4 4 men det kan, också ifrågasättas |" Z LAHOLMS TIDNING »- En =L T ” Torsdagen den 16 februari 1967 L T "Den nya lokaliseringspolitiken omfattande främst de statliga Io- ringsbidragen, --har vant: i kraft sedan juli 1965.. skiftet 1966/67, d v s under en tid av ett och ett halvt år, fick 246 arbetsställen del av "detta Iokali- d. Den in- : Nya Iokaliseringspolitiken - Fram till års- . skall det då egentligen bli med” lokaliseringspolitiken, - när man” just nu här en brist på drygt 100". milj'kr för lokaliseringslånen? t naturligtvis återkommit med kra-; vet på förstärkning av. Iokalise-" Fö ri ikens re Centern har. vid årets riksdag: , nya ledare efter sitt maktöverta- gande gav. åt statschefen, presi- '. "hålla på aft gå mot sitt slut. Allt de krav, som nu höjs även av de . mest . prominenta medlemmarna av general Suhartos regerings- di Sub pr att oo am aRer främst, att anslaget till. vesteringskostnaden vid dessa ar- " betsställen uppgick till 650 milj kr, varav 387 milj i. byggnads- .. kostnader, Investeringarna : vän- tas ge en ökning av sysselsätt- ningen på sammanlagt 8.150 per- lokaliseringsbidragen ökas med 20 milj kr och att lånemöjligheterna: skall vidgas med 100 milj kr i. . formav kreditgarantilån, -. Det finns mycket , starka skal "för centerförslaget. De medel, som, vill. ställa til förfo- soner. Statens fi stöd hai uppgått till" drygt 348 milj kr, varav 85 milj i lokaliseringsbidrag -< och. efterfrågan; Man -kan därut-: och 263, milj kr'i lokaliseringslån. Det kan konstateras, att den nya lokaliseringspolitiken redan . . visat sin effektivitet. Under sena- "re år å rS—- ro. har 10.000-tals arbetare , gande, räcker inte till för att på ett rimligt sätt svara mot behov; över konstatera, att den forcera-- -de - strukturomvandlingen ökar :' behovet ' ytterligare. Öch främst av allt hör till bilden, att den nya" lokali; iken varit fram-' tvingats flytta från de selsatta delarna av landet, främst de övre Norrlandslänen, till | ar. ” gångsrilk såtillvida att syssel- sättningsmi ligheterna . förbättrats i åden där man för- och andra expansivorter. Desa omflyttningar har inte varit väl- - komna, Drygt tredjedelen har ef- ter ett år hunnit lämna den anvi- - sade”: "arbetsplatsen, Återflytt- ningsfrekvensen > har: varit hög. Men nu har situationen förbätt- rats + väsentligt- genom: den' nya - lokaliseringspolitiken.. I fjol var - utflyttningen från Nårrlandslänen obetydlig. Expanderande orter in- om" Norrlandslänen hade fått ' större möjligheter än tidigare att ta emot arbetskraft. Under ..de första 18 månaderna hade den di-' : : rekta lokaliseringspolitiken- skapat drygt 8.000 fy Rya arbetstillfällen, i huvudsak ino; stödområdet, "I principbeslutet 1964 om den nya ' lokaliseringspolitiken " ingick, att lokaliseringsstödet under: en femårsperiod skulle utgöra per år 100 milj kr i lokaliseringslån och 60 milj i lokaliseringsbidrag. Den: årliga; medelsramen skulle | alltså” vara 160 milj kr. Redan då kräv- de centern, att större: resurser ' skulle ställas till förfogande” för "en aktiv Jokaliseringspolitik.' Men . socialdemokraterna ville inte va- ra med öm det; mn a Situationen. nu” har bekräftat, " att 'centerns bedömning var" rik- » tig, Det behövs' ökade. medel till lokaliseringspolitiken; "De. förs-. « ta 18 månaderna har krävt drygt 100 milj -kr mer-än vad: som för-' utsattes i riksdagsbeslutet. 1964, Man har helt enkelt fått” ta kol mande års medel i anspråk" i för: "väg — enligt ett särskilt bemyn- digande som riksdagen. gett rege- ringen. 'Man kan tycka, att nu även regeringen "borde vara: på det: klara ' med att de 'lokalises ringspolitiska resurserna : måste” förstärkas, Men underligt nog res sonerar den närmast tvärtom. För framtiden vill regeringen inte ens "fortsätta med, att använda: kom-" mande, års medel i förväg: Hur ATT STIMULE RA EN ÖKA D UE MMA UPTE RFRAGAN vla bl. a. bostadsbyggandet. är inte det mest lämpliga sättet ålt garantera - full sysselsätt- ning, skriver Industriför |. bundets' Tidskrift; vt Skall vt kunna reda ut den längsiktiga frågan om balans mellan export och import bor- .tle det riktiga tvärtom vara att » Öka aktiviteten inom Industrin OCh se fill att den nödvändiga konjunkturförstärkningen 1 förs- ta hand får. genereras genom ökade industriinvesteringar. Na- turligast är att industrin släpps fram på' obligatlonsmarknaden, om det Inte är lämpligt att nu skippa . Investeringsfonderna med tanke på den "eftersläpning i effekterna som följer På en så- . lan ätgärd, Betraktar. man prob- lemet uteslutande som' en frå- " gå om vilka åtgärder som krävs . för” att ' upprätthålla framstegs- " takten i samhällsekonomin, bor- , (lv därefter bostadsbyggande o. . "andra typer av: hemmaefterfrå- Kan bli den variabel, som fyller ut det reala utrymme som blir kvar, och inte tvärtom. Då detta Inte torde vara "politiskt genom- . förbart, ser VI ingen annan lös- "ning på problemet än åtgärder som medger ökad kapitallim- purt. Skälen för detta är 1 da- gens läge utomordentligt starka. Här har regeringen ännu en chans bland många missade att > 1 handling realisera en vettigare näringspolitik, . ,; PRAKTISKT TAGET ENDA SKÄLET för den gemensamma” "valda gen är hr Erlanders krav på kommunalt samband. Kommu- nalval skall inte få företas utan att resultatet på ett eller annat sätt Inverkar på riksdagen, På- pekandet göres av Upsala Nya Tidning som fortsätter: Med den erfarenhet man .har uv rikspolitikens förmåga redan med: det begränsade samband, söm nu finns genom de indirek- ta valen till första kammaren, att konkurrera med intresset för de lokala frågorna, måste man dra slutsatsen att effekten sna- rast skulle bli den motsatta. En fullständig sammankoppling av val till riksdag, landsting och ut ' haft" de "största - problemen. i detta "avseende, Men ' det | si: : nämnda räknar kanske inte rege-. ringen som en framgång. På den” kanten hyser man ju förkärlek för att i stället flytta människ gå från sin post inom de närmaste veckorna eller också göra sig be- redd på att bli ställd till ' ansvar av sitt' samröre med den kommu-" nistiska statskuppen hösten 1965; "Den ”temperamentsfulle utrikes- ministern" dr Malik har gjort sig | till tale för + 'darna inom regeringen. Men även de: Politiskt försiktiga generaler- na; Suharto och 'Nasution tycks . ha nått gränsen för sitt tålamod med 'dén' obstinate Sukarno. Un- der förra. året sökte de ännu und- : :vika, en öppen brytning: med ho- nom; vilken trotsyjalla sina fel och : dårskaper dock kan göra anspråk på den historiska förtjänsten, att ha -fört Indonesiens frihetskamp i eger: och skapat fundamen-' "er självständig. indonesisk Nu förklarar man "emellertid, ha ; till "de trånga storstadskon=, - centrationerna.' skulle »reducera den kommunala |" " valdebatten till en ren .betydel- selöshet, . På lång sikt! skulle. ätt mins], ” kat intresse för .de komrunala |" - - frågorna. med all.sannolikhet.gö- : ra. det svårare eller :omöjligt sat : "upprätthålla det mått: av, själv | stängighet för kömmunerna, |. hlle. avlivas” med jämna : mel- lanrum :av: .sifferspäckade; prog- ch «dyker -strax |. efteråt :'upp. igen. inte: bara som |. "tänkbar utan. rent:av oundgäng- lig i andras lika: bestärat uppri- ”tade” ” "framtidsbilder, "skriver Kö p manne n:, I en debatt om de: obekväma gångavstånd, som 'i dag planeras In” förtatt "get "stadsdelscerntra tillräckligt kundunderlag: säger - Dagens Nyheter . att-"skall " bo- "stadsområdena i framtiden. kun- na förses. med nödvändig” servi-. ce blir” det sannolikt nödvändigt ”att satsa, på en rollfördelning” i -hefatta” små” men" rationella när- hetsbutfiker- som '! verkligen "lig- > ger, bekvämt: och har:, närheten Som främsta : konkurrensmedel ; samt: mycket; stora” centra som i konkurrerar, med ,.sitt "stora ur. vär"ock sina tack vare. stordrif. ten låga "priser, » N . Janken ' är ju inte! ny. "har dykt upp i olika samiman- hang; avfärdats som "oförenlig .med ”utvecklingen” — och :dykt upp igen. Vi tror att det är myc ket 'som. talar för dén, ? : fr ett ” 'välfärdssamhälle med krav på. service, med" växande åldringskadrar — även de med växande'.inkomster..—: som. .all- ; deles "särskilt ' uppskattar : be- kvämligheten' kommer” det otvi- velaktigt' att: finnas plåts' även för den' rationellt” fs be: kyämlighetsbupiken.. sc vet NYA UPPGIFTER: Fö TA ..; HUSHÅLLSSKOLAN? - Tanthushållsskolorna lité' var- stans i landet börjar få känning av' konkurrensen från fack-, yr- kes- och andra hemtekniska sko- lor, påpekar . nas Föreningsblad men sätter i fråga om: inte" dessa skolor skulle: få delvis: nya upp: "gifter: "GG Redan tidigare : har -lanthus- hållsskolor tagits i anspråk för utbildning. av hemvårdarinnor :—- otänkbart är väl inte att ut- bildning inom . ytterligare väård- yrken också placeras där. Fort- sättningskurser för elever som redan gått 21-veckorskurs än en annan möjlighet att effektivt utnyttja lanthushållsskolorna så- vida man Inte vill ta steget fullt .ut att jämte den grundläggande husliga utbildningen ge dem en inriktning som leder direkt till yrkesutbildning, Närmast til hands ligger då givetvis vård- yrkena men varför- inte - även ekonomipersonal . för storkök, - Festaurangpersonal 0. SE Va. sn Uppgifter. anpassade efter tt dens, krav "kommer aldrig att saknas för lanthushållsskolorna, ifall” elevantalet med nuvarande uppläggning skulle minska kata- strofalt, es När ma är sjuk, drömmer man om hälsa, när man är frisk dröm- mer man om lycka, när man är lycklig drömmer man om mer lye kommunala fullmäktigegrupper att. ip - mot on förre utrikesministern : Subandrio CX -och., förre:-- luftvapenmarskalken , detaljhandeln. Den skulle då in-b» nödvändiga finahsiella resurserna bétålningsbalansproblem.. "Men. det Jordörukar- es : Omar" Dani och likaledes genom : vad som framkom i vittnesmålen av den, nyligen häktade kuppge- i neralen; Supardio, blivit så svårt . komprometterad, att'| man "icke I längre kan tolerera' hohom i rol- Jen av statens suveräna vhef. Den na förklaring är emellertid avsedd H "att kasta en slöja över de egent-; liga : motiven till: det -ultimativa ' kravet på, att Sukarno skall av- "sättas. Ty i själva verket var ge-"' ”neralerna,'. som ' nu sköter: Indo- . nesiens politik; "långt innan pro- ”cesserna; fullt "medvetna om Su-. karnos medansvarighet i-kommur- nisternas statskuppsförsök och det "to mlångt mer i. detalj. än. vad "åklagarsidan lät framskina, . :. ans LANär den nådafrist, som folkko Eréssen' i'somras beviljade Sukai no, nu i tycks utlöpa. snabbare : man: från" början. "tänkt si .'man:.. bestämde, ”; att han ' skulle kvarstå i'sitt ämbete fram till va> len 1968, så har Sukarno sig själv att "skylla för. detta : förhållande. «I varje" annat land i världen skul- leenfd allsmäktig” diktator efter sitt störtande — och om ett stör- dent. Sukarno, synes nu. snabbt - mer. pressande och hotfulla blir ” måste. av-. . . inför en' militärdomstol 'på grund >; Sukarnos. nådatid till ända Den ”nådatid,: som "Indonesiens ” ; ha ställts infö domstol! och dömts åtminstone till landsflykt. I Indonesien ville man emellertid j den nationella snighe- tens och du. inre fredens intresse och med "hänsyn till befriargene- rationens anseende nöja sig :med att förvandla': diktatorn till ' ett : konstitutionellt :: :” statsöverhuvud, .-Som : efter en " viss. övergångstid ». möjligt. : > tillrätta för- honom. Han trodde skulle kunna försvinna” från den Politiska scenen så ljudlöst som Men Sukarno har inte velat Spe- - Ja den roll; som man hade lagt uppenbarligen, att han skulle lyc- kas göra en come back och på nytt tilltvinga sig rollen som den: indonesiska revolutionens store ledare, Generalernas försök att på en omväg via processerna mot Sukarnos :- medskyldiga,: ' Su- bandrio och Omar Dani, få Su- karno att begripa, hur svag hans pösition blivit, gav inget resultat, Fullblodspolitikern Sukarno kän. ner sig ännu i dag tydligen sky-. högt överlägsen" sina vedersakare i "regeringen. Och otvivelaktigt är han ännu 'en kraftfull personlig- het och en av de 'mest slipade i dén indonesiska - politiken. Men' han har ändå av allt att döma . misstagit sig på maktförhållande-. nas realiteter. och — förblindad av sitt önsketänkande. — provo- cerat en kraftmätning, i vilken de starkaste bataljonerna utan tvivel. står på hans motståndares sida, : + Utgången förefaller vara på för- ” hand given.j : N Stockholm (rT) ” ondåst åt- " Uppskattnidgsvis har ta .procent., av.. amerikanarna en sjukförsäkring av så omfattande karaktär ”;'som :: exempelvis - vår svenska, ”" konstaterar. redaktör Roland Ekström Å -en'- artikel i Tidskrift: för "allmän : försäkring. På grund” av "de .höga "kostnader- na för läkar- och sjukhusvård har olika:. privata ” försäkringssystem utvecklats i USA. Ca:75 procent av det. amerikanska folket är sjuk- försäkrat. på något sätt; men :des- sa försäkringar betalar inte mera än 30 -procent, av. den totala sjuk-. .värdskostnaden på / 33 miljarder |dollar. Sr 6 procent av nationalprodukteh' på sjukvård mot 34 :procent 1. .and- rä länder får 'de' ut. mindre; av. sin satsning. Detta beror; främst”. .Sä- ger en amerikansk : 'xpert på: att den..-amerikanska., sjukvården. ä dåligt' organiserad,:; har; för, lite samarbete « och: är" A tandesörde-det sig faktiskt i i Dja- » karta för ett! år. sedan — genast - på” privat” "bösines Stockhblm (rT) ; dernas : kritiska "situation ristande framstegstakt mäås- te anses; vara ett av. vår: genera- tion. | töra' problem. Lösningar | iridåst; .komma: till stånd ge-. nom :-såmarbete mellan alla' be- rörda "'pärter," framhåller ”départe- mentssekreterare Bo Kjellén, UD, i en,artikel i.tidningen Svensk. Export: om..u- änderna: och världs” handeln... Det. r "svårt att mobilisera de' för direkt u-landshjälp, Det finns budgetära hinder” och ' det. finns är . möjligt att. på” förhand bedö- ma hur stora. kostnaderna" blir Smak ' och 'stil är något som Mnissa radikala" . existenser inte tillägnat sig, De s. k. sexchocker- "nad TV-rutan vittnar om den " sorgligå brist, som är förhärs- kande, Det är ju inte bara så att den- na oförmäga att tillägna sig den » stil och smak, som bör våra för- härskande ' ett' kultursamhälle, ger. ett beklämmande intryck. Värre är att till denna oför; måga binds den skrämmande, okunnig- heten om vad hänsyn till med- människor innebär. Det lilla mått. av disciplin, som: krävs, behöver sannerligen inte betyda något frihetsförkvävande; . Vad som "har blivit en ohyfsad mo- dejargong inom -en 'snäv krets av kulturradikaler i Stockholm "behöver - nödvändigtvis inte spridas ut över landet via TV:n. Det finns ingen anledning att falla undan för dylika tilltag. Det mått av ansvar, som den breda massan av vårt folk anser självklart för TV-ledningen, får icke åsidosättas. Det är gott att "veta, att TV-ledningen nu är på det klara med den saken och önskar tillmötetsgå en bred tit- tarmajoritets önskemå (Nordvästra Skånes Tidningar) är Vår r geherat ; politiken gentemot ' u-länderna är -Thällande till de förändringar, som öns s dilemma. Cöch vad”, medlen skall användas till./Pengarna tas skattevägen och alla får bidra med sin andet”: oi : Problemet blir än mer svårlöst när, man kommer:in: på :vad som brukar : benämnas : :”handelspoli- tiskt..: bistånd”. > Resultaten .' och kostnaderna. är betydligt svårare att fastställä på förhand” Den'teo- retiska : bakgrunden för. handels- ähnv . bristfälltg. Avveckling 'av handelshinder till förmån för 'u- länderna eller upprättande "av nya råvårutal med ' kanske : oprövade metoder, kan knappast undgä att få" "konsekvenser ” för” enstaka branscher . ellen enstaka företag i industriländerna, Även om an: passningen till. en ökad import från” u-länderna -endast . kommer att få marginell) betydelse i.för- alltid äger rum inom en mark- nadsekonomi, kan - naturligtvis vissa . svårigheter" uppstå. - Vi måste räkna med att u-län- dernas problem: får. en allt högre prioritet i vår. Kandelspolitik. Vi mäste kräva större ahsträngning- ar från wländernas egen. sida, mén vi kommer med all sannolik- het också själva att få acceptera mera, långtgående åtaganden än hittills. Samtidigt är det självfal- let" för, den svenska exportindust- rin.. ett ' givet intresse, att u-län- dernas marknader :vidgas. . Ett ökat bistånd, finansiellt och han- delspolitiskt, torde därför på sikt il säktingärna” "latt både: sjukhusen” "och" patienter- Jär "konstruerade 'så - att :Jäkarna "På grund av det effektiva mot. ståndet - från : de organiserade lä- karna har: det ' amerikanska sam- hället många brister på hälso- och sjukvärdens. område. Den .ameri- kanske "journalisten Roul Tunley Kar i en debattbok framhållit att han "inte kan' acceptera att svens- ka. barn 'på grund åv bättre häl sovård . har större chanser: att växa upp friska' och krya än ame- rikanska. .Han' tycks" närmast luta åt. att! det: hade. varit "mera -nöd- vändigt. med ' en | allmän : sjukfö säkring för barn än med der sjuk-]d försäkring” för, -personer . över; 65” får "väl utgå”. ifån att: "detta: blir nästa steg —"-när det. nu någon gäng tas.i framtiden... Sedari "kan man kanske, som -en idel amerika- ner spekulerar. i, lägga ihop'sjuk- försäkringen för, barn och gamla och "då samtidigt "även :täcka- äl- defrsgrupperna däremellan.; På. det sättet skulle man få" en landsom- fattande allmi n: sjukförsäkrin De flesta amerikanska" sjuk onstrietade” år na: tjänar på att patienten blir endast. på sjukhus. Detsamma är förhållandet » med, operationerna. Huvudparten av" 'försäkringarna tjänar: pengar på att operera, Det leder-' till: att läkarna . alltför: lätt griper till kniven... Det. kan nam- nas att borttagande . av tonciller- öperationer: i USA. I "Sverige" lig- ger de på 0,5—1 "procent. Förmod- ligen förklaras” skillnaden av att det. är lättförtjänta, pengar: att ta bort todcillerna.: uu år som infördes förra året. Mån |. | intagen.; I. patientens. fall-är” det :; ofta :så' att många förmåner-utgår, na utgör::6—7, prooent av. alla sl Aktuell - kom mentar | Finansministern god hjälp .av .sin"icke föraktliga resonansbotten :försöker överväl- diga oss med sitt ”när jag nu å ämbetets vägnar och dragande kall”, skall man nog. inte"falla i ”fårstun, Hans ''granskning av oppositionens alternativ är verk- ligen" inte” någon oväldig| bedöm ning: >: H Det. mått man "skall mäta med getförslag. + När man vet hur / många I av hans tidigare” beräkningar. som förolyckats. känner "man dock in: te någon lust att 'svära på ma- gisterns ”örd, ' Det finns rum för andra bedömningar än hr Strängs. Eskilstuna-Kuriren, När skall det "gå upp för "våra styrande. — och det... gäller "alla våra? centraldirigerande : krafter, arbetsmarknadsparterna inräknade satt det , helt enkelt bör: Vara en: mänsklig” rättighet” att få en «| chans. till skan! vill 5o och verka? "Lö + Öster sunds- Posten” r den” "mån man: "finner det nöd: vändigt att "bereda: vissa ungdo- mar "sluten. vård, under en . viss tid innan "de. återgår . "till ett. liv i. frihet bör det, vara angeläget att underlätta” kontakterna mellan skola>ogh "elev. efter: 'utplaceringen frihet. - Problemet: tas upp i en; ; mittenpartimot:; on q även om: landstingen katiske bär är "förslaget ' ärt att. .beaktäs; ur många : "synpunkter; "Vad staten har: gjort kan : de säkert.” göra i: behåll. : samvetet . söclaldemokratiska" ening,: söder :om : Stockholm, '. Har sedan den 4 februari en. särskild dekltarationsbyrå hemma hos taxe- ringsnämndsledamoten 1 distriktet; plåtslagaren. ;" Oskar”'” Gustafsson, "I anslutning. til regeri osför- slaget om den' framtida" lärarut- utbildningen : framför centern i partimotion en rad avvikande me- ningar, bl.-a. när det gäller lä- rarnas uppgift som fostrare, deras skolning till objektivitet med en orientering om etiska. och mora- liskay' normer, utbildningstidens längd" för adjunkter. etc. I -cen- termotionen . ifrågasätts "om : fyrar - årig utbildning är tillfyllest för gymnasieadjunkter. ” Det-: ställs nämligen, heter det, . betydligt större krav på kunskaper. : hos gymnasieadjunkten än hos högsta dieadjunkten, . Centern hemställer om bl. a, följande angående lärarutbildning- ens reformering: : 2 att lärarutbildningens mål geå en klarare definition än den som bli till. fördel för det: svenska nä ringslivet i stort. . 2 anges i propositionen i: syfte att dels göra lärarkandidaterna med- vetn 'om sin uppgift som : fostra- re,' dels” komplettera , lärarkandi- daternas skolning till objektivitet med en orientering om de etiska nom” skolbesluten, 1962..och 1964 av: riksdagen angetts "som : rikt- ningsgivande . för skolans verk- samhet; ” att ”utredhing etas med för- slag om effektivisering av 'studie- dagarna för lärarrias fortbildning (centern förutsätter att: fortbild- ningsfrågan och den :'tid- vilken den förläggs till blir föremål för förhandlingar / mellan företrädare för arbetsgivaren/staten och lägP ri arorganisationerna);' ; ” att "frågan om läsårets örläng: ning" till 40 veckor 'F samband med "införande 'av femdagarsvec"] ” ka inte beslutas förrän skolarbets- tidsutredningen avslutat sitt är- bete och särskild proposition före: AN Miljardernas rullning , Den med en man kompletterade regeringen — han är ännu inte utnämnd — tycks ha gripits av halv panik av de många företag, som hotas av nedläggning och arbetsinställelse, Den föreslår där- för inrättandet av en näringspo- litisk fond på 500 milj, kr. och dessutom en statlig utvecklings- bank på ej mindre än 5 miljar- der kronor. Det är inga småsum- mor, i synnerhet om man jämför med de små miljoner, som an- sågs erforderliga på den tid för 30 år sedan, när dävarande bon- departiet hjälpte sossarna att dra lasset ur den dåvarande depres- sionen. - Det. sägs att den. "statliga ut vecklingsbanken eller fonden är avsedd att ”stimulera industriens | strukturrationalisering genom lån- givning mot andra villkor och efter andra mönster än de ordi- narie kreditinstituten”, Vi får se, vad det blir för trollkonster, Mo- tiveringen är att motverka ”de begränsningar: som förelägges det svenska kreditväsendet, när det gäller möjligheten att finansiera långsiktiga riskbärande investe- ringar”. Någon föregående utred- ning har icke företagits. Det blir alltså att, som det- heter, kasta in jästen, sedan brödet satts :1i ugnen. . Nu har man äntligen upptäckt de remissinstanser, som borde hörts, innan projektet släpptes ut till allmänheten. Men regerings- partiet säger givetvis ja och amen. Inte reflektera, bara marschera. Men så har man också numera omkring 20 miljarder i reserv i AP-fonden. Men den fonden har hopbragts av arbetsgivarna... ' Inför denna' bollning med mil- jarder erinrar man .sig de små- belopp på resp. 260 och 170 kr. Pr år, som utlovas i pålägg till folkpensionärerna -från 1 oj lagts rik d att "riksdagen anhåller om för- slag från regeringen med anled- ning : av. resultatet av pågående utredning om system med fasta studiegångar; . att riksdagen vidare anhåller om att man i anslutning till avi- serad utredning om den ämnes- teoretiska — utbildningen för ad- junktstjänst också prövar den av centern förordade adjunktsutbild- ningen i form av treårig ämnes- teoretisk utbildning med inrikt- ning på grundskolans högstadium och ytterligare ett års studier för dem som avser att bli gymnasie- adjunkter, Begär, känslor; Tdelser är de enda möjliga bevekelsegrunderna till handiing. Förnuftet är inte en bevekelsegrund utan bara en re- galator. . ' ja och nej — är de som fordrar o, » Bin. | "I mest eftertanke, är givetvis hr Strängs eget. bud- ett "arbete: i” "rimlig |: närhet” av den: plats. där - männi | var. inför - tanken” "på nya. utgifter, | | ; och. Juridiskt 'svårlös ta frågor. som och "moraliska "normer vilka 'ge”' Imen un Bodhet har haft en j Allmänheten 1 Fagersjö "har fear högtidsstund i TV. Då han sätterlgerat, Att: få sin deklaration' kol: fingrarna mot varann och medllad av den som hjälpt till ”att verkställa — den: är naturligtvis praktiskt, men. är det korrekt? Enligt taxeringsförordningefh | mås- te ledamot avträda, om han mot betalning hjälpt en deklafänt.” Hr Gustafsson själv "säger, att: betal- ningen går till den” söclalderno- kratiska föreningen, där han , är Kassör, Synen på alkoholfråg visligen ” "under de senaste ' ären blivit mer nyanserad, än tidigare. Det" räcker inte. längre at: enbart diskutera formerna för försälj och utskänkning" eller ' hur instrumentet skall användas. Vill man; minska 'skadeverkningarna av "alkoliolkonsumtionen mäste, fäl- ter vidgas och : kanske bör : man först ' och" främst' erkänna att den alkoholpolitik vi. hittills” ” bedrivit varit rätt. naiv, med: tanke på "de förändringar samhället, genomgått. 2 Sydsvenska” "Dagbladet ” består i:att: bilstfälliga" .kunskä- per om' alkobolskadorna: och atli- tyderna” mot de skadade Fi hind-' rar att vård sökes I tid. och” "på verkar resultaten. 'ogynnsamt;' re Det vore därför, "säkert, av, "stort värde om, en bebränsad”. men "I stället” "mycket | verksamhet kring. "upplysningsvä- erinra: om; grunden till; dyker: upp i dé” hädangångna ”ny- odlarnag:' och brukarnas spår, Den så kallade utvecklingen "har "sin ironi, Annorstädes: ir världen; be: höver : bringa föda. "Men vår välstårids- nivå ligger. nu så dv att: vi lägga igen Jord, kommer att bli, besvärlig historia. "det. så, ätt gällande” frihetsförordning ” slag som talades 'om i:;TV "Press- fönster häromdagen, då sg al tryck- frihetsförordningen omarbétas.' JY medborgarnas . privatliv: får : inte lämnas ut. för: exploatering. av fräcka - -och cyniska -' skandaltid- ningsutgivare. Medborgarnas ' pri- vatliv. måste, -skyddas”:Detta : är ett civnisgrat samhälles absoluta plikt, ra. Sveriges, Dagbla i tent - rf H H (ETT ORD - > PA VÄGEN Hur tragiskt är. det vi förbinder godhet. med org het. -|ra egenskaper som vi tillskriver Gud, Den hänger tro, kärlek, samman” med fredsförhandlt, nm Lioja Mörsr S Cifrhandlingsbor 'eorge, . Vi Georges” "Clema ttorio Orlando; skickliga människor goda, är Människoöslä Jesus Kristus u Uppfordrar ' un, (do- Säväl som "storhet, AA re ” Svenska" Dagbladet KN 0 — Ploternas. Slälvbestämmanderätt Plö stigt sägs et, . vände sig ' tan mnikes Tigern” (Clemanceau) ilson' och anmärker: '. ”Herr Eon Ni är inte endast "en | man". ni är också en. god intensiv " försöks: ” s man jord: för att fram: Vv I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.