LÅ svensk" s i. . den numera . synnerligen rege: [ i : "neutrala subventioner : som exis: f « nighet. I oo =L T | Tisdage Regeringen och familjerna 7 "Inom socialdemokratin frodas för närvarande en stor: pessi- mism Beträffaride möjligheterna att reda upp den nuvarande si- tuationen och längre fram ska- pa utrymme för nya förbätt- ringar för medborgarna. På an- nat "sätt kan man inte fatta re- geringspartiets "irritation över att centerpartiet häller fast vid | -principen om att barnfamiljer- "na inte skall drabbas 'hårdare -än andra av inflationen och om "att de skall ha del av; den all- ' männa standardhöjningen. — | " I årets: fam; ljepolitiska parti motion Kar. centern föreslagit att harnbidraget' från den 1 juli 1968 skall ; höjas så; mycket: att man dels ", eliminerar - effekten av prisstegringhr och skattehöj- "ningar som inträffat sedan barn- bidraget ” förra gången" höjdes d.v.s; den 1 juli 1965 dels ger barnfamiljerna + en reell, stan- dardförbättring. Detta har fätt ringstrogna ". örebro-Kuriren obalans.” "Invektiv" 'som ” röst kert;' buskagitation, ' durima väl+ ”jare, "tricks "och avsky hör till beväpningen: ;1. Herbert .5 der- > ströms fd, intressanta organ. ” Barnfamiljerna hade ”rätt att kräva. en höjning av barnbidra- gen. redan 1 år med omkring "ett hundra "kronor : för att "kompen- komma.” Med 'en' 5—&procentig inflation" om året: urholkar re- geringen "snart: värdet av barn- "bidragen. Den förda . politiken ett :till en ekonomisk. situa- närmaste åre ny skriver. Jord. lyrukarhas ” Förenings » blad:i.sin kommentar till. soc” " ;kerutredningens förslag; Det går e .. här” ätt" invända?” mot . anpassnirig till ldgna "är att den endast avser ” produktpriserna, utan eaktäån- de av den rika flora av prödukt- terar inom. EEC-länderna ,men ”Böm"vi här i landet endast i fö hållandevi$; litern skala har. m i svarighet tm. De "svenska pro- duktpriserna - ligger för. mnärva: rande genomsnittligt något över medelpriserna i EEC. För man in de :produktneutrala subven- tionerna i bilden -—' dessa sub- - ventioner. är ur konkurrenssyn- punkt att jämföra med produkt- pristillskott. — blir bilden när mast den motsatta, Detta konstaterande är vik. "tigt, om man vill göra rättvisan- de ' jämförelser : mellan . förhål- landena inom jordbruket 1 Sve rige och EEC, särskilt I den . mån sådana jämförelseri: läggs till grund- för: prissättningen, understryker. tidningen. NN SKADLIG MÖRKLAGGNING : a L Utflyttningen — från "många landsbygdsområden och glesbyg- den fortgår. Prognoserna pekar "på många håll entydigt mot en total nedläggning av all bebyg- gelse,' skriver. RLF-tidnin- gen: Detta rör inte bara lantbruket utan också i hög grad en mängd |. mindre. samhällen och tätorter, t. ex, i Norrlands inland. Lant-. hruksnämnderna håller på med en riksomfattande prognosverk- samhet avseende vilka arealer som har förutsättningar: att kvarstå i produktion fram: mot 1980, I vissa fall tycks det emel- lertid som om denna utrednings- och prognosverksamhet medve- tet :mörklades. Är' man rädd att informera människorna 1. gles- bygderna och på, landsbygden | om hur deras - -främtidsutsikter 1 dag ter sig? . . En medveten mörkläggning" i rädsla för en offentlig debatt är däremot enbart skadlig. Okun- . nighet har hittills inte hjälpt nå- gon att skapa sig en dräglig tillvaro, > oc Och 'en . medveten; mörklägg: ning av; t, ex. slantbruksnåmn- 'dernas Planerings- och prognos- . arbete: — i den mån det före-' kommer — bidrar: på sitt sätt till att hålla människor i okun- n-den 14 februari” 1967. LT efter 'bärkraften; drabbas här- dast - av” :regeringspolitiken, ” är så” stor - att det. krävs av. hr "Sträng att. han i nästa" års bud- get . beréder ' plats ät ;åtgärder: som visar ”att det rsocialdemo- kratiska talet om, solidaritet in- te” "bara är fraser. Centerpartiet här inte nöjt sig med att kräva rättvisa til nästa år. Det finns dessutom, förslag om ett, genom gripande, familjepolitiskt;. pro: gram som bör förverkligas läng- re fram: I det ingår höjning av barnbidragen; "införande av vård- nadsbidrag;" 'ersättande' av "farntH- "jebostadsbidragen med, ett. in- komstprövat. extra tillägg tin] barnfamiljer med svag ekonomi, samt” ; Indexrég d miljepolitiska n ; Cen-: terpartiet tror nämligen att det "i framtiden med ' en vettig poll: tik: skall kunna skapas 'utrym- mé för reformer och solidaritets- koncentrerat ' och samlat . för att ”på? heder. och samvete” avgé sin deklaration .åver . inkomsterna : etc, ändringar. i i deflara tlonsbestämmelserna "har företa- gits' detta år liksom. så många år förut. : "Det 'sfinns- ett par allmängiltiga regler. söm en 'deklårant ;jhar” att följa: man får inte -undanhäålla det. "allmänna -. skattepliktig': in: komst" och -man, . får "inte heller göra avdrag som. kan leda till. att respektive, myndigheter . misstän- r tta. .man söker. smita . från Alltså måste man. — hur Kräng- liga deklarationsblanketterna och » Jalla" bestämmelserna; än må. vara — ha. hundräprocentig vetskap |: öm ”hur »iman. ; ska 'deklarera, och. inte minst hur mycket och vilka avdrag "man får gör: i- sin dekla- ration. ” FÖ rd INGEN. HÄNSYN 1 dagarna isttter sväriska: folket : visorna ' Inflationsdrivande politi FRÅN VAR: åtgärder, som regeringspolitken ”vänder, sig bort' i avsky från ett. part?" "som" föreslår "familje, politiska 7 rättvisereformer ' eller. från” ett "parti som ”omöjl:ggör alla reformer och bevarar orätt. genom "en "misslyckad isiga. 'skatten. : Det; skulle: hon "na- VAR FINNS-HR. INGEMUND” Att... myndigheterna .. inte. tar hänsyn till. okunnighet. och oför- stånd. hos) "många. delaranter, för de krängliga "detaljerna, finns tris- ta'sexempel på, Jag skall här an-' "I föra, ett . bland ”många' — ett” fall där: .deklarantens okunnighet led- de till: åtal. . i Händelsen 'ulspelades för en tid sedan vid en domstol t' Västsve- rige >-En, ung” kvinna” "var .ätalad åa under” övriga allmänna avdrag” yrkat; turligtvis inte ha gjort. Hon hade Trättotiiavdrag: endast. för den kommunala skatten, '.: Aklagaren'. hävdadi med : "stöd avsen-skrivelse från: ”länsåklaga- ren som i sin tur åberopat skri- velse., från r-. ksåklagaren, att'i d fall” där en deklarant gör 'sig sky! : någrä”hya:, Trots den' rekordars ; skulle liksom vara -ett avslöjan- "frågar. Göteborg: Posten och menar, att han. bör. efterly Détta tyder "på" att Half trots allt. extraknäck han, har, i-kans-j lihuset eller i husen däromkring är. ganska dåligt underrättad om, - läget,. Därför" skulle "det 'nu:va- ra "intressant att höra vad han säger. öm man Skulle slyckas ifå ifatt i: shonom, > tös oder lr .då at "Bengtsson handålade i . god tr "ifrån "att" ett- år, då statsinköms- terna steg med nära 2.000.000.000. -kronor, skulle .man inte behöva höja , några; skatter, eller. införa | tade. inkomsthöjningen.' fick hr. Sträng i införa -nya skatter ; "på närmare:;1.600.000. 000” kronor: och Jänar. :-1:000.000.000,4 , Fl Hur mycket tror hr Bengtsson” att . skatterna; kommer, att. stiga nästa år? Det blir.nog rätt myc-: .ket,;I den budgeten får man:in-, teen statlig" "inkomsstegring lik nande, den som kunde "redovisas: I ”PRESSFÖNSTRET? DES: VETERLIGT + för allt :folket::att--två -perso- ner, far och dotter, skall starta' en skvaller: och 'skandaltidning, anmärker Tala. Demokra- ten. "Tidningen ' blir således, en påbyggnad , på: vad kvälls: : och veckotidningar nu ' skriver. om: » när” ”kändisar”' från . radio och "TV, film och teater gifter: sig vart eller. vartannat år, blir” det ju krönikor” "och i bildsvep: utan "ände: Om allt detta berättade ”Press-' fönstret” med bilder 'av far och dotter i typisk TV-stil. Berättan- det skedde i kritisk ton, det de och engagerat! reportage, som uttrycket nu: lyder. Men det blev i'stället en reklam för företaget, sort väl betyder att, dess fram- tid är säkrad. Folk kommer att stå i kö för att köpa tidningen: en" film "som blir utskälld för: slipprigheter, "en bok som för-: bjuds på biblioteken och en tid- ning. "som" i TV avslöjas "som stvaller. och skandalblad, den hår sin framtid tryggad. Den, be: höver ingen annan ”marknads-« föring” som | andra. företag ar-: Betar hårt och betalar mycket för att skaffa sig.. s. Den här 'skvaller- och! skan- « daltidningen -tyder . på, menar: , DD, att moralen och ansvaret är på! väg nedåt. Det är också att " konstatera, att TV går i spetsen” för att bekantgöra allt detta och: att sprida eländet över vårt ar- ma land, Den - här:tskandaltid- ningen har efter TV:s: Program, sta framtid tryg ggad,” tror DD. a sd = att -icke änna sin. egen svaghet. Likväl är det kanske lika många som icke känner sin egen styrka. Det. är. med människor, som med dig till för "Högt kommunalt, skat Ateavdrag bör; vid ; officiella” tiga" vetenskap och forskning” är för. nationens, HV. och. utveckling. Han > hav väl rutgätt. ges, and T gemene” mån, Iicke-tän synnerhet Planck- Institut. . und .Landtechnik” i'Bad Kreuznåch detta.;-leda. till: åtal. IL det hämnda fallet” gällde det | ett belopp- på" 200: kronor: som ifrågavarande' deklarant skulle ha ”undanhållit” i'skatt, - , ' Den... åtalade åberopade vid rät- ten att hon inte tidigare på' egen hand upprättat deklaration. -Hon trodde "att..hon ' fick dra | av hela skatten... =, Hon hade 'med andra ord på grund: av" okunnighet gjort sig skyldig" till yårdslöshetf som en- ligt lag kan / bestraffas, >Trots åklagarens. konstaterande av detta friade häradsrätten ' den råtalåde . med : hänsyn" tilll. att. det uppenbarligen var fråga om bris- tande: kunskaper i deklarations- förfarandet som. gjort ; att kvin- nan: ' upprättat . en & k « falsk deklaration, . "Åklagaren kan sjävfället över- klaga . domen. : dt TAXERINGSMYNDIG- ne HETEN, :'vcj ' Jag "reagerar personligen starkt mot myndigheters. sätt att I dyli- ka fall'se på deklarationsförsum- melser,: Av främst två skäl: , . Det är taxeringsmyndigheternas uppgift se till:'att deklarationerna är rätt avgivna. avdragen och in- komsterna riktigt gjorda, . När det: gäller, det: åberopade fallet kan respektive . taxéringsmyndig- het Man vidare . UP täcka 'att deklaranten; gjort "ett ) för ' stort avdrag, eftersom hennes" tidigare "I skatt. är ” upptagen och. känd för nämnden,” t "Har, respektive dektarant gjort avdrag som taxeringsmyndigheten inte' har "möjlighet att kollatione: rå. och -därtill finner joskäligt är det nämndens” uppgift att i brev till deklaranten .göra "anmärkning härom - under” en. viss tidsrymd. Samma bör i konsekvensens namn älla” om för litet avdrag” gör: i VEM V AR SKYLDIG? |. i Man. kan: säledes dra minst två Vah «Vg -Båd ; Kreuznach (LT) " Intellektuellt ss ärbete "är” ”svärt. ä materiella. -värdenv- Vis-; örsäkras : det . högtidligt illfällen:' hur” vik-/ Mer! tänkaren' har inte några pro-. Vi: har åall 'anleäning" förmo- RA och. inte. heller. några gssiffror. att förete. Säle- grundforskningen för. onödigt plotter. Mån har:re- dan anställt vetenskapliga' under- 1 sökningar « om, huruvida förbruk- ningen. av' kalorier: ökar så” snart. in. tuellt verk; och "träffar "avgöranden. Men, mans har inte kommit - till; klara resultat om ' deh:' fysiska prestationen vid sädaå :tankeverk- samhet;:. inte” heller genori ätt” mä- | ta organismens och värmealstring. Nu. finns. det äntligen” utsikt: a exakt. bevisa 'att inte är, lata, utan 'avt "deras verk- samhet med huvudet. även fysiskt anstränger. dem. ;. on syreförbrukning tt ändå få kunna tänkare” fysiskt ' Detta bevis-vill det; yska ”Max- för . :Landarbeit lämna, : Professor , dr: Preuschen, forskningsinstitutets direktör, re- dogjode " nyligen , för undersök- ningsresultat som. medger: 'slut- ledningar. beträffande ändring” 1 hjärtslagens' antal "på grund av tankeverksamhet, : Dessa resultat har .blivit-. först nu 'möjliga efter-' som .de.:beror på: förbättrade mät-| | ningsmetoder;, mari tidigare: inte haft. En sak är i-alla fall säker: Det. brukar. sägas att närings. livets. :talesmän vid” snart sagt - ropet: "Vargen" kommer?” Det "ligger. utan tvekan något i den- na kritik. I "de yttersta av dessa nära" att " "man kan - skymta hösen'av: honom. Om det ; stannar vid detta, om vargen "med andra ord kan köras iväg, eller ,om vi måste räkna med en gången - påhälsning må tills: vidare lämnas : därhän, Si- tuationen är dock sådan, att det är motiverat att genom en rejäl utredning gå "till "botten med problemet . om den friställda ar- ; betskraften och att skapa ett konkret och ' målmedvetet: pro- "gram för hur dessa. problem » skall angripas. Då måste. emel- lertid alla utvägar och. alterna- :tiv beaktas vilket betyder att . frågorna. inte "kan ses övervä- . gande eller uteslutande ur den marker! di r utan ägarens vetskap! l Sen guldåder kan dölja sig. . ena eller andra branschens spe "ciella synvinklar. . (Arbetsgivaren) + dagar "har "emellertid ' ”vargen” | görande': spm Päverkar hennes fortsatta beteende och handlings- sätt ökar. hjärtslagens antal betyd- ligt! Antalet kan nå den dubbla frekvensen "för tiden av flera puls- slag. På pulsslaget :kan man t. o. m,. konstatera om beslutet är rik- tigt eller, om det gör människan osäker. och'framkallar tvivel. Ju rägra "Belat I. man'är med ett av: görande” dess fortare" återvänder hjärtat till idet - normala" slaganta: idet.:, Vid” ilhdersökhirigarna "fasta | ställde man' dessutom att det öka- för. längre tid bibe- "Iman tror sig ha, gjort riågot fel vid "sitt -årbete. Inte förr: än”. saken klarats, -upp : får. ,pulå- |, frekvensen” "betecknas som normal igen. "Det: tyskar ordspråket:: ”Ein gutés ;:Gewissen, ist > ein sanftes Röhekissen”: (Den". som "har gott samvete,” han: 'sover"' gott) bekrä tås härmed av vetenskapen. ”+'Redan -tidigare ' har. förmodats att det är fysiskt påfrestande för människan - att tänka , och träffa avgöranden, ' Hur 'skulle ' det -:an- närs' kunna ' förklaras att många människor. — ofta ' alldeles omed- vetet, — " vägrar” att. fatta beslut och bära ansvar ' till :och med då det gäller deras existens: Man fin-: ner sig hellre 'i andras anvisning- ar eller instruktioner — läraren: äkta ' makens, 'chefens' eller sta- tens. Ett ytterligare sammanhang” mellan intellektuellt ” arbete” och cinskt område. Intellektuellt" verk- samma människor, drabbas oftare” än.” kroppsarbetarna av 'Girkula-' «tionsrubbningar inte '; bara på! grund av sin sittande verksamhet' vid skrivbordet eller. på laboratö- riet; Det har konstaterats skador hos testpersoner, som skaffat sig' "I regelbunden . motion... Det 'måste alltså finnas något samband mel- lan intellektuellt ansvar och Blod? omloppets belastning. Dessa -sam- manhang skall. nu grundligt ut- forskas. : Inte . så ' få intellektuellt SS len: ser ' allvarligt på. dylika Mel. "Jom - 'deklarationsförfararnide -.|digheterna :ta' hänsyn -: härtill och slutsatser. av felaktigheten i äter let mot "ovannämnda deklarant som, gjort, avdrag på hela sin skatt, Antingen” hade? respektive taxe- ringsmyndighet inte fullgjort sin skyldighet att kontrollera hennes deklaration eller om man gjort det hade man således) inte upp- täckt felet, "Vem var då till syvende og sidst' skyldig till den vårdslöshet som kvinnan ifråga blev åtalad för? Yr För" att få svar på der frågan 'vände jag mig till riksåklagaren för närmare besked om på vilka gat när det gäller vårdslösa dekla:. De leder i regel obönhörligt ' "till åtal, Det är självfallet 'domstolar- nas sak att fria' respektive. fälla vederbörande, men. det--är, HD vi skall följa, förklarade han, 2 SKATTEMORALEN N Man kån fråga sig: främjar man god: skattemoral genom att åtala oförvitliga medborgare som bo uppenbar "okunnighet gör 'sig skyldiga: t.ll felaktiga deklaratio- ner -— 'fel som det är: enkelt att upptäcka -av taxeringsmyndighet såvitt. man fullgör skyldigheten att kontrollera deklarationerna? - + Är det. inte. rimligt. att man i deklarationssammanhang -'UHiksom i andra tar hänsyn till den. ,mänsk liga. faktorn? vt faner är det inte här "fråga ”skattesmitare” — dessa. må och bör få sitt straff.” "Däremot. vill. jag "bestämt häv- da "att där !uppenbar okunnighet före- ligger. —-i"det fall -jag nämnde var det fråga om en ung första- gångsdeklarant-—' bör också myn- om. anmärkning skall "riktas bör det: göras :>motz den: 'myndighet som; har att. -kontrollera vederbö: rande deklarationer, : ALLT FLER: 'ATAL? I år” finns nyheter” som. bl," ar innebär att avdrag. kan ske: en: ligt, en 'fjärdedelsregel, ' Man -kan förvisso" utgå ifrån :att..allt fler deklaranter: på grund. av okun- nighet, och oförstånd gör. s'g: skyl- de. får. stå inför”. -domarskranket och; förklara. orsaken'härtill. NEN Det ”klagas- ofta på "domstolarnas arbetsbelastning. . H s Är” frågor jag. här: berört "av, den : betydelse" att man verkligen skall "ytterligare: belasta våra dom: stolar 'med:. dem? .. Svaret måste grunder man anser ett åtal befo-|.' Aldrig tidigare” 1/ världshistorien har. en stormakt slagit in på en så "konsekvent. genomförd själv: mordspolitik -' som . dagens Kina, skrev häromdagen en kommentar tor i Berlingske Aftenavis.” Och nog är 'det sant, Situationen är! ', vida allvarligare än vad den hit- tills uppfattats i västerlandet och kan -kornma att få oöverskådliga, konsekvehser inte” bara, för Sov- jetuntonen utän för hela, världen. : Helsin gborgs pagblad är rat'oner av denna art, tra and a nya Ka aning -6 är da ens ny RA:s företrädare, .'byråchefen |: ma ne : 8 : ie dagens nya Berndtsson,' förklarade vid per-|S!V' på' den .. "soc ; re :|sonligt. besök. att Högsta domsto-|fronten." "Man ' skall träna fram unga ”socialdemokratiska ” agitato- rer, för 'nappatag med . oppositio- nen, z Hur - agiterar | man , bort” väl- vi näringslivet, det . ett ”samhällsintresse att, inte "myndigheterna" kan : inverka "spå när , .konjunkturen peka Hur kan lUngskraften som ' ger uttryck” åt: en så de faltistisk inställning?: er nedåt. , det stå till med. händ- "inom en; regering : ; en | Sydsvenska Dagbladet. ”Enav de atgärder som' insatt , mot: sysselsättningsrubbnihgarna lokallseringsstödet.: ; Försöken att med Hjälp :av' statliga pengar "I garantera sysselsättning i Iindustri- svaga . skapa många, besvärliga, "situlatio- ner, A ena sidan tvingar konkur: regioner, kan emellertid risen fram; koncentration inom å andra; sidan” är ssa Jlandsändar "avfolkas, Att.i - detta läge finna - realistiska och hållbara” lösningar” ”är Inte” lätt, "Iståndsköerna? i- [byggnadsarbetare som nu går ar- . hushällets, diga tillv fel — med följden” att |. Med vilka agitar tionsnummer övertygär "man 'de betslösa - till följd. av. en: oskick- ligt skött igångsättning 1'fjol och de bostadssökande som därför får vänta "längre? " Det kanske : kan r "inte: av: tillfällig par tur,' inte 'varvsindustrins och . all synnerhet. inte. Uddeya ova vets. Vem. har. under: det. senaste decenniet" vågat tro att varvet nå- gonsin : skulle. "kunna - - klara ' sig självt?. I varje fall: inga, enskilda finanslärer,. Det ' visar. sig nu'att deras' 'varningar varit. berättigade. Att håla | varvet vid Liv med konstgjord. andning, är motsatsen till '; den .:strukturrationalisering som regeringen säger: sig vilja Ä örlusten blir "hela folk- ett förhållande "sori ji inte längre" kan: döljas : och! inte får . döljas om "man "skall: kunna tillgodosé ' de” anställdäs och” sta- dens ”stora intressen i samman- hanget. | g' n Majidölstidningen ren . av. arbetsmarknadsangelägen: heterna "i vårt land i så hög grad misströstar. om regeringens. hand: bli-nej.:och.en ändring i gällan-> de skattelag är: i hög grad påkal- lad. : . ställda ” som "nära. nog det” enda lag "med konjunkturfrågorna Satt han, framställer - stödet "åt de ””fri- A ; Und sackar. långt efter | ”Ändistriländernas illväxttakt skilt snabbt — från 1961 till 1965” beräknas den ha” stigit. från. 9 till 11 miljarder dollar. Under' samma period har nationalprodukten i; "den" industrialiserade' världen 'sti- git med mellan "40 och 50 miljar: der ' dollar; ” skriver "sekreterare" Bertil Odén'i senaste numret av , Bankföreningens / tidskrift :Ekono- fysisk belastning finns på medi-' misk Revy: Man räknar med att 90' procent! av u-landsbiståndet kom från de stater som' är med' i OECD:s ut- vecklingshjälpskommitté -DAC. — Västeuropas ;' industristater plus USA, Canada, "Australien: och Ja- pan:' Resten' kommer 'huvudsakli- gast från” ,kommunistländerna; - » Av medlemmarna” i DAC var. deg 1965: Frankrike som "Jämnadel XAPITAL TILL U- LÄNDERNA | di "statlig och ni älp därifrån, Uppgick till. totalt. 1,88 " procent: "av" national- produkten. Över. det ' magiska 'en- procentstrecket ' kommer - också Belgien, ' Nederländerna; :' Storbri- tannien och Portugal i samt: liga fall rör 'det sig alltså om länder . som haft eller” ännu har kolonier, Sverige. intar” en; blygsam ' post. tion på denna' lista — trea från slutet blånd” de femton. bidrags” givarna med 0,45. procent av na-' tionalprodukten, ser till. den' ståtliga hjälpen kom-, mer Sverige på fjärde plats från” slutet: -— Frankrike är fortfaran-! privat bistånd avancerar. vi ytter- Ngare ett teg uppåt. mellan: dustriförbundet. och ' Landsorgani- sationen.; gen röra sig om den roll som s.k. nativ' till: "priskonkurrens. republik-mönarki: :förceras'; av. va. verket innebära tal misslyckade -|de etta — och .i tabellen över sade” resurser Så mycket. mer! som de akuta hjälpätgärderna.. Mandl omskolning och flyttning — medför. en snabb avtappning av glesbygdens attråk- tiva arbétskraft. : råda. någon. tvekan om” att oden Det kan: Ånte vara ett par frågor att öva sig nuvarande 'sysselsättningskrisen . ö hr Erlanders . nya. "röda ytterl'; gare " skärper "glesbygdens - org problem. : Ia . a. Pskilstuna-Kuriren i e bottens-Kuriren: ” "En n prisdebatt ägde nyligen rum : representanter: för ””In- Den kom att ' väsentit . ippon spelar sont ett dåligt alter- Något egentligt. resultat, gav inte: me- ningsutbytet ' hör , skulle man ha kurinat vänta något : an Ingen kan.s säga; ätt. rågan ad ering och riksdag. Någon anled- ling”, -härtilt : föråligger” icke hel ier. Frågan har väckts, "och "det skadar. inte att” den- får, -mogna LE allmänheten, Innan riksdagen Det” har folket . rätt: att: kräva. Därefter. har folket rätt att dess vilja! respektera en. ordning,. av alla som: bekänner sig till våd ' som, egentligen” menas med "mor -.som borde få: stöd er n demokrati”, "Erik: :Severin; har i en. "ån: tervju , uttalat sig, för att. radion :gissar , att det; "bla: det i tölle kortaste: radioprogrammet sämrad « hälsa: och: örkörtad, ljvs längd.: Ökad; "efterfrågan på möb- Om - man . blott. ler, textilier, k apparater, kan.'i'själ- tt ökat an: h" förslö- . | arbetande torde bli glada över att | tankeverksamhet SAN kan be- ri | visas vara fysiskt påfrestande: en PA VÄGEN truism för tänkare. Men man tor- : H de, nog alärig få komma under. NATIONALPRODUKTEN 1965 DA ”åvarade "Jesbg och så eller. forskare. under - arbetstiden [el utan för kom icke för min egen äkni 'yrkets vägnar eller för FRANKRIKE: a 12: 30): an för. eder skull”, (Joh, egen rä ning..." Fra st rå : : ga. vilk . Xx NEDERLÄNDERNA 'Ikar, och' svaret kommer; nästan Pin rod ">> |: STORBRITANNIEN ” franc att bl. "frihet frihet di = cs, co Cd] PORTUGAL te "ute på kvin net att vara: sent Studiekampanj om |: FÖRENTA STATERNA vad ma na frinet att göra, VÄSTTYSKLAND någon anna. Wlan att rädfråga NAN. Ae sktangesn strukturproblem. AUSTRALIEN IM Väl framgår Guds Son," och Jie . r. det" med. all, tydlig- inom -lantbruket| JAPAN | het från” skriftstället 1 dag, att] Rationaliserings- och = anpass- NORGE : av Inte skulle bli befriad: från på . NH en i grym död. ningsproblemen inom lantbruket USTERRIKE : Vilket skall behandlas i en bred studie-| ITALIEN liv sför Ungdoe Utgör inte gosa kampanj I nde blir bl 196700 "SVERIGE övade sin frihet: att Sälja vil bruksförbundet med "anslutna eko- CANADA — c Han Gud rger åt. alla "människor. nomiska föreningar : samt RLF, . DANMARK och tri alude hävdvunna, . regler Svenska Tandsbygdens Studieför- - . oo ställa un yttra genom "att" fram un ushåll: llsk; t ' 1 t sätt Förbund och Lantbruksstyrelsen. | DAC-LANDERNA «mmm 0,99 att handla, «. oo ba a Studiematerialet skall samman- | TOTA - - KS | vi J85u8 var vän till ala; oavsett ställas av LTK (Lantbruksförbun. |: ; 3 No Jatt välja vänner då. om. hans sätt dets korrespondensskola) med ut- | Svenska Borkföreningen > I ma. ihå ner, Men vi bör kom gångspunkt från nya statliga be-| Av industrilinderna är Frankriko och Belgien de största bi att tro &. pt Jesus i sin frihet stämmelser som är aktuella på| givarna till u-länderna om man ser hjälpen i relati a bidrags. i |Cepterade di att handla också av lantbrukets ' område. En, speciell| tionalprodukten, visar Bankföreningens tidskrift Ekonor äl na. I de denna fun Svar som médfölj- Cxpertkommitté, med representan-| vy i en översikt, De fem länder som kommer överst på Re ad erbjud En f' fn ör de medverkande organisa-| har. alla ett gemensamt -— de har haft eller har fortfa på listan Han: erbjud er Kristus de ungar onerna, har nyligen bildats för| lonier, Sverige intar en' blygsam plats som tredje 1 rande ko. värdefullt er frihet" att” leva” e' att detaljplanera studiekampanjen, + | tet i fört eckningen. And från slu -|döme för or: han ger ett före a SS - : 1. : : Or t hjälper liv och han ol erpiuder sin. hjäl s i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.