- LAFIOLMS TIDNING ts - pd —— =L T Lördagen den : — Konsumentupplysningen "redan" är fallet. när ”ået gäller |: det frivilliga studiearbetet. :Kon- sumentupplysning ägnas mycket Soci demokratiska partiets och LO:s kommitté 1 prisfrågor har föreslägit bildande av loka- Ja . konsumentkommittéer - med huvudsaklig : uppgift "att återge erfarenheter och framföra öns- kemål från konsumenterna till näringslivet, och de pris- och konsumentupplysande organen samt eprida. information till kon- surmenterna från dessa organ. Till "stöd. för” en sådan lokal verkiamhet föreslår , kommittén "att ett centralt råd inrättas med representanter dels från de hu- vudorganisationer som är enga: gerade i den "lokala. verksam: heten, dels för statens pris- och kartellnämnd, "konsumentinstitu- tet och;: varudeklarationsnämn: den. Det centrala" rådet skulle : Sven verka för statligt ekono- miskt bidrag till de. lokala kom- mitöerna, I 'sitt yttrande” över förslaget avvisar Centerns Kvinnoförbund tanken, på.att, inrätta, ett kom- munalt, upplysningsfrågor .och. likaledes . avvisas förslaget om ett centralt råd. ..CKF ' erinrar" 'om att 'det förslag som fiyligen lagts: fram]: 4 . äv konsumentupplysningsbered- «ningen, Innebär-'en. samordning | i -upplysningsverksamheten, NH vatt det" stöd äv Förbundet" anse ee som den Erjvåll upplysnings- verksam eten "kan behöva skall "kunna ti Igodoses genom befint- i liga Institutioner; ” "CKE understryker 1 sitt ytt rände att man I princip är myc: . ket positiv till. en förstärkt och utökad —.konsumentupplysning men att denna upplysning bäst sker., »genom , organisationerna. un För "sin; egen del: 'är förbundet villigt att: fortsätta. den" mycket r aktiva ;vérksamhét” män ”bedri- på” området, Marr anser det dd riktigt och - nödvändigt att 3 atligt stöd utgår till denna - upplysning men påpekar, att så | PRespla DEN. SVENSKA INDUSTRINS: » har 'kunhnat' hålla och, i vissa fall. befästa "sina ställninigar på utlandsmarknaden - » trots. snabb ökning av, de redan tidiga: J, "ret höga "lönerna, ' skriver: Vec; "kans affärer: «ju. st 'En av'de viktigaste orsaker- onacär Svår. vinternationellt sett "gynnsamma. produktivitetsut- veckling. "Sedan . 1958, har pro- . duktionen per arbetäre: inom, In "dustrin "vuxit med: över." 50: pro: cent:-— ett ärsgenomsnitt, på. 6;4 Bon Bara Itallen och ;Väst- Tyskland har'. snabba" "| produktivitetsi « ringar, "Holland, 3: Norges RÅ "+ Frankrikes årsgenomsnii t ligger omkring:'5 procent, Finlands -och 1 USA:s omkring 4 procent medan iEingland och Belgien ligger 1 botten med 3. procent. | Utveck:- I; lngen 1 Sverige har också varit ovanligt Jämn, Vår sämsta års- siffra är 5 procent medan flera "länder vissa år stått stilla eller : t o. m. minskat. " En internationen ning visar: också att svensk in- , ustri't en rad branscher, fram: för allt inom 'verkstadsindust- > Pin, kommer närmast USA I ot- fektivitet, = oc . 3 DPIREKTOR IN MAR STRÖM har ' kommit 'i' händelsernas centrum sedan TV och kvälls- pressen ' öppet börjat debattera ' hans eventuella 'möjligheter' att . bli vår. näste, ärkebiskop, Ström förklarar att enbart ett lekman- nastödYnte räcker långt, och ef- tersom prästerskapet intar en övervägande negativ attityd så "anser han chanserna obefintliga, Det anser Svenska Dagbladet också och tillägger att hr Ström misstar'sig om han tror att lek- männen genomgående skulle va- ra hågade att föra fram direk- torns namn 1 kandidatdiskussio. |: nen. Högerpressens Ny: -hetsbyrå kommenterar: Direktor Ström är en frifrö- sare och ogillas därför av alla människor. som ogillar frifräsa- re. Om hr Ström blev ärkebis- kop skulle det säkerligen bli friska fläktar i 'den svenska "statskyrkan. Folk skulle plöts- ligt bli. intresserade. Kyrkan skulle kanske rent av -bli en folkrörelse. Många' skulle nåtur- ligtvis bli förskräckta, och SvD " Vet genom icke angivna källor att det gäller övervägande delen av befolkningn, Eftersom det förhåller sig så är. direktor Ströpr givetvis olämplig kandi- dat, ” : es Det är Inte svårt att räkna ut att Sv, D:s kandidat heter biskop Ruben Josefsson, beroende på dennes utomordentliga kvalifika- tioner och djupt personliga en- gagemang i allmänkyrkliga frå- gor. . Dessutom sitter. han i . Svenska Dagbladets styrelse, slutar HNB, rn organ för konsument: |": Jen N presterat. t, 2 lika då H undersök- + stort intresse både av SLS, ABF, för, : forskning - och frivilliga : studieorganisationernå, där. så inte redan skett. . Den .socfaldemokratiska kom- - sumenterna, ” : TVIVEL PÅ "REKLAM: mv : amerikanskt håll, göta”" 'Correspöndentén:: "I USA har: hämligen ”. TV, fi ad "genom: li . Bakom, förslaget. står: en 's:' k. förelades ; lämpliga; program, man 'skan: ta;ut: Cen: avgilt vid srsäljningen : säviv TV-apparater stående: institutlon., Den borde, . enligt: utredarna, : ledas "av. en ka "presidenten . utser -: hälften. redan ställt sig bakom projektet, -senatens handelsutskott. - missionen ” har,: enligt, "uppgift. noga” studerat - förhållandena > i "det nya: s:amerikanska M LÄNKRÖRELSEN LÄ : MAN: HYSA PLANER, "vv på ätt öppna en" 'domstolspro- 250.000 . alkoholskadade männi: skor, ä landet: talegst sedynskadade; er som uppstått. skyldig Yikaväl som när det gär ler andra gifter? ot TBV” och ”andra' studiéorganisa- "tioner. De ' centrala "organ som närvarande” sysslar -/ med information - på området skulle säkerligen”vinna på ' "att" etablera” en. långsiktig och "permanent kontakt med de mittén' har "som "skäl. för sitt -förslag anfört jöne- och 'prisut- vecklingen. CKF hävdar: att. det är. en fråga som: : knappast kan - lösas genom inrättande av ”koni- ; munala könsumeritupplysnings I nämnder, hur: effektiva” de: må vara. ere st En ekonomisk "polit:k med in- ; riktning På stabilisering "av pris: utvecklingen lär nog vara den riktiga "metoden att stödja kon- - gör 'sig nu "gällande även på påpekar öst Jagts fram ett örslag om, reklamfri ri "i avsikt att skapa ett slagkraf- tigt konkurrfentföretag gentemot "de : kommersiella sändningarna: Carnegiekommission, som haft i " uppdrag , att . studera | förutsätt- ningarna: att bättre. utnyttja TV. för bl.:a; ökad. upplysning och politisk information. ,. Uppgiften utredarna : mot bak- grund '- av svett, ; ;alltmer - utbrett missnöje med;de" kommersiella 'TV-bolagens'-benägenhet att för-li mra sändningskvaliteten..- En Mvarligaste, beskyllning: Att" reklam-TV. försum- » mat satt: ge. barn och ungdom ' . intresserad . av. ,hem , och, .hushåll. |: Efterz FSeXx "års likgiltigt äktenskap dog"ihennes > nian” och ' hon stod ” . för att'lägga grunden. till en'fri-' : styrelse på tolv personer, av. vil- Lyndon.-Johnson har,för övrigt "och" det 'skall nu. beharidlas” av "Kom; Engla d 'och dragit upp riktlin- er den sngelska. må ” cess mot "det ;statliga systembo- . laget och kr va. skadestånd för "de kroniskt ”alicoholt serade i lan. r odekligen att angri- pa ett. gammalt problem på ett nytt "sätt; skriver Dagen. som erinrar om att det finns minst Kanske 'kan det "förefalla enl". smula drastiskt att gripa till en dy- |... lik åtgärd, men tanken samman- faller ju med synen på de neuro- d Det - preparatet var godkänt av medicinalstyrel- »sen. och man "hade ingen be- stämd uppfattning, att konsum- tionen kunde, leda till fosterska- dor etc, I fråga om alkohol vet , man sedan länge, att den är ett Y ytterst farligt gift rent medi- - cinskt. bedömt och dessutom :so- cialt olämplig. Det skulle kunna tolkas som motiv nog för en pro- cess — i vart fall för att defini- tivt få utrönt, om samhället kan | stå likgiltigt inför- de oerhörda lidanden, som alkoholen vållar och de hundratusentals tragedi: | drill ihop förmögenhet | men. Den äs februarf har det gått 75 år sedan Emilie Flygare-Carlén dog..1 dag är det sällan någon som. tar, fram hennes böcker ur bibliotekens hyllor, De ,stär där och : samlar. damm. De vilda och| romantiska, händelserna till lands och till $jöss i hennes böcker har! för, länge sedan upphört at fängs- la.” ..Ändå, var. Emilie Flygare -Carlén en gång Sveriges mest lästa best- sellerförfattarinna, och därtill — efter C. J. L. Almqvist "och Fred- rika. :Bremer; som var. hennes samtida -— den. högst ' betalda. Hennes böcker väckte diskussion, och "de, översattes till en. lång rad språk; Hon var en berömdhet och deltog..i tidens litterära debatter. Emilie, föddes den 8 augusti 1807-1 Strömstad. Hon var yngst i'efirsyskönskara på 14 barn. Fa- de kapten Rutger Smith, var ganska förmögen. Hans 'handels- hus I Strömstad hade gott anseen- de. Sin barndom, tillbringade Emi- le 1 en frihet som .var: ganska ovanlig för flickor på den tiden. Hon fick följa. med sin: älskade far på långa, segelturer, och 'så ofta-hon-kom åt smög hon sig ut de” sjömän : och, skärkarlar : | som "samlades i faderns kryddbod. Av dem" fick hon höra om mänga äventyr, om. spöken, troll och sjö- | «Axel Flyga- Han "var': då. stadsläkare "1 stad, och den unga: flickan kände .sig smickrad, av hans upp- våktning, Men . hon "älskade, ho- nöm knappast: hon. gifte sig :hu- vudsakligen för att'bli ”doktorin- na” och komma ut. 1' världen. Men ;- äktenskapet > med ”Flygaré förde henne inte ut i det brusande säll- skapslivet,i och deti var säkert en besvikelse för Henne när mannen accepterade” tjänsten. som” provin- böl jade läsa "för: att bli förströdd: isoleringen. Hennes-man:-var ofta ute på långa sjukbesök, : och ..Emilie...var föga éd: två: bärn; lie EN BITTERLJUVA i KÄRLEKEN, ' "Det var nu kon' träffade den man som" skulle spela' en”så stor roll. i" hennes .liv;' Hon. älskade;;en gång," precis.. som; så. många -av hennes hjältinnor, och? "hennes livs enda stora kärlek, då: henne"mycken”ljuvhet och än- nu'; mera . bitterhet.” Jacob - Dalin hette: mannen; Han. var jurist, och hon--har själv. yttrat om. honom: ”Hänx) efterlämnade” "minnet jav Nu | ] dens klara” och fria blick, som "en snillrik": om. än -excentrisk .. mans | samtal. kan sprida: över . föremål; personer" och » livets . djupare, frå- gor «och rhällanden. Utan" dessa samtal": håde jag”: "aldrig, tretton år? sena skrivet Då Bullarsjön”. Ae «Någon - tid” "före. bröllopet om- kom” Dalin. . Emile ' väntade ; då hans" barn; Tidens inställning "till barn" födda :utom; äktenskapet var som. bekant grym : och . skonings- En ogift mor var brännmärkt hela ivet;" Emilie gjorde; där- ör-”allt. för att. dölja sitt tillstånd. Hon; reste” bort. och. födde": sitt barn, Då det var. ett år. lät hon släktingar. till. flickans far adop- tera den lilla, ”Kärleksbarnet” var starkt "och" duktigt, medan " den dotter: som var. född: inom äkten- i Finansminister Sträng har kri- ”tserat en bank för att ha upp- fört ett bankpalats” för 130 milj. 'kr. För de pengarna kunde man fått 1. 500 lägenheter. Enligt upp- - gift I en kvällstidning är det Tars-Erik 'Thunholin; ” chef: för Varför skulle” inte en ”försälja- re av alkohol bli skadestånds- Det gäller 055 alla. ne " Cancer kan . >. och måste bekämpas Riksinsamlingen mot cancer Postgiro/Bankgiro 901951 Riksföreningen mot cancer : s "Skandinaviska. banken, som när- "måst, , äsyftas. ” Han ”ställer sig "emellertid tvivlande till att 1.500 |- . ligenheter skulle ha uppfärts "på Sergels torg i Stockholm, där : det, nya bankhuset- nu ligger, om - bygget inté blivit av. Ena annan : kvällstidning frågar” i sin: tur > hur: många bostäder man får -.om riksbanken avstår från att ' bygga sitt skrytpalats vid Brun: "kebergstorg.. "+ ve Så kan ' man ' alltid : hålla på «att fråga. Nästa" steg blir att un- "dersöka hur mycket försvarsmi- ”nisterns vid det här laget all- . mänt kända nya' avträde kan tänkas dra ifrån bostadsmarkna- "den; 21.000 kr; skall det kosta. ” En liten lägenhet hade det väl alltid blivit av den summan? ' Som" sagt sådan sifferlek kan "man altid roa sig med — till fö- ” ga gagn. Varmed inte är 5 sagt att - lyxavträdet = till" försvarsminis- ” tern är alldeles nödvändigt. (Helsingborgs Dagblad) ; 4 - sialläkare "i det avlägsna Sunnebo ! hl - » | höll". salong för. litteratörer:.. Till Jlingen. skapet dog kort efteråt. Det var för. Emilie liksom ett tecken på hennes' ,”synd”. ' SUCCÉ MED EN GANG. Denna upplevelse blev för Emi- lie" av grundläggande betydelse. Hon började skriva för att kom- ma, ifrån sina: sorgliga minnen, Dessutom behövde hon pengar för att försörja sig. . Hennes första bok, svaldemar Klein”, trycktes hos Thomsons i Stockholm, Den kom ut 1838 och blev 'genast-.en ekonomisk fram- gång. ”Valdemar - Klein” ' är . en gånska 'måttfull' bok, /i. alla fall jämfört med. många av hennes senare böcker, som utmärks :av svulstighet och svammel, Att. hon vann :så' stor framgång med sin första bok får: väl också tillskri- vas - det förhållandet att en ny författarinna ' i: dåtidens Sverige var något av: en: sensation. : Hösten: 1839 flyttade Emilie till Stockholm, där hon så gott som omgående blev: medlem av det -.k. Aganippiska brunssällskapet, ns "litterär sammanslutning som bildats: av skalden'C. F. Dahl gren. Medlemmar var bl. a. Alm- qvist, ”Mellin;. Kiellman- öransson och. August: Blanche, ' : "I 'detta.' sällskap mäste "Emilie Flygare ha känt sig.'ganska bort- kommen, Litterär var hon minst av allt, och någon kännedom om mera” betydande författares verk ägde hon: inte. Men hon skämdes inte. över sin brist. på' kunskaper och: försökte inte" öka: sin bild- ning. Kanske. vär det just denna bristande kännedom om 'litteratu- ren som gjorde "att hon blev så vänligt... mottagen - 1 sällskapet. Dessutom var hon en. högst för- tjusande kvinna, V : vän SKREV- SNABBT. M "-Författandet krävde' aldrig nå gon möda av Emilie; Hon. skrev snabbt ned vad som kom för. hen- ne, 'och hon finslipade; aldrig si na verk. : 1840 gifte sig Emilie meg: John Carlén, ; och. han "var henne: till stor, hjälp i skrivandet, Emilie ha- de” "en, mycket, slarvig ”piktur och därför ”.renskrev - maken ' hennes alster, n rättade också hennes svenska; Det ar. framgångsrika är som och : med Finlands - natiorialskald Runeberg besökte en:gång” deras hem, och" det betraktade makar- na : Carlén som ; den, högsta ' ära som vederfarits 'deras salong. ::X » Emilies berömmelse bara växte, På, stre: år skrev hon sju böcker, och nnes ekonomi var nu myc- ket' god. En, ovärderlig hjälp i sitt författarskap ; hade; hons av ."bro- dern Edvard, /Det! var han som gäv. henne, idén .att skriva skär- gårdsromaner, En” samtida": till -Emilié Flygare-Cärlén, Sophia von = Vår. "mest: lästa. författarinna skrevl[- dog glömd] slott. Emilie, som både avunda- komm enta Fr des och beundrade ac 1 ville inte skriva om sin rätta mil- jö, ängslig 'att avslöja sin enkla- re härkomst. Men brodern över- talade henne att överge sådant ”prål”; och.så skrev hon sin'förs- ta skärgårdsroman, i - . HM . pt ”ROSEN, PÅ TISTELÖN”. "Dét var ”Rosen på Tistelön”, manshus i skärgården” skulle bli hennes mest berömda verk. Det utmärkande draget i Emi lie "Flygare-Carléns' författarskap är hennes = fabuleringsförmåga. Hon spann på en -tråd, som för. svann under ett virrvarr av hän- delser, men nystade i finalen :be- händigt upp den igen på ett plau- sibelt sätt. Hon skrev utan reg- ler och teknik och tecknade ned allt precis som det kom för hen- ne. I många av hennes. romaner från sjön och skärgården är det broderr: Edvard som har stått för skildringen av äventyren, maken John för' det stilistiska och Emi- lie för själva idén, Meningarna . om; hennes "värde som författare var delade redan då hon levde. 1862 fick hon dock Svenskå akademins stora pris. Be- römmelsen steg henne åt huvu- det, och » dålig kritik upprörde henne för veckor framåt. Hon er- kände inte gärna" förtjänster" hos andra : författare... Det fanns dock en som hon: beundrade okritiskt: pg J. I. Almqvist . FINAL I MOLL; "Emilie Flygare-Carlén avled allt så den 15 februari: 1892, Vid sin död var hon ; så, gott som. bort- glömd: Bland det sista hon .skrev var.' sex ' noveller för ”Familje- Journalen”, De: -honorerades : med 1.000 kronor. stycket! «+... ". Emilies sju år yngre man: dog redan : 1875, . svårt : alkoholiserad. Hennes , enda son "avled bara: 20 år gammal, och med sitt ”kärleks- barn”. hade hon ingen känslokon- takt... På' sin ålderdom 'stod. Emi- lie Flygare-Carlén alldeles. ensam. ;”Rosen på Tistelön”. slutar: med ett - mörkt : ackord.> "En främling kommer. till; en. gästgivaregård : i Bohuslän och tittar: in i ett:litet rum. där en förtorkad gumma sit- ter "och leker med några snäckor. På: främlingens. fråga vem: gum- man : är, får han: till svar: ”Hon hennes sista bok, nen ur. svenskt författarliv”, -slu- tar” i "moll: "Emilie tycker " sig än- nu en gång bjuda sina författar- vänner på fest” men;en efter en lämnar ihenne. ””Då är åter ensam”. 5 me.cN Så gick också Emilie "Flygare Carléns finial' i svårt. Hennes rykt: barhet "förbleknade-' och : kommer "Knorring; skrev” böcker|med hand- lingen” förläga till. herrgårdar och : väl 'aldrig "att. få” nytt Hiv. od Björn Nihlén. : : tningsmöjligheter finns, för nedplogade staket? Vem ombesörjer renhållning av vägar? Hur. bestäms vägavgifterna i;en ägförening? ''I "senaste numret av Sunt Förnuft. redogörs för: de viktigaste och för: villaägarna ak- tuella väghållningsspörsmålen. Man mäste. till-en. början. skilja på or nna och enskilda" vägar. Enligt 943 års lag om allmänna vägar är en väg allmän om 'den är. upplåten för allmän samfärd- sel och skötes genom det allmän- nas försorg, Väghållare för sådan väg "är. på landet. ' Kronan och inom - stadsområde i allmänhet staden själv. Enskilda är därémot enligt 1939 års lag om enskilda vägar - sådana "vägar som .ej är allmänna eller ej utgör gata inom stadsplanelagt område, Väghålla- re” vid enskilda vägar. är fastig- hetsägarna själva, ofta genom en vägförening. + Lagbestämmélser saknas "om renhållning av vägar, För renhåll- ning av gator finns' däremot be- stämmelser i.1956 års lag om skyl- dighet att renhålla gata m.m. En- . ligt "huvudregeln 1 i denna Jag ävt lar: renhållningen . staden,' Vidare stadgas: att denna: skyldighet, även omfattar snöröjning jämte undan- skaffande:'av :snö och is. liksom sandning. eller. annan åtgärd: till motverkande av halka.” . För skada som -en "väghållare åsamkar fastighetsägare vid 'snö- röjning finns inga ersättningsrég- ler lagstadgade. Här. får man se till praxis: Vanliga -skador i detta sammanhang är staket som plo- gas ner och häckar som överhöljs av snömassor, Vägförvaltningarna ersätter i. ; allmänhet '. bestående skador - som uppkommit till följd av snöplogning.. Detta innebär att förstörda" staket ersätts'under det då de brutits av: Vanligen brukar dock häckar räta på sig när snö- smältningen skett. och då blir det ingen ersättning. "Att sedan, sänd och "grus blir liggande kvar i och under häcken. eller: innanför på gräsmattan är något som inte er- sätts. . Det fån' festighetsägaren lov. att tålar oo. min att t fröjda oss när vi sitter insnöade och litet senare till att konkurrera med värkvällarna bju- der TV under.de närmaste måna- derna :på bland annat:följande: Troligen i april, möjligen i mars, börjar en stor serie Svens- ka Nöjen. Först blir det några program med historiska äåterblic- kar. och "sedan betydligt fler från tider som ligger oss närmare, Det är en serie som förberetts sedan lång tid, och ett däri "ingående ett utsökt manus av Lars Widding i Ake Falcks regi ligger inspelat och klart, sedan dagarna före jul 1965. Just det, 1965! — Man börjar ana att det blir en lika väldig serie som den om Evert Taube,. av vilken vi skall få se ytterligare åtta avsnitt un- der våren varannan torsdag. De andra torsdagarna upptas av de nordiska ländernas bidrag till underhållningsfestivalen i Montreux, vilka alltså visas. för oss innan de skickas. ned till täv- program om 1700-talets nöjen med i Konsumenter och: -producenter'-- och gåtfulla ting i i vår-TV: underhållning som är. uppbyggd kring Lars Ekborg och som just skall börja. Det skall -bli fyra sår dana program, +» På söndagarna kommer så 'små- ningom 'något slags kulturellt fa- miljeprogram, men också öÖnske- programmet. På onsdagarna blir det udda halvtimmar av omväxlande svensk och utländsk underhållning, och på fredagar börjar Veckans, var- jehanda, en "kvarts aktuell revy. Samhällsredaktionen skall pre- sentera sex störa reportage bland annat om statlig företagsamhet och världssvälten, = , Olle Berglund .och Ingrid .- Så muelsson fortsätter sin serie av fyra program om Indien' och Cey- lon,' öm Latinamerika" kommer minst sex program som gjorts 1 nordiskt samarbete, och konst mentavdelningen presenterar forskningsresultat "och konsumen- tens brevlåda, samt ett program där konsumenter och fabrikanter får drabba samman, "Fri entré fortsätter med diver-!& "se artister, liksom Estrad, denak é .Social information 'skall ges I en serie om fem progräm där vi kan få lära oss hur man ska hitta 1gerns 'skatteförslag med sänkning "för de: högre inkomsttagarna är vilken tillsammans med ”Ett köp-|. : | håll kan följa” skadeverkningarna. 1 I måste" ägnas Synherig .uppmärk: | slockna ” ”ael: sista. ljusen: i: kronan. Värdinnan : att häckar endast. ersätts i de fall |” " Högern för "nu en särpolitik som kommer att bereda socialde- mokraterna mycken glädje, Hö- en verklig källa för regeringspar- tiet som helt naturligt buntar ihop de tre oppositionspartierna och pekar på högerns hårresande skatteförslag. Där ser. vi vad oppositionen vill Mittenpartiernas försbg förtigs' ivetvis. - p d g ” Skånska Dagbladet, Om författningsfrågan .- nu löses genom en kompromiss om gemen- sam valdag det ena året kommer denna givetvis inte. att rivas upp nästa, även om saken inte tas in i grundlagen. Men oppositionspar- tierna kan å andra sidan inte gär- na” avkrävas bindande löften .om att för, så och så lång tid framåt inte ta upp valdagsfrågan till om- prövning. : Och sedan ' Isystemet eventuellt” prövats ett par gång- er i' praktiken" bör. det' finnas. en betydande ' opinion . för, dess re- formering — särskilt på den kom- munala : sidan, : där man på nära : Dagens. Nyheter, hr Det torde vara ;r mpligt att erinra'.om att "oppositionen : vid otaliga tillfällen lanserat könst- ruktiva ' motförslag .. mot vårdkri- sen. Man har - exempelvis "pekat på olika möjligheter att öka sjuk- sköterskornas yrkesbenägenhet — en. fullföljd- skattereform som gör gr 'kvinnor;att h som, oroar. otar liga i I människor: .och-<som : därför annan av. de yngre "Svante kvist; att "bli föred nya - kommun-: och. samfärdseldé- partementet. I'maktposition' bland de” :yngre. kommér vidare! Krister Wickman, som blir -ekonomimi- nister med egen” tatssekreterare och expedition et inom” finäns- | departementét, Gunnar - Sträng be- varar: en betydande ' maktpos! ti n men för. honom "blir 1968 ' ärs liksom” för Erlander , ”sista, "kam pen' den-, enskilde heter . att öva. inflytande gör man praktiskt ; taget inga demokratis- ka” framsteg, . Na ” växer, Skall 'man uträtta. "något väsentligt för den industridla de- mokratin, måste :intresset- koncen- treras till. den enskilde löntagä- rens, relationer; till sitt företag. ligt det” ä finna en "rimlig" ordning som, ger en. bättre Alla de parter som "vill: kyrkan väl — och de är mänga, tror jag. inom alla partier - på ling av statskyrkosystemet under ' sådana former; till" en fri. kyrka inte försvåras. Skilsmässan kan även för” kyrkan bli "borde satsa / att, nu planera för. en avveck" , att --övergången en. betydligt smärtsammare rocedur efter ytterligare ett par jecennier av strypt frihet och ve eterande tillvaro. oc - . Teol, dr - Gunnar "Hineräal.. på a pm: 'bankpalats: / nr Strängs ' närstående riksbank ska ju” bygga nytt. verkligt pampigt hus, Det. fr redan hur många lägenheter man. skulle kunna: bygga I stället? så Det lär: bu ett gas ont :omt pengar .som 'det blivlt finns det väl inget bendyav! ett nytt riksbankshus? ' Om man med demokrati : menar "individens möjlig- när: state v-Av erfarenhet vet vi hur vansk- «satt: på politisk väg öretagsdemokrati: "utan att väsentliga funktioner inom företagen försämras och” de fack- . liga: intressena blir” dande. Men grupp Unga, boclaläemakra er med riksdagsman! Nils" Ketigrén + söm föl, som” orIGER a häppatag ” med opposfrjonen att de: ekyldlen. resonerat; som, en Teltagarna sexologiseminari; ågonting positivt? nsvar och sin tre tundens njutning. Tragedierna är så mänga, att man oh primitiva, "bara garna är högt k : "Statsa fälld. (5). Första” Text: Matt, 4: 111. Söndagens evangelietext : utgö- res av den kända berättelsen om huru .Jesus frestas av frestaren i öknen, Denna berättelse visar hur Jesus under 'sin jordevandring helt hade gått in under männi- skans villkor. Ej heller frestelser- na. undgick:. honom. Men Jesus stod dessa frestelser emot, trots att frestarens löften minsann in- te var .i minsta laget. Frestaren ville till och med ge Jesus alla riken i världen om han föll ned och tillbad honom. Då sade Jesus till honom: ”GAå -bort,: satan; ty det är skrivet: | Herren din Gud, skall du tillbedja, och honom, al- .Hena- skall du:tjäna”.. +. - Även dessa frestelser utgjorde för Jesus ett stort lidande: De Lhörde med till det kors Jesus fick bära, Till korset hörde även att inte ens hans närmaste lärjungar söndagen i i Fastån hans väg gär mot död. Men lika klart medveten är: SER För förstod, honom. Ja, de stod honom till och. med i väger, 0 cen. Jesus är, klart medveten om ätt lidande” och han, om uUppståndelsens härlighet. Han ':stärker. lärjungarna, under sin vandring och berättar för dem” ya som -.skall., hända. Petrus tog esus avsides och sä; er: dig Gud ger: -”Bevare detta vederfaras di, Mi svarade: Ean 1 mig icke" Herret Ingalunda : får ”Gå bort satan och "stå i vägen”, Vilket lidande var det int ör Jesus att frestag - äv närmaste. "Emör fina / denna frestelse, 'Hur ' fare hade mycket lät- nom om lärjungarna i stället bjudit sig' dela lidandet, ta skedde ej, ' Men den. : Frestelser möter alla : sm >. He på vandringen: genom änn Han stod emot även det inte varit för ho; rätt I sociallagsdjungeln. Om barn och leksaker på olika stadier handlar en annan serie. Från kulturen i Lund kommer Gåtfulla ting, där tre historiker medförda till sändningarna som bagage. no Om Chrounschoughs memoarer handlar - fyra program av Lars Krantz, och Kristian Romare sva- rar i fem avsnitt på frågan Vad är konst? Barbro och Gines Karabuda återkommer med' sina . Intryck från Saudi-Arabien i tre program och Bo Bjelvenstam besöker Syd- Amerika. : Lasse Forsberg granskar Yrkes- folk, bland annat annonsbyråmän- niskor . och kringresande teater- sällskap. Detta är i stort sett vad vi har att - "vänta oss-i vår. Karl Sjunnesson. skall framträda med olika prylar | ta vägen » igen, Frestel; giltiga mot" kallelsen, gick. Frestarerö smickrande, ärcen komma tillbaka på d gen. kan hjälpa di också kraft at Och h serna. Han vill trons seger 1 en gen serna ' "vär er sig lik. De' vill så för många, Många ställ Ad > un in. ner jag väl en rätta vär Alltid. hin Ett gott råd. är: när du frestas, Han Se” på Jesus | vill och han. stå e a jälpa larma;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.