” vid, ett viktigt val. som "skedde N Nilska' skäl (stabilare hetalnings- |: 5 - den socialdemokratiska regering- . till resolut handlande för att ge i propagandafraserna? : claldemokråtiska partiet bevarar » och helst; ökar sin styrka. : . SSD helti I glömska och man : , predikar vidarer co oc LAHOLMS TIDNING | — =L T Lördagen den 18 februari 1907 ; Kollektivanslutningén Ett högst anmärkningsvärt försvar för : kollektivanslutning- en till det soclaldemokratiska partiet presteras av Sydöstra Sveriges Dagblad (s). Efter "en läng skrytlista över alt vad en. gjort för löntagarna-arbetar- na slås:till yttermera visso fast: ”I dagens relativt hårda läge på arbetsmarknaden är" det so- cfaldemokraterna och den so- claldemokratiska regeringen som har visat vilja och förmåga (!) stadga åt näringslivet och : 1Byse selsättning med bevarad hög Jö-] Än” fackföreningsmedlemmarna i nenivå ät arbetarna”, ot Vem är det, SSD, som bär det tyngsta "ansvaret för: det” "läge som "uppstått och som'.nu -has- tigt och lustigt måste söka re: pareras? gruppen lågavlönade tycka om slg veta att. fackligt organise- rade arbetare insett” allt detj goda och tillika att om den po- ”litik,. som: har glvit av t'dningen nämnda 'och ändra liknande re- sultat, ska kunna förtsätta,: så är, det nödvändigt att. det ; 50- Om nu arbetarna verkligen hade insett detta, hur i all sin | dar går man och sviker partiet 1, fjol? Detta har, tydligen fallit! ”"Det är därför fullkomligt: 10: biskt.. "att: fackföreningsrörelsen | satsar, på -det' socialdemokratiska partjet. ,Detta..sker. viktigast. och . ;vbäst; genom. Msymememe | ' nlågen Tekorhmenderar' äterhall. I . ningar ” da men som icke desto mindre ” hoppfull. håg och fantasi”, värt samhälle har så stort be- |. . stordriften är det allena saliggö- "1 dagens samhänle? ; företagandet. K USTRCIN NEN. Horan IG MR -tidriinösspallerria, skri], ver Veckans: affärer: Tid- Och 'vad.' månde. del. många arbetslösa och den' stora SSD... tror; som gärna kan” kallas ' ett gener rellt . verkande 'medel”, " Det är helt omöjl'gt. att finna. någon "logik "1 SSD-ledaren, Se-' dan man först” patetiskt förkla- rat hur väl arbetarna insett vil- ket Iyckoparadis soclaldemokra. : ä tin skapat dem, hävdar man 'det riktiga och bästa 'i att. tvängs- ansluta ' alla föreningsmedlem- marna 1 partifällan! Den logiska stämplar. :av.—enklaste utförande, . slutsatsen, bör ju i stället "ha! bliv.t: den” att” eftersom alla” så : väl begriper, hur'-bra. partiet” är" behöver "man: självfallet inte tillgripa” så. odemokratiska '. me-: del som att -tvångsvis - .skyffla av: känt: | . tvängsmetoder . :har, vari våld: sam bland . de. många. som ove: tande: fösts' in I det” sockald fattning; "Att /kölléktivanslutning- en är förkastlig '1-ett .modernt: demokratiskt. samhälle” " pehöve i T Att sår "underskatta, den socläldemokratiska tidningen: gör. sig” skyldig till,” är minst 'sagt hårresande: - Ätt. "köllektivanslutning . pas: endast "ino ”soclaldemokra.' .tin, som. stått för regerings "svaret så länge den. :gjork. det; gör ”pela" förfaringssättet inga" lunda Snyggare, .- -Mänga- "ledande soc 'aldemokratiska'” . orgån:". och 2 tacknäm igt/— "ystern. t som SR kollektiv: ! anslutning . h ngent g an samhet .med' begreppet) kris "4 ont förkrigsbetydelse:” En" si dan > ärl.: :: mindre trolig: - Vä t i "Risken är: . oändligt> mycket mindre än förut; -både av, tek- system,” stabiliserande offentlig |; sektor, bättte :. kunskaper om |” ekonomisk politik ö.s:v.). Och-av ji politiska (ingen: vill..acceptera ka Det innebär. att |: "även om — mot: all: förmodan arbetslöshet). — krissymptom: skulle - dyka |; upp, kommer de att mötas :med | en hel annan effektivitet :och vilja än vad som tidigare hade varit tänkbart. . Givetvis berör” flera av det! senaste årets många :; nedlägg: ningar på att företagen. ifråga råkat in i:en lönsamhetskris; Likaså torde en" -del Nedlägg- av produktlonsenheter | Inom företag 'som fortsätter. sin verksamhet — (t. » ex... SCA ..och Melka) kunnat tas som- tecken på. en ökad --lönsamh Men dess, nedläggningar :är. Jed 1 den fortgående koncentrations- processen och. kan. lika gärna ses som medel att möta en kris j som skulle kunna komma om Inte motåtgärder sattes in, > " Det-är en saneringsprocess som är 'smärtsam för de anställ 1 många fall är nödvändig; Däri- från och -till kris :iär . steget lång FR = vn or DE STORA SERIERNA ELLER FÖRETAGSFUSIONER on behöver Inte vara den enda framkomliga vägen när det gäl- ler att övervinna företagens nu- varande svårigheter, ' påpekar I. tidningen Företagaren: Det mindre, företaget har ofta |- Jättare att ställa om sin produk- tion efter marknadens önsk- ningar. I de mindre företagen finns ofta — för att citera ett skaldeord :— det ”gosselynne, som hov av. Inte säljan : kommer praktiska och billiga varor fram hos just dessa -mindre företag, |- som byggts upp av en fantasi- rik, skäpande, initiativrik män- niska. . Atskilliga av våra stora företag med marknader över he- Ja världen har vuxit upp från |: sådana företag, där en enskild människas idéer kunnat för- verkligas. Hade sådana företag kunnat skapas och utvecklas I en värld, där så många tror att rande? Finns det plats för särlingar Finns det folk, som vill satsa på dessa särlingar? Finns det riskvilligt kapital? I: varje fall finns det oss veterligt inga statliga fon- der för att stimulera och belöna den enskilde Individens; skapar kraft, Det ligger en fara I att den begåvade särlingen rationalise- ras bort' I" strukturrationalise- ringens tidevarv. Detta kan få allvarliga återverkningar för ny- ” rörliga budet 'som ätt påver! ka den Orsaken till avslaget, r. att man. "också" i förtsättningen Vill ha en: samordning "av; rösträttss. och” myndighetsälder, s vilket : numera 1: stort sett, har .sedari drygt ett. år tillbaka. Något fö slag . "om. "myndighetsälderns |! länkning till 18.är har vi 'emel:' lertid- inte fått ännu. Myndig-/ hetskommitténs "förslag, .. dä man stannat vid 20 år, bör dock. 1 "den fortsatta behandlingen ;. kunna justeras så att: den : nya: myrnidighetsåldern”' fastställes ”till 18 år, Det är 246 år sedan den? nuvarande +: Imyndighetsäåldern: » fastställdes.: ”Beaktar . man vad, som' hänt. under.' denna tid ifrås: ga om ungdomens moghad' oc utbildning förefaller en ning titt 18 är Inte” särskilt räd: Rr kal, V Det bör - vara: självklart ratt rr östrätt - och" myndighetsålder . skall : följas ät, fortsätter Öst; göten.” Deltagandet i .allmänn val är så: viktigt att det bör , jämställas: med ' Sandra juridiskt bindande rättigheter "och. skyk digheter, Regeringen. borde kun- na ordna 'så att vi får -ett för slag om sänkning” av” "rösträtt . och myndighetsäldern redan till nästa” års riksdag: : ”STORMEN" HOS SVE KIGE ” "RADIOS SM 2 har! blivit en populär Inrätt ning. Ett andningshål för dem «som tyckler 'någonting om de visas för hundra” kronor om: året; "skriver tidningen Vi en s Då 'och då' stiger så ”TV-che -fen själv fram och tycker nå- gonting, senast gällde” det Iör- , dagsserien . om . FBI och väldet som där exponeras. Det är väl inte så farligt, menar han. Det finns ju inga undersökningar som visar att våld i TV skadar. Dessutom visas filmerna i and- ra länder, . Om Per Oscarsson klär av sig 1 kalsongerna och talar om hur barn "blir till, ningen moraliskt upprörd” och tar avstånd: Om man i. samma medium slår” ihjäl varandra på -« löpande band under bästa sänd- ningstid på lördagen, då” är det Invändningsfritt. Den globala. = 'konformisrmen "har därmed nått sin totala full- . ändning, särskilt när den tolkas av nr Boehrendtz. - tre: Ku” Klux 'Klän'stämplar,. som å tillkom, på” .1870- talet. En av. des: d, delseutvecktingen fa ta, så då blir TV-led-|. ” Omkring sekelskiftet fanns: det : i' Port Townsend, Washington, en. postmästare, som roade sig med att använda en originell stämpel. för att. makulera frimärken på: | postförsändelser. I Golata' i Kali- fornien hade :en. av hans kolle- ger tidigare — på 80-taltet — an- vänt en stämpel med samma bild, imligen: em sparkande mulåsna." Wio helbrev är "kända 'med den- na. stämpel, ”The kicking mule”. ; När .:.det gäller mångfalden av: egendomliga och primitiva post- tofta groteska och: mer eller mind- re' officiella, kan inte något land mäta. sig, med. USA,. 1840- talet har man där excellerat . i att producera putslustiga gub- :bar- och djur av. olika slag i: "stämplarna, Dessd ' stämplar var tliverkade, av. trä, kork, gummi, ja till och med av potatis. eller nnåt. : kuriöst' material. En del; n : under: längre eller kortare id, eller var 'i bruk endast vid peciella. tillfällen? eller för sär- skilda försändelser; . Deras livs några dagar till flera 'år. Blan . anhat torde. den sparkande mul . åsnan. ha. varit ganska seglivad. Den , förekom nämligen ' unde! några år i början av 1900-talet. ” finns” några: märken ' eller brev jekt bland amerikanska samlare. Deras. sällsynthet varierar. från relativt vanliga till: RRRR.: "De roligaste och mest primitiva - tillkom: på: 1800-talet, .men långt "senare; -inte minst.på 30- och 40- talen; ”finner- man en hel. del av : dessa : fantas'stämplar.. : När det gäller rhotiven :bakom motiven så! verkar det som orå syftet i många fall varit att: endast göra: någon- ting kul i stämpelväg, något: sym . boliskt ' eller ;känslobetonat. : i Direkt; skämtsam ä berömd” stämpel är den';; ” 00 Flyt, som förekom- odemokrätiskt isioner,: Den; visar. helt: enkelt ” en teckning av. en gamrhal - sko och en fluga: och idén till denna stäm- pek: kommer från en” på 1800-talet mycket... populär: sång, — "I hoo : Fly don't bother me”. ble +. det.,en stämpel av, mödernare; är; ång, . vilken, visar ett hakkors; Många” stämplar ' Iförm . av. masker ; eller dödskallar Timed "körstagda benknotor. De 'fles: dåterar'.sig ; från «1870... över: gande" antalet stämplar är svar: men . det. finns även - blå: och ENE AAA AN Djurmotiven ” ha; < alltid? varit populära; och :det: är :då 'framför: allt "hundar, ; kattor, fåglar, , bin RH diverse" andra kreatur som man: avbildat.” Men. det finns äver stämplar i form. av en fisk. eller 1." elefant:-"Av ! mera romantisk raktärsär. ett. hjärta” med; eller utan spil;sech så' finns: det mas- sorsav, stämplar i form 'av blom: mor: eller :: blad, "Till chockmoti- ven. ckan, man :vält hänföra; en och - KON - Ett postkontor i ett av” 'Wiscon- sins”? mest ” -mjölkproducerande distrikt: gjorde . en gummistämpel med bilden av en ko.; Man an- vände röd :stämpelfärg, och: den- -.+. Dagligen .. kommer. rapporter .om narkotikaeländet; Den nyli- gen avslöjade narkotikaffären i Karlstad "blottar ett vätet sätt, som” samvetslösa: narkotikahajar » tillämpar för att få nya kunder, NH nämligen att låta dessa prova narkotika gratis, Efter en tids "gratisanvändning '' har . 'offren blivit fast i lasten: och ger vad som helst för att komma över den åtråvärda varan, I. Karlstad var den yngste, som bjöds på narkotika, bara l4årn "3 Det är. ohyggligt att narkoti- » kahajarna till .öch” med ger sig > På barn,:som sedan tvingas in på brottets. bana" för att kunna betala vad försäljarna begär, 3 "kronor per preludintablett och 5 kronor . ett Dipstopp canna- "bis: . «En av grossisterna, som är an- :hållen, är tidigare straffad för :samma brott. Det är tydligt att harkotikahajarna .. anser, att. ett eventuellt straff -mer än väl vä- ges upp av vinsterna.. Skall vi . inte snart vara beredda att ta konsekvenserna av det förhållan- det? : a ». Alltsedan ämplar användes kanske dagli-”, orade för filatelin, då; det Inte / är gjorda" tj” LTE I Något om originella poststämplar na "kostämipel” "blev mycket popu- lär. Den användes endast på rek- försändelser, men --folk kom' frän | olikat häll" med” sina. rek för . att få .den'; röda "kon; Följden . blev att/postexpeditören på tåget från denna”. poststation | fick. för "myc ket : arbete, : och" han. skrev «till poststyrelsen ' och ' klagade.' DÅ röda" kon ;blev därför. förbjudé som: makuleringsstämpel; : Då : tog man istället ett kohuvud och -post- an skrev, åter till -Poststy- "som nu +déekreterade "at! inga" fantasistälnplar.' fick a anv das , på» nebrd -Postkontor,..; Man: förbud för! privata imakulerings-]: stämplar, men "trots detta 'använ- des :de'i alla: fall” på :en' del: häll, och så. sent som 1951, . förekom en -originell. fantasistämr el t Ka Niforni N rn RINGA: VÄRDE "Hur mycket är dessa' stämplar värda?. Det är: ju en fråga i som för. de" flesta samlare är av, pri- märt intresse Nu: förekommer. Ss jmplarna i i. stor. ätsträcknin själva . har. sålunda. et ringa värde. "oc Före. andra "världskriget: säldés Vett i2:c-märke; med: mycket: ;sällsynt stämpel . på en >Jauktion.i USA: Det var. en stäm |ni pel, som visade,:en spr.ngarlde kyckling (Running chicken),:Den' betalades dä med 7 000.kr. Men så var. det: också: det' enda kända märket med: denha. stämpel, -Ett märke. med Ku Klux Klanistämpel och ett som hade" en dödsskalle och benknotor såldes” för "800 kr. :"Den sparkande åsnan; -som är välkänd bland samlare, : har. för- falskats, och ' det finns även, e del andra förfalskningar! av gam. En provkarta på fantasifulla Posts net-The kicking: mule, den sparkande åsnan, som finns på" sam» ' s A vor manlagt nio helbrev na i . införde. sedan, ' :genetellt - + Iden sydhalländska;. - I. vänstra. övre hör. ' Su implar: hittat pa ebna' mo: Egentligen: är "det träkigt "att inte våra gamla postmästare hade Net av "detta lekfulla ' skämtlyn- varit med: en liten gratiöst spar- kande: mula elegant och distinkt placerad på ett tré själling banco frimärke. IH ”Istårid inom varvsindustrin, så "får di Uddevalla? Den" har inte' främ- . [rationalisering . Vem” kan” "lita. på ' | med 1:bilden) då. blir” det” genast ” moment.: Men det betyder samti- Tänk. vad: roligt. det : hade |" Aktuell. s När finansministern | nu säger fördubbla den sumniän.” Det är roposition, att staten inte 'kan | med dylika djärva” "grepp. reg : medverka till ytterligare finan- [ringen beréder väg för en for sieringshjälp åt. de svenska. var- satt och accentuerad” inflation. ; ven med mindre en verklig struk- Le . RS i turrationalisering kommer : till : Ve "Mi måste bryta ner den konst- han förstå att hans tal inte im ponerar. Väd 'har staten gjort och persö: nalkrävande reformer, vi mästé räkna kallt 'på väd vi' verkligen kan "göra, och inom;den ramen lägga "manken: till: och. avväga resurserna” på bästa sätt, Välfär- den blir aldrig. någonsin ”färdlig? —' det är bättre, ätt öppet. medge "Idetta- och dra ner överoptimistis- ka 'reförmambitioner till: realistisk nivå än att: fortsätta att gömmå oss bakom illusioner.” Framför allt är det” angeläget att vi, mycket snart får en; mordnande . ekono: misk . "reformplanering över. held > sektörn.”. «5 CV ocnatnsätunten jat, men motverkat ” "en struktur- att staten blir ' mer: förutseende i framtiden? Vi kan: bara gå ef- ter 'erfarenheten, och den säger oss att staten har en :omisskänn- Ne” dragning till ..felinvesteringar. - Det. är. enklåre att "diktera att samråda; En idé väcks i. kans- lituset, "den diskuteras” Och blir så. småningen en proposition, Då har: det kommit politisk. prestige svåraré att göra de modifikationer |" som” av "praktiska skäl kan vara motiverade. ” Sker samrådet ' före propositionens åvfattande innebär det ' visserligen eft -extra- arbets- Staljhändel : Svensk” " idag belopp” som I jämfördiså med förslagsvis .- hela” vår hnationalpro: digt att "riktigare beslut kan fat . - fjärdedel av denna, Skall. detalj: tas och att 'irritationer kan. eli- handeln," genom. nya Pålagor) - i fortsättningen berövas ' sin: :lega: Riksbankschefen ”Asbrink- låter sedelpressarna årbeta : och ökade sedelmängden ” 1966” ymned "ännu" en I Färn: miljard. : För 1967 = torde han "få expeditörern”. fick," samma, . besvär | "=. Den. senaste "månaden; januari blev: . väl: närmast :' normal” vad väderleken " beträffar. Långvariga blidvädersperioder. i. månadens första "halva: och "vinter de bäda sista. veckorna, med ;'en myckenhet med Ishö och: blåst, men. inte med extremt "låga ,.tomperaturer.... Det kärides” "visserligen ' bistert' '. men det berodde på den ständiga ”ostan- vinden "som , bläste: över . snövid- derna”: mycket påminnande 'om 21 virviad upp i: stora. rnoln ;över även" haft dagar så vackra att man trött att våren redan; kom- mit, "Jag skriver. her några an: ett' par. urklipp: ur, Laholms: Tid- Penséerna” blommar i Blekinge, "Det har vart" ällt annat än vinterväder ' den senaste” tiden" i Blekinge, vilket inver kat på växt. ligheten. Man kan -'se- svaga knop- par' titta upp ur jorden här ock var och i Gammalstorp har 'man 1 nyårshelgen” funnit fullt: utslag- na' penséer, ett helt knippe t.o.m: Nej, ' vi skall absolut inte tala. om vår men att. vi går mot. den är ett faktum, ' » Vinterns hitintills la fantasistämplar. Dessutom ' har lägsta » tem För Laholms ridning av Kyrko herde Gunnar Levén, Göteborg. > Psalt; : 85: 8, "Herre, låt 085 "se din nåd”; Böndagarna — ej. att förväxla : | med, Bönsöndagen — är reserve- rade: för. bön.. För. Jänge sedan bestämdes” det . att vi på dessa dagar skulle samfällt och var för sig "åkalla Gud, I våra kyrkor. Ännu i dag har böndagarna den- na innebörd. Fastän många inte tänker på” det, Nödtiderna framtvingade”. bön- dagarna. När landet hemsöktes av krig, pest och hungersnöd, 'såg man häri ett syndastraff,' som inte kunde avvärjas annat än ge- nom bön, Man måste ropa, till Gud i nöden, Man måste bedja om. förlåtelse, Detta är ett gam- malt beprövat ' medel: Redan i Gamla Testamentets tid såg man det så. Det framgär bl a av den 85:e psalmen i Psaltaren, Med oss'är det kanske tvärt- om. Vi behöver åkalla Gud, vi behöver "bedja om förlåtelse för att vi icke blivit tuktade av Gud. En far 'som slutat att bestraffa sitt -barn kan ha givit upp hop- pet om det, Kanske Gud gjort detsamma med vårt folk eftersom han slutat att.tukta oss. Vi har ju' sluppit både krig, pest och hungersnöd. Och är ju rakt inte bättre än andra folk. Snarare sämre, ” Ser vi oss om, finner. vi en bortkommenhet, och gudlöshet och sedeslöshet som saknar motstycke. Mord och äktenskapsbrott och tjuveri hör till ordningen för da- gen. Man vågar knappast läsa tid- ningen på morgonen eller slå på radion, ännu mindre TV:n, "Man vet inte vad man får se och höra, Om varje anständig människa mäste reagera inför tidens onds- ka och förfall, hur. mycket mer måste inte då den helige och rättfärdige Guden. göra det, Det är ofattbart att Han tiger, En annan förklaring till Hans tystlåtenhet kan vara att det än- nå finns så många fromma 1 = landet att. Han för. deras .skull håller” domarna på. avstånd, Men XY Fön ör. Botdagen de fromma Kån dö bort, och vad händer då? Vi behöver i 'sanning fira bön: dagar: Vi behöver tigga Gud om nåd. Vi behöver: bedja : Honom om förlåtelse ”för' våra egna "och för ' folkets synder. Ni: behöver bedja om förlåtelsé 'allesamman -— också de fromma, Ingen har änledning 'att sätta sig på. sina höga hästar, varken regering eller riksdag, varken! präster eller lek- män. . Vi behöver alla nåd," för- skoning, - barmhärtighet, ' Hade Guds folk, de fromma -i landet, varit bättre, hade. vårt folk också varit det. " Vi behöver också göra bt. Vi behöver bättra vårt syndiga l1e- verne, 'Vill vi inte göra det, tjä- nar det ingenting till att bedja: ”Var. och" en som åkallar Her- rens namn, han vände sig bort ifrån orättfärdighet”. (2 Tim. 2: 19). Att bedja om förlåtelse och så fortsätta att göra Gud emot med berätt mod, det är ett blo- digt hän. :Det gör saken bara värre, : - Första böndagen har också nam- net Bötdagen. Den inskärper med all önskvärd tydlighet vikten av att göra bot. Vi mäste bättra oss allesamman, Och vi måste be om nåd att göra detta. Be att Gud i himmelen ville ,visa oss. vad Han har emot oss. Tala till vära hjärtan och: samveten om' detta och driva oss till bättring. Väcka oss ur vär försoffning, innan get är för sent. Detta är böheämnet framför alla andra på folkets. Botdag. Detta är vad Konungen i himmelen be- faller oss, Sedan kan det vara värt att också tänka på vad lan- dets konung har att säga i årets böndagsplakåt: ”Så låt oss alla, unga" och gamla, var vi än bo och. vistas, på de av Konungen fastställda ':böndagarna under är 1967 att med varandra nder ' äkallan och tacksägelse Jy: na” ,tin Hans ord...” Utan att vi gör detta blir "det aldrig . någon riktig böndag. den '.sibiriska' tundran, ; när. snön: n | teckningar ur, min dagbok” plus i räda upp i Herrens hus för |. | peratur kom en Ti med —1517 grader; .samma: dag kom. första lärkan..-redan'. till” Skåne; .. Orni- tolog :« Carl - Mellgren ', i. Lands- krona.;. hörde. dess . drillar;.: vid en exkursion och han kunde gans- nr ka snart, lokalisera 'fåglarna till en'.åker, .-.där. "han .jakttog. fem sänglärkor.: Enligt herr ;Meligren har det veterligen aldrig” -hänt"att |. lärkan kommit så t.Adigt. I slutet av, januari. brukar. mani .bä cp : jag: sett nyårsdagen. fösta de NR har .de varit: hä ändå, alltså det NN finns : de: lärkor;”som övervintrar St «Sydsverige. - --Normalt: är att: de första lärkorna syhas:vid Kyndels- " mässodagen som : infaller den: 21” februari. ,I.'år..hade jag Sj vett någon Järka: vid; denna, tidpunkt. : Den. ..8 'såg- jag- + tornfalk, v.lken: fågel "annars brukar . flytta härifrån. på vintertiden.: Den. kan |- nämligen:-> ej” komma " åt :. någon föda. Den lever huvudsakligen av vi: ”tygker att "det sorkar ; och de går. djupt) ner I idé att. dela: ut . jorden under: vintertiden "och vi- |; sar sig. ej uppe, därför. kommer |' ej”, ”tornfalken; ät. Fem. vid denna årstid, "samma - förhållandet med ormyråken och fjällvråken, därför blir, dessa ' rovfåglar ; ofta fruktansvärda marodörer "under vintern, sak. samma” gäller även vära — ugglor: ' Tornfalken . tar i. brist" på sorkar och möss fåg- lar och har. särskilt. Spec:aliserat sig : på :koltrastar som under se- naste år' visat en påtaglig ned gång tyvärr. Ugglorna -tar - massa: 'av- våra. trevliga 'mesfäg. . lar. 1: brist” på annat. och vråkar- na har fått den. ovanan att: 'spisa rapphöns -under--vintern, De ståc- kars . svultna :- rapphönsen - ligger ute i markerna i snön' och syns ]- milsvitt omkring av ett spanande vråköga och blir: därför- ett "lätt byte för .vräkarna även här .tilläg. ger 'jag ordet tyvärr. : De allra första värtecknen - -från mitt öga och öra kom den 11:då en del små insekter var ute och flög, ' samma : dag” tjattrade' och sjöng gråsparvar och plifinkar i häckarna. Den -15 såg jag bofin- kar, de -stannar- även -över.-vin- tern i. enstaka exemplar, dagen innan var det + 5 grader. Sedan antecknar jag att en vinterperiod med mycket 'snö börjar den 21 och håller på till den 1 februari. Den 25 började talgoxarna sjunga sin metodiska två-ton sång. Vin- terns hitintills svåraste dag kom den 30 med .kaos” på vägarna i svår ostlig storm och i 7 graders - När. don is berus regeringen. idjupt beklaga ersätta de uppkomna förlusterna. : Detta har: också skett, Me skall man, säga, nu on undér rättegången? Och: vad säger grupper, : och .TV?:;- Utvecklingen ” är kuslig. - | :Nord ä stra - "Skånes Tidningar ra, om vi i vårt land plötsligt” folkningsproblemet "i "vår "egen mitt. Det är” visserligen, uteslutet men de ” tdpurikt. "na nolikt skulle. vi då inte skygga Jag har sett rovfåglar i denna | för 'att också ” öppet] redo isa den månad : tämligen 'sparsamt.' Dock Positiva : nl har -jag sett sparvhök, tornfalk, Planerin; ormvråk, fjällvråk och hört katt- E, ugglan ropa neråt Lagan. Andra |" Tistna fam fåglar som jag håller för :säll|i Praktiken, synta i januari är bofinkar, Men | nin en i de har fått vanan att äta Ogräs- vid. sitt sd frö och linfrö” vid linberednings- ara verket, så det gäller väl gamla eftersom krist fåglar som stannat kvar, . -. Nu när jag slutar med januari; skall jag då tippa - att vi- får ändå mer: vårtecken i februari och ej-så långvariga och: svåra snöperioder som de sista två vec korna i januari medförde, som majoriteten av iljer redan tillämpar land talar ju, där: och tydliga språk, ina" familjer inte: är att man för att förklara de skill. nader 'som / möjligen" finns "måste tillgripa. en annan vanijeplanering, "Varför . skall »vi vara så ange Gunnar Svenssob, ”|utvecklingständernas ndanhälla TT 30 0 0 lidande” människor .de vägar. vi själva använt för att” komma” i åtnjutande.” av: det. bar? . välständ vå LVeckoposion, Det stora nöjet i vet 2 är att gö. ra "det som folk. Figer a att man inte kan göras. > = skulle" få t. ex. det indiska be- lade 'kategoriindelningén” och slu- s ta” att inbilla oss att: yt på, varje 1 utförde" sin: holmgång -moty den; amerikanska; ambassaden "kunde : bara: göra er -sak: . förstörelsen: och . gången” mot ynglingen. var: tvung-. en att avbrytas på” grund av bråk de - ra kala som stöder; dessa - all- mänt bråkiga" och skräniga' ung: domar och hejar på 'dem' och för- , söker omge dem med' ett. falskt sken” av ' "idealitet ” "och ” som” ger + dem. publicitet > i I. kvällstidningar .Familjesammansätt- . så pass mycket större än. andra, . baptistsamfundet. a Man kan fråga” sig . hur ” de kristna samfunden: skulle: reage-, inställning till: familje. | inställning till | l
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.