Inom” falla” parilår.” är "man överens om ”att alla besparings- möjligheter : skall utnyttjas, när det. gäller. att .komma till .rätta + med de allt större milltärutgif- terna. För att om möjligt 'bibe- hålla största möjliga: effekt bör: ju' de, stridande styrkorna I sista hand drabbas av, reduktio- ner Uppmärksamheten riktas]: + främst "mot staber: och förvaltningar: DessaN har trots " varningar I riksdagsmötloner un- der senare är "svällt ut alltmera; och Parkinsons lag tycks ha gi- vits fritt spelrum. Det finns ty: värr en tendens hos inflytelse- rika instanser att vid nödtvung- na'reduktioner av försvaret dock ”behälla” det' stora "huvudet, som vid. reduktion av stridskrafterna |' . blir än mera alsproportiorerligt : "1 förhållande till dessa. >. ”DeétTliggér närmast till hands att "fästa "uppmärksamheten '-på "själva I topporganisationen; Utom : försvarsgrenarna och försvars-|- - stabeh'sfihns: ju 'en ' ÖB-Institu-|:! : tiori; "Man: var" länge : skeptisk mot. att: tillskapa et sådan: i . fredstid." 1" den socialdemokra- tiska:' propositionen « 1936 avvi > sades fensatmma med stark: mo- " tivering;. :BL 'a,'.sades; ätt det "vore längt Ifrån säkert; att. den som . utsetts "till -.överbefälhava- |: re I fred skulle, vara den'lämp-|: ligaste: personen. för: utövandet |. av motsvarande ',befäl ÅA, krig, . motsatsen » bfyntes » lika ' 'antaglig; - Om: +; befattningen till Mäventyrs], . komme” att besättas ' med . person, vars: allmänna skicklig: |: het -och -koncilians' vore.” större än. hans personliga . ”krarftfullhet, vore' detta mindre, tilltalande, Därmed” skulle” känna " överbefälhavarelis ” : delvis skulle i realiteten "utövas av.” honom: underlydande utan As niotsvarande” I anisvärsställning, bart otillfredsställande. : Statsrä- dets” uttalände syftade” r "sin ”se- nare. del tydligen på den, junta, som åren /närmast förut” skaffat sig ett” starkt personligt infly- tande , bakom :Svaga chefers in "namnteckning. d Det. var först unter : bered] - skapstiden, som en överbefälha: "vare: £ fred: beslutades, "Under krig. eller beredskapstill änd är öB: SKALL FÅNTIENNA KUNNA ENAS So Sy som en ny författning? "På-deir frågan: har. väl de' flesta den 'se- naste .: tiden. varlt” -benägna att 'svaia :”ja; i: menar 5 . Ragblädet: : MV "När man" nu, från visst håll plötsligt framfört krav på 'att spräcka enigheten och gå emot förslaget om gemensam valdag » för, riksdags- och "kommunalval blir" man. fundersam, - De', som I har, denna uppfattning. .—' och | ' det.'kan väl finnas' skäl för en sådan -— begår ett fel, när man | sväntar: till "elfte timmen, med att framföra sin 'åsikt. De: som "nu försöker hindra ett - positivt beslut i författningsfrågan, , har "väl inte plötsligt slagits av, att . 'en gemensam: valdag skulle va- i ra oriktigt, +' I sakfrågan må” anföras, att" tiden är. mogen för gemensam ”valdag, XKommunalvalen är re- "dan så starkt präglade av riks- politiken, att:vi strängt taget "inte, längre har någon debatt om ”kommunala frågor ens in- för kommunalvalen. I hur. stor .utsträckning diskuterades kom- munala frågor inför 1966 års .val? Endast i Stockholm' för- mådde man snudda' vid'. dessa frågor, därför 'att man hade, det förkättrade Järvafältet att slåss om. " I. radio och TV domine- «rade helt. rikspolitiken. Etfter- . Som de" kommunala debatterna - så gott som helt försvunnit och ersatts av rikspolitiska diskus- 'sloner är det helt enkelt ingen mening i att ordna skilda valda- gar. Val vartannat är är dess- utom för ofta, Skall "mån dess- i utom "ha kvar någonting av det | kommunalå sambandet, . vilket det" största 'partiet eftersträvar, är gemensam . Vvaldag ett Hitet offer, : "När. man, talar . om att » den kommunala demokratin är i fa- ra om man får gemensam val » "dag, är det svårt att förstå att 'man kunnat vara till freds med en så gott som total. frånvaro . av - kommunalpolitisk! " debatt. | " Väljarnas möjlighet. att utse ! k mala förtr demän kvar- står som Hittills: En gemensam valdag innebär ingen skillnad i valhandlingen. Vad som. borde ' skilja än debatten före valen, "men den skillnaden är: sedan ljay” att .befälsmakt ; hållande, som. vore-uppen-]- meå - fastställes och” "noteras. "Resultar a ring. ”Ho3 oss kom” emellertid . krigstidsföreteelse, att , bli kvar . även. efter freden. En: samord- ning' av. .de' olika: "försvarskraf- terna” är. nödvändig, men”? för detta "ändamål: finns" en "stor öB blir I verkligheten en dub- belorganisation och en fördyran- de: sådan. Pe farhågor, sord 'ut- talades: -vid institutionens till- komst, åren. .bekräftats, ! Under : krigets - och. det blev "då en .I' alla ”ådv- ”seenden ' framstående kapacitet. Sedan dess hår emellertid ;-de ll. olika 'öB tillsatts huvu sakligen . på "grund av andra än 'fackmäs-| siga ' ” kvalifikationer”, som" "avgö- den" personliga” 7 guktöritet, som | Institationen' MF krig: kräver: t.: vöB kan' lätt', bli en "galjons- . bild. utan " reell: betydelse-, och Kanske även utan galjonsbildens |- "avsedda - nimbus: Vi. ” blott: erinra: öm: den .skärpa >dis- "> kusstonen i" riksdagen - nyligen, då. man var ”ganska”” ense om ÖB:s” visade: omdömeslöshet vid «användningen ' «av, vissa donera- de medel. ÖB. har i verklighe- ten blivit” en” skylt, > som-; icke "är: erförderlig, Statsrådet Palme svarade nyligen ;. på en 'zänter- pellatipn - om den dyrbara. skylt ten". på.: försvarsdepartementets byggnad, vatt den; Nog var: "digt. dyr.” Detsamma: kan” med : fog "sägas, om :öB:- institutionen, : förtidspension; te! längre en levande mä niska H ögon ett ”folkbokförlngsnurmrerat : opjekt; ett: kolli med adresslapb; en bunt” handlingar — rett ös. k. fall, "skriver "signaturen Yorek "än olika. institutioner, där .pri- |; : förhållanden, fysisk: hälsa och ' själstillständ : : undersöks, sökrilng .får objektet, inte: veta :Dehi söm är djärv nog att frå |. b > hemlighetsfullt: leen- lér ett” "svävande uttryck till. bland” får” objektet till” en i sökning :med sig ett kl- t med; påskrift att det' endast i 'det får» han 'aldrig veta,:i- Är- det: nödvändigt. med. detta I tändiga "smussel "och" hemlig. alla de" fall där patienten endas ' lider åv fysisk: sjukdom och den psykiska rundersökningen, är en formsak;:'som' möjligen avslöjar "vad värja S. k, normal individ -är: mer eller: mi med, vn ji Men patienten få «ting veta; Detta ' kan. leda still, att” han börjar. inbilla 'sig att ndå ingen- M inibillningens' makt är , » En" annan :sida' av” att läkaren, i' sitt utlåtande kan ge uppdragsgivaren en felaktig bila av..den. hjälpsökande; Han .har kanske upplyst läkaren oni » att han har konstnärliga anlag "och" velat slå in på den banan, att han inte tycker- om Kabeljo | ÖB: institutionen, ” som, var vent försvarsstab med" särskild , chef. |" har; under de följande]. tryck tillsattes . den förste ÖB, |- Statérna" amerikanska politiken. hjälp sökande: " dirigerås nn hån här något” psykiskt fel, ock ri] "pehöver | + i fv Nordvietnam är -en kommunistisk "stat. tycks komplicera saker - och ting för bedömare .-av , det. ; engågemanget i Vietnam. . Det har bl aå, lett några till att "dra den felaktiga ;slutsätsen "att: Förenta har ingripit: helt: enkelt därför att det: amérikanska folket ogillär. den” kommunistiska” ideo-; login. : fin ”sådån' SAN halv- sahning” kan: bara bidra .som'. söker - förstå den verkliga, bakgrunden till den amerikanska till .att Nr 0 är är a Se civilbefolkningens' säkerhet. Här skyddar en ung hemvärnsman + a IDet är alldeles Ubbenbart” att det amerikanska "folket för 'egen del : motsätter - sig . och förkastar den kommunistiska ideologin, Men internationellt .är situationen en annan' — USA" motsätter: sig en kommunistisk, .expansion''. endast om den" sker med. väldsmetoder, Förenta ' Staterna ' har ingen av- sikt "att--sökå största: kommunis- tiska -regimer." av exempelvis: det slag som existerar i:Nordvietnam. Den.., internationella : fredens . och säkerhetens i N intressen, liksom Förenta' Staternas egna intressen, främjas : på > Btt bättre | sätt: om' > aktion -skall: såtta stopp; för en ”-självrådighet som' sätter tryck- rordningens; "bestämmel- S pel. Även ' herrarna land kän! : vålla dem vi mn (Sydsvenska Bagbli a det) Higa: månader, Av. pot titiska ill: inte statssekreteraren | att "akten skulle" komma 'i "dägen förrän det. 'passade” departemeri, tet, och en sådan! praxis; ämnar han äver i' förtsättninigen -till- <:-Jämpas; Man får hoppas att JO:s känslikuset . får. vara" goda” att följa. "grundlagens bud trots att KN sådana ; regimer -blir i:stånd :att driva en”. "självständig politik; 3 långt, det :står i deras makt; de: inte: blir -rena marionetter ät härskarna "|. Moskva" eller. Peking är: det. ingenting; som . säger. att ; skilda .stater.: med .kommunistiskt styre. behöver - bereda” den 'ameri- kanska utrikesledningen några. di- rekta' bekymmer, hur kritiskt det "Jamerikanska: folket "än: kan” vara till: det. kommunistiska styrelse- sättet som sådant; SU > Hoppet iom 'att:'det” kommunis- tiska.: Nordvietnam ”skulle.: kunna nå sett. visst: mått av.'oberoende vilar. på "vetskapen ' om. att: Hol. 'Chi” Minh ”och' hans "kolleger inte endast" är kommunister utan ock- så: nationåliser;;:I sin kamp "mot fransmännen; var ' de ; först . och främst: antikolonialister och viet- nameserna har 'sekelgamla tradi- tioner: när--det- gäller - att skydda sitt land mot kinesisk dominans. ägra bedömare att spekulera över: om" inte : Ho 'skulle', kunna + | blis hågon -'sotts ”aslatisk Dito”. 52 I Dess i funderingar "hår 'inte”pre- cs. förlorat "i aktualitet under de senaste veckornas, intensiva ysk- kinesi gräl: = FREDSEAKTOR I enr artikel i New York: Times har. professor... Robert. Scalapino vid Californiens: universitet påpe- kat att utsikterna: till att en na- tionell kommunism skall. utveck-: las i. Nordvietnam ”är vida bätt-' re om kommunisterna inte lyckas i sina ansträngningar att erövra Sydvietnam med våld, och tvingas att;.ta. hänsyn till en verklig maktbalans, liknande. den som existerade i Europa då titoismen föddes”. - Analogin med titolsmen i Euro pa är : värd att skärskåda. Mar- skalk "Tito, var liksom Ho. Chi Minh” en hängiven " kommunist, men: han. har 'också wvisat sig vara en ,kämpande. nationalist. De 'rys- ka "arméerna 'spelade . inte den avgörande --rollen i - Jugoslavien under. andra ujistiska re 7 slut- i skede,. : Kommunistiska . regimer länder under hägnet av den. Röda och. lungmos, att han tycker det "är: obehagligt att bll uppmärk- sammad för att han går | med två . käppar. . Detta kan bli nöterat sähinda: tror sig kunna bli konstnär, äter inte" viss mat, känner sig iaktta- gen. Tjänstemannen' som hår hand 'om fallet. kan' då tänka en smula storhetsvansinne, krä- sen beträffande mat, folkskygg. JOch' patienten” på andra sidan "skrivbordet vet ingenting om detta, kän inte göra ett tillrätta- "läggande, han har fått sin stäm- pet. i vitt. Mäste. det vara san. JORSAKERNA TILL FÖRE... sn < TAGSNEDLÄGGELSERN. "är. givetvis . många, skriver tidningen;Företagaren: ,. »Atskilliga .beror på, att företag eller: branscher, som under. nor- ” mala förhållanden - skulle vara konkurrenskraftiga, . faller offér för svårigheterna att få kredi- ter: I andra fall kan 'det bero på att kostnaderna blivit företagen övermäktiga.- De "kan inte läng- re sälja. på , vissa. traditionella exportområdeh, som skyddas av + höga - tullar, "och de möter "på den ' svenska marknaden 'kon- ”kurrens från utländska företag, som”arbetar. med lägre lönekost- nader." Sverige" har. traditionellt "varit ett. Jågtulland .men värt importskydd - > hur litet det in- ternationellt sett än var — bäd- dade för högre löner. Nu. avvecklas detta tullskydd länge" utsuddad, menar Sk, D. "successivt först” genternot Eftå- emot EEC, Vi OM, ' "den. ”retormen” köm mer ; sera: ' bortfallet?, : frågar singborgs' Dagblad: NL Ett. förlängt läsår kan : knappast 'undgås. - Undersökningar har. visat elevernas - nen tidigare ' jär | - olämpligt. : dan: indelning? - "de ”normala”, d. v. s. al länderna” och senare Kanske gent- höga: kostnads- läge” blir” därför: "mera kännbart:; [Pris SKOLLÖRDAGAN ARET | rr eller senare/ Men hur koimpen- Hel väl "Men redan NU anses allmänt att vårtermi- hen inte gärna kan bii längre. - att nr Prestationsförmåga sjunker, mot. värterminens . slut ch- en" förlängning där : synes olämpligt: Att börja hösttermi- Bättre är dock-det av oss ti "gen nu liksom tidigare men är ”det' inte: rationetlare med en så- - Ett — förkortat sommarlov ' från . halvårsskiftet, och så ett längre uppehåll nä- : gon. gång på vårkanten, exem- pelvis i samband med: påsken. Mäånga vuxna tar.ju mer öch mer semester 'på andra tider än arméns. bajonetter,, men Tito kom -|till. makten främst tack vare de segrar - - som hang, "egen : : gerilla vann, "Dessa förhållanden ligger bak- om "Titos motstånd. mot. Sovjets försök till inblandning i: Jugo- slaviens . inre angelägenheter, fett motstånd som föranledde Stalin att ' försöka "driva -.honom ur den kommunistiskä gemenskapen, . Ti- to lyckades motstå: det hårda trycket från Moskva "endast tack vare. den omfattande: och direkta militära och ekonomiska hjälpen från. Förenta Staterna och andra västmakter. Det snabba ameri- rikanska beslutet att hjälpa kom- mänisten Tito var, ett tidigt tec- ken ' på 'att USA inte 'ser. sig självt som engagerat i något sorts ideologiskt korståg eller inveck- lat i ett ”heligt krig mot kom- munismen”, som det ofta påstås. då mindre så VIETNAM — INGEN ”. IDEOLOGISK STRID . ”digare . flera” gånger förordade 'Titoismen k' d unde utöva ett be- Systemet med tre terminer. | tydelsefullt inflytande i Östeuropa "Skölfolk protesterar förmodli- | tack vare den 'maktbalans som professor Scalapino talar om, Vad beträffar de lärdomar: som kan dras visavis läget i Vietnam fram: håller Scalapino: ”Hanoi kan ' inte vänta sig "att dess oberoende skulle främjas varken av en kinesisk hegemoni över den asiatiska kontinenten eller ett expanderande vietname: kans högsommar ' och göra dét.” läsåret, säkert skullé även skolbarnen” kunna | - Våra fienders tystnad är data ligare än vära vänners beröm. Inga medicinska skäl bör tala | > - emot. en sädan tredelning av "Den sten ? man ej kan Iyfta skall man ej röra. : Dessa :. omständigheter .:har -kom- |” + it upprättades i a dra, östeuropeiska |" : nu till 150.000 man." Deras is 3 siskt" välde ! i "Sydöstasieri om säkerligen skulle mötas av: bittert motstånd . och : därför : 1. stor: ut- sträckning skulle bli beroende-'äv .'stöd utifrån). Ett. kommunistiskt Vietnam kan bli'verkligt oberoen- de. om" den ' kinesiska makten” i norr. uppväges. av annan 'makt' i söder” och om Hanoi är berett att acceptera ' och verka i ett kompil- cerat maktfält och maktspel med Moskva; Peking" och Washirigton som poler”, , « s > I. ett'; sådant låge” skulle; inte den .// kommunistiska ' regimer : i Nordvietnam « utgöra något ' hot 'mot.. freden." President ::. Johnson har” ofta ; betonat att USA. inte har , för. avsikt att störta regimen i Nordvietnam. eller 'att ästadkom- ma någon "ändring T' dess styrelse. En av. de viktigaste punkterna ji det :., amerikanska... 14- -punktspro- grammet; fö fred” Syd i m lyder; SS . ”Sedan' freden ' tryggats” kunde Nordvietnam delta :i ett. .regionålt program fför Sydöstasiens ekono- miska återuppbyggnad) till vilket Förenta Staterna... är, Perett "att bidra: med minst : en miljard. gor Vy ' Kort sagt, på 'amerikanskt' "håll ser', mån. inte. på: konflikten, it ” De många : "statliga misstagen lockar inte" till efterföljd. Att de pålitliga :socialisterna' fortfarande har sin "tro på” statens förmåga må vara. Men: erfarenheten ' talar ett annat Språk. ha - Uddevalla - det ' färskaste |exempiet på hur” stäten- gör fel- -linvesteringar.. Staden är' att be- klaga och självfallet. måste 1 det läge som nu uppstått genom stat- liga missgrepp tredje parten skyd- das . så” Jängt | detta. är | möjligt. Ayvvecklingen kan inte gå på ett år. Förcstaden, återstår nu fr ämst sn Mobsingborgs Hagblad / När "det går den länge för- summåde skattereformen, : den". 1 längden ohållbara bristen i bytes- "Ibalarisen och det - allt” överskug- geringen nu: lika, hanäfallen” som före: välet; garde torde få 'svärt att blåsa liv 'i entusiasmen” för en . "rege- ring, som”'suttit : alltför länge. Re sultatet”. av; dess” "politik 'vittnar bäst” av a allt: om hur: !angeläget. det ärsvatt det länge émotsedda, re: gimskiftet i vårt land äntligen "verklighet nästa” år.” rd , Tjänstemännens . sysselsättnings- situation torde komma att i rätt hög. grad påverkas av. den ”25- procentiga inv steringsavgiften. Rådan” n lett. till att och" kon: ruktionsarbete; bromsats. Att i ett Jäge,. dä; r vstraffavgiften” "ger. "måste "kanske i stor utsträckning” gå. till at Vietnam. .som en. id léolog: sk strid. ” Barry I Brown Washington (Lr) 3 : : President" Lyndon "Johnson; har 1-vett.. :budskap -till ongressen (Message .,ow "Indias : Food Prob- lem; . Feb. 24): föreslagit + eh. rad nya; åtgär er: för att bistå Indien inför ' hotände : livsmedelskri- | sen. 'Hjälpen skall samordnas" av ett. internationellt konsortium un- der: Världsbankens ledning... Presi- denteh framlägger, sina "förslag efter: konsultation med indiska. regeringen. ” i od - Krisläget har i imst orsakats av torkan i "Indien som : reducerat landets-"skördar. från 88 milj: ton 1964—65 "till 72 'milj. ton. skörde- har; nu inträtt. så att den totala livsmedelsproduktionen i' är: vä tas nå 79 milj. ton. Detta betydér dock att: Indien fortfårande behös ver: ett tillskott på 10 m spannmål. till ett värde; av. 725: milj." dollar, för att' inte.T70: "milj. människor; i de norra. och centra» la delarna i Indien skall drabbas av: h ngersnöd. Å "MILJ 5 vY TTERLIGARE UTONUFRÅN USA. "Orikring 2,3 milj. ton spa mål håller nu på, att skeppas Indien för'att fylla de, omedelbara behoven... Av. denna: kvantitet:sbi- drar. Australien med , 150 000 "tor, medan " Canada : levererar. 135 000 ton, "Sovjetunionen . 200 00 Fönenta Staterna 1,8 mil Å rede Johnson har. dessutom, avvaktan, på kongressens. :be- handling” av hans förslag, beslutat att ytterligare avdela 2 milj. ton; värt nära” 150 "milj. dollar, k skeppning till Indien. i Under resten av året skulle In- dien alltså. behöva ' ytterligare 5,7 milj. ton spånnmål, till en kost- nad av 400 milj. dollar. Av den- na kvantitet föreslår. presidenten att USA skall: bidra med hälften eller högst 3 milj. ton, till en kostnad av 190 milj. dollar, un- der förutsättning att andra län- der bidrar med motsvarande kvantitet. Livsmedel för ytterliga- re 25 milj. .dollar skall enligt för-. IAS Ad slaget ställas -till förfogande för distribution” genom amerikanska | hjälporgan. = vo I sitt budskap uttrycker presi- dent Johnson sin glädje över det internationella , samarbetet : kring Indien-hjälpen ifjol, då USA bi- drogy med - 8' milj. ton spannmål till :Indiens livsmedelsförsörjning och 42 andra länder och enskilda organisationer tillsammans sände livsmedel och andra produkter till ett värde av 1801 milj. dollar. Un- der året fick: Indien ett tillskott på sammanlagt 11 milj. ton spann- mål och förbrukade åtskilliga mil- joner ton av sitt eget nödförråd. ., Kampen mot" svälten måste i fortsättningen vila på tre grund- valar, framhåller 'president John- "son, nämligen sjärvlyjälp, fr året 1965—6G. En viss förbättring. nationellt Sämärbete. och ' nomtänkt planering äv Hjälpen på längre sikt... .. . -Av största vikt för öka e skör- dar i Indien under; de närmasté åren är: god tillgång på gödnings- ämnen," Från. amerikansk vy sida hoppas man .att många nationer skall 'bidra "med ' konstgödsel och påskynda ' planerade 'skeppningar. En sådan hjälp är minst lika be- tydelsefull som direkta leveranser "av" livsmedel. . President” Johinson uppmanar. -- amerikanska + företag inom ' detta område att Investera i Indien för att öka dess hemma: |: produktion. av. kemiska :gödni AN Andra regeringar. a påver ka -. när ingslivet sina länder till. liknande insatser: = i Presidenten : "understryker: att den, indiska regeringen har, inlett |! ett mycket. ambitiöst ..och ' 'omfat- av jordbruket och dess administ: .ration.:. grunden - »till:hela det -Internatio- nella hjälpprogrammet.', Råd ull resenärer |) | Råd! 1, god "tid "inför vårens och sommarens semesterresor -ger Konsumentinstitutets tidskrift Råd och Rön i sitt andra nummer för året,- Bl, 'a. får man veta att i sommarens :reseprogram-' så gott som ingen researrangör tar extra betalt - för- jetflyg,- vilket: hittills varit vanligt, med tillägg på upp till 150 kr. .Tidsvinster' på från 32 till. 5 timmar med .Jetflyg mellan ' Skändinavien' och :medel- |» havsområdet erhåller "man ' med jetflyget, som för framtiden" kan beräknas bli ännu billigare? än vanliga 'propeillerplan. . Törs jag åka med en Mallorca- resa för 195 kr? Normalt 'är en sä" "billig ” resa en ren omöjlighet. Men en rese- arrangör kan i sista stund ha fått "tio" platser” över" som khan realiserar, . Vägar man åka med. Åk inte nea researrangörer som konsekvent har så låga pri- ser om inte vederbörande är STR- auktoriserad. 400 kr. till Mallorcå och 600 till Kanarieöarna kan sä- gas vara skäliga priser 1 lägsta klass för en veckas resa. Är pri set lägre: finns anledning se upp. Man kan spara pengar på att resa när det, inte är högsäsong, liksom på att studera resebroschy- rerna ' noga. man ha om. man vill vara trygg. Artikeln berör också problemet försenad hemkoméåt ' (som -: "det :i dag - knappast "går 'få ersättning för) och reklamationer samt - ut: reder begreppet STR -— Svenska trafikföretagens. råd, som aukto- riserar resebyråer, Inget STR- auktoriserat företag har- varit i blandat i någon: skandalresa, gande” inflationsproblemet; är.; re-]d Hr ' Kellgrens '. röda sk örslaget "härom Jen företagens planerings- [ konjunktur: EL | är ' självkallet inte: aktuell -tande program för. modernisering |. Dessa insatser: utgör- nu Reseförsäkring bör |: D ringen - talar” ofta om: : såg "sj som- den” fulla : "sysselsättrifngeris. garant, men dess" åtgärder, ; är inte alltid så Jyckosarmd. i prålé tiken; . De borgerliga. partierna" har ine te” varit sena "att ta den” "gratis: chans hr Edenman gett; dem. Det föreligger nu, 'mötioner” från” hör gern, centern. och” folkpartiet: om riksdagen inte skall ta' ställning . till”. frågan ” omv " ferndagarsvecka ningen” "ämnat > sitt: förslag "och det blivit behandlat på sedvanligt bågar” kan; "dock" "Knappast"; nöd värdig: I ME fall Ånte det från socialdemokratiskt” häll vid, utskoltsbeharidlingen. av. Prön : " Lantbrukarna s som använt kvick silverbetat utsäde rv: sannerligen inte ”ensamma att händskas slarvigt” med ga gifter... Vem > vågar kasta: Örsta ' "stenen :om det gäller”, att” g nedsmutsningen . i :naturen i som "anammat: den. moderna Men: re dal” 'reparatio er, . 'somå dét gårjatt få.bostadslån.' era ”föstighetsågarna att' Aträins- tone: delvis." förbättra standarden ixhös; Ir. Mm nga. samm mhang : män. "märke: -till att betare. är, dåligt. Ori kristna, frågorna och: i gudstjö och”, mötesliv,- Dé agerar, förutsättningar; som kanske, relevånta” för en ' Halv? 'mansälder funden — vilket inte "betyder att det skulle. saknas. anledningar. till dag, har. kommit, för att, de. sko: a hava: liv och. hav (Joh,' 10:10). i ” ver, mr En ung Person sade "till : ”Hela mitt tiv är. tilltrasslat,” och mitt liv förefaller gå'l. stycken”. och . kärlek. till livet.: Den kan emellertid - lätt bli en generation med . svikna förhoppningar,'” om den : inte. finner: den enande och såmmanhällande kraft "som Jesus” erbjuder, Om : den. inte påverkas, har den vanligen: enis-nedärvd : längtan efter sanning I sitt liv, -I' denna föränderli " höver vi' alla, ärliga varih de äldre) lära: "känna Kristus, . oeniotståndliga'' 2 förståelse" fö, em och svi " ö ett säden: unöveter.. "Vi --behöver skärpt sinnela då han fällde Ingöt frid geno Personlighet, 8, som. han. visade, : förenar kro; oci lor' och Karäktår t Srastylt a själ och käns- till ett fullödigt, "där; människor, trots: allt -- Uhgdomen : är . full av - livslust ”/ Pplyst. samvete "och X "till" rätta. med ot sx
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.