I N DN X - "anledning av.den utredning som LAHOLMS TIDNING —— = LT. "Onsdagen den 1 februari” 1967.” LT= mi > Familjedaghefärner' = NY I gemensam motion återkom- mer centern och folkpartiet till kravet på statsbidrag till famil- jedaghem. I mdtionen pekar man också på olika åtgärder för - att > förbättra' hela ”familjedag- hemsverksamheten. Den av kommunerna bedrivna famlljedaghemsverksamheten har -. utgjort "ett nödvändigt komple- ment: till de vanliga daghem- mer, Situationen på hela dag- hemsfronten hade, sett ännu "dystrare ut om inte.tillgång till ' familjedaghem hade = funnits. Inom en .nära framtid kan man räkna med att behovet av famil- jedaghem kommer att öka av- sevärt, Antalet barn under, 7 &r med bäda föräldrarna 1, för- värvsarbete uppgår nu till när- mare «. 200 000, - är ' 1970 väntas siffran vara uppe 250 000, Idag -är tillgå på d S och, familjedaghemsplatser så begränsad att endast vart - tlon- de barn kan Placeras: . Aven om de ändrade stats- bidragsbestämmelserna för barn! stugéverksamheten kan leda tilll, LE DET BLI -YTTE tLI-. | FJARE DRÖJSMÅL | "med de länge väntade avgö- randena 1 en: för. skogsbruket mycket angelägen industriell -ut- veckling, frågar Jord br uk ar nas Föreningsblad ' med inrikesministern tillkallat röran- de den skogliga Andustrilokall- - geringen' 1 Västsverige: > Med hänsyn till den, sakkun- skap som är representerad i den nya utredningen torde' det ”fin- nas goda utsikter för ett tämli: gen snabbt resultat-utan att det behöver. dras Igång något 'nytt stort utredningsmaskineri,'" -Un- der alla förhållanden finns dock anledning. uttala den bestämda förhoppningen att utredningsar- betet inte kommer att' verka för- .dröjande på de långt avancerade projekt som förberetts Inom om- rådet, Med hänsyn till skogsbrukets . avsättningsförhållander. 4 denna ! ' landsända. skulle varje ytterliga- re” försening medföra allvarliga svärlgheter;; påpekar! tidningén. . DIEN Pav VTA KON SUMTIO. steg 1000" med bara 2, 3 pro cent, skriver M e cka n NS fföä- n > Det är den lägsta ökningen sen dan: 1960, då omsen infördes. Fi-17; nansministern räknar I är med att 'konsumenterna ökar sina: in-|" köp med' 3 procent. Om denna ! siffra. reallseras blir tväårsperfor | - den 1966—67 den svagaste sedan 1957—58. Det Innebär att den privata, konsumtionen ökar be- tydligt längsammare än lång- tidsutredningens ranson på 3,4 procent, Men det är mycket tvek- samt om konsumenterna sväljer en så besk medicin, Ett Ika trö- ligt alternativ är att man be- gränsar sparandet, Den. pivata konsumtlonens andel 'av BNP ligger redan nu på en Interna- tionellt låg nivå, knappt 60 pro: cent; Bland industriänderna är det endast ” Holland, Norge och Schwelz som ligger lika lågt me. dan konsumenterna I Ielglen, Frankrike och Danmark får he- Ja 70 procent av BNP. , DET FINNS STARKA SKL ” ATT ANTA att en räntesänkning är nära förestående, framhåller Ble kinge Läns Tidning. In. ternationellt finns I dag en strä- van I den riktningen eftersom man är rädd att penningpolitis- ka restriktioner skall dämpa "den ekonomiska ' framstegstak- ten, påpekar tidningen och er- Iinrar om att en rad västländer nyligen enats om att arbeta för lättnader 1 puörmingpolitiken: Man kan karaktärlisera finans- « ministerns budget som ett akt- ningsvärt försök att ästadkom- ma en flnanspolitisk ätstram- ning... Han har uppenbarligen gått så längt, som det för ho- nom är politiskt möjligt. Sedan är det en annan sak, att han kanske borde ha tagit ytterli- gare något kliv i den riktningen. Gäng på gång har också finans- ministern hävdat, att den kärva utvecklingen 'I Sverige följer ungefär samma mönster som ut- vecklingen 1 Europa, Om man nu där står I beredskap att in- föra lättnader i penningpoliti- ken — 1 Västtyskland har man redan gjort det -— vore det ju egendomligt om inte samma pro cess kommer att äga rum i Sve rige. En räntesänkning kan kom- ma som en blixt, men den köm- mer inte från någon klar him- mel, Den är tvärtom väntad och sger längd daglig tillsyn av "barnen är det. alldeles uppenbart : att en utbyggnad av 'familjedag- hemsverksamheten är: nödvän-' dig. Detta har också påpekats av soclalstyrelsen' som i avvak: -inom familjeberedningen,: som” "ännu inte är "färdig meå sitt arbete, för tillfället avstått från miljedaghemmen; et OA Det finns ingen anledning att -vänta på denna utrednings för- slag. Eftersläpningen är så'stor dagen gott" och väl. bör: kunna tillstyrka de sex miljoner som. mittenpartierna ' begärt för att få. till stånd 'en' väl organiserad och ' utbyggd: - så familjedaghems- verksamhet, "Det: stårkaste : möt- ståndet” mot "' familjedaghemmen har. rests från "vissa - socialde- mokratiska kvinnor,” som 'lov- ordar kollektivets: förträfflighet. Meningarna. på tiskt" häll : har: emellertid'”:varit tal: andra” frågor: så delade;'att " det' bör finnas gott -hopp” om att genom” " effektivare" -familjedag- hemsverksamhet enligt centerns och ', folkpartiets förslag få:'en bättre lösning av" "problemet med barntillsynen. X UN GDOMLIG ÖVERKLASS ” Enligt /Industria" ger: ”ärbetän: de ungdomar i genomsnitt: ut ca 500 kronor.” i månaden ' på rent personligt bruk, såsom bilar och kläder; Ett föräldrapar” med ty- ra bärn skulle" behöva ? tjäna 100.900—150. 000, Kronor för; satt kunna slösa så, kriver Skån: Ka Da gblade '- Orsaken kan 7 hög grad. sökas i Att: de-unga'-bor :hemma; och betalar alldeles för litet. Här. har ' vi'åter, ett "exempel på, nödvän- digheter av föräldraupplyshing. Det -är fullkomligt, felaktigt 'att ungdomar. skall . få: en. stor” del av :uppehället gratis, så att de "får "öriktiga' uppfattningar vad .det kostar: att levå.. Genom att. de, får -så "mycket ” "pengar : över, för eget bruk uppmanas de "inte blir så. lätt att'överge när .de bildar eget: hem och får, barn: De tvingas då i ett slag sänka sin standard, något.som är mycket . svårt. och "ger upphov ”flikter, 3 «t VI avvisar; ett förmyödarsam- "hälle, men frågan är om inte nä: gon form av tvångsspårande bor- de, tillgöipas för de unga, av vil. .ka, mänga tyvärr. aldrig fått nå: 'got> begrepp : om 'sparande och . pengars värde. Det är kanske ett "bryskt MW; ;tillvägagångssätt! .smen ungdomar t skulle själva ha nyt: ta av att försaka åtminstone. nå- gon hundralapp i månaden, För att. inte tala om att'vi behöver "ett högt sparande; Expressen tar fram, ett, exempel på en 17-årig flicka / som på kläder. och:skön- hetsmedet kastar ut A20”kronor. I månaden an . Man kar undra” hur. ungdomar skall kunna möta framtidens på- ”frestning; r met de vanor de ut: Sönderslagna fönsterrutor på ambassader,” intrång I beskick- ningsbyggnader och ' allvarlig skadcgörelse trodde man' var nå- got ”som icke kunde hända här”. - Att det — undantagsvis — före. kommer 1 en del nyare stater u- tan politiska” traditioner eller. -— uppenbarligen med medgivande ovanifrån —"i vissa: länder. för särsklida potikiska syften är be: kant, + ve. : Likväl Inträffade det i Stock- holm på lördagsmorgonen, då en yngling bröt sig in på amerikans- ka ambassaden på Gärdet + och vållade: betydande skador. Till följd "av den . hetspropaganda, som riktats mot USA från en del håll och som kanske ynglingen har blivit omtöcknad av, finns an- nars normalt = polisbevakning kring ambassaden, Av någon svår- förklarlig anledning är det emel- lertid tydligen ett uppehåll ibe vakningen under några morgon- timmar, och ynglingen begagnar de sig härav. På den punkten lär det väl nu bli ändring," Att från svenskt officiellt" håll omedelbart en ursäkt och ett > kraftigt beklagande framfördes efterlängtad. till USA:s amhassadör I Stock tan” på den enmansutredning”, doål I mal; då han 'den 3 januari likvi-: sitt krav. "på statsbidrag till. far att stiga in i sin bil. -Imördarna och allmänt omvittnad att rike” socialdemokra-. här liksom, på sistone 'l, ett fler” respektive "länder. nationell 'oav- indirekt till. ett slöseri, som det: sö ni + | rade” omräkningar . för att. "Iskall få fram kilopriserna. > Efter ”mordet”i i Madrid Förmodligen aldrig har: den spanska polisen genom-. fört en'så omfattande och grund- lig .spaningsaktion, som den som med . Khiders mördare, var , den -sista av de:ursprungl- gen "fedande figurerna I Algeriets natiohella. befrielsefront, Han var : fcké mer än 53 år gam- derades ' med 'en skur av pistol- skott utanför s'n bostad i Mad- rid,: just -som han stod i begrepp som enligt : vad ' vitt- nen: uppgivit, "var nordafrikaner,” lyckades undkomma, - ” Förbrytelsén” liksom polisens - energiska >» efterforskningar utlös-: met. den” algeriska, "har i världs- Pråsseri - beskyllts” för aktiv. del-' aktighet- i eller 'åtminstone : pas-; siv vetskap om" mordet, trots' att polisundérsökningarna icke givit! minsta ' belägg” för : dylika ankla- rare : synes: ha” framgått 'av den: spanska . polisens 'undersöknings- resultat 'är det faktum, att. det råder : en total splittring och! för- virring. inom- de - nordafrikanska f.d. befrielserörelserna, : vilka vis-i serligen . lyckades tillkämpa”.sina hängighet ”: men . :gick' "totalt '- bet på uppgiften att lösa de inrikes- politiska "problemen. '"= «rt I - Enligt: Madridpolisens "material synes »allt. tyda. på : att . Khiders mördare: måste sökas + kretsen av hans egna f.d, anhängare. och medkärnpar; Khider, son till -bör- den . är - av. "algerisk | Kabylstam, var en. gång. en av.de, mest: be- tydande', ledarna : i den , älgeriska uppgörelsen, . Men” knappt : hade Algeriet” fått " sin självständighet | | så - skilde. sig .Khider" från. sin gamla .: vapenbroder ,; Ben . Bella, som" hade? blivit ” president. . Det ledde till att han blev. dömd :till döden. Sedan ROR avsatt Ben " Bella: och :i - sin” tur: tagit makten, undgick? ” Khider att.-bli avrättad; men. hans , hållning: mot den. Nya algeriska. . regimen. .för- .som ade Ben I och: lämnade Algeriet," var "han ännir:: "5 generalsekreterare i + den algeriska" befrielsefronten'; (ELN) och förvaltare "av; dess medel, Vid flykten från Alger iet tog han. med | Om Tdoalmjöl ] N ER komplettering 1 "konsu mMmentupplysningsprogrammet ; i TV, där. det nya :Idealmjölet. presente- fades,. vill Pris- och kartellnämn.: den och: Konsumentinstitutet läm- na: ' följande kompletterande upp- Iysningar: i T;Idealmjöl i. burkförpackning av den typ, som visades i: TV- och som :dagen efter blev föremål: för ahnonsreklam 1. dagspressen ; kos- tar mer, än'tre gånger så. myc- ket 'som . det.. vanliga vetemjölet iden . mest -sålda förpackningen, näml'gen' 2,5-kilospåsen. "Om: man; utgår: från "den enskilda handems? — för. övrigt desamma som 'Konz. sums är kilopriset för Ideal: mjöl. i: burk 4,29 per kg, medan; motsvarande kilopris. för vetemjöl i 2,5-kilospåsen är 1,26 och' i 1,23- |kilospåsen 1,54 kr: SPoe "Idealrijöl. säljs -också i enkilos- påsår, ' Kilopriset "i" Stockholm är då” 2,90, alltså betydl'; gt lägre -än hurkförpackningens pris men än- då dubbelt så dyrt som vanligt vetemjäl .i den mest sålda för- packningen, Mr Prisjämförelser. är för den en skilde konsumenten mycket :svåra att göra vid:-köptillfället ute i bu- ”-jtiken;: eftersom. de. olika förpack- ningsstorlekarna ' I ,0,350,- 1, 1,25 eller" -2,5 kg — kräver komplice- an «Vid Konsumentinstitutets: prov- ning av Idealmjölet fann man att det "dammar . mindre än vanligt mjöl och att det går lättare att röra ' ut i redningar och :pann- kakssmet. (Lika lite som vanligt ' vetemjöl kan Idealmjölet hällas i het vätska). Personer med vana. och erfarenhet av matlagning an- såg det emellertid i det närmas- vanligt mjöl 'som "av" Idealmjöl. De inte matlagningskunniga tyck: - tes däremot i vissa fall klara sig lättare med Idealmjöl. - Idealmjöl kan användas till? ;ve- tedegan oth sockerkakor, men fördelarna är inte större, än nack- delarna, Det går således något lättare att göra en vetedeg av ” I Idealmjöl än av vanligt mjöl, Där- emot är det svårare att baka ut den deg som gjorts på Idealmjöl. Sockerkakssmeten går lättare att få klimpfri med Idealmjöl än med. vanligt mjöl, men volymen på sockerkaka bakad på Ideal- mjöl blir. något mindre. Var och en bör således före kö- pet tänka efter om det är värt att betala minst dubbelt så mycket för Tdealmjöl. som . för. vanligt mjöl. holm är självfallet. Bakom den ursäkten . och" det beklagandet står också hela den sansade sven- 'ska opinionen. Kanske en och an- nan. vettvilling och ..hetsare ställer sig utanför, men det bör I så fall bara vara en tankestäl- lare för, sädana personers anings- , lösa medlöpare. (Svenska Dagbhladet) efter -nyåret pågätt mot Moham:. Khider ' De båda te"en. flod av rykten i den spans- ” tka "huvudstaden. Flera arabsta-: iters "ambassader, 'i främsta rum- President Boumediennes utsikter tades.. Polisundersökningarna ” "ger gelser. Vad som 'dock 'desto kla-- cirkapriser för 'mjöl i Stockholm. te lika Jätt att använda sig avl : | vatt, för Algeriets räkning, återfå" de 6 milj. francs Khider. stal och i bank: ade i en sch ytterligt. små | ” i. sig sex m joner franska francs: av denna; kampfond i avsikt' att , därmed finansiera -: oppositionen imot .Ben Bella, Medlen depone- rades i:en schweizisk bank. - - Det är oklart, om det var detta tillgrepp; av 'finansmedel éller meningsskiljaktigheter om ', rätta sättet att använda pengarna, som äådrog Khider det, rödglödgade hat från -de.' forna . vännernas .. sida, som Nu. ledde" till: mordgärningen. I. grund. och: bötten -kan ju, det spörsmålet nu; betraktas som tämligen. ointressant... Som ett. av- görande ' faktum . kvarstär,' | att mordgärningen kastar :ett grällt blixtljus' över den, hopplösa: inre splittring, - oenighet... och "EP, som”. priser” den. inrikes- : vid sidan av varandra i Algeriet. ett ”aktionskommando” till Mad- dan i förväg vidtagit förberedel- fiende" "> >” politiska situationen +i' Algeriet och som utgör ett, hot icke blott mot denna nordafrikanska stat själv utan också mot dess grann- kom menta Fo länder Marocko och Ti för vilka den algeriska oron lätt kan bli en krutdurk med världspolt- tisk sprängverkan, Den spanska polisen kunde fast- ställa, att det tydligen ' existerar ett flertal ,oppositionella grupper 'Medan en av' dessa grupper ut- "förde mordplanen, så hade 'sam- tidigt, en annan grupp skickat rid med "uppgift att kidnappa Khider med våld, sedan man re- ser att också, kidnappa Khiders dotter Yasmina från den inter- natskola i Schweiz, där hon ,vis- också vid handen,) att ;även om Khiders mördare inte personligen tillhörde" den "kring mordoffret, 'så hade mör- daren i varje fall direkt förbin- delse" med denna krets. och un- derstöddes "av den. Detta" förhål- lande "ger' mordet dess sympto: matiska betydelse. = 5 Y / Mohammed > Khider + präglade själv under) sina" glansdagar : te: sen . om" ”våldets logik”, enligt vilken en revolutionär mäste ' var ra "beredd att gå till”den yttersta konsekvénsen; i sitt handlande, d.v.s. till våld och mord om” så synes honom ””nödvändigt”, "Nu har 'Khider själv fallit offer för denna '”logik”, "> vilken. dessvärfe i alltför - stor, utsträckning "präg- Jar" den : nordafrikanska . politiken och. utgör. ett" hot: mot Maghreb. ländernas ' framtid. Den atdiskriminering > mot. neg: rer; som. man” ofta ser så skräni- mande. exempel: på i” USA, har ingen. motsvarighet; det. gäl- ler japaner! Före andra ' världs- kriget. .var :'även . personer ; med japansk. härstamning: utsatta” för all: slags :'räsdiskriminering ; och förföl else, en :— trots. Pearl Harbor .— + ändrades denna 'in- ställning . bland "den amerikanska allmänheten ' totalt, : Orsaken där; till : "var » den : "fantastiska .. insats, som : förband ”av' -Japan-ättlingar gjorde: i' den amerikanska 7 vkrigs- makten, : : > Före” första' världskriget invand- råde japaner, i: Skå skarop. till USA, som då. varikänt som ”de stora ” möjli; heternas. land”. Por: larna stod. öppna "för invandrare från: alla lå enligt: principen ”den' som fi ommer till kvar- nen får”, först. mala”, Efter. ett par. generationer:”talar japanerna i USA inte: mer”, japanska, ' och i sitt .tänkesätt; sina seder: och bruk skiljer: de sig avsevärt, från sina sy gmfränder; i det gamla hemlandet;; : a "Dessa Japanättilngar, som :. på japanska ' kallas. ”nisei”, '. d.v.s. den andra. generationen, är enligt | : den - amerikanska. författningen USA-medborgare, - men 'med:: nég- -rerna "delar -de den-hetå önskan jätt. också betraktäs som fullvär- diga sådana,.'Det har; också "i stor utsträckning "lyck ts dem: De. bländar i'sig : obehindrat -med vita amerikaner;:' och : ingen - pe: fattning ' är. stängd "för. dem.” Så finns/'det exempelvis en USA: senator. och : två : kongressledamö- ter, som härstammar från Japan. Nisei-läkare. har sin huvudsakliga patientkrets ' bland vita, medan negerläkare "i allmänhet . endast anlitas av färgade. Det innebär inte att rastänkan- det: gentemot nisei helt försvun- nit." Men 'om" de" .har en bättre ställning än negrerna," beror det givetvis i första hand på att de utgör. .en ojämförligt, mycket mindre del av befolkningen än vad de senare gör. : Det" finns knappt en halv miljon nisei i USA mot 21 miljoner negrer. Den lojalitet och tapperhet, 'nisei vi- sade i.-andra världskriget 'och deras. i allmänhet höga bildnings- inivå , placerar dem i. en särställ- ning ”bland icke- vita i USA, LIV I GHETTO - Före andra > världskriget : var bilden en helt annan. Japanerna i USA tvangs mestadels att leva i ghetton, och även för personer med den högsta akademiska bild- ning var vägarna till hyggliga befattningar 'stängda. Många ni- sei reste därför hem till Japan, sina : fäders land, för att söka sin utkomst där eller studera vi- dare. Men deras amerikanska tänkesätt och deras obekantskap med det japanska språket gjorde livet i Japan svårare för dem än i USA! De flesta av hemvandrar- na återvände därför till USA — ett tragiskt exempel på hur en nationalitetsspillra kan . försättas mellan två stolar. Omedelbart efter det japanska överfallet på 'Pearl Harbor pla- cerades alla, USA-japaner i inter- neringsläger = oavsett om de var födda i USA eller” Japan. De i USA födda japanerna var dödligt olyckliga över att i sitt eget land bli betraktade som fi- entliga utlänningar. Efter läng tvekan beslöt USA-regeringen att bönhöra dem, och på försök sat- te man upp en bataljon, som uteslutande bestod av i Amerika födda japaner. Den sattes in mot tyskarna på Västfronten under befäl av en vit officer. Försöket slog så väl ut att man lät ytterligare ett antal-frivilliga :|na tydligt förnimbara intollera sc i" nya ”nis ner; Till; slut :.vågade. också den amerikanska > militärledningen ' "ta steget, fullt iut : och satte, in nisel- förband 7 även". mot " japanerna” ptilla. H Havet i DE TAPPRA 800 Di Eur pa " kämpade ”hisei- batal- jonern. om. besatta , mot: tyskar- na, "De. led de svåraste förlusterna i hela: amerikanska armén — och blev också: de ' mest. dekorerade. Vid' striderna i. Vogeserna ' offra- de exempelvis > 800 - nisei-soldater livet. för. att .rädda 180 vita:USA- soldater 'ur jen tysk” kniptång. Nisel-i -truppernas." tapperhet, vann allmänt erkännande, dent Franklin D;: Roosevelt själv intimaste kretsen] - i arbetsmarknadsstyrelsen för bygg- tuation' och : id Järets” motionsflod och ' presi./ Förhållandet till Stalin är en jtör mycket om partistödet. Det öm punkt. för många. - När zål|bidrar . bara” till. att ”fåsta . 'upp-. mycket i hans .verksamhet efter- märksamheten vid hur oberätti ät ter' sig tvivelaktigt, för 'attlgad den uppskärrade stämningen inte säga brottsligt, hur kan detlkring reformen 'ter' sig en tid: ef förvåna att utlandet satte- sig|terät,. när man i praktiken har till motvärn när: den verkligen | fått prövar systemet, ' pågick? Men många av dem som" fe i , Dagens Nyheter nu gisslar diktatorns minne. an- ” . såg det: på "den tiden :vara rena Den' lokala "bolisorganisationen krigshetsen att säga emot honom. tog ut två miljoner ö övertiastim- Vi har gott 'om sådana försena: mar: förra budgetåret: Siffran yn de ”Stalin-kritiker här hemma, Delder' 'på en: orimlig arbetsbörda lär väl inte- vara mindre. talrika | för polisen > "och > på ett onödigt i; Moskva, tta 0 vr slösert ;från "samhällets sida... De > Te "Handels aningen två: miljonerna - övertidstimmar vass es motsvarar nämligen ca 1.000 tjäns- "Protesterna mot hr Strängs 25- ter, : men ' de får betalas "dyrare progentiga investeringsavgift ho- just för att det. rör sig om. över- par sig) Skall, denna” Sträng-bom | tid." För istatsmakterna borde det på byggvägen "verkligen". sättas | alltså" vara: lönande att: öka anta- upp. ÄAtskilliga' tecken. tyder” på het : tjänster; ' och minska» överti- att hinderbyggaren är :för sent derna” inom polisen, . Men rikspo- ute. Vad” just. byggsidan, - angår Y.8styrelsens kräv på "069" nya har 'arbetslö heten bland : tekni- tjänster , 'ska ned i statsverks- kerna”. varit: i” stigande, och 'se- propositionen 197 TN nast på fredögskvällen gav TV:s Ups I Nya Tidning / FoKusprogram . en . .skrämmande |” bild :.av stagnati on och. tillbaka- |: gäng på "arkitektkontor och kon ' struktörsfirmor.: "Skall det till ”statliga nödhjälps- arbeten, +" SOM - annonserades av :Hr Edenman r a propoältio nen om lärarutbildningen ett. 'be- stämt :'uttalande om "att = Sfemdaä- garsvecka skall införas inom skol- väsend 'och satt : säret skall omfatta" 270 dagar. a . Statsrådet” Edenman börde 'ha' kunnat avvakta , "skolarbetstidsöät- folk som. - Strängs ' investerings- broms - gjort arbetslösa, då ; har fel: någon: OIEL rs fram om ett par månader. ” . Det:.nya, 1, .dagéns : politiska - sjutton "gemensamma KF ibland: också Om den : eko miska politikens "huvudlinjer. : betyder”. sen - viktig kräftsamling. T. lsammans; fepresenterar mitten- partierna? 30,5 procent, av, väljar- | nay' och i hoppet. till” regeringens 42,3 är. inte; så överväldigand . förklarade: ”Patriotismen - är inte. én -fråga om hudfärg, den är: en - hjärtesak!".” Zz - Efter; att nisei i ändra” värl kr: get givit ett. : påtagligt bevis” för. sin > amerikanism;, .. har: den” amerikariska öffentligheten : "också; i grund: förändrat sin inställning till dem. "Det har på ett påfallan; : de sätt bidragit till deras assimi-; lering:i det. amerikanska 'samhä let.” : . Som bekant; kämpade ock ä negrer i mycket stort antal 'tap-: pert för "USA «i ' andra 'världskri- get,.' men" deras "insats var. inle så dramatisk och påfallande .som nisei-truppernas, vilka stred mot .sina fäders land.och därmed för - alltid” spräckte : den gamla” san- : ningén att blodet är tjockare ok att partiet. "och fackföreningsrörel ”seh.. skall välja: andra” samarbets: former: kollektivanslitningea: Däremot är det” en. meningslös utmaning att : :som” skör. icen hö Va germot' on” "kräva dels: förbud möt OR tiska . rättslidelse ihopkopplade fö 1 av det ena: > innebö "ökad -och: .det andra minskad statlig inblandning 1 partiväsendet; men" söm båda riktar sig”, mot ett. -motständar- : partis ekonomiska ' e - Hö- «2.7 Rasmusi” I gern gör. klokt, If. . att. inte tala När. man: "numera kånn,göokbera I : falestt Tr den”. rika -flofan: av "smeknamn | r bland i ; idrottsmän « som; PChas”, Tvilling? "och 5 "VC je) Hamburg: (LT). tera En utlänning som "efter "två: veckors vistelse i förbundsrepub-' liken Tyskland nyligen återvänt till sitt land antecknade i. sin! reseberättelse att han mellan Min- chen och Hamburg nästan' inte hört någon annan musik än Bach och Händel i radio, på konserter och till och med från grammo-; foner. Kan hända att det berott på en slump att besökaren , fått en sådan ensidig ' bild, men: till en "viss grad överensstämmer hans intryck med verkligheten, ty intresset inom Tysklands mu- sikvärld för den gamla barock- musiken har funnits i flera är. Både konsert- och radloprogram- men lämnar ett. ständigt växande utrymme åt barocktidens ! gamla mästare, toppade av Johann Se- bastian Bach och Georg Friedrich Händel, Den odödliga Bachs sam- tida har likaledes kommit högt i gunst hos en: stor del av de tyska musikvännerna samt hos programledarna. Särskilt uppskat- tad är bland andra den återupp- täckta Georg Philipp Telemann (1681—1767). Favorit i denna rad är också venetianen Antonio 'Vi- valdi (1678—1741). Orsakerna och motiven till den- barock- vågen i Tyskland är flera. Den viktigaste orsaken torde vara den att ett stort antal av”'dessa ba- rock-kompositioner först de se- naste årtiondena letats upp i ar- kiven och studerats av veten- skapsmän, Således påträffades|- till exempel bl. a. 126 .orkester- sviter av den nästan alldeles bortglömda ' Georg Philipp Tele- mann. En het värld av musik som varit försvunnen och äter- upptäckts har lett till att musi- kerna tar de gamla musikinstru- menten från barocktiden och än äldre i bruk igen för att stil- troget . exekvera dylika gamla ih skall: väl. .inom; sjukh gar: också ' kunna ”syster. Kina”! Fö g en z fotbollsintressetad ; Halmstad- bo efter... Yngve” "Johan SO få vet. vem" det”. är. » Men äger man. ”Japan”,: ja; då känner alla honom; . SE : k-våg i 1. Tyskland ] viola Wamore, cembalo, blockflöj- ten” och” många andra” till: kom- mer på så sätt till heders igen. + Tysklands. : musikinstrument-in- 'dustri följde med denna utveck- jling och utvidgade undan för. un- dan sin produktion med de myc- ket efterfrågade musikinstrumen- ten, Firmor. som - slagit -s'g på att stiltroget bygga cembali har idag - beställningar, för flera år framåt. Arsproduktionen av block- flöjter i Tyskland utgör för ögon- blicket närapå en miljon. 1 än större utsträckning « tillgodogör skivproducenterna - » sig -- barock- boomen, "tretton tyska grammo- fonfirmor är' angelägna om att ge stort utrymme för barock-|re, låt oss ge Fadern, -Så hi mästarna i sitt produktionspro- nog”. (Joh. 14: 8). ” a gram. I den tyska skivproduk-| 'Filippus gav "röst ät tionens nyaste katalog finns detlgiltig fråga: ”Hurådan : bland de 1250 kompositörerna av|Visa 0ss- Fadern”. Fil vär: Gud allvarlig 'tonkonst 585 .mästarelgick det misstag som opus e av den gamla musiken, det ärjav oss begår 1 dag. Han många . nästan ' hälften, 'Huvudrepresen-|på att man skulle kunn tänkte tanterna för den klassisk-roman-|täcka Gud snarare me d hjälp "UPp- tiska musiken Haydn, Mozart, |sina ögon än sin känsla.v av. Beethoven, Schubert” elter Schu-|senare är fu ett resultat "a vatt” mann får nu dela äran med: sina |erfarenhet på grund av t en företrädare från barocktiden att| Många upptäckter som ro. " inneha en stadigvarande plats på verkligt varaktigt Intryck Bör ett Tysklands: musikaliska program. liv är inte ting som vt spå, värt Johann Mauthner. sådant. som vi känner Som tan . resultat av vår tro, Att u . oa . hurudan Gud är, är inte Pptäcka, eo cm elägenhet . Ett sunt äktenskap :;är . Inte för vär känsla, viran grundat på komplett uppriktig. ögon. Det är inte" fråga het. Det är baserat på klok för. |vision utan om en erf; arvet e tegenhet. [Gud som Jesus Uppenbarage "ct: sina lärjungar skulle ma n int för . utan erfara i sitt liv, -. ”te se Politiken "är en underavdelning]: Den Gud som wvi skulla. a till, meteorologien,' som är liran |upptäcka -1-dag är ej en' via aosedn På VÄGEN Filippus sade tin honom: Her en Allmän. 4 i - vo, |som vi kap:se kroppslige nt. Gud om vart vinden blåser. i lär en Gul som vi nee Han! och erfara, i det att Kang änna. Sarkastiska ånmärkningar är | kommer : in i vårt - hjärta Väne det säkraste medlet att roa för |läkedom, förlåtelse och väl med se. Det är denne Gud so nignel: ögonblicket och förvärva ovänner i mm för livstiden. kar 1 oss till ett gottr.; kompositioner: Viola da gamba, i fa ) dande och evigt liv, Möer sign än: : Vv redningens' betänkande, som Jäggs . ET . . N Ne / r HI
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.