4 -.- - 1 . v t 1 LAHOLMS TIDNING 'Torsdagen den 9 februa , + : ri 1967 ” 7 PEN : | i L T | Horsdagen äen : Hr' Strängs .dubbelkorimandö "Den, soclaldemokratiska rege'[' ' ringen får det ållt besvärligare med sin politik, Inom bostads- politiken och näringspolitiken t.|' ex. blir dess misslyckande allt- - mer uppenbårt. Nu har det kom- mit därhän, att man samtidigt 9 februari- 1967 få" sysselsätta sig. med saken. - Hur .kommunikationerna mellan länsarbetsnämnd och länsstyrelse skall:-ordnas 'har "regeringen än- :nu'inte lyckats fundera ut. Någon rationell administratl- on. kan hr Strängs dubbelkom- , Tidningen Expressen har genom sin. USA-korrespondent intervjuat Ppacfessor' "Georg Borgström, Ma- terialet publiceras' i en serie ar- tiklar i Expressen, I en av artik- larna ägnas. huvudinnehållet åt äggviteförsörjningen. i de länder som,;har”.knapphet på livsmedel Professor Borgström kör nu lik- son tidigare hårt med; den tesen, - 4 tillvida, att dessa varor tar 1 an- språk ' stora arealer i andra län- der, ehuru de inte — i varje fall inte. kaffe och thé — räknas som näringsämnen utan , endast som stimulans- 'och ' njutningsmedel, Däremot : har kaffet, som ' förut nämnts, 'mycket stort innehåll av äggvita, . som dock inte blir nyt tiggjord,' : / Hur som helst visar siffrorna att det:rör sig: om en mycket stor import av äggvita, För ord- ningens .skull må nämnas, att av Akt totalimporten om. cirka 240 mil- joner kg kommer 185 'miljoner kg äggvita på kraftfoder. Det rör sig om såväl vegetabiliska som animaliska kraftfodermedel, Om dessa ' Kraftfoderkvantiteter Redan" har som bekant Japan på varvsindustriens område tagit den "obestridda tätplaceringen ' i Z och illa genomtäpkta utspel från den ena dagen till "den andra, I -, Dagens Nyheter. | vet /, världen — ungefär hälften av det totala sjösatta! tonnaget under fjolåret var under byggnad. på japanska varv. Nu kommer sig- naler från Japan som kan tyda på att man där har för. avsikt, att göra en motsvarande insats ifråga skulle !' användas i länder ; med knapphet på "livsmedel, är det väl troligt att. en del av kraftfodrets äggvita skulle kunna användas direkt för mänsklig konsumtion. . Siffdorna från vårt eget land belyser tämligen drastiskt de pro- påer, som framförts av professor Så långt: kalorisynpunkterna. Kaloribalansen ger inte besked om hur det kan ligga till med vårt ”tärande” på u-ländernas 'äggvite- tillgångar. hn : En överslagsberäkning visar; att! Sverige" totalt sett importerar cir- ka : 240 miljoner kg äggvita per att IndustrHänderna tär på u-län- dernas knappa äggviteförråd och därigenom ytterligare försvårar livsmedelsbalansen 1 dessa län- der... Hån påpekar det viktiga för- hållandet att länderna ifråga, som har. .en- -.knapp kaloriförsörjning, Det är få politiker 1 delta land: som kan förmå sig att spela ut inhemska. intressen. mot vår blyg: samma , u-hjälp, men 'finansminis-' : ter Sträng drar sig inte.'TV-pub- liken måste ha -:känt stg' generad mando minst av allt vara, i Men värst av: allt 'är kanske, att .den ena regeringsreglering- en ».skulle” hugga tvärsigenom den andra.; Igångsättningstil- stånden inom byggnadsreglering- mäste skapa ökat utrymme för w såväl bostadsbyggandet som in- dustrlinvesteringarna. Det är ett resultat av att. den, socialdemo- kratiska 'regeringen egentligen os till. något , mer än dubbelt, sä '. Sedan 'skulle den. i: två omgång- "; statliga länsorga , affäret. Fem är: '” diska länderna är klart, distan- "”Voch nr tretton på' den nordiska : med blandad tillverkning (KF . Och. STAB): fö mg va Det ör brä”prestation av « Nya ändamål är naturligtvis av aldrig haft någon riktig reform- planering, : Då blir alltså trängseln på kre- ditmarknaden ännu hårdare. Na- turligtvis måste man då i ökad utsträckning försöka. begränsa den 'det av byggnadsverksamhe- ten, som utan allvarligt men kan "skjutas på framtiden. Hit hör. t. ex, kontors-' och förvalt- ningsbyggnader, bank-' och - bu- tikslokaler, bensinstationer och parkeringshus, kyrkor och and- : ra samlingslokaler, idrottsanlägg- " ningar 'och vissa fritidshus. Re- dan : tidigare" har regeringen skaffat sig' ett instrument >mot denna 's. k, oprioriterade bygg- nadsverksamhet '— ' nämligen byggnadsregleringen,” Det krävs särskilt: |igångsättningstillstånd för, byggnad Inom den -opriori- terade sektorn, es Nu 'skall ' det alltså. bli ärinu härdare tag/ Då har finansmihis- ter Sträng lag: fram sin -propo- sition om. en "särskild investe- ringsavgift med en fjärdedel av byggnadsköstnaden ' för: bpriori- terade byggnader. Denna straff skatt skulle alltså gälla vid. si- dan av. byggnadsregleringen, Hr Sträng” tänker skaffa -sig . och regeringen ett, dubbelkommarido "mot. den's; k. oprioriterade bygg-". hadsverksamheten.. "ac. , > Hur skulle då hr Strängs dub: belkommando” fungera: I. prakti- ken?. Om en kommun vil! byg- gåt. ex; en" samlingslokal, ellér >» en 'Idrottsanläggning, måste den först inhämta”igångsättningstill- stånd, hos ”länsarbetsnämnden, . är få gå- till. länsstyrelsen! med deklarationer om; byggnadskost- naden för att få betåla "den .25- Procentiga > straffskatten, Två 5 "skulle alltså SJU SVENSKA FÖRETAG '.. finns med på listan & dens 200 största indust ier för» "USA, skriver VE . retag (SKF, Asea”LM-och-Sca: sög " nia-Vabib) Voch två ',Konéerniér | 3 ett 'så. litet land som Sverige, men den är inte;unik. Kanada : hav tio och Schweiz åtta företag med, och Holland kommer: inte . längt efter. Men: de övriga nor- serade, Det norska Borregaard, störst I Norden utanför Sverige listan, måste öka med 100 mkr "för att;komma' med bland de "stora där minimigränsen - för " härvarande är 1,2. mdr. Enso- Gutzeit, störst I Finland och nr arton i Norden, måste öka sin . omsättning med femtio procent ” och Dansk Esso, nr fyrtiofyra i - Norden, måste bli. mer än .dub- . belt så stort, föl . Kraven på koncentration" och storleksrationalisering '1i - våra grannländers industrier: är tyd- ligen ännu större än I Sverige, OFÄRDIG VÄLFÄRD SS Omkring 15 miljarder kr, be- , räknas vära sociala anordningar "1 olika" former kosta nu på ett år. Som "jämförelse kan nämnas att hela statsbudgeten uppgår mycket, men de sociala kostna- . derna bestrids ju även 'på annat sätt än över den, påpekar Ar. betarbladet: . : : Beloppet stiger med varje år. Några nya stora kostnadskirä- vande reformer-finns visserligen inte med bland förslagen till årets riksdag. Men enbart de au- > tomatiska: kostnadsökningarna är betydande, och floden motio- '.ner om sociala förbättringar vi- sar att många vill avhjälpa bris- ter av skiftande slag. Man får utgå från att det uteslutande är omtanke om de behövande som ligger bakom, ME ' Högre anslag och anslag till betydelse om man vill: avhjälpa brister. Ett debattinlägg och en kartläggning av det slag makar- na Inghe presenterat kan ' göra att några fler väcks till insikt om att även den enskilda .män- niskan - med fast inkomst och tryggad tillvaro måste känna sig något mer engagerad för dem som har det sämre, ' Inte bara som allmän kveru- lans utan personlig vilja att gö- ra något, : : en avser att utgöra en bedöm- ning med hänsyn till tillgången på arbetskraft, krediter och ma- terial, >. Igångsättningstillstånd skall lämnas till de byggnads företag, : som ' arbetsmarknads- "myndigheterna anser möjliga att genomföra. Ehligt riksdagsbeslu- tet;:1965 har byggnadsreglering- ”en därutöver ett speciellt syfte, nämligen att ge visst. företräde åt välplanerade byggnadsföretag, När nu. hr. Sträng . vill. lägga den särskilda. Investeringsavgif- ten som en dubbelspärr, är. han i färd med att göra regeringens egen byggnadsreglering till'en . meningslöshet. Lämnade. igång- ”sättningstillstånd ”.-skulle' >. inte längre .vara uttryck för myn heternas bedömning av den möj liga beh lämpliga 'resursanvänd: > ningen, Det speciella 'syftet att lämna visst” företräde åt "välpla- - nerade” byggnadsföretag skulle direkt . spelas." bort. » Med hr Strängs. investeringsavgift sku'- 1e ju. den” saken, överlämnas helt" åt. den "ekonomiska "slum: pen... i a Flea ssngk > Hr: Sträng gör byggnadsregle- ringens” tillståndsprövning / till ligeh;'reglering för reglerandets tgen skull. Kan iman :egentligeh c «något. mera planlöst s” dubbelkomim; : . den socialdemokrätiska régeringspolitikeni nu hamnat; är det, tyvärr ; nödvändigt med -sär- - skilda” ätgärder,. som" kan” hålla tillbaka ' denå s med "-reftersom de sprojekt, "som"; har slumpen till »-FLBIErÄNG mg sed NTA "HE Sträng "hår: tänkt "sig, att .Investeririgsavgiften. skulle! gälla till "och " ed "den 80 "september ringens -huvud- är kanske det riktigaste. i-pro- "positionen ”-- det' att han inte behöver tänka längre; ">=" VEM" MINNS INTE HUR : >. YSTERT / : ” ”soclåldémokraternas :partisek- reterare Sten: Ändersson före var let :gav.en ”sannfärdig”. bilå av ” tillståndet i kungariket som niot- vikt: till deh enkla borgerlighe- tens ”lögner”, konstaterar Norrköpings Tidningar Världsbästheten blommade min- sann med besked.”Då gick de so- . cialdemokratiska ” ' Propaganda- a trudelutterna lika mycket i dur som de nu gär 1 mol. > 7 ': Kris I industrin” låtsades han inte om, inte heller dyrtid och inflation. Boköslutet för 1966 wvi- sar. emellertid något annat. Na- tionalproduktens ökning stanna- de "på" blygsamma : tre Procent » eller "den . lägsta siffran. under GO-talet, vilket är lägre än de flesta . andra, OECD-länderna. Underskottet I utrikeshandeln "uppgick "till 1,4 miljarder, «Och nationalbudgeten beräknar en försämring till 17 miljarder i år. Prisstegringarna uppgick "i fjol till fem. procent, vilket . är .mer"än i de flesta av våra kon- kurrerande industriländer, ”An- talet företagsnedläggelser 'och dAriftsinskränkningar har. varit större än något annat år under . 60-talet. Socialdemokraterna gick alltså till val på en medvetet falsk propaganda. De" varningar » Och krav på åtgärder som oppo- sitionen anförde avspisades som uttryck för kverulans och svart- - målning av en regering, som var världsbäst i så mycket, > Fanfaren I ett skrytprogräm av den 26. augusti lät så här: ”Sanningen är att det ekonomis- ka läget är bra, men att. det är svårt att läsa sig' till det i den borgerliga pressen”. Något lögn- aktigare, .menar. NT, kunde en betydelselöshet.— men vill|: ändå ha den ”kvar;' Det är värk- lav nan med”denna kam utvälja just |- 1968,.d. v.'s, fram till .två' vec: |” kor efter andrakammarvalet. Det | - ligger "ännu sämre -till jämfört med "en. fullvärdig standard, om man även tar hänsyn till att fol- ket'i'många länder 'får nöja sig med; en3 undermålig tillgång på äggvita. samtidigt med, den Knap- pa . kaloriförsörjningen. or -Proféssor. Borgström . ger 1 in- tervjun. en rad av exempel och som vanligt är de tämligen dras- tiska." Han; påpekar ' att "mer än 9/10 -av- Latinamerikas. fiskäggvl- ta och 2/3 av Afrikas: gär till Väs- terlandet — i huvudsak till djur- utfodring, Han hänvisar till Nige- rias "jordnötter, .av vilka 88 'pro- cent går på export. Han hänvisar till. den 'störa exporten av olje- kraftfoder direkt i form av 'olje- kakor och indirekt i form av" rå- varor till de olika Industriländer- nas: voljeindustrier. och - margarin: " Danskarnas . stora - olje- kaksimport,/ orånämnes i sammans hangetirpke os tem tern, eten "Eriv ännan "sak, 'som ” professor hänvisar "till Brasilien, . där .man odlar kaffe på 5 miljoner: hektar men - samtidigt .. är . beroende av matimport motsvarande” .10 miljo- ner hektar. ss fe et fa so ” Borgströms' uttalanden . utmyn- nar: i;den hårda : domen, "att de rika" ”stjäl” äggvita från bristlän- dernä: Sgt oe tiv vie : - 1 Det: kän;i sammanhanget : vara Borgströms uttalanden . meéd'/ vad som' kan: vara: Sveriges, roll i den ha .uppfattninge att. Sverige. här. en tämligen liten livsmedelsimport' totalt sett- och att. i' varje fall balansen ther av drag för. vår export stannar, vid ungefär.: 90-procentig ”självförsörj- ningsgrad- ifråga om jordbrukspro- dukter: Det är emellertid för. var: je initierad" självklart, 'att..detta inte ger något besked om den to- tala / självförsörjnirngsgraden. Den blir troligen "några procent: lägre, Jom man tar ;hänsyn även : till. de importvaäror ? på . livsmedelsområ- det--som . vi "överhuvudtaget. inte framställer.. inom”. landet, I 'detta sammanhang-spelar givetvis kaffe, the och kakao 'en viktig. roll, så- batt' vid”köp av FM-radio — de- " taljhandeln lovade" en. rabatt på .12:50 och leverantörerna elt”av. drag på 22:50 från det pris'som detaljisten betalar, "+. skriver | / nden har "inför dessa löften erinrat om -att den genomsnittliga rabatten vid --radioköp : utgör 10: procent; ;Nämnden ” tillägger : att det” nu "skall bli intressant att'se'om ra- diohandeln kommer att ge pen- ”slonärernd .; > S5-kronorsrabatten "utöver "de 10 procenten som ti "genomsnitt tillkommer radiohan- ..delns.. kontantkunder ' i allmän- het, cc SE TN Fö .= Några kontroller som vi gjort, säger att &å inte blivit fallet vad . i: Stockholm.. Tar vi: Philettan ; SOM exempel;, en bra och rela- » tivt billig apparat, finner vi att » företrädare - för . denna ' del av .handeln inte är beredda att ge . Några extra rabatter till”pensio- vs härerna, trots -att de får köpa apparaten. från leverantörerna till ett pris som är reduceat med 22:50 kr. udda ne +;.. Såväl NK som PUB har rikt- :priset 205 kr. på denna apparat och pensionärerna erbjuds att köpa den..för 170 kr, Det! bety- der 'att pensionärerna, trots de vänliga reklamgesterna, får: läg- fe: rabatt: av. dessa det ljister än. vilken annan kontantkund som helst — om man utgår från de genomsnittliga tio procenten. Lågpriskanaler som Rabattva- - Yföhuset och OBS, har dock bätt- re' kähsla för vad ett rabattlöfte till bensionärerna "måste 'innebä- ra, fortsätter tidningen: : : "I Rabattvaruhuset säljs Pri "léttan för 178 kr. och en pensio- . när får den för 35 kr. lägre pris, . alltsä./143 kr. Hos OBS kostar denna radio 190 kr. och pensio- » hären betalar 155 kr. I en annan lågpriskanal kan vilken kontant- kund "som helst köpa . Philettan för 172 kr. alltså till ungefär .Semma pris som den med stora gester utlovade pensionärsrabat- en. . é "> Detaljhändelns "reklamerade vänlighet ' mot - pensionärerna saknår, alltså täckning. Istället framträder en klar strävan att försöka slå mynt av de gamlas behov av nya radioapparater, vilket. orsakats av' Sveriges Ra- knappast ha sagts... Panos . dios Pprogramomläggning, menar TCO-tidningen. jintresse att jämföra” professor. påtalade hanteringen, Den allmän-]” j är som :bekant | : gäller. den. traditionella handeln |. år. i de olika varor, som införes. Denna kvantitet kan naturligtvis ur vissa synpunkter jämföras med det "totala årliga behovet av ägg- vita till hela det. svenska folk- hushället., Man. brukar räkna med att. vi i ' genomsnitt . behöver" 70 gram äggvita per dag, vilket mot- svarar omkring 26 kg per år och 194 ' miljoner kg totalt till hela befolkningen per år, Följaktligen är "importen något :större 'än det årliga behovet till svenska folket, - Jämförelsen ifråga är ett rik- tigt mått. på den totala äggvite- importen men dock inte helt rea- listisk; Kalkyler ger nämligen in- te en nettobalans,.eftersom vi ex- Porterar/ en. del-livsmedel,'; Det har alltså inte gjorts något zav- drag för' exporten av. vete, foder- säd,'. raps, ost,' smör, fläsk, -ägg och kött: I sammanhanget måste också - påpekas, : att den angivna importsiffran gäller både livsme- del för. human : konsumtion och kraftfoder. Den äggvita, som im- porteras - i .form av . foder, "ger "| självfallet. en - starkt - reducerad mängd animalisk... äggvita i'de "färdiga "produkterna; Om så inte vore fallet :; skulle "beräkningen självfallet: inte . gå "ihop. Vi har ju "en istor. produktion av -jord- hriksvaror inom landet och flera av dessa varor är mycket äggvite- rikå,. särskilt: mjölken, Det skulle då' naturligtvis vara” orimligt, om vi hade en totalimport av äggvi- ta för direkt konsumtion, :som t. Borgström. Det. är tvivelsutan så att den rika: världen lägger gig till: med en stor aridel av den äggvita, som producerhs i u-dlän- derna. Problemet är oerhört, En skriande brist på kalorier "men än värre ' brist på äggvita känne- tecknar mänga av länderna med undernärd befolkning, Detta gör livsmedelsproblemet i de berörda länderna betydligt värre än vad detta ter sig ur enbart kalorisyn- punkt. Nl : sn Professor: Borgströms varnings- rop är högeligen berättigade. Det är skada att han ibland handskas något oförsiktigt med den 'siffer- mässiga. . dokumentationen, Han har så-mycket att: säga, att han inte' alltid hinner vara fullt "lo- gisk och noggrant i sin :fram- ställning. Detta är emellertid inte av: den art”att det kullkastar de tragiska förhållanden, som han så ivrigt gör sig till talesman för. Endast för några' år sedan möttes professor Borgströms -förkunnelse med en stor skepsis, inte minst i Sverige. ' Belackarna' har. tystnat. Nu . söker. man istället. bortförkla- ra, det hela med att det inte går att åstadkomma : någon . ändring och att det inte lönar sig att Sve- rige vidtar några årgärder för att tillgodose ". underskottet på-- livs- medel, eftersom vårt land ändock är så litet. Detta är ett .förhin- der, som troligen 'inte kommer att "godkännas, eller i varje fall inte. uppskattas! i längden — var: o.:m. överskrider. vårt totala be- ken :inom”landet: eller: utanför, hovjete a fen sedor Ci P.' Hamburg. (LT); SR ': Ludwig Erhard .skulle helst ha velat fira .sin 70:e" födelsedag som ”folkkansler”.: Men Bonn-politikens iskalla 'Tuft-: avlägsnade”: honom från '.- kanslerposten- 'redan : före vinterns inbrott, Hyllningarna för Ludwig" Erhard är därför inte 'dik- terade av klenmod: även utan 'de år” han 'regerat;-gom 'förbundsre- publikens”. andra i; kansler ' fyller hans namn ”viktiga.; kapitel” i den tyska efterkrigstidens historia" ' "Ingen" av 'de vassa och till” och, med giftiga, pilarha som" avskju-) ,|tits'. på ' kansler Erhard träffade : Å : lät viktiga maktpos.tioner åt and- häns”redan' legendariska gärni förbuhdsrepublikens häpnadsvä kande "ekonomiska uppblomstring, Med ' en : sömngångares. säkerhet genomdrev: han :när . förbundsre- publiken. "Tyskland grundats . sin fria. marknadsekonomi. till. och med "mot experternas 'stora be- tänkligheter och Adenauers ensta- ka :motstånd :— och fick rätt. ' Ludwig Erhard som 1948 varit ekonomidirektör 1. den: brittiska och ” amerikanska' ' ockupationszo- ven hade valt en söndag' för att genbm radion bebåda det svältan- de folket en' grundlig reform av näringslivet. ' Ockupationsmakter- nas" representanter blev bestörta. Men' Erhard ” var. .inte '. villig att .ta "tillbaka ett: enda 'örd av sitt" tal. ”Hellre. träder jag tillba- ka”, förklarade han för US-gene- ralen Clay cc mor "Denna stora stunds glans blek- Det finns inte ens 1. frå- ga om nationalparkerna ' något fast: och oryggligt att hålla sig tilll Vi får hoppas att, Statens - naturvårdsnämnd liksom 'andra .naturvårdsintresserade myndig- heter, inte minst länsstyrelser- na, kommer att kraftfullt hålla På naturvårdens framtidsvär- - den, Allmänheten måste emeller- ,tid svara för en vaksam opinion. - Myndigheterna förmår. inte all- tid med sina seriösa yttranden "så mycket mot starka ekonomis- ka intressen, om inte allmänhe- ten verkligen visar att den sät- ter värde på den natur som Ho- tas. Den ideella naturvårdsrörel- sen har därför alltjämt en myc- ket viktig uppgift att fylla: Tu- ristföreningen är också en orga- ” nisation som kan kraftfullt hjäl- pa till med att stödja opinionen för” att bevara vad som är att- raktivt för turister och -andra. Det bör gå upp för alla! att våra nationalparker och andra stora . i : vidder liksom ännu återstående orörda älvar och sjöar är en in- ternationelr tillgång som för varje år ökar i betydelse. sö A+ '(Turist) Md om, sjöfarten — delvis med säm- ma metod -scm inom skeppsbyg- gariot, nämligen ' ofantliga statliga suksidier, Kommer en sådan ja- front, kan, sjöfartsnäringen i Sve- dagen relativt goda 'konkurrens- -svårt,att upptäcka, > vö s|någonismån” kunde pansk offensiv igång på bred rige och på andra håll trots för villkor” hotas till själva sin exis- tens, y ora Md Svenska Dagbladet. Låt oss: slippa .en 'sådan orim- lig anordning som en gemensam valdag! ,Den gagnar ingenting, Men skadar mycket och skapar förvirring för. många. , Sämre ”kompromissprojekt” ' lär vara Helsingborgs Dagblad, Hur vore det om”regeringspar- tiet nu, skulle ' överraska genom att plötsligt och slutgiltigt kasta den -kommunala sambands-presti- gen över bord och själv föreslå direkta: och' samtidiga val till riksdagen" utan. att” dessa tidsmäs- sigt sammankopplas med kommu- nalvalen! Nog 'skulle en så för- nuftig handling. utgöra en behöv- lig: good' will-förstärkning, som. i örta det då- egeringsparti- virigla fe så liga i nade. under -kansler-åren, Erhards regeringsförklaring -' av :-.oktober 1963 .väckte stora förhoppningar, | Programmet ;, tillät, - förmodanden ' att”Adenauers. efterträdare -skulle' lyckas att föra över. förbundsre-! publiken :från'.våldsam ekonomisk ' lugna. farvatten, de, villigt. den. kr ten Erha honom sina r istliga, demokna: ! r 40. procent gav: öste politikerns natur” att'gå och ex- ploatera' detta ”kapital av” förtro- ende för egen räkning. Han över- fa istället för att fullt .utdyttja kanslerns:-kompetens att dra upp riktlinjerna, "I de: rivaliserande krafternas. dräågkamp kunde inte snabbt 'nog de' brådskande beslu- teri på. finanspolitikens ” och nä- ringslivets , område fattas. 'Dess- utom '-lade meningsskiljaktigheter inom partiet . samt motsättningar. na. inom regeringskoalitionen från fall till fall 'hinder i nägen för formuleringen ' av en "ny politik för den tyska frågans lösning. ' Å ;'Den som haft tillfälle att dessa rt Rs hade svårt att Åva tro att' Erhard 'eh gång haft mo- det till viktiga. beslut 'och nu. ba- ra låtit utvecklingen ha sin gång. Erhard anses ha en nästan kvinn- lig | inlevelseförmåga som - gjort det omöjligt för honom att finna den gemensamma nämnaren för de skilda.meningarna, "Erhard ha- dé altid bättre handlag med väl- jaren än med partiernas och ' in: tressegruppernas . representanter. Han satsade ' alltid på sina vän: ners och ministrars förnuft istäl- let för att'med taktisk skicklig- het vinna "dem för .sin' uppfatt- ning! > ns 1965, ' Dock: det : stred «mot den ::liberalt - sinnade | -. En !strålande ' optimism hade 'mindré lyckat men utgör inte skäl. för att: döma ut: den lösning "varom enighet . kan nås. Mandattiderna" avköortås från "fy- Må G E ra (till. tre år; vilket, knäppt Kar tillväxt till-en. mättad marknads någon nackdel men. den fördelen Väljarkåren följ- a nen. får aktoellare CE”fvätresultdtej Det. är märkligt. vilken + kommit in i de socialdemokratis- ka leden på sistone, Man 'spring-! er ifrån gamla «erfarenheter: och . jagar. efter. vind. När. osäkerhe- ten är så stor även i elementära -Jom den skall:kunn äre å hans vägnar, men själv går han bara "på i ulistrumpöornal sc od Det ” gör "också Ake' Ortmark, - utän alla jämförelser I övrigt. Om Holmberg på" varandra "bör, han, ätminstorié 'se till att båda är n varande 'på en gång: |Klenare.för- bindelsekarl än Ortmark får man léta efter. : Handelstidningen, ” , ren Ma Med sport har proffsboxninger ingenting att skaffa, Den är ute- slutande er fråga om” pöhgår',— stora. pengar. OcH pengar. är det , väl också fråga om förde tid- ningar och. tidskrifter som ömsom försöker : göra. vår f.. n störste slagskämpe till en" folkhjälte” och ömsom — i annat. sammanhang - än boxningen — tar' heder, och ära av honom, Det är en Journar listik som är. lika samvetslös ,som proffsboxningen,. och båda - före- teelserria , kommer, tycks. det, "att - f.nnas kvar lika länge; till. dess någon boxare slår ihjäl fre i en ring "och. riksdagsmajori- teten inser att det äntligen kan vara tid att. sätta stopp för .elän- Journalistens, .egen bakgrund i utbildning, livsuppfattning och .fn- |te' minst den 'miljö: han: arbetar! i vger hans tidning dess karaktär och .som han själv är med 'att- skapa. och i dare; —-allt detta ger färg åt hans produkt ch' | kså ät tidninge Tidningen Måste,h f ha något av-en egen persor i Detta”; känner: ock: vet .vi alla! Han en” egenton. hös taktikfrågor förstår: man / bättre |. att regeringspolitiken inte kunnat undgå. att präglas av svängningar gett E Denna bild: av- Erhard: med . den ständigt bolmande' cigarren gjor-. de honom ' populär också ' utanför Tysklands gränser, I” och "med att kanslerämbetet övergått - till Kurt Georg. Kiesinger har den sista 'efterkrigspolitikern väljarna haft. starkt emotioriell/ kontakt med lämnat Bonns "ledande poli- tiska organ. Likväl — ' Erhard drar: sig mte tillbaka med sina fylida 70 år till undantaget, I sitt avskedstal som. kansler sade han: ”Ni skall möta mig också i fram tiden aktiv I denna stats politis- ka liv”, Hans parti funderar nu på att göra honom till förbunds- republiken ' Tysklands statsöver- hivud' vid nästa förbundspresi- dentval. - »« Claus Reinhard. rhard alltid rätt som ekono- ledning deltar i festyran miminister under åren: 1949—1963, så . på dem, för vilka han dog? längt: hår, en som”av någon --nare krogar i Stockholm oc "för blir hämnd med fetstil 'i vissa . blad," en, som'i veckot:dnihgar 'ut- - talar sig om kö e "turradikal- i skägg,:som: vi da'upp och ned' på alla" grepp, och, så, vidare, Det finns flera type . kan. råka "förbise ” : Det. är -mer' ovisst, om en stats- minister, är "en "känd ;han "har regerat i mer än, tjogta- let år; Men. om-, statsministern uppträder : 14 Hylands. hörna och utropar ”Huka 'er,' gubbar!” åå måste han bli en kändis. se oc Pål i VR, — [ETT ORD. "Dömen. icke. efter skenet, utan dömen "en rätt dom. (Joh: 7: 24.) » Även de' som var med Jesus , under hela hans: jordevandring svek, när det gäller att tillämpa den lärdom : som hans "ord "och Bärningar- skulle: ha kunnat ge dem: att, se: alla människor - lika Det. behövdes en syn för att Pet- rus skulle inse, att. Gud inte har anseende till personen. Efter två tusen år går" det alltjämt vtrögt ' ön NS människor att lära oss e Xan.; Medan. vi iv i ger vä ärt sinne , alla "människors lika "värde, , kän- Som Om en del personer .v. betydelsefulla än andra. AN Jesus samtalade med , én dig kvinna från de förak a mariterna,- Han åt tillsammas a. med en Publikan, . Han strä ut handen "och rörde vid en pet. älsk. Han tog' emot de små bar- nen som -människor' "med ett turdligt » värde, Vi. ser alltjämt tin det yttre och glömmer, att ud ser till hjärtat, där--person: Haheteng centrum; är, TR esus värdesätter människor in. c or in. bara på grund av vad de NN 7 å på grund” av vad 'de! te honom genom att med. förakt. se. han skåll, bussa :'hrr Hedlund och" | i. kändisvimlet, 7 ifall till principen. om ner vi ofta och handlar vi ofta, .” tillsammans: X a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.