| s 2 insats som i flertalet fall bör pri nar SDS, mannen) nera för en större fabriksbygg: riteras, | F Prio Toch h | sR jekt för tillhopa ca 8 milj kr. | nad, Alena ar Möjlighe | oo — Nå hannen p milj. ” RR + MAG mer och N : | bättre underlag för sina krav in- l ver rkligheten. "Gustaf. Kolare. kan : som .gammal politiker "inte vara okunnig om. att: centern : såväl .i| , själva: jordbruksdriften; kan” än « som kan vara 1 sikte, ' Man A " gas beror slutligen på hur de 1 : LAHOLMS "TIDNING Dyrortsgrupperingen: är upp hov till mycket missnöje bland stätstjänarna som ännu dras med orättvisorna - av, denna för- åldrade Indelning ig k dyror- ter. Nu senast är det 'en Gävlé- bo som ii 'eri insändare i ”Signa- Jen” "går tillrätta med Statstjä- narkartellens ledning för -att , -« man inte lyckats få bort dyr- ortsgrupperingen i det' nu: gäl- landé:. treårsavtalet. Skribenten frågar: Statstjänarkartellens ord; förande; Gustaf, Kolare vilka ät- gärder man från. förbundsled- |. > ningen vidtagit. för att skapa I för nästa förhandlingsomgång. . , Gustaf Kolare svarar med att ; relatera :det' förhandlingsutspel som ”statstjänarna. » presenterade | inför. fjolårets förhandlingår och där ,- man krävde slöpandet av : dyrortsgrupp ' 3' samt särskilda . åtgärdér för. Gotland, storstads- områdena samt Norrland, Dess- värre var -arbetsgivarparten — Statens 'avtalsverk totalt - 'omedgörlig varför ” kraven, AN dernina del föll under bordet med en ny: konservering av dyrorts- " orättvisorna under” tre år. som . följd. 27 +" vs NN " På "frågan om; "vilka ”förutsätt- : ringar. det kan finnas att lye: . kas bättre nästa gäng svarar hr Kolare: "Tyvärr, torde, Statsjtä. närkärtellen också , denöa gång bli -ensam om att kräva” slopan- det av ortsgrupp. 3”, Detta sva är: förmodligeri ” riktigt . . under "förutsättning" att det endast av- Ser förhållandena. på löntågar- sidan: Ges det ett: vidare begrepp |" — Vilket: ligger" nära till, hands kr ker: det. ” felaktig , bild av gränser mellan ' jordbrukets eko-l-' nomiska; ; föreningar ”i-'mellersta |. : och” nedre: Norrland. kommente: ras . Ke »Föreningsblad. ”Tidnifigen "betrakta Nn förslaget - mot” ba . grunden av.bl.'a. att ; 'underlage + tas. ändra ae nabbare dä stegringarna”s kan annars lätt äta-upp de inkometförkättringar. för medlemmarnia: -jorälrukårna kä då: i denna” .omstöpning! anting- . en gå fram” successivtvoch' fö siktigt,ta-ett steg 1 taget, eller också kan man betrakta det he- la på lite längre sikt och med » ett djärvare grepp angripa prob- lemet; '.De.; utredande -nörrlän- "ningarna :har. valt 'det- senare' al- Oternativet, och det var vid förra veckans ' informationskonferens 1 Sundsvall. uppenbart . att. en överväldigande majoritet: bland de berörda föreningar! nas 'styrel- scledamöter och affärsledare: "såg. > positivt på förslaget. Huruvida: planen kan förverk: hundratals ombuden vid för ningsstämmorna » bedömer frå] gan, Utan att föregripa ställnings-. tagande må sägas att' förslaget vittnar om” okonventionell "syn på problemen som mäste betrak- tas som värdefull, fö = MOTIGT FöR HERMANSSON. XKommunistledaren C..H, Her- mansson var I Malmö för att in- formera om förslaget . till nytt -Program för partiet, vars namn står under debatt; skriver Syd- svenska Dagbladet: Upptakten till mötet blev in- te särskilt lyckad för Hermans- "son. Håns opponenter inom par- tiet hade nämligen hunnit med att dela ut sitt Programförslag utskrivet 1 stencil till åhörarna när Hermansson började sin en- timmesföreläsning om vad hans Programförslag innehöll. . I den digra "handling ”opposl- tionen tillhandahöll mötesdelta- garna - framgick med :' all önsk- värd tydlighet att den marxis- tisk-leninstisk-maoistiska revolu- tionsglöden pyr starkt inom det parti. Hermansson vill. leda in . På den vänstersocialistiska revi- sionismens väg. Vem som går segrande ur den maktkampen kommer kommunistpartiets maj- kongress att ge svar på. : I all sin anspråkslöshet kom ' Hermanssons Malmömöte att ge. en' avglans av 'den väldiga ideo- logiska kamp som rasar mellan de båda kommunistiska: stor- makterna Sovjetunionen och Ki- na. . | Att den striden , också föres inom det svenska kommunist- partiet bådar inte särskilt »gott "för hr Hermanssons möjligheter att hålla samman sitt parti, met. ” Dyrortsfrågan i igen rr sJordbrukarnast fjol" som I är I riksdagon rest krav på avveckling av dyrorts- grupperingerni. Dessutori har cen- terns representanter I avgalster- I ket begärt att man där skulle tillmötesgå löntagarsidan: i- vad gäller . dyrortsgrupperingens re- videring.. Detta centerkrav, rös- tades ner I avtalsverket bl. ä. av :de socialdemokratiska ledar möterna,' OM ” Denna del :av ” historleskriv- ningen glömmer hr Kolare bort, vilket är beklagligt. Det borde vara . en strävan från "löntagar- sidans, ledning att redovisa. var man” har: sina vänner om 'denna redovisning -kan, "komma i: 'kon- "flikt med det parti till” vilket man, kollektivansluter sina med. - lemmar. Statstjänarna bör få ve tasatt 'de-1- framtiden lika'. litet som: hittills står ensanima. i.sin strävan ' a "delningen, :- Den soclaldemokratiska majo- riteten. +: riksdagen, har emeller:- tid. bitit sig:'så- fast. dyrortsindel g att de har svårt vatt! släppa” den, När "riksdagen förra hösten: diskuterade. center- motionen ' 1. .dyrortsfrågan gjor- » de £ eilvilministern' Sigurd Lind- - holm gällande att det int fram kommit” något 'krav. från önta- .garsidån” om ändringar” 1 dyr ' Kanske är: det. Sina nér Gustaf” 'Kolare har i ör. diverse. höga, a. plan ustrur att . «hjälpa sin profitera' ; på hustrurna”, '. Förslaget” innebär att de: 'arbetsinsatser + som "de lerrarnas : representation Kräver: skall HKonoreras, "Men yt- 'det-ut på: «att bryta: ett ; socialt :mönster söm” är diskri- minerande: för kvinnan, diverse organisatio- j ir förgylla" sin status med en .Jandshövdingska eller : . Bingofallet, i 'Öskarshamn har en del; otrevliga Vinslag tj feker : "Det. låg. till” så. här yra idrottsklubbar i :' Oskarshamn med . omnejd 'har;- bildat -en- alll- ans för att med hjälp 'av: bingo bättra :på klubbarnas” finanser. | Egentligen" skulle 'endast' klubb- medlemmar: få delta '— och :det skulle ,' dessutom vara” sådana ten, inte "spela ' bingo för: gläd- jens och eventuell snöd vinnings skull, Sådana jär ' bingo-lagarna vara; stt Nu hade det kommit till chefs- åklagarens i Öskarshamn känne- :dom att även andra än för: id-. rotten nitälskande personer ha- de fått delta i spelet mot lösan- de 'av--medlemskortp Eftersom han är. en förståndig man av- . stod han från « att . väcka åtal - oklara, : Men'-det. ansåg. inte' riksäkla- .Baren,, som blivit ' uppmärksam- gjord på fallet genom en polis- |]: "len helt privaät i 'akt och mening att bedriva bingospel, varvid det : inte: varit så noga. med hans namn : på medlemskortet.' Riks- sta om åtal. Vilket nu har skett. Lagar och förordningar. är tin |. för 'att åiydas, men om de en ' overklig utformning, 'då bör de ändras. " SOLGÅVAN ; TILLBLINDA: : si 25900326 : deiha ; Ides". snöns”a :| med 3 sina? "många arter "av. över- . |jagihar' haft" lyckan . med mg många gånger” och fått se fåglarna Personer. som ville stödja idrot- | il ” "Japans, parlamentsval ” N en vecka sedan avvaktades på mån- ga håll i världen med stort in- tresse. Man. förutsatte. att resul- tätet av detta val måste bli av dominerande betydelse för den "åter: starkt uppgående asiatiska . stormaktens : "framtida > ställning "och prestige i Fjärran Östern, Av de faktorer, som främst var agna- de art påverka valutgången kan två utrik Nlitiska och en . inrikespolitisk, : Beträffande . den: sistnämnda så har en' rad "otrevliga: korruptionsaffärer inom - det s:k liberal-demokratiska — i . grund och botten konservativa — regeringspartiet "under den ' sitta "tiden skaffat premiärminister Sa- "to åtskilligt bekymmer. Men till : Satos, förtjänst kan sägas, att Fan ; snabbt? och beslutsamt ' gick ; ställ "rätta "med: de värsta syndarna sich "därigenom, otvivelaktigt : stärkte. sitt i eget politiska anseende, >; De - utrikespolitiska > problemen "war emellertid mera intrikata. Den dudaktaga r. denna så ecka.— nu i skrivande stund j: —"”har.-vintern , nästan helt, iyst |: dock” februari kvar, så ännu kan allt "vintern blomma ut för” fullt. Mari ser.en dag som 'i dag — när jag 'sKriver detta .— är det en mycket;- hård snöstorm med 'ost- lig: storm -och .7 graders. kyla och enshet idel, nysnö, som, . virvlar rt” "på den” gamla skar- gförvaltningens! mannar |” har: håft ., det: besvärligt ' en. hel igensnösde. Men ; nog : om detta, | tonfall. Men detta har uppenbar- | politiska utvecklingen i Kina. Det med sin" frånvaro: Men: vi här: ju l- vecka, ; å imen i dag har det. slagit | "sånte få mer än 4 mandat, . det var ju'.om den” förut "gr na -alsheten, att ett tämligen nytt r Kommentarer. till valet i Japan] p socialistiska” i oppositionen har Jän- ge varit i harnesk 'mot Japans .USA-vänliga politik och, mot al- liansén mellan Japan och USA, Naturligtvis har även för den ja- panska vänsteroppositionen kriget i Vietnam varit en stark hävstång mot regeringen ',Satos , Amerika- trohet, vartill kommer 'att, ameri- kanarnas och ryssarnås strävan att bibehålla sitt , mandat och 51 procent av röster- ligöst orienterat och starkt natio- nellt präg'at parti. Komeito-— som kan översättas med heder-, lighetspartiet eller renhetspartiet KN — vann en betydande fr och erövrade icke mindre än. 25 ör ;Kinésernas atomprogram - verkligas av allt att döma-i snab- na, Partiets bakgrund är den. bare / takt än tidigare förutsetts buddhistiska) Soka Gakkai-rörel- sen, som ' dragit i härnad mot ef- terkri materialism ' . ogh frontation skulle sannolikt ge eko utgjort en för det japanska folket i dess helhet impopulär företeel- se, som flitigt utnyttjats .i väns- "terradikalernas propaganda, Det | | japanska socialistpartiet har, som -man därför kunnat förutse, mer och mer orienterat sig i kinesisk riktning .och talat med Pekings ligen straffat. sig, Japanerna — | liksom många andra asiatiska folk — har med undran och skräck be- . vittnat de excesser och den des s Poti, för. att icke säga det primiti? . va kulturförfall,.. som under: de | senaste : månaderna 7 präglat . den starkt 'traditionstrogna japanska folket har upptäckt den fara, som den fanatiska maoismen utgör för Asien; och . ett parti, som ändå ” försökt satsa på Maos goda vilja, ; kunde knappast ha stor utsikt att vinna gehör i ett val.. . +. Valets resultat visar, också, att , vänstern ,inte skördat några lag= . rar, Satos regeringsparti förlora= . de visserligen : ect mandat men "kunde, ändå hävda en absolut majoritet med 57 procent av rös- ; terna och" erhöll 277. mandat av «totalt 486,.: Socialistpartierna, som tidigare hade, 144 mandat; fick in- te behålla 'mer än' 140; ' och deras ster minskade från 30.8 procent till :28,8. Kommunisterna lyckades . En överraskning : för äs flesta västerlänningar” var den ömstän- | blott representerad ij det japans- korruption och vunnit allt större anslutning inom alla folklager i: Japan, Det var nu första gången, som denna folkrörelse deltog i ett: underhusval; tidigare: vår -: den vida, över Asiens gränser ochl även jvia Sovjet nå Europa. "Det är: därför, så mycket viktigare att den mäktigare parten. i det viet- namesiska kriget utan att ära ut på. tiden söker skapa förutsätt- ningar för en fredlig lösning. Det- ta "borde "te sig så-mycket mer angeläget om man ' verkligen be-l tänkte; att den politiska segern irte kan vinnas med vapenmakt i den rådande - "situationen — i varje fall inte av USA, även om detta land är; det militärt ojämr förligt mäktigaste. I ka överhuset En - absolut klar politisk profil har detta nya parti ännu inte fått, och det är därför naturligt, att både det konserva- tiva regeringspartiet och den soc "cialistiska oppositionen försöker. vinna Komoito-partiet över på sin sida; Allt talar för. att det blir re- geringspartiet som härvid har de största chanserna. Hur som helst är det högst sannolikt, att Komoi'o- partiet "kommit för att starina som en tungt vägande faktor i Japans politiska liv, I' och med 'att. stor- makten Japan åter intager: eh självmedveten och av. sin ekono- miska ' styrka och arbetsdisciplin betingad . ledarroll il Östasien, så måste även där de ”gamla” par- tierna börja tänka om och revi- dera sina politiska dogmer för att | Sydsvenska Dagbladet. Regeringen vill genom" närings flivsfonden skapa möjligheter för den statliga centralbyråkratin , att få ett betydligt ökat "inflytande över det sveriska näringslivet — och en amerikansk-kinesisk kon- | 5 till skogsindustrins krav. på kö pltal, . Direktör Arend Versteegh, Regeringens förslag ur närlngs- politisk ” fond, som: tydligen ' blir ett kreditinstitut” av enorma di- menslioner,, är, inte nägot speci- fikt svenskt påfund. Statliga kre: ditinrättningar : av" liknande "art finns ptill- exempel i Frankrike; Italien, Österrike :och Japan. I .' Frankrike: har | staten> stort inflytande ' på bahk- och försäk. ” ringsväsendet' " samt uppges" be": härska: halva kapitalmarknaden. Större delen: av. affärsbankerna 1 Italien" ligger under statlig. kon: . troll genom ett stort förvaltnings: bolag' med en omsättning" på' 15 "|miljarder kronor. .' även: Japan, håller sig: med ett stort statligt kreditinstitut, och'-1 Österrike -rå- der ett system liknande « det frans: . det är” det perspektiv ' som konst- ruktionsritningen klart .:, ange Socialdemokratin" spekulerar. där- vid i 'den oro ' som 'strukturom- / vandlingen skapat hos löntagarna ; och . söker. politiskt "exploatera: denna: för, doktrinära. syften.. För ; oppositionen gäller ' det att klar- [göra sammanhangen och "lägga fram ett: eget: förslag som Wbäde tar sikte på det. faktiska: behovet . söka sig ut till en vidare hori- sont. . Den inre. partipolitiska splittring, som präglat japanernas politiska tillvaro. alltsedan :krigs- slutet: och :i viss mån ” förlamat” deras ' utrikespolitiska. handlings-' kraft, ser ut att vara på väg att "övervinnas, Både "regeringen -.Sa= tos" seger” och ”Komeito- -partiets sensationella + fram; i denna riktnin; och avvisar ödiga socialistisk päbyggnader, ES Det” var: 'enil förunderligt” mild vinter: vi hade, då:—'' det: snöade någon” gäng;:men + -alltid efterfö armark .mestadels, ecka, vi,hade även” dagar med: hög. luft. utan: "att. termometern ' sjönk -under nollstrecket.. Det här. stunidoni; legat ' någor: värlikt. i' luf: ten. med ljumma vindar; och 'fak- tiskt här på många. -ställen' gräset” börjat: antå ej ' $kiftände: ton; I sanning. er "väderlek i så" här" I mossor... och ”lavar+-under 'skogen avifukt; och" nederbörd” :rentvätta” tammar.. Skogen; verkar; ren i varm.'på, ett. alldeles' särskilt dan -där- grön. vinterdag temperaturen . någon ' grad ver”. Hollstrecket, och njutningen av att ifå hålla" till i sådan miljö förhöjes avsevärt av. möjligheten att. kunna röra. sig tyst" och gtör- ningsfritt 4" detta” det. vildas” rike vintrandeé', småfåglar” som ”synas ovänligt. -klart. i'de.så kallade mi tägen son :består:-av talgoxar, blå- mesar;” ”svartmesar, "' kärrmesar, tofsmesar, "enti - talltitor, träd: krypare. och nötväckor: vc Under” årens lopp har, jag lärt 8 ätt allt mera uppskatta vand- ringarna i. skogen,; vilken ärstid det:.än'”!'må vara; Jag hår fått ”Juppleva ”så mycken skönhet i'des- så. 'skogsvandringar, så jag älskar faktiskt- skogen mer. än : slätten, från "nära "och "ostörd miljö arbe- ta. med sitt." Därför är- mitt liv, så innerligt ' fästat : vidi? Just dessa vandringar, Gunnar Svensson, .gel rör det; såg: om .undermåligt mjuka: färgskiftaligar. avi -grönt:i'vi + imyndigheterna h wu är den fid inne å man: kan jsl ;vänta rapporter från det isiga” Bot- ”tenhavet och : stormfyllda; 'Öster- jön att fartyg råkat: illa ut. I 're- tonnage söm ”inte" lämpar sig för -trafik i” dessa farvatten, Oftast "är . k. fiffelflagg, men även spanska fartyg, vilt ur 'sjösäkerhetssynpunkt ttas många frågetecken för. sombordanställdas : organisatio. ner, har .; sedan : samnmriat detta oci larmat sjöfarts- landet,” vil- ataströfer, Cksåssökt hin fs jött. "det , nu - Men: det”: finn Ahänstagare ;sjötrafiken: soi struntar. i sj I kerhetsförordningar- | och ; -männi- skoliv, - berättar ; YGE' i Ars OrBar net :Sjömannen, Exempe vis den spanska: 2.500- tonnaren Laga May- Or;;'som: för. en tid 'sedan- gjorde « en uppmärksammad” -färd : s undan | äkerhetstillsynen i; svenska” hamnar ” "sedan: fartyge . utdömts” söm ”sjöodugligt. H jet fartyget : ut prototypen på tonnage som ej. borde få chans att: .befraktas .i . något --civiliserat ” land: , Lago . Mayor. har, om man skall "göra en . jämförelse; rantat : omkring 'i "nordliga farvatten un-, gefär som. en" raggande' rattfylle-' rist. på landbacken, .'Det är.- det fartyget som Lloyds Register -of Shipping , strukit ur; sida papper för att rederiet struntat i livs. viktiga reparationer och ändå be: fraktas det. till svensk hamn. Det är det. fartyget. som rände.”på ' Hjulstabron i Mälaren i december. 1965" och "vållade ' svårartade och" llängvarlga-. trafikkomplikationer. Senast rände' fartyget på en 'pir i Zeebrigge innan hon satte kurs] möt norr och vinterstormarna. Ha-j de Lago Mayor seglat under 'Pa- nama: : eller någon . annan '”fiffel- flagg” så hade ITF och Sjöfolks- förbundet sett" till att det blivit andra bullar av, Trots de: svenska sjöfartsmyd- digheternas föreläggande ' om att fartyget skulle sättad i ordentligt ;olycksfartygen :' sådana: som, : går | Iman: ombord och" det :kan':vara länge - uppmärk- |. 4; skick smet det iväg, och, i kraft jinedel att hindra x ortföretågen från "att komma ' 1. händer: utländska” intressen: Det: har: all- och svårt ängripen "av; rost och borde «omedelbart ;' ha: bytts . ut. Den "elektriska . 'utrustningén” vär under. Sall kritik. Livbåtarna. var inte ens övertäck ” utan helt fyll- då med” ås” och 's "Sammanlagt. hade fartyget "2315 undvika. en sådan , utveckling; det mycket: möjligt. att. .befälhavaren i "Valencia : där rederiet” har - sitt jontor hyllas! som en; sjöhjälte, f ä Myiking-|S själva verket rört. sg om : ett: lätt: nnigt ekonomiskt; .spel,om människoliv |; och ett: flagrant 'äsidosättande'; äv elementär "respekt: för” havét , och ,22 dess” j "fruktansvärda 5 .oberäkliga mn kraft.'. Det hedrar besättningen; att den 1: brev, tagit « avstånd rån skepparens .dumåristighet. - | |gering, föreslog ; för. ett. £0-tal år Chanstagnirigar : och spel med! a människoliv av den art som Från-;nansieringen cögalären” Lago ' Mayor "gett upp- industriella företag Blivit negativ fken: npade sa Spel på hör? ioch- man vänder sig till bankerna |; ihop: med "gott' sjömanskap -i: våra i dagar; . eller. " anständig .' sjöfart. jför att få medel att fullfölja: pla Trots allt, har det hänt något in-(nerade' investeringar, ' är. det för- om "sjöfarten sedan Columbus. seg, ståeligt att. bankerna, som arbetar Jade "till Amerika] 'Sjöfarten in-- med kapital: som skall förräntas "rymmer 'i och för-sig så många riskmoment . att självmordskandi-;. dater på flytande likkistor av mo- dell Lago: Mayor inte" bör '"tolere- "ras 1 civiliserade "sammanhang. Vad' .det' i 'grund ' och" botten . rör sig om är en sent'da variant av det ” förhatliga och". hänsynslösa ! "plimsolleri, som ' sätter profitbegä-' 'ret. före hänsynenr till människan. Och :nog .är det. något. Franco- spanskt över 'det hela även ifråga "ga" bedömn'ngar 'och känner till skogsindustringY förutsättningar, i många fall säger nej. ; En i utvecklingsbank ; däremot som arbetar 'med skattebetalarnas och" löntagarnas pengar, och som leds av e politiskt utsedd" sty- relse, . känslig » för - lokala ' och om. Lago Mayor och den typ.av branschanknutna pressure groups, sjöfart. det fartyget: representerar, , kommer naturligtvis att. på ett skriver 'Sjömannen, : helt annat 'sätt' ställa sig: positiv" tid varit: angeläget i;-Sver'ge "att I vär ör ”att undvika. att -malmgru- es ländska händer. som' en" högerre |! : ] inom? mänga" skogs: : och som är vana vid affärsmässi- De mänga; nedläggningarna: in- om industrin på senaste tiden bör regeringen och "riksdagen ägna ett ' mycket större intresse. Varje gång ' en” nedläggning väger rum' så "kom: mer: mari med tillägget "att en el "skall få andra arbeten och: en "del :skall omskolas.: Men de som dråb;'” bats ” vet. mycket väl "att det är inte så lätt med omskolningsverk- samheten om. det: ena vindustriom- ver; mer” - jarbetgkraft. också visat” sg: att' det inte sv Guldkrogarna har 8 Stamkunderna hör; ofta” till kate: gorin ”folk i: farten": kändisar, linslöss, playboys . och 7: .premiä ” lejon. . Och" i :hasorna på "dem: jo urnalistiska ' sladderkorpar sc som 1 andfådd:: nyfikenhet. noterar ' ;vad halvherrskapen har för: sig. Strip- tease,» bjudningar . "det är säljande stoff. Det är. nyheter som slår” ut både V.etnam och världssvälten.' - Stockholm UT). ont I ärbetsförmer i alltför | "Mhga ut I ett förhållandevis" tet "antal; | sträckning. Detta gäller inte:minst företag . har” man ingående :erfa- olika" metoder. för arbetsmätning. renheter av att.anta resultatgi. jAndra insatser som förefaller bö- Edvard Ramström, i Arbetare, a ” sh 2 fe At det här, liksom i Danmark, skulle" gå" att: köpa” öl, ' vin 'och sprit hos: 'specerihandlaren är, nar turligtvis en ordning som inte på lång tid kan ! tänkas få gehör-1 vårt land. Men de. av utredning- en . föreslagna” Jättna lerna .beti enär han ansåg. författningarna man, som kommit till. spelloka- | åklagaren. gav . Jlänsåklagaren il Kalmar i uppdrag att föranstal- | | som tydligen i'detta fall — när!) . "följd av; år "haft. en bestämd » försvarsmålsättning,. . som + » fört med sig successivt stigande | kost- nåder. Tydligen upptäcker man "nu helt plötsligt att ambitioner- na hittils ' varit. för” högt ställ- da! Var finns. Konsekvenserna i det: hela? Det har ändå funnits . en. längsiktig planering på detta område. "Erfarenheterna häri- - från borde ha»kunnat förhindra ett” så abrupt. brott på utveck- | lingskurvan ”& söm. det. här ändå är” fråga' om. . : Den framtvingade ryckigheten' .i-planeringen torde med största ”sannolikhet ' komma ' att drabba "även" FCTF:s medlemsgrupper — i första hand på tillverkningssi- dan men sedermera även påöv- - riga "områden. Detta fordrar/ef- tertanke med avseende på för- i bundets' fortsatta" fackliga strä- vandeh. ”Stillatigande kommer vi "inte att äse en utveckling, som på ett dande, sätt kan kom- ma att "påverka våra ' medlem- mars 's anställningstrygghet; i örsvarstjänste- av'att Vår Herre är de dårars för-| vande metoder ' för. rationalisering myndare även till sjöss, klarade av, tjänstemannaarbete samt” av fartyget sig mer. till Kielkanalen |dessas tillämpning ”i' olika situa- fa intensifieras" är 'systematisk bedömning: av : olika "tjänsteman- nauppgifters - lönsamhet samt 'ar- bete för utformning av organisa- fånde” bl.7a, starkölet är "ändå ett steg 1. rätt. riktning, : trots att stormvarningar var ut- färdade.. Vid det laget. Hade .Sjö fartsverket konstaterat att. det mesta på fartyget var på bom- men, Ett av lagren till vevaxeln ' i huvudmaskineriet var helt ned- tioner, ' "framhåller ; civilekonom ennart Strandler. i-en- artikel i tidningen - Arbetsgivaren: > Samtidigt verkar det uppenbart att flertalet företag utnyttjar:den- TT teknik och med den förenade Norrlandsfirma lanserar i revolutionerande ståltak' X En ny revolutionerande tak- konstruktion 'i stål skall lanseras av ett nystartat bolag i Luleå. Bakom den patentsökta konstruk- tionen står sex byggfackmän. Just nu håller Statens provningsanstalt på: med provundersökningar,. om- talar ” Byggnadstidningen. Den nya takkonstruktionen är redan utprovad av företaget och proven har gett- mycket goda resultat: 325 kg. per kvm, på en 3-metersyta. Den nya konstruk- tionen är inte bara smått revolu- tionerande '—— den blir dessutom avsevärt . billigare, Som exempel kan nämnas att ett, konventionellt tak väger.ca 160 Kg per kvm. "Intresset för nykonstruktionen är: mycket :stort och firman har redan fått lämna offerter på drygt 900 000 "kr. Man har då ännu inte hunnit titta på en rad andra pro- Konstruktörerna' skall nu, även söka patent i övriga Norden samt England och Tyskland. Norrbottens ' Järnverk kommer in i bilden -både som' råvarupro- ducent och konkurrent. Järnver- ket har signalerat igångsättandet av en liknande produktion ' för industribyggnader, förråd ocH'ga- rage. Man har varit 1- kontakt med järnverket för att diskutera ett" ev samarbete, men därom kan 'änhu ingenting sägas, I Luleåfirman planerar just nu en industribyggnad för ett 40-tal anställda, Där skall dock i första hand tillverkas andra byggvaror :|i stålfönsterelement, monterings- bara kontor, skärmtak m. m. Kom- mer provningsanstalten med ett positivt. utlåtande -beträffande tak- konstruktionen : blir det att pla- -|nom Införande av premielön, Se- tion och arbetsfördelning så . att gruppverksamhet stimuleras och goda förutsättningar skapas förle planering. och arbetsledning. ätskilliga verksamheter bör Cckså goda resultat .kunna erhållas ge- dan. nödvändiga . förutsättningar skapats. genom . arbetsmätning samt etablering av planering och arbetsledning, : De . begränsade - 2 till specialinsätser :- lg . leder "direkt till frågan om inte en betydande del av rationaliseringsmöjligheter- na inom ': tjänstemannaarbetet kunde tillvaratas genom insatser från chefer på olika Nivåer; samt annan ' personal, Påtagliga ' ratio- naliseringsresultat kan ju"regel mässigt 'erhållas genom utnytt- jande av en förhållandevis enkel rationaliseringsteknik. Denna enk- lare teknik kan till stor del in- läras medan . man 'rationaliserar och cheferna bör ha: goda förut. sättningar att -lösa åtskilliga ra. tionaliseringsproblem, Insatser ge. nom. chefer. har -dessutom "under senare år fått särskild aktualitet genom: .den "alltmer omfattande bedömningen ' att förbättring : av tjänstemannaarbetets planering och ledning är en rationaliserings- detta niska i världen soi - Holsingborgs Dagblad, : PA. VÄ GEN g har frälsning” vederfärits hus, eftersom också han är eri" Abrahams son, -Ty Människo- sonen har. kommit fö, ka och frälsa det som va förlo- rat.' (Luk, 19: 9—10). ' Va Jesu samtida såg i Sackeus;, en Uutpressare, ' en person som hade sålt sig. ät romarna, en som hade förrätt sitt folk. Men Herren såg djupare," Han kände: till .Sackeus" längtan att. bli, .en bättre” män- niska, . Han såg, - hur. hans själ hungrade efter frälsning och" hur Sackeus gärna ville se Jesus, : I dag ser Kristus varje" män- ;'I då Paåde bärn och som sin broder r och Syster. Var” och en som mottager: Kristus "som jsin :Frälsare blir: eh arvtagare till Guds löften, ” -behöver,; Herrens ande för att kunna se" alla: våra medmän- äiskor. :såsom: Kristus .ser "dem; Vi alla underkastade sa ” heter och bi längtar efter befrie se och efter kärlek et att genom Guds r att uppsö-- i Graningeverken, ts , .publik — med. eller utan nakenbrudar. : ; boxningsgalor, '"sötietets- ot NN m ett Guds ska- ' rister, men vi längtar . mer likna Kristus.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.