t ; sammanhangen, "många fall infantila serier, som] varslade om fortsatt. ”friställan- förekommer, kan vara en över- ar AA fo Sådant kan natur- igtvis bero på ' framgångsrika + gående företeelse, en + barnsjuk . rationaliseringsåtgärder. Men ett dom, : ... uttalande -av en herre som hör n N s t NG SO REN Ne ll -Worsdagen den. 2 "februari 1967.” BS =LT Torsdagen ' den 2 februari 2007. LT. . Hemmadöttrarnas problem re I. motioner: från centerhäll har hemmadöttrarnag behov av bättre ekonomisk trygghet upp- märksammats och - förslag fram- lagts -.om större social rättvisa för» denna. grupp arbetstagare. Hr "Fälldin m.fl. påtalar de otillfredsställande reglerna ' för hemmadöttrars placering i sjuk- penningklass' och vill ha sådan » ändring: av gällande lagstiftning . att 'ihemmadöttrar| beredes möj- lighet att teckna . frivillig till- . läggssjukpenningförsäkring. I- princip skall hemmadotter som vårdar föräldrar, . vilka .er- håller lanästingsbidrag för sin vård och som helt eller delvis betalar detta bidrag | som lön "till dottern, placeras" 1 den sjuk- penningklass som motsvaras av lönen och naturaförmånen, Om inget, bidrag utgår , till värdta- garen och värdarens, enda för- mån 'är fri kost och logi bör "vederbörande inplaceras” iden sjukpenningklass som , motsva- ras av värdet -för naturaförmå- nerna, I'detta liksom 1. föregä- . ende « fall ..bör vårdtagare: ':be- -traktas som” arbetsgivare 'och bart, att nå gällande regler I in: te är tillfyllest för att ge hem- madöttrar den trygghet » vid? sjukdom som andra arbetstagate - "erhåller. " göt ; "Sj fallet kan., skulden” "för: dessa” missförhållanden delvis" läggas på vårdnadstagarna, men det :- bör uppmärksammas att: gamla . föräldrar som ' det här gäller i ' många fall. inte ' har i andra : inkomster "än sin folk-. pension att falla tillbaka 'på.- De ”har' således ' begränsade re-; surser” att ordna försäkrings-: skyddet för den” som värdar ' dem.” Däremot är: det ett: rim: "tar hon. (öm stora och förunde; vårdare liga” ting. ligt krav att "respektive ri kel i-hönnes mun. ' > ges ”riöjlighet” att teckna försäk- penning, Enligt gällande bestäm- : melser -är förutsättningen härför att:hon stadigvarande samman-' bör med . make eller barn + un-:; der 16. år;. För . hemmadäöttrar ' innebär det att denna rätt med- ges” endast 1" de: fall då: de "har hemmavarande barn under är.' Följaktligen .- -är det ytterst får som 'kan "omfattas. av rätten ? ,Katharinastiftelsen- .som ett -and-| Ragnar. Gerholm, ; tin tilläggssjukpenning.” Moti . "Österskä LAtt vara kvinna, och; "ha ett ”manligt” yrke. Att ha uppfatt- .ningax,, som skiljer sig från .kol- "legernaås. ”Att få strida för. att göra sin. röst hörd. Att arbeta' Idag. och «natt. för det man/ tror” på. Att offra sina. vänner för. sin rö: ' Vilken kvinna. orkar med: det? Ingen ”kan av det yttre vekt kvinnliga i uppenbarelsen' ana "att Margit Sahlin, £.1 dr, teol, kand. och -kvinnlig pastor, skulle vara "stark "nog att klara av allt. det, Med en mjuk stämma, ' 'som näst” tan ' verkar blyg; förkutrinar Mar- git Sahlin. sitt budskap.. Och får - lyssnaren att tro: på Henne — utan att hon behöver höja rösten . 'eHer "använda nägra. större åthä- vor. Med: ett enkelt språk. berät- Nåd äridet då hon: förkinnar? ;; egentligen inget annat än det vi förut visste; Hön talar om imänniskors andliga | nöd, om läng-' itan "efter: en fast punkt i tillva= Nn ron,.-om :behov sav - kontakt och :-. ' IN ta imeningsutbyte, "Och" hon gör” det 'z pre or Ipå sett. sätt, : som, låter. åhöraren. tapeten.: Bland annat" medverkar "bli övertygad om att hennes ska-, författaren Göran Palm som sam- pelse, S:ta. Katharinastiftelsen "i talsinledare. "Verkligheten . själv” : fyller : ett verkligt ;be- jär rubriken -på nästa veckosluts- ..hoy: Här. möts inte' bara from- symposium 24—26 februari. Bland vå i a ima människor. : Hemligheten med annat "medverkar laborator Tor, Erik; fil. ar. igt. kraftcentrum jär. att dit är | Hjalmar "Linder. och redaktör Ulf argit Sahlin framför sin skapelse, 'Kathäar rinastiffelsen i öster- skär utanför Stockholm Eos bo således ' betala arbetsglvareav. härernas- krav" på en" uppmju gift, re ! I praktiken fungerar emeller- tid - detta system inte som.man med. hänsyn till, bestämmelserna skulle” ha" : anledning anta, Ari: betsgivaruppgift och” erläggande av: sarbetsgivaravgift' förekom- mer inte i den utsträckning” att hemmadöttrar generellt "skulle skulle garanteras ”inplacering i > sjukpenningklass. iTvärtom är det så att vårdaren ytterst säl- -lan är placerad' I någon. sjuk- " penhingklåss' beroende på. mer. eller ” mindre > Senna heter för att "kunna" tillgodoses. '-Hrr Boo och Eriksson i Bäck-' "möra: (båda cp) förordar i mo- [Ttioner utredning om /förtidspen- 'sion-åt äldre hemmadöttrar som : ” efter” vårdnadstågarens ' frånfälle "svårigheter att. erhålla” värvsarbete, - synes helt” motiverade med hän: ;syn till. de: insatser hemmadött- "rarna gjort och genom, vilka. de "sparat stora, ; summor: åt; sa för dennå kategori att gå ut i för- värvslivet; efter 'fullgjörd ihsats i hemmet, "men; om : ålger, ! bor; H stadsort "etc skapar iga | svårigheter :- är ; de ? skyldighet att genom: generösare | bestämmelse: ; beakta. dessa 'hem- madöttrars Problem!” Efter "ett mångarigt”. uppoffrande” arbet ”PGenorg läntbruksstyrelsens be- t slut har. domänverket” fått köpa 4 än 'onfreglera s 085: och - jord-T bruksfastighel "Östergötland som eriligt ”antbruksnämndens > beslut » för. tre'..åri sedan--skulle |. bilda en bärkraftig enhet. för en innehavare bosatt på den sam: manslagna ” fastigheten." Jor'a- |” brukarnas: : För eninge | - TF 0: samma rätt till" . ekonomisk” trygå het som andra. arbetstagar Fastigheten > var ” 731 000 kr bjöd. 1 4: r, efiv halv : ' miljon mer. än närmast liggande Or 2 yMl ha ast spioner ' som anbud, "De ' anbudsgivare” "med + ””normala"; anbud; slagna genom domänverkets fan- tasifulla överbud, måste givetvis i ställa; sig: mycket" ”frågå 4 verkets ingrepp. Lika väl de lantbrukare: i byn”som] erström men: ändå :; helst lara 1089; "utan: hemlig ' säs of enliga önskemål; Vi sö 'sält tre gårdar: till” lantbruks: får. försöka: ta-oss: fram "med us: nämnden — för sammanlagt a kompromisser,' skriver Vest 507 000 kr '— fundera över Kur det kan komma sig att dessa tre gårdar. hopslagna nu. plötsligt blev, nästan tre gånger så myc- ket a, "Inte nog med att detta : är ett - märkligt handhavande av statli- ga medel, det bidrar : självfallet | också till att pressa den redan höga prisnivån på jordbruks- o. höjden. igheter ytterligare. l höjden. » Man fr ågar" sig om detta skall bli 'domänverkets "metod, 1. fort- sättningen. I så fall, får den en- : skilde inte stör chans "att kon- kurrera om de bättre fastighe- terna. Ne lok : BRUTALITET I TELEVISION. . En korrespondent i New York till Aftonbladet berättar om den fullkomliga hjärntvätt I brutali- tet som det amerikanska folket ”utsätts för varje timme på dyg- net I sin TV, skrjver Skånska Dagbladet: « På sin apparat kan han ta in | sju kommersiella kanaler; vid " varje tid på dygnet och på varje . kanal är det samma. sak, slags- mål, tortyr, skräckscener. ' Till - och med I barnprogrammet trän- ger sig det kommersiella våldet in. - Detta bör de tänka på. som propagerar för kommersiella "TV-bolag 1. Sverige. Invändnin- . gen att sådant inte kan hända här, där programmen kommer att hålla hög standard, håller " nog inte'i längden. Ett privat bo- lag kommer troligen att ha svårt att säga nej. till massproduce- > rade billiga serier, även om des- sa är brutala, Det finns också något som heter avtrubbning, som även gäller i fråga om bru- tala filmserier, Denna fara på lång sikt bör man nog Inte vifta bort. som obefintlig. Vårt så kallade monopolföre- tag utan privata profitintressen är nog något som vi tjänar på i det långa loppet. Den" under- måliga underhållning och de i manlandsg Läns Tidning SÄPO påminner rätt mycket om den: utskällda utlänningskorå: "missionen, även... om” förvisso - skillnaden också är stor, I.båda fallen -gäller' att det vore "skönt och : härligt" liberalt om vi.'kun- de" varå av” med: dem, men att den som på allvar kräver en så- dan radikal åtgärd "också. måste vara redo att svara. förr konsek- venserna. Och för vår. del tror vi inte att Sveriges” gränser :kan öppnas” för : frt invandring: och » Vi tror inte heller'att Wenner: " ström var den siste spionen” detta land, Den uthärdliga kompromissen måste både i fråga om SÄPO och . UK näs via kontroll från "en liå ten grupp. säkra förtroendemän. Där full. demokratisk insyn | lav "uppenbara : säkerhetsskäl inte kan garantera rättstryggheten, . där måste vin oss med” ett fåtal men” déstö” "säkrare . kon: trollanter, : ”POSTORDERHANDELNS NÄR- MASTE / /FRAMTIDSUTSIK. TERA MODA ter sig fortfarande något okl ra, skriver. Köpmannen: . De stora fallissofnangen i i Bo- rås och en rad Sammanslagnin- gar, delvis med bistånd -av ut- "ländska intressenter, förklarades vara utslag av en strukturratio- halisering liknande Aden som he: la detaljhandeln sedan åratal ge- nomgäår. Eftet de vidtagna kon- sölideringsåtgärderna skulle kri- sen nu vara i stort sett överstån- den och en. nys,vändring mot stjärnorna inledd, Man fick ock- så veta att julsäsongen varit till- fredsställande och att det stora Ppaketpostunderverket i Borås till- skapat enkom för efterkravshan- .deln, haft fullt: upp att göra: Julen var emellertid nätt och . jämnt över när nya underrättel- - Ser, betydligt mer. påminnande om de tidigare larmrapporterna, började höras, Det gamla Wäst- ”götakompaniet, - upprepade gån- ger. nämnt : i > . aväl.. som , uppriktigt: troende. I Ide Tättigå Ha "välkomna; Vare ' sig de: vilt; iskutera- livsåskådningsfrågor el! ning sär; befogat . och" torde inte Ner människans : problem, i dagens? hellér stöta ; på &£ «större: olägen-? samhälle, . Eller "om - de - kanske> bära vill "Uppleva några dagar av stillhet i en -rogivande men: sam: itidigt: stimulerande miljö. : Det där med att' Margit” Sahlin > söppnat” ett "forum” för "debatter ' imellan :, människor av: de mest iskilda kategorier — ateister ' lika ar vållat. .mycken krit'k, 'Allra Sahlin, -när hon "tog? sig' orådet I före. att' inbjuda : den " engelske ! biskopen” Robinson, somt väckt ; ett -våldsamt uppseende: med: sin bok” ”Gudq 'är annorlunda” (Honest a to'Gud): "Det. var många, som "ra- sade avivrede och kallade. Katha- rinastiftelsen' för ”ett otrons hem- vist”. + Men. också andra kända Namn, söm uppträtt på Katharina- stiftelsen; har väckt misshag i en; ger Kyrkliga kretsa "pa: Två LI JE j , ”Katharinast: ftelséns -kontaktska- pande: verksamhet: går fram: på; två"linjer., Dels ordnar: man kon-' ferenser och .veckoslutssymposier” ute på själva stiftelsen i Öster. hohfi"dels har 'män”den sk. Mändagsklubben, som -sammantri 1 4—5 februari - träffas en "del in-» (tresserade 'i. :Österskär kring, ett: aktöell ”Världen + och 7 vi”. r vår. solidaritet med”, Linde.”: Diskussionerna spänner alltså , över ett vitt fält med så skilda "ämnen som ”Den moderne : fysikerns , verklighetsuppfattning” och :”Den moderna konsten, och verkligheten”, » Men Måndagsklubben har nog blivit. det mest 'populära av Mar- git "Sahlins initiativ. ; Det: är en klubb -' utan ; medlemskap, - Här möts människor; av alla tänkbara kategorier, och .vid 'en: kopp te .går diskussionens'vågor höga. Här Också "dessa" krav: värst blåste det väl kring Margit kan de mest oväntade gäster dyka upp "-—".en grupp popungdomar, garvade” ateister : och :. frommå kristna;' Här" möter man |spetsar från: kommunalt -och politiskt liv likaväl. som författare, Jjournalis- ter ' och" konstnärer, : FöÖRNÄMLIG TALARLISTA : "Och. talarlistan. är Det "kan:vvara kända. kyrkomän, men oftast är det inledningstalare pa från "andra läger. Huvudsaken är | ätt; de" verkligen . har något att säga? Och: att :-deras ahföränden kan väcka: debatt; Och; eftersom det ” alltid. finns” med en grupp av'.kristet övertygade människor, blir, det” så > -undeér: de” aktiva; åreri: bör"? ue Äiskärlettöpar mil. utanför. Stocksslemesätts.. nd marihång. i scTa gl ; "exempelvidl. der inne i Stockholm. Veckoslutet, béns program; den. [ märs, oh | Måndagsklub! "talar. arkitekt "SAR "Per: Bohlin som: ”Kultur och iteknik”, jär. ördförände. iTekniska Före: ningen i.Västerås,' och han bär Mänderna, som "är på huvudansvaret"; för Arosmässan. Slutsatsen bl Den” allmänna att daglig kroppsrörelse av. till. räcklig varaktighet och intensitet : minskar: dödligheten". i' krans sjukdom, Detta fastslår i tidskrif- ten'Näringsforskning 'år "Jean Myndibhetsälder " sänkas 1120 år, "hävdar förmyndei- "skapsutredningen. "Man kän in- te beskylla "den" för alltför stor - dristighet; : Det är allmänt er: känt. att ungdomen mognar tidi- gare”, i våra” dagar. Bildningsnti- vån har stigit tack vare den för- ”bättrade " skolorganisationen. "Men, "myndighetsåldern för män har varit densamma i närmare 250: är, Det lär bli svårt-att. mo- bilisera något, motstånd mot det. ta förslag till en anpassning av den till den nuvarande rösträtts- ” åldern. Man kan undra om ung: . domsorganisationerna håller till godo med en så försiktig juste- ring. i' den här, frågan får vi kanske så småningom besked pm hur stark ungdomen är sem Are, group i.det politiska s (andelstldningen) Er : veta ett och annat, nämligen ' om- budsmannen i Handels Boråsav- + delning, ger en annan bild av -situationen. :'-- Han" befarar svårigheter | att : bereda de friställda nytt arbete. "Läget inom handels: och post- Orderbranschen i' Borås är det kärvaste på länge, förklarar han. "Ytterligare varsel är att vänta inom Postorderbranschen och i . dagens läge är det svårt att pla- ”eera arbetskraft inom Handels "”verksamhetsområde i Borås. -Tydligen bäst att vänta ännu "något med de slutgiltiga Progno- serna, menar Köpmannen, -'- ning, "säger professor, Mayer. To Mayer, I professor” vid" "avdelningen för häringsforskning. på Harvard- universitetet.- Det är i det tidiga, "symptomrfria : stadiet ..av . åderför- kalkningsprocessen som :kropps- rörelse" är . av. särskilt: värde, Ef- tersom de flesta' medelålders ame- rikaner (sannolikt också svenskar- na) troligen lär i detta tidiga sta- dium av sjukdomen,. förefaller det... välbehövligt att "uppmuntra symptomfria,' medelålders perso- ner (särskilt . män) till ”kropps- rörelse. Motions- och, tävlingssport är i och. för sig bra men, kan vara! svårt att' bedriva dagligen. Att springa . är: . billigt, kräver ingen partner och ingen -utrust- lera studier på människan har visat att ett härt och" långvarigt kroppsarbete sänker kolesterolni- vån-i blodserum även hos perso- ner: som. lever på en fettrik. kost. Men troligen behövs en hög grad av: fysisk aktivitet under lång tid för att ett inflytande på koles- terolnivån 'skall framträda. Karvo- nens ' (öch medarbetare). under- sökning 'i fem . skogshuggarför- läggningar i östra Finland till- hör de klassiska +: som . återges. Skogshuggarna håde i genomsnitt mycket. högt födointag, över 4.700 kalorier,. av' vilka ej mindre ån 45 procent kom från fett. Serum- kolesterolet ' låg dock» ej högre än genomsnittet hos friska "män med mycket: lägre kaloritillförsel, som. till: endast 35 "procent här- rörde från fett, Det första indiciet på kropps- rörelsernas : skyddande . verkan mot hjärtsjukdom kom i Morris” välkända undersökning. Där fram- gick att busschaufförerna i Lon- don hade högre' frekvens och svårare form av kranskärlssjuk- dom -än busskonduktörerna, .som i Londons tvåväningsbussar - får kliva en hel del i trappor. Död- ligheten i kranskärlssjukdom har också visat sig signifikant lägre hos gågnde (brevbärare) än sit- tande posttjänstemän. Skillnaden i dödlighet genom åderförkalk- ningsberoende hjärtsjukdom har hos amerikanskt järnvägsfolk wvi- sats så här: 10,4 pr. tusen hos 'kontoristerna, 6,7 pr. tusen hos ställverkskarlarna "och 4,2 pr tu- sen: hos, stationskarlarna. Det är Mayers bestämda över- tygelse att läkarna inte fäst" till- [räcklig uppmärksamhet vid Eck- steins arbete beträffande kropps- rörelsernas och = kranskärlsför- trängningarnas verkan på: utbil-|? dandet av s. k. kollateral parak "förnämlig. f Bohlin I Han här på mänga sätt försökt skapa klarhet om hur människans livssituation kommer att: ta sig ut i framtidens alltmer. teknise- rade samhälle: Kommer 'det över- 'dén nu diskuterade statsverkspro: , positionen, ' 5, : Nordvästra” "Skånes "Tidningar 2 gemensamma, l' ch Siffrorna för : uppsägning och permittering”. av: personal säger i sig själva mycket litet om ut- vecklingen,' när vi inte har till-" gång . till "en snabb och rationell statistik — över” nyanställningar, utvidgningar. och "etableringar in- om företagsvärlden, "Vi. efterlyser därför en effektivare” Häringssta- tistik.. . Direktör Hans Grundströ "i hantverksorganisationen': ” Det är "påfallande 1 vilken ut- 'sträckning mittpartierna byggt ut riksdagssamarbetet. Ett femtontal partimotioner . är. däribland nägra av de mest cen: trala — de' som gäller skatterna, den ekonomiska politiken och .u- hjälpen, . Det; är. verkligen myce- ket litet' som skiljer de båda partiernas ' utspel vid årets” riks dåg. Liksom föregående 'är har de inte velat försvaga hr: Strängs budget, utan i stället förstärka derna. något. Utöver uppräkning- en av u-hjälpen "begränsar sig ut- giftssökningarna till nägra få mil. joner kr.'.De kompenseras' mer n väl: av. .-besparingsförslag i budgeten. ” . Småindustrin - har 1iv Jenderi ett gynnsarät ” läge, ” effektivt "arbetande, 'organisationer : FÖRT AR rr tt och mycket avancerade metoder, Förflyttningar av arbetskraften | -- Gunnar Hedlund i riksdagen låter 'sig endast Ielvis' genomför] ” - ra och, 'därmed "uppstär ' en ny form av, arbetslöshet; framkallad : Dagens” Nyheter : för > små,” ivdar. domstolskoin- huvud taget -att. finhas, plats för kulturliv: och personlighetsliv i morgondagens värld det. är en .spännande fråga, som borde kunna väcka en livlig debatt. Det är sådana frågor, och många andra .av' brännande aktuellt in.) tresse, som Margit Sahlin tar upp i sin Mändagsklubb,., Och, klub- betr; växer oavbrutet, Ibland är det 'så trångt att lokaliteterna'i Årstaklubben vid "Norrmalmstorg inte "räcker till,;: Men det märkliga” är att. Måndagsklubben också in- spirerar en: mängd människor att Ne leta. sig ut till. Katharinastiftelsen |. - i Österskär. Kontakten med: Mån-|-. dagsklubben ' innebär: för "många att: man vill: veta. mer. om den institution ;”-som ' ligger... bakom. Och så .kommer, man -till ett. vec. koslutssymposium i Östers ar ler” till "de" ”stilla ar” I blivit oumbärliga : stressade” ktsamhälle, människor" i dage : "> Pius; mitt; .' Som regel. bör:: de. ge sys: selsättning åt minst tre Jagfarna domare och "det. innebär . att, en rad '. orter förlorar. sina , undef- : rätter, . Antalet : domkretsar; skal eriligt: : förslaget" minska från" 142 till" 86; Genom en. sådan -ördning av den: organisation som har till [eppg: ft" att företräda" arbetarnas intressen" och, den regering, det politiska ' parti, som organisatio- nen stöder, Det. förefaller -para- -doxalt men egentligen är det ba- Ira fråga om naturliga följder av en. felaktig politik, - från början inriktad . på de stora - enheterna I och.” deras Förmåga att betala re löner, : ” a : personalen :« kinna utryttjas effektivare. Men gom van- ligt går mycket av den lokala: an- > Helsingborgs” Dagblad: knytningeni förlorad, när koncentra- : : Ulner kommit -sätter. in. Nu. me- Det . 'mes positiva: AMS: nar kommittén att. det: för ingen ägna sig ät i det” läge 'som 'upp- idel är någon" överdriven "brådska stätt och. som kan: skärpas :ytter- med. reformen. ' De , berörda” un: .JNigare är att satsa på -omskolning derrätterna Xanl dräs. in, när tjäns- ock utbildning," Trots. att” -ansla- terna” som chefsdomar cker blir: lediga, ." jun "Omskolningsanslågen "kan. blif xc o.d en av. de svagaste: punkterna - i : Utbyggna planeringen för kr produktiorien «måste - inriktas på När. »Lutherhj Ipens : :fastéspar- bössa de första dagarna i februari. på nytt kommer till, de 'svenska' hemmen, .ställer den i kret fråga::skulle vi inte "under; Al Fastan . 1967 : kunna lägga ätmins-” tone en:procent. av .vår inkomst i. sparbössan: still : Lutherhjälpen arbete i u-länderna? 't- - Man ' får naturligtvis. lägga : Bå- de mer och . mindre än: en . pro- : cent .av sin, inkomst, men :kunde inte det: vara. ett. lämpligt -rikt- märke för vårt deltagande: i Fas: te:nsamlingen. i 'är?.. | Två" miljoner hem får fastebös- san från sina'församlingar. Spar- bössorna = distribueras på olika sätt. Tiotusentals medhjälparel gör- det möjligt att genomföra denna väldiga insamling. : : , Lutherhjälpen: hoppas” att spar- lell kränskärlscirkulation, Kropps- rörelser: kan . gynnsamt påverka förloppet av -kranskärlssjukdom på ett eller flera sätt. Det kan]: förlångsamma + sjukdomens' fort- skridande eller — stimulera" ”bild- ningen av.'s. k. kranskärlskol- lateraler under: sjukdomen, eller bådadera, . Det är > tydligt - att kroppsrörelser ökar 'den- kollatera- la - cirkulationen högst avsevärt utöver dem som betingas enbart av den partiella tilltäppningen av kärlen... : Experimentella resultat ger starka skäl för förmodan att det är i det tidiga (symptomfria) stadiet av åderförkalkningsproces- sen som kroppsrörelse är av sär- skilt värde för utbildning av kol- lateralkärl. (Patienter: med : färsk kranskärlsskada kan också bilda kollateraler genom ett motions- program, som då måste vara ex- pertövervakat). Professor Mayer finner det svårt att ge allmänna regler om konditionsträning. De på svenska fabriker beh kontor allt vanligare cykelergometrarna finner han va- ra en kraftig drivfjäder genom att de ger ett kvantitativt mått > (Forts. å "sid. In) astesparbössa 1967 RE är.en kon-; -sinsamling skall räcka till mycket! hjäl der. Fastetiden 1967! Matt tillgodose” väven; jen; relativt = optimisti . I artiets styr 1se beslöt på. "söndagen: i ett” avslu- "tande sammanträde på . .Sändby- holms" slott : att; enhälligt .ansluta " prograrhkomimissionens yr ett nytt partiprogram, "har man" tagit. . Upp”) för- svarsfrågan och-kommer där. med "Itvå. alternativ. . > Enligt; : "det «ena "Ik ves”en, 'ävsevärd nedrustiing. ' Enligt ”aet' andra” vill -kommunis- terna” hå ”ett fullständigt” ”avskaf- fande "av. alla former av' militärt försvar”, I I. Sn Kom: igen; då, hr. Hermansson., SI . Sunds bössan skall. få stå på matbordef läsa ord: baklänges. Många 'ord i hemmen "och komma: till >dag- bibehåller även så :något:' av 'sin lig användning. fram til Palm-, framlängeskaraktär, Sågröms sma- öndagen den 19 mars, insam- ngen. sker - i, kyrkorna, . Man kar "nästän som Smörgås; "Längre "hoppas . få in ätta miljoner. kro-' nor. den - dagen. Och- pengarna från ärets. Fäste! i Onsdag. Några : "ord förbli ip bak-' ,länges desamma. "Alla, är alltid Alla. Rosor. förblir Rosor, : " Lutherhjälpen, . som svarar: för landets. största : frivilliga u-lands- . hjälp, har i år 'en -budget på: 201: miljoner kronor. lof Tagerorantz i DN” 1: går: ja jag. en. krona här” på skrivbordet och nu är den borta! Pappa. Svår hjärntumör; som inte opereras, De :själva. och hade bedit ony Föräldrarna tr le återställa obevekligt ko: Så stor var de inte tappa hans tillfrisknande. odde, att Gud skul- Pojkens hälsa. ; Men Mm döden . till slut, de mdrarnas tro, att e modet, naceptera sonens : borgarna URde. n got, vilket Gud tillät - ske, De ar tacksamma för att andlig lär Tas son. och. dem själva, fastän « Lutherhjälpen . skall starta" ett r20-tal helt nya utvecklingsprojekt. Det största är ett seminarium på .Madagaskar för två .miljoner. kro- nor. Det skall utbilda 270 lärare -åt gången.och bli en .kraftinsats mot analfabetismen, ' I Tanzänia skall flygande läkar- os vr . tjänst sättas in för att ge medi ku ee vs > cinsk hjälp åt de nomadiserande A . E masaierna. Nära en miljon läro- |ETT ORD. . |yisning skall” tryckas för 'under- isning i Tanzania och - yi g Sydafri PA VÄACEN| Nya jordbruksskolor skall star- tas' i Indien, där en mycket stor geaan iok han bort ifrån a dem; del av pengarna från förra Faste- ned på sina knä ast, och” föll insamlingen. har arvänts, Luther. sade: ”Fader, - och bad och hjälpen” finansierar både" hbespis-ija, så. tag denna kal Ärsgin Vil ning och långsiktiga insatser för Dock ske icke a ifran mig. att. öka livsmedelsproduktionen ildin”,. Då visade "sig är! hotad ndien, r om Till fortsatt drift av.: Påbörja- styrkte hona rån a elen; 2 de projekt behövs också flera . Ett ungt (Luk, 22: 4143), miljoner "kronor: rullande klini- de son Par förlorade sin an- ker i Jordanien," yrkesskolor tlav en s Jerusalem och Hongkong, tbe-| kunde. vård i Korea, mjölkstationer i Algeriet" och en lång rad andra insatser, Tiotusentals , människor är direkt beroende av a osulttatet av Årets Fasteinsamling; Vad Sverige lägger ner da u- är ju nästan mikroskopiskt i jämförelse med vad vi själva kostar på oss av tobak, sprit, ka- kor 'och annan överflödskonsurm- tion. Därför vädjar Lutherhjöl pen: - Låt fastesparbössan vara välkommen 1: Edra hem! Och låt I det. Kroppsli oss försöka ge en procent av möjligt IR NE2 helandet inte blev vår inkomst -— eller. mer —— un-- no mm st De "applevde, att Gud ge- em -frid b | fel av deras. 2 idandesbörda. se 4 sa a vär "det : mellan "en: Gadsno och "en . med, St VÅ Ut Det: »kanske är ' inflationen, ” genom. att han drabbades otaliga vänner nära och fjärran " "kommit till. både de- ' tidigt.) , Jag brukar roa mig med "att
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.