LAHOLMS TIDNING ve a =L T "Måndagen den ”80- jännart > 1907 LT = en - Fällor i i d mt antal svåra sk ”balkolycis. kor”. har inträffat på våra sven=> ska vägar urder de senaste vec- korna. I 'Kidningsreferaten från dessa heter det ofta, ätt plyckan SN ”får helt tillskrivas det mycket "haa väglag "som" var ' rådande”; ”eller någon liknande förklaring, ” som i regel bygger på skriben< tens eller rapportörens subjekti- va bedömning. Läser man "vidare i referaten får man' kanske även upplysningar om att förspelet till ”halkolyckan” var, att en” bilist skulle passera ett framförvarande fordon men upptäckte en mötan- de bil: just när omkörningen ekul- ” le börja, varvid han bromsade in häftigt och fick sladd på vagnen. , . ”Halkolyckan" är ett föktum. och. i: värsta, fall” blir alla tre' fordo- nen inblandade i krocken. |» : En sådan, eller liknande olycka, bör åtminstorie 'inte ”helt” till- ..inte då' detta” framföres- i” trafi-; trafiken inte heller om eventuellt uppdy: kande mötande fordon har: precis, samma resurser som han själv,. eller kanske ännu större; Denna ovisshet måste även begränsa” " möjligheterna att använda resur- . serna, Ett faktum är att omkör-: ningsolyckorna sjunkit med Men. fjärdedel under fartbegränsnings- perioderna, För några år, sedan använde motståndarna till perio+ diska hastighetsbegränsningar ris- ken: för. ökat antal omkörnings- » olyckor som argument för den- fria fartens företräden, Statisti- "ken vederlägger detta. : nte Låt oss äver" peka på ett ty- värr allmänt: förekommande : ofog. i trafiken; parkeringsljus skall an- . vändas. då fordon' står stilla och ” ken; Då skall man köra.med hel eller: halvljus, Parkeringsljuset är "alldeles. för otillräckligt” för "att, och ” ekrivas,det hala vägl Föraren ' . på det omkörande fordonet skul- le, ovillkorligen ha övertygat sig öm att det inte kom något mö- "lande fordon samtidigt. Hade han + eller'-hon gjort det — vilket är en absolut plikt '— så hade, si- aldrig 1 licerats” så. 7 art häftig inbromsning krävts, Att sedan dét hala väglaget var 'or-' ; saken till att inbromsningen brag-. "te fordonet sladdning, är en annan sak. Met. föraren visste att ” « det var halt och: borde: därför - ha iakttagit utomordentligt stor "försiktighet innan han. företog " omkörningen: Det är en dålig ur- säkt att hävdå, att om vägbanan inte" varit "hal, så hade inbroms-' ”ningen' inte utlöst - sladd på bilen; | » och följaktligen inte helter någon : olycka skett, Halkan var ett fak- > tum, Trafikanterna måste ovill- kö där efter, ' ” 1 detta. sammanhang" kn det även vara av intresse att' ta upp I resonemanget om att ett:snabbt accelererande ;. - fordon '., olycksriskerna vidd i gynnsamma "varande. fordonet, kör med: exep-. a tionellt låg fart, Däremot" inte vid: normal] trafikrytm. Men bilar. med normal mötörstyrka "ock ”acoeleraz tior samt måttlig : hastighet: bel 3 ver, inte” använda. så, lång vå . sträcka, för. att komma, öh banan "bakom ”' "det for ” . skall passeras, och in heller för > att åter. -kömma än framför dettå t som"'' en | bil rnåstbe 'ha :vid "mycket hög, fart, Föraren i den. snabba: vagnen” vét i N VÄRRE ÄN WÄN . Delvis” får man ! . i 'ringsförslaget om ex "stödfobd: till Industrin mot bakgit ide ” 'sysselsättningen sed u ut..at , sämre. än mani allmänhet fi Jordbrukarnas Före ningsbliad: " Högt kostnadsläge,' dumpingbe- | - tonad import och svär, kapital- brist gör läget besvärligt: för. in- dustrin, det framhöll I remissde- bälten bl. a. folkpartiledaren hr .. Ohlin, Inte dess mindre yppades ” starka -betänkligheter - mot : fon- vt . den, med. hänsyn till att den kan "skapa Hya "möjligheter till'cen- «traldivigering av näringslivet, Att . åtgärder behövs för att tillgödo- se Industrins kapitalbehov är man diremot ense om, "Ör on inetan pengar '— ut trycket är hr Hedlunds — är ha- turligtvis. inte'rollga, "men" ännu vet man ju inte vilka villkor-hr Sträng, hav för avsikt att-för- "knippa" med Pengarna, Blir det "ungefär samma villkor som för Iokaliseringslänen, : och "det "rör sig ju även här om ett slags 1lo- kallseringsstöd, lär det väl fin- has industrier som är villiga att "ta emot stödet, - > Fråga är 1 vad mån man inom "Tegeringens "ekonomiska plane ringsräd, där också näringslivet har representanter, förmått att ömsesidigt lugna och övertyga varandra, Riksdagens bifall. är tämligen säkert, men Ppikantare ser det vt ifråga om Investe- ringsavgiften på oprioriterade kommunala byggen, där en bety- dande grupp socialdemokrater re. volterar.: Ett kommunalt sam. band finns det över partigränser- ms. i rett? JORDBRUKE ETS F RAMTID har genom senaste halvårvets debatt kommit i ny . belysning. De mest kategoriska teorierna om såväl jordbrukets rationalise- ring som livsmedelsimporten har avförts ur en realistisk debatt. ' Förändringarna på världsmark- naden har varit stora och kull kastar teorierna om de väldiga livsmedelslager .som bara ligger och väntar på dumpingbud från Sverlge,: skriver N or:r kjö pirgs Tidningar: Till detta kommer — som vi kunnat läsa på många ställen i finansministerns budgetresone- mang — ätt vår handelsbalans inte är sådan att den skulle tåla A é plats. i' trafiken "antingen -det, är . dimmigt eller disigt. väder, starkt. snöfall eller ' begyrnande skym; ligt: ljus . Trafiksäkerheten :. ökar betydligt om halvljus användes. "en .importbelastning: av den om: är: än: väntat, förmödar AS fär fattning det måste bli fråga om, sävlida, det verkligen skall bli tal om: att" avlyfta" någon väsentlig del av: värt konsumtionsbehov:. Vi "har uppenbarligen ingen” chans, ått väga.en, sådan kraftig ökning |: av importen: mot en. exportök- ning. Vi Klarar som bekant: inte. en& den nuvarande, balahsen 'siffrorna' framåt ser'ut att. ytter- ligare försämtas:' Den situationen måste .uppenbaligen med: i :ett slutgiltigt resonemang .om ,den framtida jardbrukspolitiken.:” illkommer," menar . ND be re 106: Fsöm lanserats; 'riksdagsmä : utskotten.:'här give "pertföredragningar — mén i.slut-/ na rum "Motionärerna. anser inte - att dörrarna skall lyftas av gång. -Järnen i”och. för: ständig. offe; lighet över" utskottens. överlägg- ningar.: Men :de menar, att. chan« sen til Öppna”. sessioner bör fin- Nas och utnyttjas. Uppslaget ott och grundlagsberedning- en fär väl begrunda de kompli- kationer som sannolikt” anmäler sig. - . . Kan” man: t. ex. "tänka sig att statsråd inbjuds. r att sättas' på understol inför 'pr essmännen och TV-kamerorna? Dire ALLMXNHETENS INSTÄLL: '. NING TILL POLISEN 60000 skall undersökas. Vestman lands'Läns: Tidning me- Gå nar att det: vore" en alltför lätt] vindig slutledning att sätta lik- hetstecken mellan v passivitet och . polishat: a a "Medborgaren' ' har : knappast klart för sig, på vad sätt han är skyddad, om håns roll' som hjälp- polis skulle leda till skador "av något slag, äntingen' på honom själv: eller på den person,. som det" gällér att hjälpa polisen e- mot, I värsta fall kan det röra sig om. fysiska" skador,' i andra "fall om "ersättning för förstörda kläder. Ett annat-känsligt. kapi- I tel -är att - avgöra - hur pass kraftfullt” ett. ingripande får. var ra, ”Mera våld än nöden. kräver”, kan det komma att heta efteråt med åtföljande straffrisk för den som uppträtt som biträde åt. po- lisen och därvid använt sig av " hårdhänta och primitiva 'meto- der. - . Det finns ett annat mycket en- kelt skäl till att polisen står utan | hjälp när hjälp behövs: ” : För folk i allmänhet är ett slagsmål” ingen ' normal företeel- - Se, ingenting som man rutinmäs- .Sigt sysslar med, — och gudske- "lov för det. Den som slumpartat blir .åsyna . vittne till en. batalj mellan vuxna blir konsternerad; "vet inte hur han skall bete sig. Nyfikerheten kän hålla honom kvar. på platsen, men han 'kan också snabbt av olust avlägsna sig därifrån. Tanken på att själv ingripa i' slagsmålet växer ald- rig till handling, därför att han - Te g q flexibel" "organisation ;satio ochk.en sflerärsplän: för upp ä i Jatidar irunidradion” och "dé "latt; professurer "Inrättas.i -]gogik,. "Ti det yitre är .Metta,' Eiru och Aina. tre helt vanliga fin- ländska kor. De äter, idisslar och mjölkar 'är ut och år in i sina bäs på den ganska oansenliga går- den” Joensuu, utanför . Helsingfors — utan latt bry sig om att de är försöksdjur 1 ett experiment som i framtiden kan ge oss äkta, väl- smakande, :- näringsrik .+ komjölk från skogarnas granar och tallar! :>Korna är professor Artturi Vi tagaren "började för ätta år: se- dan att undersöka varifrån smak- ämnena. i mjölken . kommer. från kons. egen: kemiska fabrik eller från födan —: "och hans ex- periment 7 ser nu ut att kun- nås revolutionera : utfodringen av korna i de skögrika” delarna av er den "smakiiga” "mat ; ör de: sammanlagt sex experimentkorna- på. Joensuu ;Briketter'.— av. cellulosa, stär- kélse, salt, urinämne, ammohium- salter, sv Våt. ce ulosap: — med "står. kelse och socker. Cellulosastänger utan. . kiselsyra. " Vegetabilisk" olja i.Salt,+ 3 2 > "Polyetylenpill idisslingen.. : " Gummislang :-— att tugga på, ökar” salivavsöndringen. "==: " med. eller stim iterar tanen8.: Deri nu 72-årige nobelpris. : Trätuggande finländska kor: i "gör stillsam: mjölkrevolution| Av detta blir korna muntra och välanpassade, . mjölkar ' lika bra som, ”vanliga” kor -— "och, det bästa . av 7” allt: ' mjölken, smakar precis som vanligt, den innehål ler lika mycket, värdefull äggvita, vitaminer och ” fett som annan mjö lk. : "Sstadsborna' 'som kommér till landet 'på- sommaren och får dric- ka' mjölk ' direkt från kon tycker ofta att ”den smakar gräs”, Att den kan smaka lök om kon varit i trädgårdslandet. och Ätit gräs- lök är.ett faktum ”Men den mjölk som har sitt ursprung i cellulosa och urinämnen med mera smakar bara” som vanlig Kyglentek för- packad. mjölk, " REVOLUTION: okt "Brotessor Virtanen tvekar inte om att de blygsamma: experimen- ten! med sex .kor, är början till en irevolution för, kreatursuppfö- dare. I framtiden skall de 'skog- rika ”ländernå på. norra ' halvklo- tet, med långa” vintrar. och korta somrar :. kunna hålla "mjölkkor långt ovanför: polcirkeln ' utan att Ivara. beroende", av, vad den korta växttiden' kan "ge av foder, På samma :sätt .skulle mjölk- och kött- ;produktionen . ökas . i tropikerna, där 'det inte är lämpligt att låta jnötkreaturen. beta fritt men : där det. finns Jämpliga växter ' som Eemensam: inotion ; begär. .cen- tern. och Ilkpartiet eri rad åt- gärder» för att effektivisera. vux- enutbildningen.: Samhällets 'insat- ser. har. hittills varit” otillräckliga, utbildningsmöjligheter: saknas: stor ”utsträckn. ng och studiefinan- ställande” ordnad; heter/detI mo: tiohen :an: "två: skäl till varför för. att "underlätta" .utbildning och / bildning; srättvisekravet? tep "preciseras" de 2 Skyndsam "utredning: oc) slag: ;om:" ett; radio TV- -korr&spon- densuniversitet" som. kt ani byggnader; sav: sådan: utbild in =3.x Förslag ; om ssk, om : införande” av skild, utbildningskanal i ÄV 3 m ningsnföjligheten - "bör försligga näer--mitten 'av "1970-talet: Utredning + och ;' förslak ped = särskilt : vixenpedagogik”, ! Ht. till dessa” knyts institutioner för '"vuxenpedagoögisk :' och "att. lärarutbildning för :vuxen- undervisning snaräst.. anordnas. 6. Förslag att vuxénutbildnings- bidrag utgår: äve densstuderande fi " bevistahde :av : visningen. vid ,körrespondensinsti tutens - preparandkurser' för re; eller "studentexamen ' "pr ncip” skäll vara” kostnädsfri; fo "deri ”näringspolitiska | Det. rapporteras därifrån satt: näringslivets - representanter Utiskt '.:fakturd.: Ja, självfallet måste näringslivet alltid accepte- - ra-att regering” och riksdag. har : högsta makten, "och eftersom re: ' geringen sagt att det blir Propo- sition . om” fonden begriper alla :” att saken är klar i princip. Huru- , vida ”konsultationerna ' I plane- "ringstådet får någon : betydelse för. der Praktiska utformningen är inte 'gott att Yyeta.. Förhand- "lingarna i rådet är inte offentli- : ga, och man bryr sig inte ens ' om att föra Protokoll, Vissa upp- . gifter från Sseanserna, läcker na- turligtvis ut, men offentligheten får, hålla till.godo med vad man ger, den." Dét hela är bl, - .zett sätt att kringgå remissförfaran: - det eller; om man så "vill, att sopa igen spåren efter det, - "(Handelstidningen). en sådan situation; Kkariské inte " heller fysiskt. : + Men visst finns det människor, :' medger tidningen, för vilka blot- psykiskt inte är rustad att möta ta ordet polis är njeot negativt. sieringsfrågan ” är Inte = tillfreds:| ; [kraftfulla åtgärdér Måste» vidtas] | ; Avan f rskning ill korrespon- ': preparandkurser” "och.-att. under- ; Planeringsrådot. ett utskott på 3, , Harpsunds-demokratin, har fått". -bättäthet", lyssna till” en statsrådsföredrag,, ; hu atcepterat fonden & som ett Po: I å Pr ivatistens €xamination skall vara kostnadsfri.” 4 juni: '1964"-ändras så 'att 'studie- medel --utgår . även: :till : personer ö 0 å . . Vav höjesbåtar i den "fria 7 |världen. överstiger; 10 "miljoner; säger.” ordföranden . i - bestyrelsen ör Sjön? 'och som ' dessutom E! president : I den” internationella organisationen, för båtutställning- Den :färska statistik, som eligger; ' visar, inte" överras- kande "att USA har; de, flesta” fri- |tidsbåtarna, ' cirka 7,7 ”miljoner. Sedan” följer Kanada” med"en' mil: jon: och. Australien med: 300.000, t Sverige. ; ; uppskattas amma: siffra, ' Stor. 150. 000, Västtysk- land .130,000;'- Holland - 80. 000 och Danmark, - Finland. och Norg var- ligger” Sverige på tredje le iKanada går det. en , båt på 20 in- vånare; i USA är siffran 24 mer "sdaän "motsvarande" "notering : per nöjesbåt. Danmark, "Norge öch Fin- land med: cirka” 50, :För "| är siffran" för -”bättätheten”' och i Storbr: irike" 400, :- Så Som, framgår "avi den: interna- "tiohella” statistiken" ligger ' Sverige ' "smycket. väl framme och : kan De=.” traktas .som'en av de stora båt- nationerna, ”. kommenterar. dispo- hent Smith. Att döma av det sto- : ställningen: ”Allt för Sjön” i mit- ten av mars kommer 1967 att bli ett gott bätår. Både inom bran- schen och i bätkretsar tycks' man vara övertygad om att 1967 . blir ett betydligt bättre sådant år än ”mellanåret” 1966, Håller intres- set i sig och är vädergudarna väl- villiga är det inte helt omöjligt att Sverige skulle kunna gå upp i jämnhöjd med USA ifråga om anser Smith. ”Allt för . Sjön” innebär en kraftig stimulans "för båtin- tresset varje år och brukar inné- bära att många slumrande båt- tankar väcks till nytt liv. [ '1140.000 invånare skall försörjas vare'sig det ena eller andra utan |. "läggvita. +. "-| På ett annat 'sätt än andra dägg- : Båtutställning |. 1de ju redan på vår egen hemm kan leverera cellulosa, och också i torra områden utan någon skog alls, för de nya näringsmedlen är kompakta och erbjuder inte nägra större transportsvårigheter, "Virtanen föreställer sig i fram-' tiden att' en stad på till exempel av en stor central.ladugård med 4.000 kor från vilka mjölken leds direkt över till ett mejeri, och det hela kan anknytas till en cel- lulosaindustri som 'bonde vara mer än glad över att bli av med sina produkter av sämre kvalitet — för det är det som professor Virtanens experimentkor ; älskar. KONS NYCKELROLL” vo Kon "har en nyckelroll i värl dens: försörjning och kommer att förbli lika viktig om professor Virtanens spådomar: slår in. Kon producerar. kött och mjölken ger nödvändig äggvita. och vitaminer. Om ' världens hungriga människor kunde få en, halv. liter mjölk om växtdiet så skulle: en stor del:av undernäringsproblemen vara lösta, "Men hittills, hars kon: i drift krävt dubbelt så mycket växtägg- vita som hon lämnar ifrån sig av djuräggvita, Nu har mjölkens väg kortats ett steg. Virtanens försik- tiga experiment har visat att mik- roberna i komagen. själv fram- ställer" alla de-' viktiga aminosy- rorna som sedan Blir. till: mjö ölk- Idisslarna: ånvänder födoämnena djur. Ganska" länge. har forskar- na försökt att ersätta en. del av kväve:-—:' men valltför ' ofta” blev resultatet matförgiftning, : :. Det dagen som "komplement , till "sin, växtäggvitan i' kornas föda: med” , ire nära > Det "enorma, extraanslaget I på 12,3 miljarder dollar till kriget :i Vietnam som president Johnson begärde i sitt budgetförslag har inte mött något. motstånd . bland kongressledamöterna. Däremot är det föga sannolikt att de'är be- redda-.att: godta de av presiden- ten” begärda ökade anslagen. till det inhemska välfärdsprogrammet, främst en folkpensionsökning, och den föreslagna sexprocentiga skat: teökningen, : Reaktionen vår väntad och. 'stic: ker nål På presidentens luftiga försäkringar ” om” att : USA både har. råd att föra ett, "omfåttande krig och - fortsätta att utveckla välfärden. "de amerikanska medborgarn Det. heta? kriget d Vietnam ' går . före "det. nödvändi- ga inhemska” ”kriget "mot fattig- domen”, 'som” presidenten kallar sitt "stora välfärdsprojekt. Det är en avi de. tragiska” konsekvenser- na. av US$ Is missriktade” , sydöst: me p litik,..: Nägon anlödning - att” tala. mera djupgående . kris finns inte. Men. att ' konjunkturen är' försvar gad : är ett faktum, och" Lka' sä- kert. är 'att själva situationen; för såväl företag som” anställda kan tycks 'vara' så att den' totala” sam- mansättningen ”v'av-: fodret: avgör nen har i alla fall. kommit fram till att korna mår, bättre -ju' mer kväve de fått i- födan —- vissa bristsymptom -försvann när. kvänl Å elluldsautfodritigén” [uppmärksamhet men” hittills. utan : någon annan? mat: "hans idée om kon mår bra eller inte, Virta-! lika: framstående" förskare:: anam- | vara” svår och prövande, där- betslösteten” är' ett "faktum: Fram. för. allt för ” de äldre, : som ofta står "inför, extra. :stora' ',omställ- [ningssvårigheter v vid; övergång. till annan: ;verksamhet, är :problenién - -fullständ:g enighet”. bli intressanta på allvar på den tyska marknaden. Med. en' YOKEL snabbt växande köpkraft. det troligt att: även "svenska exportö- rer ska :'kunna 'ha "en: chans; på" denna marknad, i synnerhet : /som - olland : 150 :7 ) "köpkraft: har. mer" än: fördubblats” fa... förhandsintresset - för. båtut- SN inkomst att fritt förfoga över.” disponent marknad" hunnit Skaffa sig :erfa- renheter av vilka varor. som” ef- terfrågas ' i. dessa." konstaterar - bankdirektör - Rudolf ör iHäbner 1 Sver ges! arreditbank,, Sverige beräknats till 26 personor! ”Närrmast "kommer; Tyskland ' just hemkommen .; från: av” svenska" handelskammaren” LL Väst” årrangerad konferens”, i De: "västtyska : Konsumenternas? från 1953;',från: 423 till: 875 DM! "per invånare efter skatt, och fram: till” 1970 räknar "man . med en" ök: : ning till inte rnindre än 1100, DM. När bostad, föda. och andra fasta -utgifter är avklarade har: genom; .snittstysken haft. 25,7 pröcent”av: Av det väsentliga större; inkoms beloppet 1970 har han 27 ake tonsområden som först nu sm, sammanhang," nan - "Bilen och det 'égna "hemriet d minerar starkt: som sparmål. : te sä Bas. - Vara. «talfredsställande: = -— som ' Tegel; när löshetsslffrorna ” toppen 1 "januari —februarkr: Men”. man bör. inte: enbart lyssna ' till rapporterna. ; om ;permitteringar. Det, finns också fortfarande dynar miska inslag. i konjunkturbilden. ; Det är naturligt. att. löntagarna föl jer utvecklingen med; den största uppmärksamhet "men - det: finns ' ingen anledning till. panikartade reaktioner, : MH ndelstidningen. rä. Sverige. och. som ni. med 'all : sannolikhet får sin” motsvarighet. i Norrland kommer - att: stärka jordbruket” som”? förhandlare” och teringarna. till. längtldsvärderiyoch en ökad: aktivering äv/redan ut- bildade, sjuksköterskor ” kan" det : akuta. trycket "på kroppssjukvår- den, . lättas: : På : längre. »sikt blir personalrekryteringen «under: - lä- Karnivå' kanské: svårare när. ut: bildningsreformerna, och" elever; nas. statusstyrda ; 'val a yrken och - linjer slår: igenom. på: arbets. "marknaden. 2 Om. inte )huvudmän- nen ;i.-tid: söker. .ge. de traditio- nellt. -underbetalda” :och krävande vårdyrkena en. ekonomisk. attrak- tionskraft.; :som. står såg. i” 'Könk fråga tt komnmninikatioriémiis: er: fi Palme: frän: hr: Djeksöh, et svar” "hr, Pälmé' gav, mäst fjol. uppskattades” bilismens kost-|yanti v nader., till 21 miljarder DM, och 'egnahemssparandet: förslår till en: årlig "produktion >av..200 000 hus: Siffrorna leder förstås tankarna till. svensk. småhusproduktion — -hur lHigger våra exportchanser: tilll: på det. området ”Schwedenhäuser” grepp, men det "är jför, den. skull”, inte" säkert att det fär pr frare-typ:— av ;tyskarna''. mer ange gria än" År om individuellt. varierande. husty->y: . i CH detaljer” i lagstiftning: >" det" svårare ätt. finansiera pe vr: en. gö eckhingslån måste > man” kunna visa" att huset inte. kan” "flyttas. Slutligen” vill nog många tyskar ha stt hus nyckelfärdigt i stället ör " att" 'köpa en byggsats' 'och skaffa någon 'som” plockar-> iho den, slutar bankdfrektör Hibne ”Personal, som -handskas-”med- exempelvis livsmedel, skall vara iförda rena skyddskläder”: Så sä” ger livsmedelsstadgan. Men 'hur står det till' i verkligheten ute, i. butikerna? -Är ; skyddskläderna' verkl'gen' rena? .: Svaret är nej. ; sw Det är " märkvärdigt hur s man fortsätter att nöta . meningslösa vägar, då det är fråga om att låta höra svenska kulturröster i | världen, "Det gäller senast publi- kationen ”Sweden writes” ' (Pris- ma/Sv, Institutet, 12:50), en ny presentation: av svenska förfat- tare för utländsk konsumtion, En recensent, Ruth Halldén i DN, tycker att det bara är bra att främmande läsare förgäves får leta i' boken ”efter folklore och - natursvärmeri, + germansk bombasm. och strömkarlsmentali- tet. Ett nytt diktarsläkte med hemortsrätt inte i svenska björk- hagar utan i världens metropoler presenteras här”. Att det skulle vara så bra tror ” [jag nu inte alls. Man skriver bäst om vad man känner bäst. Utan att vilja kasta minsta skugga/på svenska författare, som skriver om Grönland och Kina och Ame- rika "och Sydafrika och Vietnam m.m, tror jag inte det är rätt adress, om de menar att. intres- sera främlingar: grönländare och kineser och amerikaner och syd- afrikaner och vietnameser kom. ) ma ändå alltid att skriva bättre om vad som angår dem än. de som ohjälpligt är ”made in Swe- den”. En annan sak är det om de exotiska, prestationerna är av- sedda" för hemmabruk. . Kan, det intressera en ameri- kan vad svenskar. skriver om amerikaner på deras eget .plan? Knappast, Att tro det är att inte förstå sig på kulturutbytets psy- kologi, som bygger på att det in- tressanta' är - olikheten, inte .Jik- heten, ett elementärt sinnesfysio- logiskt ''faktum. Presentationer som den nämnda blir bara för- vända och utsiktslösa,. Och det är bedrövligt att man bara klam- par på i samma spår. ”Sweden writes” —-om Amerika, 'Kina, Frankrike o. s, v.? Varför det i Herrans namn? Ge ut nästa gång ”Lapland writes”, om man nu skäms för strömkarlar och björk- hagar, eller annars ”Swedern wri- tes — on Sweden”, Varför inte det? "Det är tid att avskaffa vid- skepelsen att vad som är rätt i Stockholm också är rätt i ”metro- polerna”: . : "|nya” systemet... Två -stora . butiks- INGEN ANDES STÄMMA M Ky NN Tod procindgt rånar Med nu-- varande tvättmetoder är det" helt: enkelt en omöjlighet.: Men nu har - det, berättar Fri Köpenskap, dykt ; upp en -ny' tvättmetod på. mark- naden, som ' om. den håller- vad den, lovar,' gör skyddskläderna helt sterila. : Het-box-tvätt. kallas det = | kedjor — Tempo: och Metro — använder: sig : redan: av det. Het-boAsystemet kommer från USA, där det utvecklas av värl- dens "största branschorganisation för uthyrning av tvättgods. Det är en. kombination av tvätt och värmebehandling.' Som '. bekant fordras det en mycket hög tem- peratur för att ta död på bakte- rierna, I het-box' metoden. utsätts varje plagg fören värmepåver- kan av 160 grader, vilket är till- räckligt för att ta död ,på: alla bakterier, Det säger sig självt att t. ex, vanliga nylonrockar. inte tål en sådan hög temperatur, Het- box tvättning kräver därför spe- fd så hyrs ut av tvättföretaget, I USA, som vanligt ett före- gångsland," hyr, idag praktiskt ta- der) av särskilda uthyrnings- och tvättföretag, och ' där sker tvät- ten niumera' i - mycket hög wut- me' metoden, fordras det .dock -att flera tvät- terier. tar, upp metoden. Som det är nu, är det bara inom Stöck- holmsområdet, Malmö- och Väst. kusten som: kan :' hälla - sig "med Harlösa: hus — ” för att få ”in-. cialgjorda skyddskläder, som allt-|! get hela : näringslivet : skyddsklä- s sträckning med den nya högvär- a £ Ska den' slå igenom i Sverige : 1 bvertygas om att det att bita. i Ligelkötten och Det bö t att. veta? ätt, .Skandj aldrig: kommer: satt bt r får syssla med allt” Möjligt; En journalist blir." "verkligen "allmän get är bildbar., gen” till, att. ingen väl om Guds nad. (Hebr. hä re en mänskliga . personligh. kommer. att slitas ut, omi dn te ständigt förny te få sin Näring, själen måste få anden mäste få nk ' När. han, tala om sig Själv 'som ”det levande himmelen”. har konimit ned frän Salramenten och k; r rk = ka organ. har alltid varit 'k ko i E, RR Gommeras, . helt. bakteriefria skyddskläder, "Var. dettå. Jegas 'i I "Den > i ov bldäd — om han ' verhöuaer, 2 as. Kroppen mås-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.