v , ÅA «> tilll en stark . handikappade osv. .tionens orättvisor kän inte nog ”; understrykas liksom nödvändig- | . heten av att kampen mot pris- st 1 stegringarna' ' . satt en viss djusning kan skön: i "I : LAHOLMS TIDNING —=LT. Hemkunskap ter till tillval £ sålunda. inte med nägra större . kunskaper i hemutbildning som elever lämnar grundskolan och på de gymnasiala stadierna fö- rekommer inge "alls I detta äm Den undanskymda plats som ämnet fått i.vår' skola påtalas 1 motion' av fru -Elvy: Olsson (cp) .m, fl som anser att un- -"dervisning i hemkunskap bör göras obligatorisk även i klass i 8 och 9 samt på "samtliga lin- "jer, Å gymnasteskolan där ; så-|. : dan "undervis ing Inte ingår 1 den - regulj Enligt motionärerna. bör. yrkes- utbildni rande som- obligatoriskt ämnel|. . endast i klass 7 med möjlighe- ningen ' Lördagen den åa februari 1967. läses för närva- bat. fraduktionen .- klass 8, Det är|. n undervisning ne, | " serviceanordningar lättar ' hushållsarbetet.. pmme,, . anser. lämpligen. kan meddelas ut undervisningen. 1 ges I ni - uppdrag att'vid läroplaner” för yrkesskolan be- akta elevernag behov av grund- » läggande kunskaper i familje- - ekonomi "och" familfeansvar, - ;Genom- att allt fler kvinnor i söker sig: till . och ' tillgången samt. » olika” förbättras ” blir ' hushållsarbete : radikalt. föränd > serviceanordningar utarbetande av frågor. - varit så att förvärvearpete 'på färdigvåror också, hemmets; LT= => Hemutbildning för alla minskar och: hushållets :uppgift blir. i framtiden - allt mer riktad på färdiga produkter. Ij ett hushåll med båda "makarna i förvärvsarbete blir tiden . för hemarbetet allt knappare, " krävs. kunskaper för att så ef fektivt. -som möjligt -kunna ut- + nyttja industrins produkter, samt i att alla redan i. skolan får lära sig det" elementära när. det, gäl-. ler' utbildning, Även mnet ges visst : vilket | motionärerna ” genom” Arivilliga | kurser . 5 och. hemteknik.” Man "anser "det. vidare: självklart att; både” pojkar, och flickor. tar del fr 'skolundervisningen' Detta är: "värt att u - . derstrykas. "ef ersom, "det tyvär mnesområden : ssom' omfattar hem och” hushåll alltid ansetts vara” "något: för. enbärt ; - man, kommer. ifrån.; den. ; skon 'ventionella och: felaktiga synen. "finns det - "egentligen "någonting som kan vara mer fantastiskt än att tänka tillbaka på "den. utveckling; som ägt rum på jorden sedan är 1900?. Och man ställer sig sak- löst” frågan: hur ska framtiden gestalta 'sig? Hur: kommer "vår vardag "år 2000. att” se ut? Så snabba som alla skeenden är just nu. Klarar: vi. befolkningsök- ningen? I stället. för. beräknade 6 000 miljoner invånare. år, 2000 kommer vi, att' vara 7400, miljo ner" Jordinvänare: "” : = Visst "har mänskligheten chans att: överleva: Om - man ' tar ' till vara: alla ” möjligheter. Men” det intressantaste - är kanske -. ändå bur vär: vardag:'/omformas, 'Tek- niskt." Här -tvekar)vinte" vetenska- peh-utan ger klara svar baserade på” fåkta. "Det är. onekligen myc: viskar, att vänta oss, : s solut” största framstegen kan” vi: vänta: oss av'läkarveten- ”Iskapen;s Den "nu: så :svårkurerade ”förkylningen” :— medicinskt ut- tryckt” en. infektion. i, de. övre luftvägarna —' blir' en kuriositet och :skickar "inte: otaliga ; männi- skor-i säng årligen med åtföljan- de "inverkan" på produktionen, ; Läkarna” kommer att: ägna mer tt förebygga: sjukdo- HH det sker så enkelt som 1: hushållet in- Det som under- | i . vuxen-] dessa Skäl" som: talar för. "att hjärtsjuk- domar; blodtryckssjukdomar, åder- förkalk ing. och "andra" neurofy- siölogiskå rubbningar är: ett. min- nr STRÄNGS NÄRINGSPO- : .! ie LITISKA” FON: nats” Jordbrukarnas nn finner . nin gsbiad tid den .Yredes » vissa håll östs ö närlingsHvet , "dr > Hedlund, ha att klara den: detaljen historieskrivningen : .: I" träffande Norrlands «res "Cellulosa AB är men... ningsvärt ensidig. Prisstegringarna- under + 1966 blev ca fem” procent! vilket / jär :-en procent. lägre ' « år... Under 1067” kan” en ytterii- i visefråga i vår UUnterna " "ek ör mi. "Många förmår inte, anpassa ' gare dämpniäg av takteh' 1 pris- "stegringarna' väntas, I men vi får därför inte. slappna” ; kampen mot inflationen, .? :ver Svensk: Pjolitik (CSE t imkomsternä' till . na och får automatiskt en stan- - dardsänkning. Det gäller i år t. - ex. för barnfamiljerna;' som in- te kunnat få kompensation utan : ytterligare 'skattehöjningar.' "ver huvud "drabbar inflationen hårdast den som ; är svag — t. ex. " tion, or Bel: i stegringar bättre ör värt läge särskilt ynnsamt. - RN ATERKALLAD DöDSDOM innebär sockerutredningens be-l de, 1 jag ' "ter på 'utlandsmi -bemästrat ; H "tänkande, som " svenska sockerproduktion synes ” das på villkor att den .kan an- passa sina betingelser till. dem ” redning, -som tillsattes - i under ordförandeskap av. Carl- Albert 'Andersson, har. på : skriver” Sydav bladet: + Det” utgör en - kompromiss, som 'både. från industrihåll betraktas som klok ' och ' löftesrik, Betänkandet in- nebär framför korama att rädda som råder inom te förefaller möta några oöver- .stigliga hinder. Betänkandet innebär emeller- tid” också något uppseendeväckan : avstånd från de framlagts av 1960 ärs bruksutredning, i vilken det var allvarligt tal om att antingen helt .nedlägga vår betodling el- ler :att skära ner den till hälf- ten elter 20.000 hektar. ' Den nya utredningen nämner heller inte ett enda ord om de möjligheter som ra politiskt än derbyggda: gåts som riktpu att vi skulle kunna ersätta vår egen sockerproduktion med im- porter til ofattbart låga priser, så mycken publicitet: redan, "efter över på d:r: Hedlunds linje., Vi « skall inte här 'försöka' försvara ”Även andra företag, tv den som inte är ansluten löntagarorganisa- fortsätter, ' Även om "vi till synes - kats dämpa inflationstakten ”nå- | " got kvarstår dessutom det för- . hållandet” att våra utredningsmän ta- T RB D. : Sådana priser finns - stort. "u-ländernas misär. . emeller- |: galla som från | ver d:r Gunnar : Hedlund . anmärkningsvärd: - Utvecklingen den: senaste. ti 1 .« den har visat ätt allt fler: inom |- hand ' gått n är ' käpabel själv, be- Skogsäga- anmärk- lets. insatser > via : slås 'i "årets ka resurserna för + Mot: påtagliga," än" föregående ”andrä' områden: .En" prisstegtingar: |. möjligheter ' vi" har 28 redan tidigare den lågavlöna- samhället i; Infla- trots lyc- .. | konkur. en: arknaden 1 re- sina kostnads-1' vilket |" inte nu ramhiBtar "mit nytt" läkemedel, ene a s 38 "ses, verksamt ,, mot en. viss typ betodlare-' och allt" att vår ma har förberett s. Men den räd- "på licens. har det ; EEC, Vilket in- N da. äg ' - riskfritt. annat. "Den ut- fjol in: ”fant asipråser, « som gi "da ner, till 34 öre. per. kg socker. . bara i börsspekilationet. kring Man vill gärna: instämma med : hovrättsrådet + Sven Hammar: sklöld "1. hans' förnopphing,' att "det nu: framlagda förslaget skall T, elser' Kring jord- "dettå' "läge" finns anledning diskutera om vi inte måste. va- ra beredda att utvidga samhäl- nadsmyndigheterna. och närings- -jlivsfonden "utöver vad som före- 'statsverksproposi- tion. Inte. minst kan det bli nöd- ;Vändigt att. ytterligare ' för: foöch omskolning av. varbetskraft. sysselsättnings: "svårigheter ;i vissa. branscher. o.; : på "vissa orter. står fortfarande : en "mycket : h ”.terfrågan "på "arbetskraft inom borde : kunna. klara'.av Petur "De krissymptom. som nu mö- ter '-på "arbetsmarknaden > "borde relativt: lätt och snabbt kunna övervinnas, om visutnyttjar de ning, bristyrkesutbildning, - om- flyttning och i direkta) stödjan- "de" -ekonomiska'-insat$er näringslivet." " . behövs bara. att vi som har jobb och inkomster far på oss en li- tet ökad 'ekonomisk-- börda", ; attresurserna ;.skall- finnas..” De som ;nu: prutar. i dessa. av- seenden lever: vid sidan om”den ' verkligh ten, menar öst "äv influensa, har på sistone fått betydande publicitet. Medlet är ia själva verket : amerikanskt, > men. en -svåénsk läkemedelsfir- . Medan i medicinalsty- Vrelsens | godkännande avvaktats emellertid - plötsligt framkommit att. meälet ingalun: Enligt ” visså -amerikanska experter. skulle det inte behövas :mer än dubbel dos för att sbiverkningar av" allvar- NE: blott.5.Och' -när "läkarna avslör jat de” fulla processerna" i den levändej: cellen får : mänskligheten också vapen - mot' de! ärftligt : be- tingade sjukdomarna... jr roivt nd "lOm”vi inte > som bekant = som". "nobelpfis- tagaren: Herman: Mit Mer uttryckte människan i sin dårskap förintar” sig själv så kommer hon i stället att omskapa. sig själv... -Det "börjar virnla ” av "satelliter: runt: - vår jord och "fler "blir "dé i gseln; i: 'rymdeti .ä " andra. kom- aktuell: H redskap att. utforska: vårt sölsys- ' Austronaten:"- står tem; Mänens" "erövring "kan? vi År: 1970 — 'så' säger 7i alla 4 Yymdexperten; Werhiner von "ld:gt. stadium : skapade : Nazi-Tysk-q lands :V:1. och '.V:2- bomber, ' nu ' ij. amerikansk tjänst '— Så: har både de- första" 'amerikanerna ; och rys- sarna.: landat” på månen: 'Men' det kan:gå fortare -än--så.; Den, 'senas- te - amerikanska ' triumfen. med landning-; av obemannat . rymd- skepp på månen: gör det; troligt. Mjuklandningen lyckades. perfekt. + Jordens våldsamma befolknings ken) g ärr ett akut problem. .De arbetsmark: omflytt! nämligen. g: ef- Te bättre jäm- miner att stämma "kan Ina i ; viket "borde .inte vara . omöjligt | INte sägas Ekonomerna ' har: räk. av: it 1 attå uppnå” om .omplaceringarna nat: utvatt.. kommer; att behöva SKrt-T'| kan? he på vet | ulseknet 25 'Bånigerr så mycket . sötvatten. i som (nu, , tre: gånger så mycket” alu: - [trä dubbelt. så mycket järnmalm... "Så här lever vi om trettiofem år![7 - Men atomdriften a hjälper c oss lö- sa problemen. Atomverk omvand- lar havsvatten till sötvatten (re- dan nu konstbevattnar den unga staten' Israel / ökentrakter' med havsvatten som befriats från sin sälta). Och” det ' finns: experter som tror att vi år '2000 lärt oss till. fulländning behärska väte- bomben —' med : andra ord ut- nyttja den termonukleära' fusio- nen — och då 'kan vi ”elda” med havsvatten ' och . kraftbehovet är löst, för oöverskådlig tid. ; Forskare som den svenskfödde Georg Borgström —' nu verksam vid Michigan! State. University — och den: ryske” förskaren N. M. Zjavornokov ger Oss- gott hopp: om ' livsmedelsfrågan. De som ska lösa' den är framtidens hydronau- | ter — den ' absoluta motsatsen till, de-' aktuella :-kosmonauterna som kommer atty skapa akvakul- turen och på havsbotten idka 'ef- fektiva bergs-. och jordbruk! + , Storstädernas arkitektur föränd- ras oerhört. Arkitekterna kan re- dan se dem på” papperet. , Höga skyskrapor :reser sig över städer- nas ”lungor”, de gröna parkerna, I innerstaden”. har: alla. kontor; teatrar," hotell; "banker - och . and- ra institutioner koncentrerats och -all' fordonstrafik är" » förbjuden. Under ' jorden : finns Ytransport- band . som "sköter . om att livsme- del och andra varor: fraktas dit de ska. ”Folkgondoler” och själv- rullande, : trottoarer, är - fina. kom- munikationsmedel. Helikoptertra- fik — jämförbar med - våra dagars taxi —: är" billig och effektiv. sö De tekniska lösningarna 'på det som . här återgetts' är” inga prob- lem,.' försäkrar, ingenjörerna, Om bilden ska förverkligas beror. helt joch hållet. på människan s jälv. ;Tetefonkommunikationerna ”' ge nomgår fen» radikal ' förändring. Och. de. ”petmojar” vi. håller oss med i. dag har föga gemensamt med ' de som”; används, ;år. «2000, En” bildskärm" "där .man' ser' den man talar med — och vice versa — . (givetvis .avkopplingsbar) - är självskriven, 'Telesatelliterna kret- sar runt) 'jorden,... Er. del; andra på Högre höjder och jä 1, landen. Man kan: sköta hemmet med | framgång) för globala = TV- och telefonsystem. . Bil och telefon... Ett fåtal har idag råd att hålla telefon 1 bilen men för framtidens biläga-V re ingår den i standardutrust- ningen: Någon: nummerskiva - be- hövs inte, "Man säger bara 'num- ret så sköter apparaten — med tillhörande dataanläggning — om resten, I hemmen. .blir telefonen det: perfekta ”hembiträdet”. Den tar mot och registrerar medde- även om man är miltals därifrån. Telefon kan genom ett sinnrikt system öppna och stänga dörrar, I sköta » luftkonditioneringen ;: "och | värinepannan.: : och. - mycket. an- nat.:. Luftkuddebåtar. är redan” i tra- fik över Engelska Kanalen, Pre- ! miären var "den. 15: juni förra året, I framtiden kommer. de också att bli en ”schlager”, Ingen- jörer. och tekniker kommer ' att konstruera - fartyg . som uppnår jättehastigheter -på.” de ”friktionsg- fria” Yluftkuddarna, ' Jättejetplan. som tar' över 600 passagerare går i ' skytteltrafik: över .'oceaherna, gatutrafiken i storstäderna sköts ay.-snabba . enrälståg, av.” typ AL weg. En tripp över Atlanten. tar en tmma... :: Med tre ' gånger ljudhastigheten. . 4 H - a Ta inte det här. som. ett skämt. Ska, vi på en' kortare. tripp så kan . vi: sätta på. oss ett raket- bälte och" "pysa iväg. De som för-|- står; sig på. saken ' konstaterar kallt att. raketbältet ;i dag" redan passerat "det utvecklingsstadium som "bröderna :Wright represente. rade när de gjorde sin justoriska flygning vid, Kitty Hawk.-;': yem. minns . inte. sin ungdoms Jules: Wernemägasin, Då skratta- de ”de gamle och klo ke” åt vad som- stod därl Nu är. det. verk- lighet, Både, atomkraften, televi- sionen; rymdraketerna och - strål- pistolerna som. Jules "Werne med sin strålande fantasi, och: visionä- ra förmåga! skrev: omsrtesoni > Varför 'ska-' vi inte tro" på -des- sa” ”spådomar”,” som baserats” på i. rent vetenskaplig basis? .De” som har; lyckan .i— "eller". -olyckan ji tt. leva är 2000 får. se. 2 J: Arne. Öijen.” Braun, mannen"; söm: "på fett tio et" sade Mark” "nwaln | "för at killiga, år sedan, "det. var :en av hans många beskd kommentarer: sten” den mänskliga, ;oföretagsamhé sedan urmir så försökt!] - fastä "gång. Der "sjöfarande "grekerna byggde :tempel till vindarna-och före dem hadé 'babylonier: och egypter lärt göra någonting åt: det med : växlande fram- i: omskol- från .Det gs'up kallad efter > sagokungen. Goe, 'Dess” svenska! namn är' Götemåriad. Ro-' marna” hade: fordomdags i denna månad - -s:na försoningsfester, feb- ruation -"betyder nämligen" rening. Jeller försoning, Enligt :bondeprak-' tikan ä; februaridagen. 9 timmar och, 50" minuter 'lång. ' I. denna månad: skall det. vara bra" att hugga. timmer och bygga. Solen löper. 1 ' Fiskarnas. tecken och är där, från :den' 10 februari till den 11: mars, ee -:Kastar' vi en” blick" på: runstå In ven 'ser. vi. att' den 2:a, Kyndels- mässodagen är. utmärkt med ett! brinnande :ljus .i -en stake, be- tecknande . de: påviskas . sed . att: denna -dag inviga" ljus, medan den -3:e, '.den ' gamla . Blasiedagen, har' ett- blåshorn, avseende. jakt! tider; : 17 Uppsala” firades: -under hednäatiden en” stor "fest it Göje ”. månad, -dess kristna fortsättning var. distinget i början av' februari. I..samband med tinget : hölls även marknad, den s.k. "Distingen, vil- ken”så tillvida var' intressant att terminen för densamma: ej" var fixerad -utan "rättade sig efter. månvä lingen, (vton, oc Mars] brukar ju anses" för den första” Vårmånaden,' men fester till vårens ära "förekommer mång- enstädes - betydligt, tidigare, "oftå redan i:mitten av.februari. Spår av en ursprunglig fest för vå- ren och fruktbarheten Kan också tydligt urskiljas 1 'åtskillig folk- tro: främst. i 'England, men även i; Danmark och" Sverige, I Eng” land spelar, i detta hänseende St. Valentins; dag, den” 14: februari sedan 'gåmmalt en betydande roll. > Denna dag är det där sed att som an- tillverkning ett | ligt slag skall inträda, bl. a.jblanda lappar med" "unga - mäns de sätt. tagit | Störningar .i centrala nervsyste- och 'sodan Täta lotten aveln sil direktiv, a som] met los los = oc "olka som "skall ' tillhöra - varandra. jord-]' I USA får medlet fortfararide tidigare av me- sakkunnigt un- nkt, nämligen . säljas, men den svenska firman avser pu "att inhämta ytterligare fakta, och om kritiken mot med- - let bestyrks är den beredd att återkalla sin ansökan till medi: cinalstyrelsen., Detta är gott och väl, Något risktagånde i sam- "manhang som dessa: bör inte få förekomma. Icke desto mind- re måste det anses olyckligt att Seden kan följas ända” upp i me- deltiden och är ett omtyckt mo- tiv för kärleksvisor. Numer in- "rekommit och att överdrivna el der ogrundade förhoppningar väckts av artiklar i vissa tid- ningar, Varken allmänheten el- ler läkemedelsindustrin är be ,tjänt av den sortens s medicinska - Sensationer. - (Svenska Dagbladet) skränker "den ' sig dock måst : in ”Valentinbreven, . .skämtsamma kär- leksbrev, .som” skickas: omkring den dagen. 1 enlighet med ' engelsk folktro väljer ' "också : alla i fåglar denria dag -'sin maké' "respektive maka! 'Säkerligen ' är ; det . detta Shakespeare åsyftar när det i ”En midsormmarnattsdröm” heter: ;”St, Valentin” är. över,” | skogsfåg- lar börjen i att häcka nu”, : Stundom:' anges också nästkom- mande dag, Sigfriddagen, som vä- ! "rens 'och. sommarens begynnelse, I; Västerdalarna kallas, denna. för ”Lilvåren”- "och enligt! gamla' tec- 'ken brukar man nu, kunna iakt- ta att vinterns makt är bruten. 'Hos' folklivsskildraren Erici står det: efter : Sigfriddagen - "Första Lådnatt”.' Låding . är - den upp- svenska beteckningen ', för ' våren, bland : annåt använd i Karlfeldts diktning. St, 'Mattias, den "24 februari, på -runstaven utmärkt” med en yxa, ”emedan svedjeland då hug- ges, med en fisk efter som den tid nu begynner att fisken' drar sig mot land”. I Värmland ansåg man 'fordomdags' att vintern vid denna. tid var halvgången, björ- nen vände ,sig'i idet och man började tala. om: vår. På-en del håll kallades dagen för Löpar- mässan, emedan St. Mattias flyt- tar vart fjärde är, vilket tydde på skottår. Det hette: också dun- derdagen, -enär allt buller; då skulle vara slut: som föranletts av julen. "Bland ordningsföreskrifterna för februari hörde fordom också till att man, skulle rensa duv- och hönshusen. Detta är ju egentli- gen helt naturligt, då vid denna tid äggläggningen började kom- ma igång på allvar efter vintern. Om vintern denna dag varit mild blir den strängare efter, dock sä- ger en gammal väderspåman, räc- ker Mattsmässovinter inte så länge, men oväder och nattfrost så mycket längre fram på våren; Ett .annat råd ges också om vi vill veta mer om vädret. .Se noga efter och aktge på vädret de tre ”Lådingsnätterna: Sigfriddagen den '.15, Peter Katt den 22 och Mathiasdagen den 24. Dessa tidi- ga ”märkesdagar" anses nämligen signifikativa för hur vädret skall komma att. gestalta:sig under den kommande våren "och sommaren, en och. från rymden sig att påverka vädrets gudomliga makter: På andra sidan jordklotet i Mexikos djungler bestämde någ- I. ning regnguden. över. det. jordbru- kande mayafolkets väl och .ve. och längre" norrut började puebloin- dianerna i sydvästra USA att dan- Isedan.- "togs på: sängen” av 'efter-]. kon-]: . Jjunkturnedgång, :Även”' o sn ordföranden” talar "vagt. och äv dtert "om" otillräckligheten 7 i vär)? ra hundra år in på vär tideräk- |. Att oppositionen består av ol ka partier med olikartad! politisk inriktning : är ;etty faktum, som inte lönar sig” att ' förneka; Det behöver inte heller utgöra någon belastning, om man ser. verklig- heten 'som den, är. En fördel meå détta' förhållande är för 'övrigt att det' ger väljarha" möjlighet att själva avgöra, var de vill att tyngdpunkter: skall ligga 'i ett kommande politiskt ' regeringsal- ternativ, Ty'i sista hand är det valutslaget' som formar nästa re- gering. | sa : NN Västerbottens: Kuriren MN Industrinedläggringar får: stor publicitet, eftersom de» betraktas som mycket' oroande tecken. på |. något kom" väl” får "tolkas ' som mer än en” dämpning av "kon: junkturen.:' Mindre; uppmärksam: het. väcker Konkurserna, . som blir allt "fler. De ökade under : 19661” med" 56 . procent. "De" " obetalda skatteskulderna ökar” också ”Jik- sorn' antalet ÅTP- -avgifter, söm in: te betalas," I januari 1966 låg, "en ligt DN;' 13.000 . företagare: efter med” ATP-inhetalningarha, i de cember: var "siffran. uppe i 18.000. När oguldna ” skatter och. ATP- avgifter. "skall indrivas," stiger” tro ligen konkurssiffran ytterligare. "Mer och mer står "det klart: det” är något sjukt, ir svensk. eko- nomi,. Även om hr Strängs; Här- da Atgärder 4, och för sig är rik- tiga, ” är det: tvivelaktigt om del hjälper, i mänga fall: torde”. de g S r Skånska Dagbladet | d jämföras” "med ' då man; för tio är |krigst: dens. första - verkliga r beredskap,” får man” nog ' ”erkän-| na att, ' inget” land stått "bättre röstat" mot . arbetslöshet ;' vid. enl 'st sverkspropos tion. var sa sina danser för vatt. .blidka sol- guden, - pöRlt rådet förmås ' att väcka storm ge- nom offer och brinnande kvastar ansågs också länge vara ett bra medel att få vindarna i rörelse, Något slags' väder fick väl vära strängningar, .. även om..det ofta inte/ blev: vad de, önskade. Se : Vetenskapens intåg, De först! framstegen mot något : tillförlitligare , väderleksförutsägel- sef'"togsivid mitten av 1600-talet, då "en lärjunge till Galilei upp- fann en "enkel barometer. och i början av 1700-talet, då Fahrenheit; som gett namn åt den termometer- ; skala som används i engelsktalan ta: kvicksilvertermometerr, 'Där- med "hade" människorna . fått” till hands redskap som kunde till- fredsställa' deras ständigt stegrade de énkla mätningar” som. då gjor- des. . I Sverige har” vi, en | obruten se- Stockholm '. sedan 1756. Det . är ganska enastående il världen." I större skala ' kom dock inte mät- ningarna igång förrän drygt hund- I" ra år senare. i Därmped har . vi alltså hunnit fram till Mark Twains, dagar,.då väderlekstjänst blev ett' begrepp i de moderna industriländerna, Te- legrafen gjorde det möjligt att få ' fram data om vädret så snabbt att man inte behövde riskera att få meddelande om ett .'annalkan- de åskväder när det redan befann sig över huvudet, Sedan kom ra- dion; och datamaskinerna - — och satelliterna. Vädret viktigare > : . Det är möjligt att vädret inte är värre än. för" hundra — eller femtio — år sedan, fastän vi gär- na talar väl om vår barndoms somrar och illa om våra nuvaran- de ' meteorologiska vedermödor. Men för världen som helhet bety- der ”dåligt” väder — en utebliven" monsun :1, Indien, 'en storm över Hollands nordsjövallar, en regn- katastrof i Italien -— så mycket mer än förr eftersom det finns så mänga fler människor som blir li- dande. . Det är därför satelliterna till- mäts så stort värde. De skall göra ale möjligt 'att förutsäga vädret er hela jordklotet på både kort och lång sikt, Den första vädersatelliten skic- den amerikanska Tiros I, Sedan dess 'har nio syskon tillkommit plus en experimentsatellit : som kallas Nimbus. Trots att dessa | rymdbollar inte var tänkta som övhingsmaterial har de sänt tusen- | Tore Leth. I . : Här hemma i Sverige kunde sjö. s tidigt. som man föreslår ' en: i fem- förfäder som ;tack för sind 'an- kännbar . eftersom ':t de länder, konstruerade den förs- | nyfikenhet "och vår kunskap om ;" vädret härstammar i rak linje från |: rie av temperaturmätningar för | '- Kristus , inte sökte : lidandet för I offring, kades upp i april 1960 — det var ån: "dyster "läsning "för blägarna. Vägbyggandet : hålls tillbaka” sam- -tiprocentig. höjning av. : fördons- skatten, Cyniskt avvisas” eventi-', : fena invändningar. "med. hänvisning Hill "att . höjningen inte” blir” 3 lägarna - re dan” nu bétålar”” ett extra tlö i form” av! ärskild (skatt för! gertrafikomläggningen, oa |. Högertrafikskatten jär ”emener-|- tid tidsbestämd. Motororganisatid. ökning av, u-hjälpen ä en. "önskar inte kommer-'att kun- na fatta: ett "riksdagsbeslut": i den eten. En ”permaneptning” ”av” "hö gertrafikskatten är ingenting 'an., nat än ett svek, mot. bilägarna, : Motorföraren, MHF... le Det. är "risk att den "majoritet om sannolikt finns för en större regering. iktningen. ”Marj har" nämligen delade- meningar om hur ökning. en skail finansieras, En vore att. man: avgjorde . u-hjälpen först och. "därefter voterade om finansieringen, + . Riksdagsman” Ola Ulsten, ösning " Skolbranden + Olyckan böj "vara" en varnings- signal. till alla, som handhar och kontrollerar : liknande "lokaler för undervisning | eller. andra. kollek- tiva uppbåd, Det finns '— "trots . ett växande, antal Jåg- . och "mellan- stadieskolor 1: jett plan — änriu kvär en: hel der äldre skolbygg- ”pen ryske presidenten Pedgor- nij "mottogs i audiens hös påven ålönisme sluttande, plan, och ett bevis" i raden för Peking. Men. här -hemma ' kanske: det minskar behovet hos hr Hermans- H ån ser” påse saken far Jeller ? "tförskonar: från att fullgöra. de mi terna? : Vi. väntar! med. spänning om .: ramen för. ett system : "full. mellan : man ; joch: kvinna, Monar-) klen är om: "majoriteten äv "svenska" fö wäsentlig: "stab. liserande faktor "och. skalla följaktligen. icke. förkastas. "monarkiskt . [kvinnliga medlemmar. sä till statschefsämbetet, . Det, förtjänar anföras, gon ; skillnad; Merna” har "heller ' ldrig godtagit den, då man ansåg: att trafikom-: läggningen var "en hela" samhäl lets 'angelägenhet som - borde : fi. jnansierdas över den allmänna bud-! gasattes, då en' "möjligtiet: till" riks "föreständarskap.: härom året: Öppe , nades, genorå Brunälagsändring, t ÅA , Stock : "Text: Luk. 18; B1—42.. a via: ljudet av "vemodiga pas- sioriskoraåler. börjar vi i dag. att i följa - Kristi lidandesvandring, Att. lidandet "har så stort ut- rymme i kärlekens religion' har alltid varit svårt att. förstå, Re- dan om lärjungarna sades det: Och" de förstodo intet: härav. ' Låt oss. först hålla” klart, att dess egen "skull, lika - litet som den kristna trons Erundfärg| skul Je - vara sorgens, . Sorgen och lidandet hör jorden till, .'De är ondskans och dödens mörkklädda tjänare. : Just ,. däri ligger Jesu ' ofattbara: självupp- att .han lät sig skymfas av dem. För att kunna förvand- la. och besegra livets egen bittra makt lät han sig föras in i till varons dolda medelpunkt för att möta . denna världens furste på hans egen, mark.' : Den kristna tron söker inte 1 dandet; älskar --det än - mindre. Men den måste lida, såvitt den inte flyr: sin uppgift. Och 'då sker det heliga' mysteriet. Kärle- ken -är så Stark, att det kan utvinna ljusa . värden ; även ur ondskans motspänstiga - råvara: Därför har kristna. i alla tider med en djup stillsam glädje kun- nat följa Jesus på hans Plågsam- ma "vandring genom : skam : och ondska, Ty' varje förödmjukelse för . honom närmare, den bittra död, som förvandlas till: Livets ]' seger Så går Guds kärleks väg (Forts, å sid. 1) >, rg | För, Prags Laholms Tidning av kommins ster teol. lic, Ingemar Glémme Mörka ;” stigar” sorg omkring. Kunde. fin att Herren Kri honom: och on nas kvar, när den lider. cholm, jgenom lidande mot seger, Lr själ ligger : .segern.. inne-., ;' va lidandet: sluten, så" vitt det är kärleken ”Jsom driver människan fram, "Enköping blev 1 en: tragisk, påminnelse om, vilka risker - som kan , vara förenade med. inte minst. äldre undervis: ningsbyggnade! Å ra pli ; likställighet "råder . i Den 'som lever på livets solsi- da skall inte. så lätt in Men de som se detta. har, ensamma och att . vandra, där livets plåga: är ständig följesla- gare, förstår. bättre, Ty de vandrar just ' sådana vägar som Mästaren. Bördan blir tyngre, ryggen ”böjes jusner. aMindre och mindre av när fra mot: härda hinder + foten stöter. vid. sidan; om un någon orkar säl tu "Men ögonen marken, finner den ensamme en gömd källa meq "stillsamt porlan- de vatten, Han böjer undan -snå- ren för. att komma åt att dricka. Plötsligt Speglar ; sig själva hime melen i den ”undanskymda vat.” tenspegeln.. Vänd dunkelt sätt a ren ser på ett: drar . över, att - ng vandring. på denna vandring ' med att det rör jo kärl har lek. på: "Vandraren, sett" Guds sin lidandes' väg.” Han ha" den just där, ; " Därför bor! vi gå : Solen har sin "enkla klädnad av yt Heliga Fa få tetidér Jerusalem jus Molnen är prunkande klädda, As Prada, fa r Jesug' Krist, Guds . > ov år > Kvinnan vill det' eviga, urälari. ga och -vissa, inte” ået nya och äventyrliga, i . ' : Se; vi gå upp till Syndares ställe lider. stadej 'erusalem;,' till . n den evi kl Oss . Frälsaren sagt, Rn däri han är vi skol salm' 20: : 1 dn honom vara, Den som ;står - riktade . mot den steniga ' a | i KITE mpat föbet Det synes 05. natärligt att ine " Dj i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.