z LAHOLMS TIDNING "Em allt mer ”uniäganae Dösig-1 ! het. karakteriserar regeringspar- tiets agerande efter katastrofva-|- let 1 höstas. Det är en attityd]. é&om knappast är ägnad att att- faherå, allra minst återställa förtroendet hos väljarna som gi- vit” sin dom öv regeringspoli- tiken. > Hp" str gs uppblåsta kommentarer. i TV till oppositio- nens, motförslag blev en. perfekt "uppvisning i den politiska kons- ten att med'yvig självbelåten- Het ge sken utav att represente- ra eh närmast ofelbar regering. "Hr Sträng: manipulerar gärna ” med” folkliga "uttryck när han!) inte svävar ut på den mer in- ternationella ordmarkriaden. Den här .gåhgeh föredrog han att hälla sig på hemmaplanet och tala öm ”att hänga, I rockskör- ten” och :”klistra sig fast som plåster på" ”skinnet”. Med ”adress till mittenpartierna.. Det "var oförsiktigt gjort — det fick fi- nansministern . nogsamt". erfara strax efteråt. Centerledaren Gun- "nag "Hedlund "tog" på ”effektfull sätt "Juften ur' de strängska sbalr longerna, + tpte : » Enligt hr Sträng hade alliså mittenparti rna” sina för: lagt sig nära” "intill regering- en att de. häller finansministern "1. rockskörten och lägger sig sord plåster. på skinnet." Det .gällder finanspolitiken" som inr Strängs]. budgetförslag : fått den" utf rm- ning som mittenpartierna "föror- dat. Hr. Hedlund. hade bara att : undervisa om att dét : inte i det läget fanns någon anledning ' för ” , mittenpartierna att ; mer n markant avvika från. detta” förslag, : 4 -stort, var, vad man & slagit, Hr -'Sträng hade. - rigt själv: påpekat. att mittenpar! |, tierna hävdat "nödvändigheten av” en "stark finanspol; tik. 'Och Re den” dinjen hade; han. följt. Vem a var det. dö som skörten? — - = >= - En. gemensam pämnare' de tre stora” oppositionspartier: "na är, sade hr Sträng vidare,. att " de” vill komma ' in i kanslihuset och ha bort: socialdemokråterna. Ja 'tacka för' det. I hastigheten glömde "finansministern bort att det inte bara är ett oppositions- intresse, - Senast I höstens. val » uttalade sig ' nämligen svenska folket för det alternativet. Hr: Strång,. ville - också ironi "ra: över mittenpaitiernas förslag till mer långsiktiga reformér, in- famitjepolit: 'ken” och" "andra viktig ” rad” hade centern enligt finans- ministern varit när : det” gällde "den långa". ”önskelistan”, hän "kallade förslagen; I social demokratisk tappnin "Kalla? ker. och ting, man i sy nerhet, i valrörelser ställer ; i ut- » sikt för svenska” folket, nya , djärva. mår. De. målen : har; lg an. . alldeles” k — förslag. är. det' sannolikt att . nan dä r att nappa på Bara med ' den skillnaden" ätt de':då' inte, längre] kallas ' för önskelistor, > överbud eller "dylikt," utan” "helt ogenerat kta rogeringsförslag. FRAN VIN TILL ' STARKSPRIT "gor har haft en temat "Alkohol: och narkotika i ” svålfärdssamhället”,? > - skrjver |5 Skåämska: Dagbladet Fil" lie. Utrich "Herz kom å u nd rs Viidrickände som TS HUR LÄNGE i " gångar, undrar « direktör. Josef Anér'i Veckans affäre | Det : märkligaste som ' hände |' under 1966 var nämligen inte de . ödeläggande -löneavtalen . utan . det var, den. tack vare dessa. lö- neavtal "alltmer spridda” Åsikten 'om ått nu går det inté längre; »-Lönehöjningarna äter .upp sig själva genom, prishöjningar . och «skatter, men. frestar . dessitt "den" ekonomiskt. minäre : tänksamme att i trö att han fått mera att röra sig med, ge ut mer - än Han Hariråd meå. När en en- skild, lever, över.,sina..tillgångar > brukar han: Peteckpas; som oarn- | svarig och lättshinigr= "är han /rörelseidkare klappar ' han : på |: fängelsets” portar, "som””konkurs- förbrytare, :: N Staten lurar andra och möjli- gen också sig själv men gör il. ; varje fall detta till synes ostraf. fat i-kraft av sin suveränitet. " Frågan är nu emellertid huru; : Vidå "det allmånna,” d. v, 8, rege- Tringen, och riksdagen och de: sto- "ra "organisationerna har. mod och |" : vilja att, vidtaga stävjande åtgär , . der, : DA VÄGGAR, . BUKTANDE GOLV OCH DRAGIGA HÖRN NN vär "exempel på utpräglade släv- byggen som -V år bostad ger I sitt senaste nummer, Exemp- | Jen är hämtade från Lund ochj Växjö, gär tidningen gätt huse- syn "med representanter för hy- resgäströrelsen: . Na Ett exempel: hos en barnfa- - .milj i ett nybyggt bostadshus är . golvtemperaturen ibland endast 2 plusgrader, Familjen har själv försökt " hålla, vinterkylan ute med olika sorts tätningslister, och. med att bygga ett särskilt "golv till baynhagen. Hyran för trerumslägenheten är 500 kr, i månaden varav 20: kr, 1 -— vär. mess > Isoleringen - "är dålig. Med btrumpstlekor och linjaler kan hyresgästerna . tränga genom väggarna in 1 grannens lägen- I het, eller genom fönstersprickor ända ut i fasadteglet. Dålig ord- "styrkan och bristfällig köntroll har medverkat till dessa: dåliga . bostäder. Spräckta eller dörrkarmar: eller taklister, slar- vigt uppsatta tapeter -eller brist- fällig målning är 1 regel saker som gär' att korrigera om bo- stadsföretaget vill göra något ät saken. Men värre är det, skri iver Vår ]: bostad, när "måtten inte stämmer när taket lutar, väggarna sitter snett eller golvet bucklar "sig som om man ginge på en kuller- stensgata,. Sådant går inte att vända. rätt igen — där. står smäckbygget t tills det är dags att riva det, Och där bor hyresgäs- terna/ och . betalar höga hyror "ning och diselplin hos arbets-|. lösa |" I rika” har” utvecklingen" gått från "| virt tills käre ärinkar; , med Hos: Oss ”Också.; "Jä; det är” » vid vin; ogh sedan önskar röva : + på«starkare" saker.-Det” är. ur. denna: synpunkt som PAR ör ses, .En.- annan. sak: är, som” lar borator, Gunnar. Lundquist - påpe- kade,. att vissa billigare viner ing: echåller en. del .skadliga ämnen: I Man: här också uppmärksammat! 3 probleinet : med : besprutning. av $ vinrankorna. och :vilken> giftver- 1. kan den. kan "ha på organismen. »NErägan: om”, "övergång, ti j vittås, bort med, fraser som- a 7 . men: "varifrån, skall. resurserna "tas? irritation skälla: för I Hdningarna. "När riksgäldskontore nons vänder "sig till Pr yekliga Ni som har 1942 års. premieobli- gatloner”-och sedan berättar om nya obligationsmöjligheter, då vänder” man sig i t. ex. Sunds- vall bara till de obligationsägare som dessutom" råkar vara läsare Stidningen.- De "som. föredrar .en annan : morgontidning +; -känner » riksgäldskontoret' ” inte samma behov av att-få kontakt med, Jo, när det gäller, att försöka .shylta' in gratistext, då skickar > man utien diger lunta med ma- ' terial” Så handlar. ett statligt or: gan" 1967K 2: >; : - Stolligheten" kan: naturligtvis. |” bero på slentrian, fumlighet när ' det, gäller . att begränsa anslag |, : eller . liknande. , Tidningarna kanske inte heller vill bråka, ef- . sak och att det rör.sig om eko- . nomiska sträntsummor. "Men någon gång bör det ändå i av de byråkrater som kan päga "vara ansvariga för de. uppenba- | . Fa bristerna. för en bostadskvalitet som inte finns, skriver tidningen. områden; Mest: H ”ogene- > :'som]. > Sedär hr” Sträng” nu? granskat S ”rhittenpartternas — och tydligen ;' Konferens: Ke gå Pp . han. betraktade mäd oro: I :(Ämei, delse som int "fler: "ungdomar. först” Plir. vana. alkoholskade- : r Kännågivet Sika "astronauter ” det” s"loch" Walter Cunningham - är en säng lKerkomriknde i "av: den. borgerliga och största I. tersom' de kän sägas tala i egen | | sägas ifrän och ”avkrävas besked i "Vid ett möte anordnat av Skån- "ska agronomklubben för nigra dagar :sedän' Köll 'jordbruksminis- -ter Erik Holmqvist föredrag om ''Hr .Holmqvist' var. enligt refera-- ten mycket välvillig i sina be- dömningar av, det svenska jord- . bruket: Han berörde ett brett re- gister 'av aktuella frågor och kom bl a in på den situation, som upp- står vid en anslutning till' EEC, varvid. han "framhöll, att ”inom' EEC bör både dånskt och svenskt jordbruk” kunna ha goda utsikter. att hävda sig”. 5.” > Detta förefaller att vara en rik NH "tig bedömning.” Som ”bekarit har M jordbruksorganisationerna . "såväl en tid jordbruksutrednin- : ägick' som” senare hävdat ett. stort :iniresse för anslutning, var- "vid jordbruket givetvis; skulle in möjligheter till täta jäm- relser. ifråga om ;prisnivåerna. i producentledet i. Sverige respek- "tive EEC och EFTA.: Närvaln Vad beträffar EEC förefaller det som .om, Sveriges producentpriser : på sjordbruksprodukter skulle lig- . Vv A "jämförelser. med: en .del : :vanskligheter, men" "bla den & k IFAP-statistiken; in- "äv experter i olika länder, v och, efter "enhetliga grunder, torde "ge én istort sett riktig bill. ' Det' finris "emellertid en "bety |. "de: aktuella - jordbruksproblemen, ” alltid "förenade | istern om jor ligen så, att man inom EBC-län- derna kar betydligt större bidrag till jordbruket på produktionssi- dan, Det betyder att statsmakter- , na i de nämnda länderna bevil- jar -.mycket större bidrag till att minska jordbrukets produk ket Heh BEG - än jordbruket i EEC-länderna på En annan intressant fråga. an- mäler sig också i detta samman- hang. : Sveriges jordbruk har på, många områden högre kostnader sgrund av högre priser på pro- edel; I.sy pri ions- . kostnader, än vad som sker i vårt "land, I Sverige har under de se- ”nare ' åren "skett ' vissa inskränk- : ningar ifråga om bidragen till jordbruksproduktionens = förbilli- gande. i beträffande ,rationalise- ag, pri på förnödenheter till eedukdionen Oo s'v/Om" priserna för de svenska 'jordbruksprodukterna skall kun- na jämföras med motsvarande pri- '.ser inom EEC, måste man antin- ”gen tillse att' bidragen till: jord=- bruket "blir ungefär av samma omfattning, . eller i varje fall be< ” räkna "skillnaden ifråga om bi- ; dragens, innebörd och i stället be- ”akta dessa vid prissä In- serna på service och' över hu- -vud taget på sådana produktions- medel, vilka kräver stora arbets- insatser, torde vara avsevärt Iäg- re i EEC-länderna än i Sverige beroende på Sveriges högre löne- läge. Med hänsyn till detta år ut- gångsläget för en direkt jämfö- relse i prishänseende mellan Svez rige respektive - EEC:s . jordbruk ogynnsammare. nu än vad denna kan te sig vid en anslutning till EEC med alla de effekter en dy- "lik anslutning kan få för jord- brukets kostnader. Så länge Sve- . rige 'inte är anslutet till EEC, måste, självfallet skillnaderna i komraa in i diskus- - gen, torde; kunna. ge exakt be- sked om nivåskillnaden var det . gäller bidragen till jordbrukspro- duktionen, > Ämnet Mr drimligen licerat. - - Förhålland. "dessutom "olika inom olika EEC- länder! Det har dock i olika sam=- ”manhhang "nämnts, "att skillnaden "är väsentlig. och att subventioner till jordbruket inom EEC-! länder- - ; industrin, Effekten för jordbru- sionen, Visserligen är lönenivån. högre 1' Sverige än i EEC-län- derna inte enbart inom jordbru- ket, men löneskillnaden är dock större inbm” 'jordbruket än inom ket av de höga lönerna är zärskilt , aktuell, eftersom jordbrukspro- duktionen trots nuvarande' höga” d kräver tämli- "na, "vilka inte har någon t: "righet i Sverige, väl torde mot- svara den skillnad i producentpri=- ser, som senast. har' noterats imel- . lan; Sverige. och - EEC, ' Närmast torde jämförelserna i:den mån sådana. kunnat göras luta åt, den ande risk då man der des- a siffror, nämligen: att man inte: | fångar. den verklig. konkurrens-: "situationen. Det förhåller sig näm- "att jordbruksprodukt- Sprisernä, om subventioner. och bi-" drag av olika” slag beaktas, t o m Y sätta” sin ; jutforskning: av världs-” rymden ; och; planerna » . mannad 'månhlandning. är oföränd-” rade trots /den tragiska olyckshän-” räffade på Cape Ken-. rex: astronauter nedyr' nylige startplattan: De Skulle”, ha "startat? sta. trippelbemannade. ame- a rymdfärden den 21 feb ruari: ; och” kretsat, i'en bara kring jordenr:-i' upptill” två veckor. . Den, . amerikanska .-rymdflygsty: relsen (NASA). har tillsatt. en. un- dersökn. ngskommission” som "leds Floyd >; > Thompson; chefen ' för angley; Research "Kommissionen på att utri amerikanska ' mänlehdniligsprojek. tet beror” helt.'och' hället, på'- vad Tsom framkommer: vid" utredning: nu; blir gom skall företa" den” förs- tz ""Apolle-färden, men troligast. är att- det; blir: de, .omkomnå" ast-' rohauternas ”reservlag”, beståen- de”av "Walter Shirra; ”Donn ,Bisele 'av vilka: de två sistnämnda ännu ”in- tes etägit: någon". rymdflygning, FRED I RYMDEN. "En . timmé - innan traged in- träffade 'på startplattan : i; Cape Kennedy undertecknade president debatten om u-hjälpsanslaget. på | sätt förvandlas till en'diskussion om var 65 miljoner” kronor skall + tåg... Ringaäste ftertarike, säger ätt den fråga r fel ställd. Nog tål den : svenska - statsbudgeten | den ” "lilla. . utgiftsökningen. Men :genorn sitt. taktiska spel har” re- ::geringen möjlighet . att - komma "ifrån hela frågan.” Det finns en majoritet . för en höjning av u- hjälpsbiståndet — men "det" är Omöjligt” satt-få en majoritet för nägot - av de” båda. finansierings- "förslagen." ” - "Men fu är: detta inte heller nödvändigt. Det, är riksdagen som bestämmer storleken av an: . "las i samband med den tilläggs- "proposition . till budgeten, som alltid sanimanställs i slutet av riksdagen. Att då klara finansie- ringen av en 'anslagshöjning blir : ert, inte ett, så stort bekym- : mer: som hr ae nu anser Jämpitat att påstå. - es U(Västerböttens- ; Så en bee lykkan. Den första” Apol: 1 "givetvis vatt .|gångar i denna" ”rymdverkstad"”. Vid avlösningarna'av besättningar | v slagen. Hur medlen skall anvi- sas får i "vanlig ordning behand- Kuriren) "ömckommelse 0 om rymdens. fredliga |, "användande. Avtalet," som. sämti- "i Moskva och London, "Johnson 'som ”den "viktigaste hän- delsen” inom; rustningskontrollens 'område' sed det. partiella. prov- ”undertecknades i il. länder : ”fedan undertecknat . fö (draget ”och. fler har angett avsik- ter, att görar sär Många av. dessa änder. "kommer; "kanske "aldrig att "företa' nägra: egha fymdforskning- ar,. liksom "det; aldrig varit 'aktu- ellt. med några kärnvapenprov i mänga av, de över :100 länder som När Apollo] -projektet, . som | tar. på en bemännad mäånlandning före ' 1970, , nu” kommit in: i sin slutfas — d.'v. s. att: de' beman: nade" flygningarna” inleds — har NASA "börjat planera för det pro upp Apollo. gram "som: skall följ; Bland, dessa. projekt veckor läng . expedition . till , .må- nen,.'en vetenskap forskare och tekniker ombord som skall. kretsa runt jorden i tre år samt uppsändandet' åv: en Voya- ger-farkost som ”skall,, landa : på Mars år 1973. För alla dessa.pro- jekt har president Johnson begärt anslag redan i nästa års budget. De två förstnämnda projekten samt en utförlig .kartläggning av månen : ingår .i' ett" program med beteckningen ”AAP : (Apollo: App- lication Program), Den vetenskap- Ega rymdstationen "skall kretsa i en bana kring jorden på 500 km's höjd. Astronauter och vetenskaps- män kommer att arbeta "i- om- och forskare kommer man att an- vända sig av den rendezvoustek- nik' som utvecklats' och "finslipats under senare hälften av Gemini projektet. 1 Rymdstationen' skall utgöras av en cylinder som är nära sju me- ter: lång och sex' meter i diame- ter — en tom bränsletank : till andra : steget i'Saturn 1-raketen, Dess volym ' är 280 kubikmeter, Sex: personer' kan vistas samti- digt på stationen som får två vå-- ningar. Astronauterna tar sig in i och lämnar -rymdverkstaden med hjälp av. en luftsluss.'. Som '”fär- jor”' till: och från stationen skall man ' använda 'Apollo-kapslar. Den första: uppsändningen , av en. rymdverkstad planeras. äga rum redan i mitten av nästa år. Ett 'dygn. efter det att. den tom- ma : bränsletanken sänts upp skall man skjuta upp enfApollo-kapsel som : sedan sammarikopplas med rymdverkstaden,, De första astro- nauterna ” som' besöker stationen skall ta sig in genom luftslussen med en mängd monterbara inven- tarier för att börja inreda ett 'la- boratorium samt ”bostäder”.” för besättning och, forskare, I sam- band med det solfläcksmaximum som inträffar är 1969 ämnar NASA sända upp ett stort solte- leskop som skall monteras på sta- tionen. Detta kommer att göra det möjligt att för första gången ta röntgenbilder av solen utanför den störande jordatmosfären. 2 Usis. Bäst bland människor är den som gläder sig åt andras fram " beskrevs av - president |: gen stora arbetsinsatser per. pro-- ducgerad värdeenhet'i'jämiörelse' med de flesta industriprodukter,' . Uppenbart är alltså, att om Sve-: riges jordbrukare; har ett prislä-” ge för sina produkter som — om” de. högre subventionerna 'och bi-" "dragen." tik ' "jordbruksproduk-:' tionen inom EEC inräknas — är 'i' jämnhöjd . nled ' EEC-ländernas :prisnivå för jordbruket, så har de svenska jordbrukarna ett ogynn- sammare läge genom de högr' nerna och servicepriserna,. Därför blir jordbrukets situation i en jäm; förelse med EEC-länderna förmod- ligen: något gynnsammare vid en svensk anslutning;" eftersöta 'man då har att räkna med" en viss ut". "I problemen, ät omsättningsskatteris en regering som plånérar ner för att' komma åt” nästa "regering än för att tackla de faktiska upp. gifter tiden. och "läget : ställer. ,». . Veckans. Affärer, , VA rave Såmmantagna ger rapporterna | från Kina intryck av”en allt des- peratare - Mao, gerillataktikens mästare, som, för första. gängen brutit met en av sina egna teser — satt irte underskatta styrkan hos en motståndare. oe Sydsvenska” Dagbladet, "Mittenpartierna mäste '/ "skapa en yttre ram som "entydigt visar eh' vilja till krafttag. Vårför Inte lossa en aning på partiband och partibundenhet? . Hur 'skulle det vara om” mittenpartierna som än. ' nu inte "beslutat att” sammanslå partierna”, ändock visade organi- satorisk fantasi och” "varlationsför- bert Kennedy har ett bud , med | måga. Byt talare, jär talaré från sig från sina' samtal med. pre |P partierna upp ag 5 sident ' de . Gaulle, na eller gemensamma möten.-Följ Helsingborgs Dagblad.” upp den sakliga .enigheten: och de > lalternativ, söm. skapats. med en | frisk. utatriktad satsning. Grun. tf den finns ju. Det gäller; nu att bygga vidare på den. Eller "skall även; detta” tillfälle försummas . genöm Då slentrian,” SN | Kriget i vVictnam tär närt" på det ” förtroendekapital amerika- narna har i den fria, världen. USA hear inte.räd att stöta bort någon möjlighet ' att få ' slut" på detta krig. Låt oss hoppas.att Ro. Enligt referat i östgöta Corres- pondenten :(h) uttalade" på . ett jordbrukarmöte, "nyligen AA Linkö- ping LO:s: jordbruksexpert, agr. lie, , Clas-Ertk” Odhner,. att jord- bruksutredningen — i vilken han själv. deltog - ”i långa stycken är en riktigt dålig utredning”; "Anser statsrådet Holmqvist att det: kan ' vara rimligt att. lägga en sådana utredning till grund för den bebådade Jordbruksproposidio- nen?” för N Mittenpartlerna syn lit de väljare ” som:. förlorat... troeridet ' "för, / den. 'soclaldemokrä- tiska” politiken.” Kampen - om de oerhört - betydelsefulla .marginal- väljarna står . mellan 'soclaldenio- kratin och mittenpartierna. Höger- influerada .samlingsorganisationer ad Regeringens konsekventa - och medvetna "underlåtenhet "att "göra någonting påtagligt och väsentligt åt "desorganisationen : på hyres marknaden, = åt. .: marginalskatte- : Borås Tidning. vi svensk” ” politik. De "kan på. sin höjd "erövra väljare” från ” mitten rationalisering, ”. dess "flykt . från verkligheten :. in. i” : sekundärprob- lem” av. typen äktievinstbéskatt- K » jämning ifråga .-om.: cprisläget. 3 på. kostnadssidar. : vt] ket: mer. . därtill, fyller, i, bilden. avi ning, ”lyxvilläbeskattning”, "mark: ; ärdesindignationi, "detta och. mye Br 20årig farmarhustru,' Mrs. Cynthia McPhåil, skrevs. strax ö rexjul ut-från:s Alfred: sjukhuset: i Melbourne; efter: att, ha. räddats. till livet :i”en :mycket dramatisk och ' ovanlig- operation. "Genom att nom; en' grislever-' kunde” hon” så småningom ; friskna till. trots att hon "från : början. ansågs ha: en chans på: hundra: att överleva s” : Den ; -Unga kvinnan" nedkom ? "| oktober. med ett: dödfött barn: -I samband. med : förlossningen "ådrog hon. sig fel på - både njurar och lever... Blodet infekterades. -och kvinnan flögs » till Melbourne där hon. togs in på Alfred-sjukhuset för. vård. Hehnes chanser att kla- ra sig bedömdes då vara mindre än”1.'på, 100. .I 24. timmar vidtogs alla, upptänkligå nödäåtgärder, Men kvinnan, som hela tiden var. med- vetslös, reagerade inte. " » En; medlem ' av: Monash-univer- sitetets kirurgiska avdelning hade just återvänt. från USA där han studerat tekniken att temporärt använda. en. grislever som ersätt- ning för människans lever, Tek- niken skulle utvecklas vidare; vid Alfred-sjukhuset,.= = - 4 'Kirurgerna beslöt då att på den vägen försöka rädda kvinnans liv. Njurspecialister,. biokemister - och överläkaren vid Alfred-sjukhuset sammanträffade med "specialister från .Monash-universitetet. Same sila. den sjuka kvinnans "blod. ge- ; vid: en' mänsk- lig--operation : vidtogs.” Att" man just:vald€ en gris! berodde på att den: till. skillnad: från många: and- rå djur har en lever .som är- fri från: bakterier; Grislevern förbe- reddes' noga genom tvättning. av i | plodkärl etc. .Sedan. fördes kany- ler/ in i:en-: artär! och: en ven .i kvinnans .arm.. Blod från 'artären leddes". genom. ett: plaströr 'in. j grislevern,: och blodet :som: kom ut från grisleverns ven pumpades]. sedan tillbaka till kvinnan. Detta pågick i nio timmar, En klar för- bättring. :av kvinnans. tillstånd kunde. noteras — dock" utan” att hon! återfick medvetandet: Två” dägar . Senare ' upprepades behandlingen - — då i åtta tmmar. Denna gång blev det mer påtag-I;: ... bara -förbättringar. Kvinnan vak-|-. nade. till . medvetande och kunde tala för, första gängen sedan hon togs in. på :sjukhuset.; Hon : be- handlades sedan med konstgjord njure . i ytterligare. två . veckor. Blodinfektionen . ansågs . då". helt bekämpad och bäde lever. och nju- rar - kunde äterigen arbeta nor- M malt... - met "trots allt: skulle tvingas be -Den atistrallska operationen. be: tala 'alkoholskadorna, toi "syste tyder . otvivelaktigt ett stort. steg imet 'gå omkull: —" det mitt framåt inom den kirurgiska” tek systemtips. Systemet ” skulle. kl niken,' jra'sinia affärer bättre, om”det ”ut- Enligt Nyä Wermlands: -Tidning- en. —; som alltid är. "värst och där- för'- : värderar. skylten til -7.000 . Sys tembolaget. skall: betala" alla alko- " holskador.'. Systemet : :menar, sFatt N lt minuterade "bara ' enstaka '; centi- . Lärar! tidningen-—Svensk Skoltid- - ning har gjort en sammanfattning av ett par trebetygsuppsatser in- om UG-projektet som kommit un- der hösten. En handlar om ”Ung- dom på ungdomsgård” och en an- nan om ”Mods, sunar, päron etc. — en studie av olika Jungdoms- grupper”. Mods, sunar och päron har be skrivits och jämförts av Sivert Elkan .och ' Gull-Marie ' Åstrand. Anledningen . var de sik. göta- platskravallerna'. sommaren - och hösten 1965. ': - Hälften av ungdomarna ansäg sig tillhöra gruppen mods, sunar, päron -etc. medar: den andra hälf- ten "inte ville räkna sig” till. når gon särskild grupp. Grupperna ' beskrivs enligt” föl- jande: "De främsta kännetecknen på mods ' 'är långt: hår, ,arméjacka samt att de ”gillar pop. Det sist- nämnda är de dock -inte ensamma om. : . Päron: karaktäriseras : av att de har ”vanliga” kläder samt'tillbring- ar sin mesta fritid hemma. Poj- karna läser ofta böcker, medan flickorna gärna går på bio. ):' Päronpojkarna har oftare än pojkar ur samtliga, andra grupper eget rum. Sunarnas kännetdeken är skinn. kläder, fett i håret samt att de gillar att syssla med motorfor- don, Dorisarna — deras kvinnli- ga motsvarigheter - — har tuperat gängar. här, kraftig make up samt ätsit- . tande länghyxor, | Mods; päron; s sunar "och dorisar. litrar till de” törstiga, De' törsti- gaste tycker kanske latt systemet borde. betala alkoholskadorna in hatura," genom” att gratis utdela starksaker som a skadestånd?" : Sn Pål i NK Em tydlig "skillnad "förelåg "mel- lan mods och utan: -grupp-medlem- marnas svar på frågan "tjänar du pengar”. Omkring en tredjedel av de .senare tar extraarbete, ' vilket |:.. - mods sällan gör. . Flickorna | tar praktiskt taget aldrig extraarbete. "Det finns en tendens till att modspojkar är mer känsliga för kamraternas ogillande än pojkar : i övriga "grupper, som .istället rea-]$ . ... > | På Pack gerar "starkare på föräldrarnas kritik.. Flickorna, särskilt" "utan avAuguste” Rodin,". föda: .1sluih- grupp”-flickorna, . rättar sig mer eren .i' "Paris, blev. en av världens 'största . sku Iptö köpte en gång ett" ptörer. -Han' mycket. stort efter föräldrarna än kamraterna. De största skillnaderna fann man medeltida' " kru tuppen oh mods” och övriga hundra francs. faclän dä var fem on me: Utan grupp"ungdomar och pä- vänner högt, tog han och, hans till hans sovrum, som SEA var:tre och en halv meter ögt I tak.: Man ' högg upp ett häl 1 i gulvet och et Nederotu t annat ÅA taket. ron verkar 'i. mänga; avseenden nästan identiska och tycks i mind- pre "utsträckning. än..mods stå i komnfliktställning. till vuxensam. hället, m Päron os och mods tycker speciellt i a om 'sunar, dorisar och ragga. krucifine re. De "senare tillhör en högrö — med (SOM og onhöjd a åldersgrupp — cirka hälften av| Det kostar Oss nå; ot & te a mods och päron röker, medan en-|£€ tingen såsom Krist ser dem dast en fjärdedel av ”utan grupp' Om hans måttstock. kall bl Nr gör detta.. Hos. päron' och -”utan | måttstock, krävg det” TAG grupp'-pojkar är sportintresset ut. |vår : sida liknande h oc ra präglat, medan . det är mindre än säden markant hos mods; Mods besöker är oftare vingdomsgårdar än övriga grupper. ände! S har Kristi sinnelag och Alla grupper visade ett lå d Ser: vi Klart de andli h tagande I föreningar och terar materiella > tingens. rätta" värden, | Så” placerades — ,, Bav' sig..själv för oss alla... Att gå Genom. t gö pulära Tkvållsnöjet ” för Samtliga, Nere början Rn FA mäta fv on ris ” grupper”, > É ”mättsto co ove med, Kristi livs > Ed
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.