LAHOLMS TIDNING =L T;: Fredage - Narvsindustrins dilemma - ska varvsindustrin har ' n den 3 februari 1967. LTS = Hol g starkt kritiska mot en, Den bekymmer. Konkurrensen från” ”statssubventionerade. varv, framför allt japanska, är hård. T - utländska .. " sådan fond. Däremot var center- - ledaren Gunnar Hedlund positiv i sak, men reserverad beträffande utformni av reglerna för dess sett befinner sig de svenska varven funktion. Den fortsatta allmänna : har t anslutit sig på toppen. Men arbetsk är höga jämfört med konkurrent- ländernas, Därtill kommer bl a ett högt ränteläge i vårt land, som tydligen är kännbart även för de stora varvsindustrierna eftersom direktör Sven Häggqvist vid Eriks- berg för någon "dag sedan kastade ”fram tanken på räntesubventioner - "för varven under en debatt med finansminister Gunnar Sträng i - Göteborg. . . men parantes kan sägas, att ' "del svenska varvens nuvarande kunkurrenssituation gent emot "den utländska varvsindustrins har vissa likheter! med det svenska :- - jordbrukets. Vårt inhemska: jord- : : bruk har. högre .arbetskostnader . än de flesta andra länders jord- bruk. Ränteläget spelar en icke oväsentlig roll även för. svenskt jordbruk, som dessutom har in- ; vesterat och alltjämt investerar stora pengar i moderna "maskiner, ” Vid jämförelse mellan priserna för hemska jordbruksprodukter och > SA lporierade far man sällan hän- syn till att åtskilligt av denna im-' port består av överskottslager, som till realisationspriser lyfts .ut' på andra marknader, -Produktions- "kostnaderna. för dessa, ligger ofta ; högre. än de priser köparländerna . port: "under" våra inhemska. Smöret ut- ör ett markant exempel härpå. På tal om "varvsindustrin så har. även "den' näringspolitiska | fond, som finansministern föreslog "i | : "statsverkspropositionen, figurerat i debatten. ' Kan pengar från denna "ifrågakomma för att stödja' var- van i konkurrensen? Åtskilligt be- . .TOr naturligtvis på hur reglerna "för denna, fond utformas, Det är - emellertid intressant att erinra om reaktionen bland politiska ledare och ” prominenta : företrädare för ,;' näringslivet då nyheten: om den” .näringspolitiska. fonden" kom,. Di- "rektör Axel Iveroth i industriför- : bundet” tog : omedelbart - avstånd : från. d Ir "+ var ;såväl folkpartiledaren Bertil | ON som högerledaren Yngve KOMMUNALLAGEN LÄGGER : KROKBEN ' . för folkviljan genori sina be- H :"stämmelser om, mandatperioder- |: ha »' kommuner - och. jandsting, : | NR Oavsett. valutgångén : | sep <t ber” sitter "de gamla fullmä året: ut; och för styrelser, nämnt ch utskott" är leftersläpning. |- ' inu: större, framhålls det i : en? mittenmotion "med Per Ahl- mark" som första famn 1.första .- kammaren, : Motionärerna'. före. l- +; slår att lagen ändras i-överens- stämmelse med de särskilda reg- Jer som gäller för ' Stockholms stad. Där slår valresultatet ige- "nom 1 fullmäktige månaden, ef- i ter'valet och de nya fullmäktige > tillsätter nya styrelser och nämn- . der i december, Redan från ny- "är: året "efter" kommunalvalet kommer, dessa organ på så sätt -att återspegla de nya styrkeför- "> hällandena, ' Det är självfallet » en ordning som snarast bör in- föras i hela landet, Det fordrar respekten för väljarna. De prak- |. tiska. olägenheterna med det nu- varande systemet är också up- penbara. Äk 4 ; Man riskerar exempelvis att + ärendena: bollas, fram. och till- "baka mellan en nämnd som re- NV presenterar! den gamla maktför- "delningen och en fullmäktigeför- , samling som vill något helt an- enat. Det är Ingen särskilt (effek- tiv demokrati, | HUR MÅNGA SKOLHUS || » SKALL BRINNA och hur många liv skall 'spi "Jas innan det sker; en verklig « upprustning ,av de: gamla trä: . byggnader med undermåliga sä- kerhetsanordningar som fortfa- rande 'tjänstgör som skolbygg- nader? frågar Sydsvenska Dagbladet; På mindre än ett år har två sådana skolor fattat ed och med stor möda har man lyckats räd- da de flesta eleverna men tyvärr inte alla. I samband med dessa tragiska | händelser har det från brandex- pertis påpekats att tillståndet på ' många häll i landet är minst lika alarmerande som Nora och Enköping. Det borde alltså vara en » premläruppgift där ,”sådana "skolbyggnader finns att snabbt skapa fullgod säkerhet vad det gäller brandredskap och utrym- ningsvägar, Så. länge detta Inte skett på ” ett tillfredsställande' sätt är det orimligt. att låta undervisningen "fortgå. Sannolikt skulle sam- "" lingslokaler 'för kommersiellt bruk inte godkännas om de be- fann sig i samma skick." Att' kraven kan sättas lägre beträffande skolor är ”obegrip- ligt, men det är tydligen vad : ”missanpassade, ” . get I kan. ske till den hedlundska linjen och åt-' skilliga företrädare för näringsli- vet kan räknas till dem som slu tit upp på den linjen. Slutligen några ord om räntan, Åtskilliga, även ekonomer av fac- ket, tvivlar på räntans betydelse som -' konjunkturpolitiskt instru- ment. När, ränteläget är så högt att 'näringslivet finner 'detta be-" svärligt, då -bör tiden vara inne för en räntesänkning. Detta dock inte sagt därför att en halv eller .|' hel procents räntesänkning. löser ' varvsindustrins bekymmer. Men i stort sett skulle en sänkning lät-: ta åtminstone något” på, näringsli- vets pressade 'omköstnadskonto.. i . som sker döh med risk för lära- res 'oc elevers liv, Skärpta be: 'stämmelser är . uppenbart av nö- iden om inte fler dödsfall. skall inträffa I dessa” ”eldfär ingda bygg: nader.: T V.CHEFEN BRHRENDTZ ”. HAR PÅPEKAT ; satt. de. utredningar” söm gjorts inte ger. belägg för. att våldsin- slag i TV skulle stimulera, tittar: na negativ. riktning, om. man Bortser från rent sjukliga indi : vider,' skriver. Skårska' Dag bl adet: : : Även om väldet ÅTV bara "skulle påverka rent sjukliga: in- divider, borde 'det .vara på tiden ått diskutera frågan om att re-; ducera antalet . program : i. vilka våld: "förekommer. . Det finns nämligen "ganska. många .instå- bila ' och'.. underbegävade ' som. > verkligen ” påverkas : negativt. Hur skulle de för övrigt undgå att påverkas öm de från: barn: "domen "blir: vana vid att det'i nästan" varje TV-film" +-förekom- - mer skjutande och dödande, nå- got, 'som- blir rena 'vanehandlin- gar. I det länga' loppet är det troligt att även fullt friska på- verkas, ehuru de har bättre 'kon- troll över, sina. impulser än .de "Ett exempel på påverkan av TV är väl det": långa hår! som : Beatles ”"éxponerade för några är Ich sedan.” Skulle för övrigt ipäver: kan,- både” negativ... och positiv, vara sutesluteri; å kan man frå- ga hur. påverkan: över. huvud t ta- bä vetka Ne talade eckleslastikmi nistern,- "yvigt: s som hyå ajarvä mår” för skolorna och Slade bland. ännat, att det ”kom- mer att bli, mer lärarfri upder- : visning . ilfortsättningen med till- hjälp avs främst radio och . TV, sö ki eterburen -' undervisning; Kulturkommentatorn i Jord brukarnas”. 'Förenings- : blad refererar. talet, tar” inte ställning till "frågans. pedagogis- . ka sida men är inte "desto mind- re 'skeptisky I: Md 3. "fa Under höstriksdagen - bes t. om" hur TV:s framtid skall ut- > formas. Nu säger ett annat stats- råd 'än kommunikationsminister Palme "att omnavinng. ch ut- bildning kommer alt stor plats i framtidens TV. Då är frå: gan: Hur förenas detta rimliga samhällsbehov "med ' fortsatt till- mötesgående "av: den s. k, pub- .liksmakens krav på vidgat ut- rymme 'för underhållning garan- terat fri från sådant som kan skänka någon behållning? "Radiochefen är yju,' heter det syrligt i JF, erkänt: förstående inför publikkraven, och "TV-che- fen vet ingenting! högre än Vil- da . Västern-historier,. Får: man tänka sig att någon av dem el Jer båda ändrar position inför argumentet. om säåmhällets . .be- hov av våra massmedias använd: "ning för högre lyftning? 'De utredningar som gjorts ger inget. belägg för att vålds- inslag i TV. skulle 'stimulera tit- tarna i negativ riktning — om vi "bortser från rent sjukliga individer, upplyser Nils Erik Behrendtz. TV-chefen. gör inte. undantag "för barnen i detta svepande ut- talande, Hade han gjort det ha- 'de det blivit uppenbart att pro- blemet inte är så litet, Vi borde. för övrigt äntligen slippa höra s |ligen kommer vi Större; och större..,. De" tre ” 400 ”taljarder 11 ; Kronor : är age ket: pengar, Det är ungefär lika med. svenska statens inkomster under tre: år: Och- eftersom in- komsterna ' till" största delen be- står, av skatter och de svenska skatterna är de högsta i' världen, så "förstår: man -att. 100 miljarder kronor 7 verkligen r ' mycket Pengar; ... . . :' Man skulle. till exempel kunna köpa läseböcker -åt alla analfabe- ter på vår jord för dessa. pengar. Man "skulle kunna ' tillverka" till- räckligt mycket medicin, och. vac- cin . för. att utrota många svåra sjukdomar, . Man skulle: kunna bygga. upp fattiga Händer. med |” modérn industri och" vettigt jord- bruk för. att "ge. rimlig standard, » : Man kan” också skick r” det så"kallade Apolloproje tet, det program som syftar . till. att .en hjälmförsedd" rymddräkts- uppblåst : jordvarelse' med. tröga fumliga spadtag skäll plantera det 'amerikanska" stjärnbaneret : våra ' TV-appärater: . kommer "' vi kas. ut: i vinden. ty . på. månen finns" ingen. vind. ' Vi får väl hop-- pas” att. amerikaneria tänker på. den triviala : :detaljeå och tillver-' kar flaggan -av :plast. ' " Apolloprojektet. :är'. den. tredj etappen i det amerikanska rymd- programmet, ; Gemini 12, november cirklade runt” jorden i fyra. dygn och :med "två astronau- jter ombord, avslutade . den andra testseriän.. Pe Apolloprojektet, började "egent. ligen, 1961 då den första. Saturnus. I-raketen": isköts. upp. "Rymdfolket teret ligger. där och "inte. som mänga :tror i "Cape Kennedy) har sina "privata förhoppningar” om att" redan "i mitten nått «målet -med " de femtonde Saturnus-V-farkosten, . +, + Frågan, är. emellertid «oms den svåra olyckan på Cape” Kennedy lördagen .den' 28 januari då tre astronauter omkom under en öv- ning med apo lokapseln har stämt ner optimisterna. Det lär dröja innan man' kan. dra några .mer bestämda: slutsatser därom. Tro- aldrig att få veta + vilken: mån programmet försenats. De officiella: kommuni- kéerna, "rymdkapplöpningssam- mänhang brukar vara så alltmänt hållna ' att de > ger upphov - till vitt ” skilda > tolkningar. ' 350 000 människor är inkopplade på-pro- jektet — ”entusiastiska får man anta, . kunniga och ' fantasirika. Man” gör sig säkett inte. skyldig till någon: större. felbedömning om .man förmodar att entusias- men nu "förstärkts med en mörk beslutsamhet; Saturnus-V-projektilen är . ett ståtligt vidunder. Den är 110 me- ter hög (dubbelt så "hög. som ett normalt svenskt kyrktorn), den väger 3 miljoner kilo; den har motorer starka nog. att sätta fart På dessa kilon upp till minst 40 000 km/tim, -för att komma ur jordens : dragningskraft, den skall tåla 3 000-gradig värme ' liksom världsrymdens kyla. Och så vi dare, Det är med. andra ord en fan- tastisk leksak, en sådan som var- je grabb, drömmer om: att äga. Det "är inte underligt » att den kostar en smula, - att den tar några 'år att bygga och att det inte är ett enmansjobb att sätta ihop den. denna” alldeles intetsägandé” om- ständighet — att en del sannoli- ka antaganden om massmedia- Inflytelser visat Sig svåra att » tekniskt leda i bevis —-anföras . Som argument i en Aiskussion ” Om TV:s-ansvar, i detta fall för "visningen av FBI-serien. Nume- » Fra vet man för övrigt åtskilligt "om TV-påverkningarnas realitet. Både våra attityder och vår ; verklighetsbild formas av 'TV- "Programmen, och bland dessa är de förljugna och brutala = pro- grammen dess värre inte några undantag. =(Dagens Nyheter) TO raketerna' anv är en högväxt dam på över, 920 meter . Tre astronauter skall flyga den. De skall först cirkla runt månen. Två "av .. dem ; skall sedan kliva, över i. en jolle och" med . broms- raketer :som”" åror försiktigt ro ner till ytan. Där skall de place- ra. ut instrument ; och . samla 'in- tressanta ting i "några timmar, kliva ombord: på jollen igen (glöm inte:plastflaggan!) och kajka upp till .den :oroligt. väntandé kamra- ten, genomföra en så kallad dock- ning och krypa, över till huvud- farkosten,- lämna > ”jollen . åt sitt öde" beh "sätta fart” tillbaka ; mot jorden. ; se Dätta och mycket annat får jag veta av. meddelssamma tekniker invånarna ”en- månens" karga” kratörstoff, Men i; knappast att.se -den stolt sträc- som fc i; Texasstaden' Houston "(högkvar-| tv 1968 hal- och: militärer -' när: jag ' besöker rymdceentrat ' strax utanför Hous- "ton, De är”så vänliga att jag tar >» mod till mig och ställer en fråga j efter : mödosamt - grapbiande (jag Vad Bör den väntande” kam- raten ” om/ de: två inte kommer jtillbaka' från månytan?. Hö . Någon med. "många stjärnor. på axelklaffarna ler vänlgit mot mig. —.De kommer” tillbaka, försäk- rar han .mig.. Hah förklarar ock- så varför "de. kommer tillbaka. Jag förstår natu ligtvis, ingenting. Jag. rodnar över , min oförmåga att -fatta och byter samtalsämne. ' — "Hur längt har ryssarna hun: nit. då? 'Dén ;vänlige. mannen blir med ens. mycket bekymrad, Han. skar ki på .huvådet.; H Hår; nte den ”blekaste aning. ändes alla i Apolloserien, Den minsta' som' använts subprepade gånger är 57 meter hög (ett normalt svenskt kyrktorn). Mellanstorleken används änder ler Ior och rr nånn: oe "Vem komer först aa — Vit Inte tillstymmelse till > tvekan i det svaret, : .— Hur kan" ni veta det' om ni intevet hur längt ryssarna hun- nit?!:; frågar jag med » djävulsk list.". en in Vi kommer först. : Han - sä- ger det i torren man. tillrättavisar små barn med. 2 »— Nå, men 'varför” vilt ni n vändigtvis' till: månen då? : "= Den 25 maj 1961 ; höll "pre- sident Kennedy ' ett tal: i kongres- sen "med den innebörden. un Ja, men. : varför vilte, han det då? :: Den : vänlige: ' maninén "med de många stjärnorna ' ser - på : mig med . oförstående” ögon. "Jag ' kän- ner mig dum”: och: rodnar en. | Blir ilsken . Också. I ” vr: Varför vill alla am till: månen? "utbrister. jag." Varför vill, alla ryssar. till månen? Var- för vill "alla. :människor.' till må- nen? !''. Varför; Ir herrans namn! Svara mig då! Han ser bes rt 'på mig; käken faller ner. Ett ögonblick tror jag att han” skall - klappa -till -mig. Men - medlidandet . tar - överhand. Han=-läggs rssinsetunga? hand på min axel; ursäktar sig med:'ett par artiga ord .och. försvinner; i en” av de många byggnaderna ' i vakade rymdåcentrat ntanför Hous- tor, soon. Mor Clas G. Jöhnson, NV 2 4 Washington” (LT) > "President "Johnson. föreslår : att den . amerikanska utlandshjälpen! för nästa budgetår. skall 'utgå med ungefär samma ' belopp som i år. Kongressen får ta ställning till "en begäran. om, 3126 ,milj dollar, . därav" 2530 milj” i eko nomisk . och nära: 600 milj i mi litär hjälp. Kö Prioritet kommer ges ät. hjälp till utvecklingsländerna , att” öka sin” livsmedelsproduktion. Budge- ten tar upp 660 milj dohar. för olika - jordbruksprojekt.. Närmast i angelägenhetsgrad kommer . ut- bildning och, hälsovård som får respextive 230 och 200 milj dot lar... Sammanlagt ; går 43 procent till dessa. tre ändamål : . I Fjärran Östern kommer hjälpen att gå till sju länder, Vietnam inräknat. De, Övriga” sex är Burma, Filippinerna, -Indone- sier, Korea; Laos och Thailand. Syftet är att -hjälpa dem att ut- nyttja - sina "ekonomiska och s0- ciala' resurser och att trygga. de- ras politiska "stabilitet, framhål- ler '. presidenten, : I : ekonomisk hjälp "till Vietnam föreslås 550 milj dollar; en ökning med 25 milj jämfört med anslaget för budgetåret 1967... I Främre orienten och södra Asien fördelas -den amerikanska hjälpen mellan tio länder. Den utgår, huvudsakligen i långfris- tiga utvecklingslän, De -tig län- derna är Afghanistan, "Ceylon, Förenade ' arabrepubliken, = Indi- en, Iran, Jordanien, Nepal, Paki- stan, Turkiet och Yemen. över 90 procent av de 758 milj dollar som avses' för dessa länder re- serveras. för Indien, Pakistan. och Turkiet, de.tre. folkrikaste, "Till Framstegsalliansen i Syd- amerika föreslår president John- son ett anslag. på 634 milj dol- lar, en ökning med: 15 milj. Hjälpen från . USA . utgår främst i form av utvecklingslån och tekniskt bistånd, som : komple- ment till mottagarländernas eg- na insatser. . För biståndet till länder i Af- rika begärs oförändrat 195 milj dollar. Tonvikten skall läggas på multilaterala: öch" regionala 'pro- gram, Återstoden .av. den ekono- miska hjälpen fördelas imellan olika : internationella organisatio- ner, med huvudparten, . 104 . milj dollar, till IDA, internationella | dbruk, utbildning, hälsovård i centrum för USA:s utlandshj ij älp. : i Jämfört med innevarande bud-! aner en av de långa, korridorerna i! det stängselomgärdade och ' välbe- Aktuell "kommentar. Den: tiden är för närvarande förbi, då järnridån ' ogenomträng- ligt ' hindrade ' att ,förbindelserrra mellan öst och väst tog fast forrå — detta må ske med motstånd från doktrinära politiker 1/'öst och väst eller inte. Dessa ”befin- ner sig' 1 klar minoritet. Kommu- nikén från Bonn rörande de nya relationerna ' mellan Rumänien och Västtyskland - talar sitt tydli- ga Språk, ' Sydsvenska Dagbladet so N Det ekonomiska läget har blivit få bekymmersamt, att regeringen, då det gäller att hjälpligt före- bygga, mycket snabb försämring av penningvärde 'och bytesbalans, : i li vissa” avseenden. inte "riktigt vet vad.den skall ta sig till. Resul- tatet” blid)” improvisationer — och sådana är "sällan lyckade." För närvatande är väl det "mest: på: fallande exemplet på en ”misslye- kad : improvisation förslaget om införande av 25-procentig : inves- teringsavgift. på vissa byggnads- arbeten: parkeringshus, butiks-, kontors- och” .banklokaler, förvalt- ningsbyggnader, idrottsanläggning. ar o.s.v. Frågan är väl rent” av om regeringen” ens 'har möjlighet att få major: «tet i riksdagen ” för sitt förslag; De" borgerliga yrkar avslag, socialdemokratiskt : miss- nöje har kommit till uttryck : i en ' särskild motion, : ja, to kommunisterna + kritiska. Under remissdebatten restes -in- vändningar mot lagförslaget från alla håll, 5 : Svenska Dagbladet: : det” dags för regeringen ligen . insett, att det. behövs ett krafttag för att. klara upp arbets- marknadens , nya problem? . Geijer .erinrade om att; vi. redan offrar” stora "pengar på: arbets- marknadspolitiken — "omkring" en miljard ” Kronor 'per: år = men vid en försvagad . "konjunktur; då det: gäller att "med alla ” resurser hålla hjulen , igång; krävs sön tigaste pröblem': just. nu ä skall ”vi” kunna 3 ningen” uppe? tstramningen” har på”ett söm" varken arbetsgivares ”enlér fackliga " organisationers ' upprepa- de. ansträngningar : förmått, "lett till .en ökad närvaro på.arbets- platserna och en; ; bättre . ”arbets- disciplin. Alla: borde: "kunna; bi I getär skärs den militära hjälpen I ner. med «196. milj dollar. Budge- ten för den militära sidan av u landshjälpen övertas fr, o. m. är: av försvarsdepartementet.. me ""Usis i klaga , att: "först" en, "skärpning sysselsättningsläget medför. förhål- I» landen, som borde vara självklara — ätt anställda söm” kan "sköta sitt arbete 'gör det. på ett riktigt sätt: Den stora överrörlighet : som företagen "haft. "att brottas. med, Arets ' AFA-besked, en 24-sidig.” trycksak som berör närmare 14 miljon årsarbetare vilka är försäk- rade i Arbetsmarkradens Försäk- förklaringar om hur försäkringen verkar, är till utseendet lika före- gående års försäkringsbesked, Men detta skall man inte låta sig nar- ras av. AFA-försäkringsbeskedet är annorlunda — och det tål. att studeras, : Till en "början kan framhållas: försäkringen av två delar: :1) tjänstebkrupplivförgBäkring, (TGL- försäkring) . samt 2) avgångsbi- dragsförstkring (AGB-försäkring). Vi / skall ' inte uppehålla " OSS nämnvärt vid tjänstegrupplivet då de flesta kollektivavtalsanställ- da vid detta laget är underrättade om att tjänstegrupplivförsäkring- ens grundbelopp är höjt från 24.000 till 31.500 kronor.;. Helt grundbelopp på 31.500 kronor till- faller förmånstagaren till den AFA- försäkrade arbetare, som avlidit i äldern "upp till 55 år. Från 55 år och till 67 år faller grundbeloppet i en 'trappad ”stege” ner till 4.000 kronor, Även barntilläggén är höj- da och; utgår nu med 9.000 kronor om barnen till den avlidne arbe- taren icke uppnått 17 år. Även barntilläggen är nertrappadeé och utgår t. o. m. fyllda 20 år, då för- säkringsbeloppet är 2.500 kronor. En annan förändring är, att helt grundbelopp utgär till föräldrarna efter: avliden arbetstagare som fyllt 18 år. Detta är de större för- ändringarna i AFA:s TGL-försäk- ring. 1 OM AGB . Andra” delen .av försäkringsbe- skedet, paragraferna 31—44 rör AGB- försäkringens. avgångsbidrag, ver , miljoner. utbetålade LL 1 avgångsbidrag under 1966 rings: AB ' (AFA) och: innehåller? Från 1 januari 1967 består AFA-]|- speciella ' kontaktmän med "AFA med uppgift att bistå avdelningar och medlemmar, då avgångsbidrag aktualiseras i samband med t, ex. driftsinskränkning , och dndustri- nedläggelser.' : Avgångsbidragsystemet är, som nämnts inarbetat i AFA:s försäk- ringsförmåner och bidraget utgår enligt vissa regler: S VEM ERHALLER | " avgångsbidrag och hur mycket? I korthet enligt följande: Dels utgår ett s. k; A-belopp om hundra kronor per anställningsår; dels ut- går ett's. k. B-belopp med' upp till högst 6.000 kronor, B-beloppet ut- går efter en skala baserad på ar- betstagarens ålder vid "avskedan- det, från 1.500 kronor före fyllda femtio år, upp till 6.000, kronor i åren 62 till 64, för att därefter fal- Ja till 4.700 kronor vid 66 år, Efter uppnådd folkpensionsålder 67 år kan icke AGB utgå. . ' B-beloppet utgår med Hänsyn tin de svårigheter: som -uppstått vid arbetslöshet i samband med ' av- skedandet — eller inom, en tid av fem år därefter. För den som vid avskedandet fyllt 62 år utfaller dock även B-belopp om det s. k, A- beloppet har utgått till den Y berör. de arbetstagaren, un RÄTT TILL VN AGB ' föreligger för d skilts från sin ställning gg get förvållande och egen vilja — oavsett arten av den driftsmässiga förändringen 1i.det företag . som uppsagt arbetaren — samt om man uppfyller kationer, Dessa är: minst 10 års oavbruti hos samma företag, fyllt femtio år, De femtio åren kan Att man haft en anställning samt att man och under vilka förutsättningar utvecklingsbyrån, sådant utgår, Fackförbunden har i vissa" fall kompenseras av lång (Forts, å sid. 6 -Hrif >be- tydligt . större satsning, - Vårt vik- NL vissa andra kvalifi- Ga stannat kort tid på arbétsplatsen, de stora kassationer' som kunnat förekomma — allt detta har för- dyrat produktionen avsevärt / till förfång inte : minst "för de-/an: ställda som fullgjort: :sina älig- : ganden, .”” ” få + Arbetsgivaren" N Det där "ha funnits optimister bland + bilägarna som trott, att när deras : fleråriga avbetalnings- t.d för ” högertrafiken var slut med dett 'är, så skulle också den . speciella ' trafikomläggnings- skatten försvinna. Detta är. ett märkligt: förhållande ' som ' visar hur - litet «vi. ändå lär av erfa- renheterna, Vi,börde veta bättre, När skattebetalårna vants vid: en ' pålaga' så kar den, möjligen: by: ta namn” "och form, men : aldrig . tas bort. När bilskatten ”fu”höjs till ett-läge" strax över den tidi- gare dubbelskatten” så är det allt- så: ett'.'helt normalt förhållande, : Sundsvalls Tidning att komma un turligt' nödvändigt med vissa ge: mensamma normer för "att hindra föroreningen av luft,” vatten och natur.; En: «lagstiftning som” klart immissioner är. ofränkomlig. Det är, också "angeläget" att 'det finns en. .gemensam instans - :som sva- rar för övervakning, kontroll soch . att: vakna; -Har: regeringen” verk-[.0 älva - betala dén -méllanskillna- den. Men! -byggarna söker. :ofta en- dast ' efter. den: billigaste golvbe- läggningen, och mellan -leveran-. ducera -d tunnaste och billigaste materia rik sär RÖR RER AY fler "Gunnar Myrstrand, : Stockholm, : Verkligheten "verkar . aj brutäl, när den beskrivs”. nya, mera. .obekanta - ord.” "Det "dröjde. t. 'ex,' ett. bra tag; innan det "gick upp : för ; alla,” att det. nya .ordet ”friställning inte Var, annat än '" Kapprock och att i"inkomstförstärkning”. ba- ra var” en. förskönande omskriv- ning av” skattehöjning, . "Och . att Prationalisering . Av försvaret”. och. ”anpassn: ng av: försvarsänslagen inte ineb .nedrust- ning; går, väl först' så måningom upp” för' alla, ” Smålandsposten UrDet "är: gamråaldags "att "våra kortklippt”, säger . PR-männen De "ber "honom låta "håret : växa . Vad Säger "sossarnas PR-män och Palme, låta håret” växa? - Sträng : brukar våra rätt ång. säger Solkyfljan?. PA VÄGEN! ha om I ar sett mig: h an a Den sö t Fad ” ex: 9 Låt. oss se Fadern?”.. (Joh. . Psalmernas fö fer. att örfattare upptäck- uppenbarade: a barmligheter . för dem som ar ett med honom. De taladé' från egen erfarenhet, när de sader = CYTen har, sin umgängelse med : d Mm som frukta honom”;' ”Den oa sitter - Under" .den< Högstes Allsmäntj och vilar. under den, N FH tiges skugga”; ”Herren' är” 1. Herde,, mig, skat : "intet. fat tas Jag "kommer nade till en er ihåg, att jag lyss grupp kunniga män, de- olika frågor som famla det., I. själ att frågan Oo ven och trasslade = till verket tycker ' jag, lätt. kan besvaras, ) fihner ho kä nom, .och lär Fräkå bono. som sin personlige är, & han? vet,:' hurudan , Gud e han har sett - Faderi"s Jesus sett, mig, uu sön definierar. kraven ! på” rening "äv . kring president Lyndon : Johnson: . de stora" inlärningssummor, som - lagts ner på människor, 'som bara - I miljöförstöringen är "det ”nelt na en 1 föreläggande i anslutning. till? en ' r törerna är: det” en kamp: att. pro- : till , dagens ekonomiska situation” : 1 ie ”för att förbättra 'sin -ima- - här hemma? Skall både Erlander - hårig, men ' det hjälper inte, vad n A ”Den' " som ' har ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.