jämn ne Rom "de mänga Pom kont. senare, noterar Arbetet omen | att det finns visst fog/fö na. princip [Det yngsta från år 1815. - iskt ' c örstär hjäl - om, Hi ee) Å gör klago-| syfta till r Märk-| rent . praktiskt ' betydde först Jälp i nöden, undersökning: i Stockholm: +. målen. Han” har'i hu "tillsatt en; dt ma Servant her mrårna sön "Son MT Dörjan, sv len et lav Kairo I set att härskaren I al KE TIL, jön nänniskA 4 ner armar, SO Sen sa . and alla de |sent som rjanj av 1800-taletlav Kairo i sitt bibli : oner ökade an- | människa i | kvinnor. har förväg nVÄAN tre redning som skall granska fång-[ intrikata problem som 'skall tas |På ett postkontor Då Ceylon ettlelfte århundradet ådde över cin talet industrisysselsatta” : mellan |De var Kristi görunde "bäras”av: la tiden från det de slutat kur. |- ; värdslagen och andra bestämmel: |." upp ' märks brevcensuren. Hur |Lö brev -som var skrivna 'pålka 150.000 böcker. Ar 1150 kom np 1964. , Ökningen .'var | rade för att "förmedla: tröst och sen till dess undersökningen ge- ser av intresse, i sammanhanget. ”Kan man mildra - palmblad. om papperet till Spanien och är 1390 snabbast | i ” Södra Götaland -' och | hugsvalelse : till -dem ' som: b ör ra nomfördes. Den gjordes somma. | Utredningens arbete kommer il för stor ken Då utan att ta Daperet jo är, en kemisk |till Tyskland,' där Gutenbergs Voss ne i Mellersta Norrlana, | de detta! De 'var "Kristi röst, som vå då nn - | a-risker? Då bör det va-|uPppfinning, dateras från omkring uppfinning av bok erkstadsindustrin bidrog . mest |tröstade m a ren 1966. för deltagare i omskol- hög grad att gå, ut på en förse- |." ra betydligt enklare att ta stäl. |107 efter Kristus. Delade mening- skapade Förutsättningar age till sysselsättningsökningen 1 alla | De var, Kristi ha, ja med Ordet. , » De som in- | nad anpassning till den ar :har dock rått om denna tid-|[enori de sju regionerna. Det tes ut nder, som .räck-, te haft arbete, eller endast del- brottsbalk ; Nya | - ning till en så högst tvivelaktig punkt: och "dessutom -anses det - "Sv ökad användning av pap- ta bidraget till ök häst störs. stund... fill Någon annan i nödens - vis haft arbete, uppgav som skäl alken som trädde i kraft . företeelse '. som isolerin; i nd få per. Sveriges' äldsta pappersbruk, ökningen 'lämna- | Stu "Även om-å +» UPpgav gscellen |troligt ; att uppfinningen + inteldet i Kii des 'i Mellersta Sveal var d e var många, att det inte varit möjligt a .| för två år sedan. Ändringar är"; jorte ippan i Skåne, daterar and och 4 e ett.— ..de = , na barntillsyn, att de berott på "utan tvivel påkallad gar är is som bestiatfningsmedel. ooo |äct skett under rätt läng tid ock |"E 3 antagligen från är, 1573, Nedre Norrland med Nordvästra | de, Kyrkan, «5.5. an sen fjändr , hö satt de I ! påkallade om man: :(Handelstidningen) efter öcnatder rätt lång tid och es : fövealand av järn. och andra me |, Eristus kan verka & genom många : tr : j oc eg successivt, Pap- - Tore” Toth; (Forts, & std, my: lemmar. till tjäns g na I deras nöd, ( a , é + i be . ev Tea AA i i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.