./ duktionen för ätt aldrig mer åter- xX "a ;toppet lyckligast. - antalet arbetslösa under dön över- ' hettade:. kopiunkturen 1965 upp- 2 gick till mellan 10.000 och 20.0 sv påvisbar: bromsning 'av ;utflytt- från" lantbruksnäringen här ett ' divekt 'samband med! dragnings- : vara något samhällsintresse: MN stört , sett, :. munalval ' slopas, :skriver' Hel: - majoritet, I Stockholm däremot, . när de nyvalda stadsfullmäktige —=LT? E När, det tales om att dagens, ar, betslöshetssiffror. "i Sverige nu närmar sig 60.000, låter detta för: . visso olycksbådande.. Bilden för-. mörkas ytterligare av: de' täta ' budskapen” om” mindre bärkrafti--' ga företag som upphör med pro- uppta den. För att absorbora. den . arbetskraft, som friställs. vid des-, sa definitiva | driftsnedläggelser ” for?ras nya arbetsobjekt antingen | i form , av nyetablerade företag eller utbyggnad av befintliga. I dagens kärva ekonomiska läge är en sådan expansion inte lika na- turlig som för. något eller några år sedan. Just detta förhållande | utgör er särskilt allvarlig -aspekt - i.den nuvarande arbetslösheten. Siffermåssigt sett bör dock inte arbetslöshetssiffrorna ' betraktas som ' katastrofala, Man, vet att ryckighetlen' med” kreditgivningen Måndagen den 13 töbruari 1967 Te .het som förekommer, vid geogra- "fisk" omflyttning av" arbetskratt, yr byte, kol; i A ning till näringspolitiska föreand-' ringar 6 :'v: Man måste utgå m inte minhet klickar! var det och utland: ten : 'sedän. "Visst "har detiryktats därom Dutta är upplysning ert et d- ler information .och därmed erhål- ler man på längre 'sikt: en: vaken kes "Allehånda för 'ett par veckor även i'syd ska bygder; men in- i. Myrdal 'som hä ifrån att den statistiska arbet; lösheten vid full sysselsättning in- te kan ruteras med siffran 0, ut: någonst: vid 10.000—15.000.x tryck för sin misstänksamhet not?”kungens fögdar” och den stat- it” och "kunnig jordbrukarkår, som själv förmår bära ansvaret för sitt hand- lande i olika lägen, ; På denna ”upplysningens väg” bör till ,dess' mera blir känt får debat- ten röra sig kring vad NA skriver: — Man tänker sig fristående regio- nala I ittéer med olika t h Aptikeiförfattaren i.Arbetsgiva- " liga byråkratins ökade bef repr , och ”med - anställda utvecklingen: och anpassningen "tll ter ii vår tids välfärd älle.. Det kan "icke" förvåna någon, som är orienterad "därom, om jordbrukets ren erinvar. äveh" om den sk. 'omsättningsarbetslösheten, "' Av liga arbetslö i: d k månad . 1966 hade'.cirka 40 pr cent. varit arbetslösa mindre indgå att tänka på vad.som redan 14 dagar och, mer, än hälften. av: j till 'sommåren :;'är ' planerat? hända " dessa” mindre än' en vecka, Det: . med "våra. shushållningssällskap : och är väl ante ofint att i detta sam- d manheng tale. om de :s k bopp- - - ferkorna, 'som) valdrig stannar. dän- - ge på zemma jobbi Visserligen . - blir väl oeras antal betydligt re=:- £ ducerat rär det kärvar. till sig på > arb ad men” hop " kor 'finnas' alltid i utsträck. ning och. bidrar, til horlläd. : lantbr a "övertagande" av "sällskapens upplys- ings-i och: rådgivrningsverksamhet (information) ” innebär i realiteten nstemän ”omvandlas” rmast . kan 'kallas '”fog- dar”. Det..södesdigra 7 för svenskt "jordbruks framtid av en sådan ut" M veckling ä är odiskutabelt. N Mont " med påföljande ojämna igångsätt- » hingsrytm för "byggen i betydan- då grad ; bidrar... till: ätt. skruva upa. arbetslöshetsstatis i- ken inom byggnadsfacket. ' Det förekommer. även "ett Punikt - inslag” i arbetslöshetssituationen, |: nämligen | att . samtidigt som ar« 3 : Betslösneten rent allmänt :sett' är. ganska hög, så råder. brist på vi: så yrkesarbetare. I september mä- nad förra: året uppgav. vartannat mag Hans:.Sundström i en artikei i tidningen " Arbetsgivaren; "Hr Sundström erinrar "även om; att Orsaken härtill är bl a den ög” j JORDBRUIKSAVFLYTTNING : SCEN” DÄMPAS? NA RN . "Ingen » dag går utan” nya” det rättelse. om! ningar ellar ned ggning nom rdfabrukarnas fe ohjunkturen är en klart "ningen. från -skogs-" och + jord: brukslänen, Detta utgör ' en be- . kräftelse på den gamla "akttagel- | "sen att takten i avflyttningen i 'kraftén ' fråh andra 'näringar. Under sådana" förhållanden här från flera; håll den tänken fram- förts att' det nu knappast: "kan | t påskynda överföringen. av ä » betskraft från lantb han, sysselsättnin ; Att ,avflyttni ng: Västa sätt! på gru "ingens. egen Inneboende.s tycks JF" "finna vara . REGLERNA OM MANDATTI ' DEN: Fölt KOMMUNS STY: URBISKS 00 fe bör omprövas, anser konstitu- ”tonsutskottet.. Det ; framstår principlellt "gom önskvärt att j.. "styrelsen sävitt möjligt har 'sam- ma mandatper riod som "den beslu- "tande församlingen. Det betyder att 'eftersläpningen ett är i sty- relser och. nämnder: efter”, , komm: Binghörgs Dagblad: SF on "sitter t.ex, I Göteborg socialdemokratiska majoriteter i styrelser och nämnder, ' medan stadsfullmäktige ,. har . borgerlig som har egen kommunallag, byt- tes — förtroendemärnen . direkt första gången sammanträdde. Utskottet tillstyrker nu att en. utredning. görs om en reform i riktning -mot stockholmsbestäm- melserna: Utredningen skall. gäl- la både borgerliga och kyrkliga pr Imärkommuner Hksom lands: lingen, « Ett beslut ilden. riktning : ut: skottet. förordar är naturligtvis rikligt. Som det nu är, kan vid majoritetsskifte uppstå ett slags den "lama ankans period under t. sett är, d. v, s, en period då full- |. ot mäktige och andra nämnder och styrelser" har olika majoritet och kanske olika meningar. Om det. råkar ' bli majoritetsskifte även efter nästa val, skulle olägenhe- , ten återuppstå. till förfång : för) det kommunala arbetet, SS " Eftersläpnirgar i opinionen bör opereras bort, vare sig de gäller ;- exempelvis val till första kam! maren (eller ovan berört förhäl-; lande, : : + POLPET A ESTRADÖRER -? av typ Nils Kellgrens ”Utma- ning 68” imponerar inte på Dala-Demokraten, : De: "yngre och fräschare” agitato- rer som Nilå Kellgren efterlyser kan väl arbeta inom arbetarkom- "muner, kvinno- eller. ungdoms- klubbar, tjänstemannaförening- ar”eller hbroderskapsgrupper? Ut- : ten, . : behöver också. en. uppr Sköna nd NANO skydd "skor i "brottmål får schavottera 1! I slutet av, förra året meddelade ; FLTsred' Ivar Peterson bl-a i Öst- + götacorrespondenten att ordf i Hus- säll: förbund Jands-, ar ; De här, anförda' synpunktern får givetvis inte tolkas så, ant då . gens” .arbetslösh ion hr ” nonchavras.. - Självklart, bör tillgängliga medel; som "stå buds för tt 'stimulera des jära'. sysseisättningen . 'ocH . > bruksutedning en fällts "utanför äta 7 mellan .RLF ; och . hushållningssäll=: ” skäpeny” vilka pågått sedan någon i ÅN tid. Direktör. N. A- Svensson i RLF. här medgett 'ati"det förekommit, ”en > Äntern ”överläggning” "med" jordbru- kets' "ekonomiska ' och "fackliga ' för-' utnyttjas. så . effektivt mi inet. Mer” man; får inte 2” uer gen att :isitu sämré är den verkligheten bänd, därvid man ”rent allmänt dis- TV-tittare" därvid knappest kunde. > de” rådslag "rörande" evt : ”hjonelag” | tiänstemän; De ca:15 kommittéerna skulle :vara- knutna till Lantbruks- förbundet och arbetet finansieras av föreningarna.” Totalt ' räknar man med en "kostnad av 12—13 milj kr pr år. N A' tillägger "att ”mycket tvder på : att: förslagsställarna i Stockholm får ett mycket negativt svar”, Lantbruksförbundet ”får för mycket att, säga till. om", Vidare ”hiälper” man jordbruksministern | och "avlastar staten en ' del 'uppgif- ter, 'som: bör åvila det, allmänna, I Örebro län. är ”man i vårje fall inte as förtjust över , tanken”, Och i Halland 'har Föreni en- ligt” dagspressen, gett uttryck för en starkt kritisk inställning.: . fö » ”Producenttjänsten” synes främst av” rent « «principiella . grunder. ge g till k . Våra jordbru cskooperativa. företag "av oiika slag, mejerier, slakterier, 1o0- ka!'- och centralföreningar: mn bör förbli: rent. kommersiella inrättnin- gar för distribution, "förädling och lagring. av « jordbrukets produkter och förnödenheter, alltså affärsföre- tag för att fylla dessa uppgifter bil- ligare och" bättre än den ' privata handeln 'och" "företagen. De. anställ- da tjä med de föreslag- tidens krav gå vidare medelst Ja bruk -egna Av denna anledning är det nu ange- läget att bevara hushållmingssäll- skapen om inte i dess nuvarande form 'så efter en genomförd struk- ionalisering såsom ett femton- tal välorganiserade ”lantbrukskam- mare” distribuerade , på . lämpliga centralorter över hela landet. De nuvarande primäravdelningarna ;— gillen” — bör omorganiseras och samordnas till lantbruksgillen kring Lantbruksförbundets :" driftsbyråer, med vilka ett intimt samarbete bör tabl . De för "ss kräd- givarna eller konsulenterna bör er- hålla tjänstebeteckningen: distrikts- agronom, för "så” vitt: man ej ;vill acceptera informör, varmed deras uppgift . som .undervisare vore markerad, — Här bör. uppmärk- sammas den. inflatoriska använd- ningen” av. begreppet "konsulent, som numera" finns. i nästan "alla sammanhang. och: särskilt - när det i realiteten rör sig: om "säl Jjande. agenter.. — Man ' kan: för: utse att de” båda. begreppen pro 'duktionsrådgivare” och producent: i kuterade: den. tänkbara utvecklin- rymme finns, för. allå Intressen, gen inom! "jordbrukets rådgivnings- "och många av dessa fö eningat.;verksamhet”; "Han. tillbakavisade dock . uppgifterna om "att det före- härvidlag och ansåg att man först bör "veta" ”hur det nya rationalise- ra 2 ringsorganet i praktiken kommer att Ett sådant årbete mä s inte” . fungera”, En - gammal. - RLF-are mycket, det ; medför ! sällån : skule tacksamt noterat. om: RLF- ldslig, framgång och. mycket ; "direktören 'samtidigt klarlagt den sihå arvoden, Meh det" är; nyttigt: fundamentala skillnaden mellan ar-" ork nödvändigt," det" är en "Nv: Bbetsförmerna för, de” fråga." k tag. möd "politiken . "Men de '”unga> ” vill gärna" "överlåta. Oo älva gå "direkt! på: dé: stora uppgifterna,” i kommuner, . Jandsting och i agen Känt ” sedan: fanns "inom" olika: läger v rätt mårga ./ tveksamma. och : även sådana” som .ansåg” att - hjälpen den' ad socialdemokratin” behöver; = gången” "borde utgå från Helgeands- "inte: fö hand. flera estra- - Holmen och utformas i Kanslihuset, ir. Med däreråot en'härskara : Hur 'det sedan gått skall ej beröras ch . idoga” påttiarbetare ; här; men. under årens lopp har" allt låg. planer På någon . slags. fusion ; gas ge avkall på "objektiviteten i isin tjänst”, kommer. att mötas med na s k produktionsrådgivarna (kon- Å samma misstro "bland" Sver” ges sulenterna) måste givetvis i ur och skur. gå :sina huvudmäns, förenin-. garnas är enden; varmed, de 'tvinz nu skall ske avgöres c ock e ej enbart « av : jordbruksministern s k rådgivning; Lämnas detta: för- hållande. ur ;sikte,är det. allvarlig fara 'å färde; Vidare är "den enskil- de jordbrukerens ekonomiska situa-' Hon" alltför” ofta sådan” att. hän som. ”näå organisationer! kan. icke :undfly sitt ansvar: inför den framtida ut- vecklingen. RLF" skulle 'må ' väl av informativt : unna:”fria svenska bönder: Därtill ' e ef att förut: |. : kommer. att hållbarhete: en given enskilda jordbru- prognos ' "beror " av'. en? mångfald" och medl ar ordnas medelst om + turrationaliseringen. ' Anser ”. sig budsmän.4 Men" är bederbörandes Lantbruksförbundet med. anslutna Fbuvuduppgitt 'att'reklamera för och | branschorganisationer kunna bidra- att leta fram den vid starten använ- da, skylten om” ”ekonömiskt själv- försvar” i Vår jordkooperation skul” är 'nödsakad” handla an-. vad, härs s.k produk? tionsrådgivare" Vår siv: » huvudmans vägnar i föreslår ' G någon” frihet | bl a'för att” experimentera” bör I man att 1 mera, okontrollsrbara? faktorer. Om ej på ahnat galt (tidskrifter, cirkulär m m) bör: koni drima mellan”affärsledning .ka delar. av landet -med beaktande av.de, konsekvenser. som! följer. 'med den fortgående oundvikliga 'struk- ältet. Det 'är förutsätt-” fera Skilda sammanhang, men bland dem med hemort i jordbruk eller. skogs- bruk finns säkert i dag ir; o-| lad” m i tittare; UH ening 'om behovet: av -en. 'på: 3 uppskattad. lidaritetens' grund. verk i innehåll, + otal facklig organisation. "Att: RLF .se- ot män: semellör tid sätta ett pades vid starten, beror av -beklag- liga förhållanden, som här förbigå . Detta .utgör: dock inte. något skäl för att förneka ..RLF:s. uppgifter i 8") vårt. tid och. framdeles.: Ett samröre omat ; om dens F enskildes mellan å ena sidan RLF och å and- Daklieltar an SEA ra: ;hushållningssällskapen vore,..ett brännande; då: öskyldiga" männi- FN NRAS NA från den klärt pressen "med" bild + och -signale-; ss -ment 2 er $-annät sammanhang a Isa den: integration på par- oförskyllt. får sitta I gapstocken tikonstellationernas' område, som nu punkt, sievvege,, svar och vilka vådor publiciteten "för "veckor sedan oskyldigt utpe-] . kade människor en större” tjänst | " t. éx. på. kyvällstldningarnas bild. synes. vara på väg att realiseras'— sidor. Det är onekligen ett bety-' » Särskilt efter; fjolårets kommunal- delsefullt ”Pröblem; "som" kunde ;: Val. hä granskats ur: princi ml . piell, syn-i I Srriaes. Lantbruksf bund - har i som" Jjordbrukskooperationens I främste. målsman framlagt : förslag om inrättande av: en. "lantbrukets Proc icenttjänst”, meddelade Neri- :-r Vad gör.nu TV JO illustrera. vådorna skilde av dylik"publicitet, låter man : en svedan "bortglömd :-yng- ling, som oskyldigt blivit anhäl- -len i samband med :de, vuppröran- de, morden i: Handen, på nytt i ”härlfld. oc » med -namn'. fram- "träda inför. svenska - folket och än, en gäng på sitt tafatta sätt tala" om hur otrevligt det: hela kunde' få för hans framtida för sörjning. En utländska" vars exis. tens. knappast längre ; intresse- rar den: stora: allmänheten, d Bes. också. fram i. rampljuset; för att på. knagglig svenska tala om hur pinsamt det var att utpekas som 'älskarinnd "ät sett - helt idrottslag. a "Hade TV inte-gjort dessa båda” Riksdagen kar ”hittins' vari bedrövligt Jdite PR -sinnad. : "Ar : bets örhällandena . i riksdagshu: Sej fö "press. c och: 'Publicitetsfölk. 1 visserligen efterhand bätt- - rats. något men är fortfarande . .uppläggningen.. av sitt eget" inre' arbete har riksdagen visat ; upphöjd. -Tkgiltighet för Massmedias arbetsvillkor, Man .envisas' med att. förlägga viktiga "debatter sent på kvällarna trots .att det måste inner a t väsent- "ligt ' för rad: publicitet i så "Väl' press som” radio och TV; Of- ita” skyfflar. man ut” massvis av skottsnytt? under: stora: debatt- 'Nh lagar: trots att : det då i "regel : mäste "hanna i: ;redaktionernas Pp Perskorgar. . = > En; :riksdagens”. Ppressömbuds- an När väl inte" på egen hand "kunna uträtta "några uhderverk: Men | kunde ' han övertyg; a tal ;manskonferensen om att FiKsda- gen har ätskilligt att vinna på tt visa sig lite: mer PR- sinnad, "är han sannerligen sin lön. värd. 2 "(Västerbottens-: Kuriren) | . Pr genom" att: läta. över det hela? lömskan :falla i vicnams010 66= "HUMANITÄR - ..OPOLITISK "OPARTISK. ra. svenska jordbrukare få göra"se- Med tillfredsställelse bör RLF, där- + sälja jordbr skooperationens varor, åså, är den riktiga be- göponter och varken pro? . vare eller 'E konsulenter. Tning) på joördbruksamrådet! Varken ”kongens. 'fogdar” ,. eller ””handelns agenter” kan anses väl skickade att handha” de ansvarsfyllda : uppgifter töm. 5 Samipa. erfarenhet torde vå- mn hushållningsällskapen försvän- eller av riksdagen, Jordbrukets eg-|' I de 1e objektiv information fortutbild-; re är, att om Sveriges jordbrukare; har. ejt. prisläge för högre, subventionerna 'och bidrä- gen, till jordbruksproduktionen . in- om EEC "inräknas —:är jämn- vå". för jordbruket; 'så har! "de svenska jordbrukarha : ett . ogynn- sammare läge genom. de; högre löner ina "och serviceprisernas:”';. H Skånska Dagbladet. ' ” Oppositionen. står : inför 'ris- ken att: kammarreformen "skju- tes: ytterligare , 8—10 år på fram” tiden 'om : förslaget om gemensam valdag' frångas.. Det ”tyckå där- för "bli. det. offer : som” "göres. på enkammarreformehs altare.” : Sydsvenska ; Dagblad! - « 1962 ” formulckades riktlinjerna för ' det. svenska biståndet, i: en proposition” undertecknad av Tage Erlander . - persönligenx,. Han . gick alltså 1: godo :' för; föresatsen.. att ”stödet till de fattiga; länderna kommer att utgöra ett av” de vik tigaste Anslagen” i 1960: tälets por Hlitik”, » Hans. namn var- inte myc- ket värt. " Gällde åtagandet; en massiv” tillverkning "av - vackra Ji- ståndsord.— OK, då .är det infri at.” Var. det; nägot' mer än ord som: saken ' gällde, så föreligger här. ingenting mindre än ett svek. Eskilstuna-Kuriren.>- män än arbetare tigt, ;finns, "det: er Om” det” är. fik: det: gäller. att, ta hahd om én me: Ta: 1 betydande” kvantitet (friställda cr ex. "mom den Cekonomiska' för: valtningen är, döck inte hårt spe cialiserade; Det borde” vara? slätta- re att. flytta. "dem. mellan” "skilda. va. Neger sannolit I Voch' nit: och den ills bedrivna upp- härvidlag föreligger. ” "rättsfö- Äysningsverk övertagits | "Ne vs” bra ringens : :sociala. konsekvenser: än endera av lantbruk derna" el- I ler - avå jordbrukskooperationen, Därom "bör. dock ingen tvekan rå- da att vårt svenska jordbruks fram- tid helt beror av näringsutövarnesY utbildning, kunnighet” och 'framåt- anda, i. vilket "syfte behövs ej blott forskning och försök :utan även er | / fortlöpande allsidigt "objektiv upn-| + lysningsz eler ”informationsverk- samhet. 'I den mån. denna bedriver som rådgivniing till den 'enskilde jordbrukaren kan 'denne inte und- gå betydande" risker -beroeade — väl. som oftast: — på förhållanden: utanför den s k rådgivarens makt-: sfär, Uträknade medeltalsresultat må vara välgrundade och obestri liga' men i det enskilda fallet /g ler det att beakta de produktions-' faktorer, vilkas effekt icke synes :i medeltalen, Slutsatsen blir att varje jordbrukare : måste - vara . sin. egen; rådgivare — inte bara en nummer- häst — och därför måste :han in-. formeras "om : förutsättningarna för de'' alternativa "lösningar :som kan komma ifråga ' just för hans det, skrift (med: anledning”, av för: frågningar från. ett flertal med: lag... Trafiksäker hetspropaganda inte primärt. någon --kommunal uppgift och kommunerna har där! för att själva" besluta om huruvi- fattning "de. önskar stödja trafik- säkerhetspropagandan. - : Förfrågningarna .-: har; : främst föränletts av att man vid lokala egionala” trafiksäkerhetskon- "Den. ' omtalade oråröstningen” bland ' fbetarna: vid : Hälleforsnäs kommenteras .Metallarbetaren bl. 'a. så här: -. Arbetarna fick” rösta om de villé ha fyra dagars. arbetsvecka för samtliga 800 eller'om de 100 se- nast anställda, skulle sparkas ut i det blå” De' senast anställda är, huvudsakligen utlänningar, främst finländare, jugoslaver och greker. . De. arbetare som deltog i röst- vingen ställde sig helt solidariska med. sina nyanställda kamrater, [a De föredrog kortare arbetstid och minskade "inkomster ' för ' alla, framför avsked' för -en del, trots att. fackföreningsrörelsen ; i: all mänhet . är starkt kritisk till så- dana - inskränkningar- i : arbetsti- den. Företagsledningen hade tro- ligen hoppats på en annan ut- gång av omröstningeri. Man ville att yxan skulle gä, men man vil le helst inte hålla i skaftet, " Redan dagen efter omröstning- en meddelade - "företagsledningen att man tyvärr inte kunde. rätta sg efter arbetarnas önskemål. Att . In fackföreningen vi tgörndet - "Den som trampar rätten under ar bara ett obe- hagligt försök att- slippa undan fötterna står sällan stadigt på be- ansvaret, Man mäste permittera,|nen. å ven Att köra med fyradagarsvecka skul- le bli alltför dyrt. Däremot 'skall man i första omgången nöja sig med att avskeda 50 man i stället "De byanställda arbetarna har: i alimänhet ingen rätt till avgångs- bidrag, permitteringslön -eHer ar- betslöshetsersättning, De 'har ing- en buffert mot nöden, När indust: r.n "inte längre. orkar "svara för de anställdas trygghet måste där- för samhället- gripa in.'Vi har en arbetsmarknadspolitik som kostar 1,5 miljarder, Alla dess resurser mäste mobiliseras; "cin - gott . utvecklingen i Hä le- rsnäs växer-just nu! skaran av rbetslösa utlänningar i landet; De är' offer, för en- invandrings- polit.k' som troligen: varit mera generös än långsiktig, Dffer 'ock- så för den märkliga lag som: sä- ger .att arbetsgivare. är 'pessimis- ter varje gång lönerna skall fast- ställas, men optimister varje gång de har en möjlighet att öka den sammanlagda . Jönesumman genom att. anställa mera folk. Det är alldeles för; billigt. att avskeda : arbetare I värt land, konstaterar ' fackorganet, - ” För de flesta är det bekvämare att ängra syndef, än att avstå från för 100! dem, - fr lemskommuner; om. kommunernas | ansvar! och skyldigheter härvid:: och. trafiksäkerhetsupplysning är: da, "på vad sättoch i vilken om- in. Må frägest 1- ningar, där 'oklårhet rått om kom-: A s | potens. och ansvarsfördelning:: På -I sina håll. har .man också från”de] lokala strafiksäkerhetskorhmittéer- na' rest krav: på långtgående kom- munala': engagemang :— ' ekono- de kommunalt ansvariga. .: vo ""Det sagda bör enligt tidskriften inte uppfattas :så, att kommuner- na»skall undandra: sig varje enga-. gemang i. den. upplysnings-. och” propagandaverksamhet: till ”främ-. jande. av, trafiksäkerheten, ;som' ny. med. alltmer ökad intensitet bedrivs... med" sikte på. i. första hand dagen . H. Det ärven. - hela samhällets. angelägenhet att - tra: fiksäkerheten ökas. I all synner- het är det ett gemensamt medbor- "| gerligt intresse av största vikt, att I bl: paganda söka förebygga och 'un- |” -: genom upplysning och pro- danröja de :ökade olycksrisker,' som. omläggningen, från vänster- till : högertrafik. i. sig själv 'inne-/ bär. Detta upplysnings. : och ;pro- pagandaarbete: ; är: ”självfanet första” hand en .statens uppgift; villig insats fråm och. samverkan : mellan -olika 'samhällsorgan, orgar nisationer,' företag ' och enskilda, där' den kommunala Insatsen inte bör saknas. V Inom .vissa' län har anspråken på ekonomiskt bidrag ställts myc- ket högt. ' Förslagsställarna har levat i den. villfarelsen, konstaäte- rar tidskriften, att. kostnaderma för upplysningsverksamheten : in- för högertrafikomläggningen till huvudsaklig del skall bestridas av kommunala ' medel, .-Reaktionen från kommunalt håll har heller inte uteblivit. Riktigheten 1'ord- språket, att den som :' Bapar över mycket ' mister ofta hela stycket, finns det i det här Sammanhanget goda exempel på. . - Framställningar har MM också gjorts att kommunerna skall 'an- ställa eller engagera särskild per- ”Isonal med uppgift att administre! ra eller leda den lokala trafiksä- kerhetspropagandan eller att i övrigt fullgöra tjänst åt. trafiksä- kerhetskommittéerna, 1" de.. fall man; på. Stadsförbundets: kansli tillfrågats om dylika kommunala frän oomang har man avrått däri- rån. höjd med EEC-ländernas' "prisnti-letfter ras miskt,. 'personellt "och" 'administra- 5 tivt” —. vilket väckt reaktion hös - som "emellertid. förutsätter en fri-'| sina produkter "som :— om. delger -polisel uppklaringsprocenten. och -krimlnalvården möjlighet : att i högre, grad. forma” behandlihgen "-pehandlingsbehov', 1 -stället tröttnat som" "blir" prosten . i. allmä Ket. Marti ' "kan fr: 'ken,. så” Ugn. känd: kommi ister, Få Ve 8, änd : som ' kritisk författares och mindre bekant 1: prästkallet, "över. gär till kvällspressjournalistik'" ( Expressen) ” och. förklarar ÖNA på” I kyrkan... fn an den: nyligen: ”perisionerade tebetalare - vid d de "eftörröljande "reaktlotiernas utformning och svårhet, om man . n möjlighet för brottsgraderade str af fsatser, kan, ”allmänprevéntionen; förbätt, ' samtidigt som ; 'äterfallenå SN journalist” (ff VLT): är Västerås; Hrr: O och. KRundblom illistrerar.. väl sen tenderis., till” "störré: ”rörlig, "arbe marknaden; Behovet. oe av. "omskolning . i de aktuella fa len. känner; yisinte;. mens. olika sammanhang har framförts på. ”Journalistinstitutens + 0 logiska. fakulteternäs.' i större. -Universitetsfakulteter. Så : småningom -blir :väl' de; + flesta. då" "PR män. äv Vv, något slag, krav té0s inordnande nas. "strålkastare inte hjälper : '0ss särskilt. mycket” att se vägskörning. Hur de vid lands: A finänsier ha: samfurid, v:lken: sys som! Pb . som Kyrkan” :nu-har "att erbjuda. rv - Sundsvally . Tidning.z latstora: tuschpladusk 3 i ått' man bara fl tus var," -UncGer . deskriget : re, bland sårade, blev. den : vårt. liv dem: 1;a - 'Hur:' täcksamma borde vi. inte Vara” över ' att.-Jesus- inte . värde-" rar Oss efter våra resultat utan efter : våra , motiv, vå, dock utan sin mänskliga. erfare nom sin gudomliga han: till: alla - "våra p kelser och I grusade; är -Och han är fylld e med oss, Hu skulle inte "Världen ocKeE bättra gjorde OSs ; mer .möda:va våra medmänn: skor Oss — med förståel ey vs och: förlåtelset . Se medudadde särade "de: ”Jag frågade inte de; I Kristi bättre förståels, lem” Vi blir oc tiga: 1 våra [NN : mdö m gärningar, | 0 en, om "deras sinnes” -som (Fil, 2: 5) yften: och, an: strängningar! « ; : När” Jesus var "på jorden, bl blev han - ”frestad- i allting, likasom synd”; Såväl”genom nhet som ge- insikt-känner roblem,' besvE- sförhoppning- : av medlidan- vara, '. som "han. ser det; amerikanska tjänstgjorde” skalden Walt Whitman som frivilli arbeta- v de ' sårade söt aterria. , ' ur de känd a a N särade”; Or Big. Jag , anda i behöver : vi” se 1. förhållände : till våra medmänniskors, känper "vi När. vi gör det, mer medlidande med "lidanden , och. får > e för deras "prob: kså mera barmhär- eras
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.