> ”Mrändagen: den 20-feb rtärl 1967 . —=LT ' För några "månader sedan ak. tualiserades frågan vid ett stort ” mellansvenskt företag med mån. ga anställda utlänningar — spe- :eiellt finska invandrare 1 detta' fall — omi' bildandet av en sär-' 'skild fackförening för dessa. Bak-. "grunden härtill var, att' utlännin- garna inte var helt tillfredsstäjl- . -da. med ;jdet sätt på vilket den « existerande' fackföreningen beva-" - kade deras ” speciella intressen. : Dessbättre > förefaller + initiativet ”att ha stannat vid blotta tanken.' Ett förverkligande : av” detsamma : skulle förmodligen ha medfört ic- . "ke "önskvärda komplikationer så- väl ur arbetstagar- som arbets- " givarsynpunkter. Man behöver en dast erinra om avtalsuppgörelser- na för att finna exempel på dub-. belverkande sådana, - sofa : Nu har. idén om bildandet av ett minoritetsparti i vårt land, av-' sett som speciell politisk hemvist | t "för i Sverige arbetande vtlännin- -: "gar, "dykt upp i allmänna debat- ten. Även med största förståelse - VC för. att. det kan vara svårt. för. - vår utländska arbetskratt att helt + golidarisera sig med något av vå- . .ra svenska: politiska partier, kan + man inte undgå att hysa betänk- ligheter, för en -eventuell, sådan : partibildning. Och frågan är om ” den 'skulle gagna det på sitt sätt : vällovliga syftet. I stort sett är det väl så att gäster brukar accepte- ra värdfolkets intentioner och va- « nor, såvida dessa inte år alltför ”" annorlunda de egna; Värt svenska” " folkhushåll kan möjligen. verka » chockerande på den som helt sak- > + nar kännedom om hur det fua-" gerar, Men meningen 'är att alla "invandrare skall få 'sådan upp- lysning innan de kommer hit. Be- - träffande invandrarnas - religiösa och särpräglat nationella, sedvän- ' jor är det självklart att vi svens- a "kar skall visa lika stor tolerans, Planerna på invandrarparii er mot dessa, . Värdfolk Praktiskt sett skulle ett speciel. ”invandrarparti få mycket ringa som gästerna me livsvillk ningen o om att. kommu- är en enhetlig världsrö- . "dominerad ' av: det ryska inflytande i vårt parl iskar- liv. Men redan existerande par-' tier brukar: sannerligen, inte :slå det. s .k dövörat "till uttåga om : mindre samhällsgruppers speciel- la' önskemål, I den mån den ut-' - ländska arbetskraften inlemmas i vårt demokratiska politiska "iv, " har den förmodligen där dex. allrä " största 'chansen att påverka beslu'i . tande instanser i kommuner och riksdag i i önskvärd riktarg! Do "Risken med'. ett invandrärparti ligger kanske främst 1äri.att det- tas ambitioner kan missto'xas. Det! finns nämligen i vårt hand mö niskor som hyser. aversion mo i ' utlänningar, kanske "utan atv Hö + va riktigt veta varför. tt exe » pel hårpå var den man 'som upp- ' trädde. i TV härom. kvällen på tal om "de höga arbetslöshe siffrorna .just nu helt frankt för klarade; att: detta” epor. på, att vi har för många utlänningar. i: Sve-; rige. : Förmodligen. hortsåg denn :' man helt ifrån att dessa utlännin-: gar utgjorde ett: "utomordentligt: värdefullt och mycket välkommet ' tillskott ? till. våra" arbetskraftre-' surser under den överfulla -sys- >» selsättningens guldålder, då före- "tagen? ropade: på: mer arbetskratt, , för att kunna: fullgöra :sina véranser 'och"i vissa fall: direk värvade utländskå” yrkesarbetare > där sådana fanns att får - Ett invandrarparti skulle ; 1 t kunna få en psykologiskt sett ne gativ verkan för invandrarna 'sj =; va; Den risken är närmast obe- fintlig om;de går den naturliga vägen ' och. genom. infiltrering s vårt nuvarande: partiliv försöker . påverka utvecklingen så' att de- : ras intressen” tillvaratas I samma” grad "som svenskfödda” medbort . Bares; j vn so oo ÄR BE "PROBLEMATIKEN har "alltmer kommit att 'domi- : nera "de. jordbrukspolltiska” dis” isslonerna, skriver RLF- tid- ingen! vs » Från; jordbrukets”. stda, : har, a hävdats. att . 'svenskt jordbruk "o hära goda .. förutsättningar . att konkurrera på lika villkor med Jordbruket i de europeiska' län: | " derna. ' Här 'är det emelertid' "viktigt att man Intesenbart ser; 3 ledet. Till - '; självfallet det direkta'stöd i oli- ka former jordbruket inom EEC » åtnjuter. Om man tar med detta | I bilden kan det' inte bli aktu- 7 ellt med: en. sänkning av den ” svenska . producentprisnivän; I snårare är” vissa Iuppjusteringar | : LANE sJämsid - tänka "sig: kraftiga höjningar av. "rationaliser' ings- -söeh finans ".ringsstödet. . Inom»: EC: spelar. du, "denna typ av'ål blir. uppenbarligen)" < lingarna prisfrågorna de svåra hindren " för en uppgörelse. Det är ju all- "iv tid priserna som ligger: bakom också när man bedömer: effek- "ten" på 'produktionsvolym,' loka- isering etc. När detta' skrives äv det fortfarande: en : öppen «i fråga om 'en uppgörelse ... kan «komma. T mycket : beror ju det- ta på den goda viljan hos rege- " ringskommittén och dess upp- : Adragsgivare” och på hur, hårt man : anser sig fastlåst I ut- , . gångsläget, Från jordbrukets si- da har utgångspunkten själv- fallet. varit att förhandlingarna skall leda till en överenskom- ,. melse,: I såväl reservationen som remissyttrandet över jord- » bruksutredningen har jordbru- ket klart visat sin vilja att bi- » dra tilll en konstruktiv lösning när" det gäller de jordbrukspo- MNittlska frågorna, + . Vill .man. inte förstå detta är risken stor för en ny strid om jordbrukspolitiken, ot , YEDKOSTNAD ÄR ARBETS." LÖN Från skogsindustribolagshåll har. skulden för den svenska . skogsindustrins minskande in- tesnatlonella ” konkurrenskraft ” lagts på ”en hög -vedkostnad"”, "Jordbrukarnas Före ningsblad påpekar att I t. ex, British Columbia och USA bedrivs ett stora delar exploa- ”terande skogsbruk:" : Det är fakta som man bör hålla 1 minnet vid en ' jämförel- se, Det kan för övrigt frågasät- tas om begreppet vedkostrad är tillfredsställande. Man nöjer sig i .allmänhet Inte Inom industrin "med att tala om fabrikations- kostnader utan försöker analy- sera deras ursprung. : > Vad man kallar för vedkost- / nader är I tag genomsnittligt »' til kanske 80 procent arbets- kostnader. Varför inte - kort / och gott konstatera” att den försämrade - konkurrenssituationen ” för - till prisjämförelser 1 producent-+ " bilden hör också idag n "på? ”onsdagen), framhåller Vestmanländs pänsmas d- ning. Ingen s skall födas in:i ett, re- Nigiöst 'samfund eller .ett politiskt: parti... Visst . låter. det. riktigt. Men eftersom "spädbarn, inte kan |” i fa a. RTR mellan. metodis- föräldrarna: eller lämnas. barnen ivind för. väg. Det förra alternat nn Sä länge: vi har'en statskyl kal - en-Uiberala typ;vi har är faktiskt. den bästa garantin rö; verklig ”, religionsfrihet :' histörien”. hittills uppvisat: de” ”öskyldigå.. barnen föds in. i .den, är uthärdligt, | människobar- heh brukar. heller inte. tillfrågas, om "i: vilken "nation de ; vill. fö-” "das, "Det -väsentliga :är” att -de "vid myndighetsåldern. får lämna : kyrkan om de vill. — "liksom att emigrationsvägen står. öppen: för "dem: onlanvr . Vad .så . ”kollektivansiutningen. :av »fackföreningsmedlemmar:; till ..det: socialdemokratiska '. partiet angår får man notera alt meto- den alltjämt, försvaras; med" par- tifinansiella. argument — det åv , skattemedel utgående: artistö-. det till trots. Om 'det' är med- lemsavgifterna som är avgöran- de, skulle, då inte . fackförening: : arna" kunna "anslå motsvarande belopp 'tilt partiet? "sö i För nog: är; det. dags. att Böra "slut på "människofösningen.: till "den partipolitiska” fållan i fom . hemmet,' slutar VLT. i pr SOM ÄR USGA 1 POLL: UTIKEN + ee fe EÖ . - i :. har ett stort; nästan onatur- ligt, intresse. för sexuallivet. och "preventivmedel. . Det " är svårt "att förstå varför, skriver Dala- Demokraten: med, anledning av en "motion till "SSU:s 'kon- gress om -obligatorisk ”. sexual- » kunskap, ; i för mellanstadiöts barn: foten vv - Världen är fynd av problem, en del så stora att de nästan är olösliga, " För. unga människor .med idealitet — om sådan finns kvar? — och: kunskaper bjuder . världen många intressanta upp- gifter; till: exempel .; i." u-länder- na, Där väntar! hungrande och ofta: hjälplösa människor på.in- . satser från 'väl utbildade -:ung- domar i den rika världen. Ald- rig förr har ungdomen erbju- dits'så stora möjligheter att gö- ra en insats 1 fredens,” humani- tetens och! folkförbrödringens tjänst. Den kan'få resa uti . världen 'och dela med sig av er- farenheter 'och kunskaper, Kan- ske också lära sig själv en del och den egna trygga tillvaron. Världen : ropar på: sådana insat” | -trum.-: | "formellt "upprätthålla. de diploma- : i både nationalism och "ideologi, I ” eftersom: «dessa sympatiserar med; om världen" utanför gymnasiet uhis tiet och : ledd ,:av männen i Kreml. innehöll många. korn av sanning under den ryska sovjetstatens” tidigare” år.' Denna mondlitiska karaktär hos kom- munismen har emellertid gradvis minskat 'och sedan många år till-' baka är: den helt. söndervittrad.. Den tid är längesedan. förbi, när Sovjetunionen kunde ge order till andra kommunistländer med krav . - nå ovillkorlig lydnad; / Splittringen inorå ” kommunistvärlden - är ett välkänt. f ktum: och om; någon ”förriékar. detta bör: den: senaste tidens. bittra' "kamp mellan de bäg- Händelseutvenklingen' i "Kl? "har bekräftat vad som inte heller' tidigare var någon hemlighet,' nämligen » att den nordvietna- mesiska regimen och FNL-rörel- sen i Sydvietnam inte är några ” kinesiska satelliter. utan driver sin egen politik, dock med ma- teriell hjälp från Kina liksom från stater. Den - q eur "Vad Europa beträffar. ä är det ju en känd sak, att de mindre kom- muniststaterna så gott det går sö- ' ker göra sig fria från sovjetryskt ' förmynderskap; Jugoslavien intar ” sedan brytningen med Stalinre- ,gimen en särställning i detta av- 'seende och Rurnänien har nume- ra - kommit : ganska . långt , sina ” slälvständighetsdlrävanden. 4 ständigt upprepade P klyschan . från . Washington att "FNL ' dirigeras från Hanoi ochi " Hanoi från Peking är inte längre "användbar, "vilket tydligen inserts på amerikanskt håll. Man har inted. hört så mycket: av den på senaste «tiden. Även utrikesminister Rusk ' synes vara" på väg'att omskolas :i detva hö de, Det är inte mån- ge k iska ikterna Sovj tunionen och Kina leda ve .deri rande” på: andra tankar. Ru-" mäniens” beslut att: uppta' diplo-" -matiska : förbindelser "med. Väst- | tyskland Utan att ens 'på förhand ” underrätta ;/ sina .: allierade inom” östblocket ' om; detta. är ett ' annat” "ga år'sedan han påstod, att Kina. var en rysk satellitstat och 'att "dess politik följaktligen utforma- : des av 'männen i Kreml, ; Kanske "kan der, finnas hopp' om fred i Vietnam, 'om Rusk 'och med ho- nom liktänkande "inser, att den påtagligt bevis för att I N mén ingalunda är. någon moönoli- : "tiskt sluten rörelse, dirigerad från "något ' Henarådande ;makteen-, ; Spänningen hellan: Kina: och Sovjetunionen" är nu så stark, att "den. synes” ha kommit bristnings: gränsen". mycket. nära.” Det är emellertid möjligt att” der båda I makterna 3 trots . alla ' :ömsesidiga prövokationer.'och "alla skällsord som 'utväxlats dock kommer att "tiska förbindelserna; Riskerna för "ett öppet krig mellan" de” "båda” : stormakterha torde få bedömas som: "ringa, men bakom .de' eventuellt bibehållna” diplomatiska : förbin=, -maktka dem, emellan att tortsätta. oavsett de stridande grupperna. fe vrar. makten i Ki-- Maktka pen. har: sina. de "starkaste: troligen 'i:.de- na- önalistiska. och : stormaktschau- nist. ska RT i Kina, der. CÄilhört Kina. Bland, dessa : områden befinner: sig nuvarande ” govjetiskt.: territorium. dels: vid » Kinas -västra -och dels vid dess nordöstra gräns mot det ryska .-Asien, » Dessutom” strävar. Kina efter att: eliminera inflytandet på asiatisk politik. ifrån, vita stor- . makter, .; Sovjetunionen "likaväl söm. Förenta Staterna: I "Ideolot : giskt: avseende] fördömer Mao- tse-tungs: anhängare” villkorslöst." eri. samhällsstruktur som nu rå- Oder I den ryska sovjetstaten och som - givit” upphovst.ll: nya: sam: , 4 hällsklasser "med" störa skillna- dar Maostse-tungs »ideal. är, .som hekant det absolut klasslösa såm- » hället." Skulle Mao-tse-tungs fien- ; der. (erövrar. «regeringsmakten ,; i iriä” torde de -ideologiska .mot- "sättningarnad till Sovjetunionen "komma att: spela "en: mindre 'roll; ”revisionistiska”. "ir HN: samhällsstrukturen, 1 Svenska. nati nalföreningens : mot. »hjärt- -och -lungsjukdomar "verksamhet «hår 'genom året till istort” del finansierats” av telesty- | En ' Brosskandlare från eborg. kom nämligen år 1912 + på. idén att avgiftén för. lyxte- Jegrammen : skulle sättas så högt ”att' den; gav. tillräckligt ; > stort | Cöverskott för :att räcka till.:be- Hjärtansvärd verksamhet, . Före- Tningen' har alltså till stor del a levt: på bröllop och "födelsedagar. -"Nu"är "det slut på detta. Tele- styrelsen "har ; meddelat ”före- ningen”, att ' bidragen, successivt "kommer att. minskas för, att helt upphöra den 1 jul: 19697 Bidra- gen har” varit av' storleksord- ningen 2, miljoner kronor per är "under senare ti » Tlelesty- - relsen förklarar åtgärden nöd- Vi ndig på grund” av. minskat verskott, och att man inte kun- " nat höja lyxavgiften tillräckligt t för att bidrag i fortsätt- ningen skall kunna utgå. -Om .detta är inte mycket att . Säga. Ingen. kan rimligtvis begär ra att telestyrelsen skall. ägna . sig åt' "verksamhet av det här . slaget., Vad ' som däremot är be- klagligt,. det är att föreningens ..&xistens uppenbarligen är hotad - gnom bidragens uteblivande.. "tag "med vinga ' gamma: vinterbåd ”kan vår: fi inkomster! mellan : klasser: f JV Under t tiden 2125 februäti in: | troducéraås i Stockholm (Wenner- ' amerikanska : sydöstasi litiken >bygger på falska premisser, oi Värld är således "ingen enhetlig rörelse vare sig i Europa eller i Asien eller ännu "mindre ifråga om hela världen, Denna ; upplösning av en wur- . sprungligen starkt monolitisk po- .litisk rörelse kommer" antagligen i framtiden att betecknas som en av vårt århundrades mest'bety-. delsefulta ' historiska, tilldragelser,” ,Likaväl som det inom den demo-' "kratiska: delen av. världen finns ” stater med sinsemellan högst olik- 'artade samhällssystem kommer "säkert :de nuvarande kommunis- tiska staterna 'att utvecklas efter pet i. bäckar, åar och: for- sar,. där. kan man : nu' om:'vin- tern'se en..underlig "varelse, som aldrig tycks . kunna, sitta 'stilla och ' alltid /är.; i" farten, även. om luftteråperaturen skulle vara 20— 30 minusgrader. Bröstet är blän- dande vitt, kroppen i övrigt svart- brun, och efter, en kungsfiskarlik, surrande flykt tätt: ovan vatten- ytan: sätter den sig till äventyrs på en sten och ' sjunger i kylan en 'joddlande. kvittrande visa, por- lande, liksom 'forsen ' omkring ho- Inom, ''för . att i nästa ögonblick stå på huvudet i det iskalla. vatt- net. Vi har gjort bekantskap med strömstäreri, ; vintervattnets frack: prydde. herre. - : i "Det finns: skilda' fögelarte och land dem "är ; strömstaren ensam > om ” konsten 'att-' kunna "Iproménera Omkring ' på bottnen av en:strid' fors." Förfaringssättet är; också" unikt. När :strömstaren spärrar "ut vingarna och trycker kroppen på samma gång "framåt och . nedåt ; skär den sig igenom det framrusande ' vattnet och'| lye- kas" på så sätt hålla sig kvar på bottnen. Då, och då tar den sim- na för "att 'kom- : Under detta gäll- fågel sedan i"lugn och'ro spisahus- maskar "och, andra småläckra vat- tendjur, som kommer i hans 'väg. Men varför : ållt detta - krängel att "hålla sig; kyar. på: bott- nen? Jo, str ma fortare fra j akrobatik .ögonblickl: gen flyta "upptill ytan, . I" alla ”hän- delsér' har' dock 'strömstaren stör- re specifik ' vikt ' än .andra. små- fåglar, bl.a, "har den kompakta skelettdelar "utan 'de sedvanliga luftkanalerna. : När: .strömstaren önskar: återvända till ytan, behö- ver: den, blott . räta: ut; kroppen, varvid . naturlagarna åter träder i funktion. och fågeln, flyter upp som en. kork. >” Ihållande : rej der | och om- staren är; lättare, I fattande översvämningar är bland det. värsta som kan hända ström- staren. Det kan tyckas: besynner- ligt — fågeln är ju en utpräg- lad " vattenfågel,'.. man. ser : den nästan aldrig flyga över land, än mindre vistas. där, Men vid myc- ket regnandei stiger vattnet,' blir stridare, svämmar över på sina håll och låter stora mängder myl la, sand och kvistar samt allsköns bråte sköljas ' med : i det. vilda loppet ned mot'sjö och, häv. Vatt- net blir grumligt, ogenomskinligt, Vad "hjälper" det nu att strömsta- ren - praktiserar". sina undervat- tenskonster ; aldrig så "mycket: — han kan i alla händelser inte 'se någon. föda' genom det grumliga "I vattnet.” Fågeln” svältert' + Många : "av de strömstårar som man nu” om - vintern 'ser i: Syd- och; Mellansverige har 'sin hem- vist. i fjällen; i: skummande '.jok- kar, "Det . blir "således ” fråga” om en : kortare. flyttning » inom -lan- det. Under ' månader i sträck kan en. strömstare uppehålla sig på övervintringsplatsen;” nästan : all. tid ensam '1-sin -fors,' men frampå vårkanten försvinner han "någon dag til 'häckningsplatse.. Här och var i vattendrågen över hela lan- det ' bygger strömstaren -sitt' bo, som ”är ” stort "och runt: med in-| gångshålet. upptill, --och' mest lik- nar: en . mosstuva, där. . det. lig: ger vä kamouflerat vid en:sten! Lite. längre. bort” i'samma & kan män :-kanske:;se en» strömstare som””i full: fart : surrar: in. bland . vatteristänke + mellan tgtt.- par” ste: nar," Vid: närmare .undersökning]'; skall man då förmodl gen -;finna boet: :där mellan .stenarna, bakom en "skyddande ridå. av nedfallande, = Vatten. ifLister "är "medfödd? men | nerande: Ingen kommer strömsta: reng bo på spåret, ingen kommer på idén "att flyga in mellan: vat! tenslöjan? = Och lite: vattenstänk generar' inte' alls "familjen ström: stare med ungar, tvärtom. -— det för jer "bära; trivseln, Nyler - Tore -Leth. | H Gren Center) en ny form av rök- avvänjning” känd "under namnet ”Fem-dagars-körsen.". för '. rökav- vänjning”,' 'som ' med. stor fram- gång redan genomförts eller just pågår i ett trettiotal, länder i värl- den, i c:a 500 arbetskliniker. Att röka eller inte röka är en fråga som miljoner” människor i dag ställs inför. > ' Femdagarskärserna bat pågätt sedan 1959 och startades av dr J. Wayne -' McFarland " vid . Temple University i Philadelphia, samt di- rektor E. J. Folkenberg, Washing- etoden bygger på att via föreläsningar, filmer etc: ge'sak- lig information/ om : tobakens fy- siska skadeverkningar. - Den ge- nomförs således helt utan spru- tor och tabletter, och omfattar, som framgår av namnet, i första hand fem kurskvällar, men man räknar med månatlig kontakt med deltagarna en tid framöver. Ett stort antal observatörer, bl. a. psykologisk och medicinsk exper- tis, kommer. att närvara. Vid denna första Hem-Gagars- kurs ' för rökavvänjning i Sveri- ge. kommer en av kursens :idégi- vare Elman. J. Folkenberg att le- da gruppterapin tillsammans med den nordeuropeiske "ledaren för The "International Tempereance Association, .Doktor J. A . Hyde, London. - Arrangör för denna fem-dagars- kurs i Stockholm är Svenska Nyk- terhetsförbundet, - vilket är- Ad- ventistsamfundets nykterhetsorga- nisation för dess verksamhet i Sverige. Svenska Nykterhetsför- bundet är i sin tur anslutet till mäterial . visar .på ett ofränkom- ligt.” samband, Undersökningar som .utförts- här ' i vårt land visar också ett statistiskt påvisat sam- manhang mellan. kranskärlssjuk- domar och tobaksrökning. I mars" 1965 rapportérade ”ame- |. rikanska : hälsovårdsmyndigheter- na att;nästan .var fjärde vuxen man, i USA hade slutat röka, se- dan "Kennedyrapporten ”Smoking and Health” publicerades drygt ett' år tidigare" Det betyder 18 miljoner färre manliga: rökare i USA, :”Smoking and Health-”-rap- porten "blev den" varningssignal, som fick världen att på allvar in- $e faran av rökning, särskilt ci- garrettrökning med inhalering. En stor del av rapporten behand- lar dödligheten hos rökare jäm- förd med den hos icke rökare. Rökarens . merdödlighet :kan dif- ferentieras på olika tobaksproduk- ter, : där cigarrettriskerna tydligt framgår. Den kan för cigarrettrö- kare fördelas på konsumtionsni- våer, varvid storrökarnas kraftigt med skrämmande tydlighet. Om cigarrettrökningens roll vid hjärt-kärlsjukdom säger professor Gunnar Biörck: ”Särskilt- skulle. jag. här vilja, betona vikten av rökavvänjning, i varje fall när det gäller cigarrettrökning. Det råder för mitt sätt att se' inte något som helst tvivel om att cigarrett- rökning, så snart det inte rör 'sig om tillfällighetsrökning, är korre- lerad med överdödlighet i coronar- sjukdom”. (Ur Behandlingen -: vid goronarsjukdom”, Acta Socieatis Medicorum Suacanae: band 82, sid. 19) "förhöjda mr finde tydlig framgår cer?”. "Undersökningar på et stort. Aktuell” or "kom mentar En massflykt av företagsledare] kan -ses' i Tyskland, där talrika ledande personer inom: kol-, järn- och 'stålindustrin lämnar sina be fattningar för att söka sig andra i, mindre av överkapacitet "hem- sökta industrigrenar. Hos oss mär- ker man' inte så mycket av'en sådan flykt.' Däremot visar stu- denterna en påfallande benägen- het att undvika industrigrenar som kan tänkas möta svårigheter. Det ta, är mänskligt; ehuru det kan bli en" extra belastning . för ; de minst gynnade industrierna. /': en Dir: jur..C..R. Pokorn t i 1 Förötagsekonorpl + sx - Den rationaliseririgsprocess, som sedan. länge -pågått i. .vårt. land, måste ' fortsätta. . Vår industri mås- te” kunna konkurrera. med andra och lägre priser än , hittills. För att kunna göra det behöver den statens stöd, men inte i form företagsvänligt , klimat, . till. vilket]. man ' då. också får :räkna. arbets- markpadspolitiska insatser och en aktiv] lokaliseringspolttik. '— "och en nära ' samverkan. mellan före- tag.och samhälle, |: -: - Det kommer att. bero på båda dess parters" "goda vilja att en sådån”. samverkan « kommer ” till stånd — trycket utifrån. kommer förreste ” med. säkerhet . att förr eller syner pressa” fram" den. Sundsvalls” Tidning mlste i ve ” Det är på tiden att. våra 'riks- dagsinvälda ägnar" sig ordentligt åt det som till. riksdagen. hörer, Det är: visserligen ointressant” för vartendå ord som sägs i kamrar | na, men om grundlagsberedningen. siktar; in sig: på-ren.. effektivare arbetsordning” för. riksdagen,; behöver nödvändigtvi tidens tal; i-riksdagel É tressanta.: , Tidsbegränsningar "och ämnesuppdelningar. blir: nödvän- diga såväl för: ledamöter som statsråd; ” os é inom: "några ar sig världstoppen : i betinn verkats- i .relat.vt' begränsad : om; fattning av de senåste årens';star- ka. 'strukturrationalisering inom industrin, + De” flesta " sammanslag: ningar- har ännu-inte mognat ut Tipraktiken, vilket: talar - för att många . nedläggningar iY form av interna... företagskoncentrationer . | kommer: att .ske under resten av 60-talet enbart : som -;en följd av hittills ' skedda - fusioner,» BL: a. den 7 slutsatsen: drar; civilekonom ningsinstitut, när han i-en artij kel i: senaste 'numret:-av 'Industri- förbundets. Tidskrift. redogör för resultatet av 'fusionsåret 1966, -.' :Totalt> uppgick. - antalet ' kända. företagsköp, . fusioner" och ; läng. siktiga:: samarbetsavtal - inom in- dustrin förra » året ' till: 296; .Det jämfört : med ' föregående: år, en fördubbling på tre år och en sju-; pF faldig ökning sedan 1959. Fram-| för allt. har köpen. och samman- slagningarna ökat snabbt. De sva- rar: nu för 80 procent av. det. in- samlade" '. materialet; Samgående mellan lika stora företag är fort- farande sällsynta. Istället var det de. stora företagen — drygt hälf- ten... hade över 500 anställda -— som köpte. små och medelstora. För nästan hälften av fallen sva: rar företag inom metall- och Verk; stadsindustrin, ' Intressant 'är att två tredjedelar av fusionerna skedde mellan före. tag i samma produktionsled, vil- ket antyder en ökad Press :på företagen att utnyttja de stor- driftsfördelar som" ännu Minns i många branscher." Inom” en rad branscher. har. nu också > skett fusioner som kommer att få ge- nomgripande' verkningar på bran: rensförutsättningar. - En del av de 220 företagsned- läggningarna under- 1966 är ut tryck för detta. Det tar dock minst ett eller ett' par år innan ett samgående mellan” företag I samma produktionsled resulterar i nedläggningar av fabriksenheter, av. socialisering, utan i ett mera | en: ledamot vatt sitta” "Och höra |] 3 med Tänke. på. den taktöi Bengt. Rydén, | Industriens : Utred. & innebär en ökning med 25 procent |: ; schens uppbyggnad . och konkur-|. ren, "Att ”poststytelsen tjänar” på indragningen är inte 'svärt att förstå, . men kan den' Mesa innebära ' brbättrad servic allmänheten? Det: återstår , att be: visa den n paradoxen pe : Hangelstidningen rk yng Om” förtroendenämnderna får rätt att inskrfida mot läkare utän : att någon anmälan gjorts så kom- mer i: fortsättningen även passl- vitet : från nämndernas . sida att ha sin betydelse. De tvingas att inskrida vid fall av oetiskt hand- lande, ty annars” .Komrnier deras ett "godkännande med prejudice rande betydelse: Är. Läkarförbun: det i stånd att bemanna förtroen- denämnder' «som: : ingriper . med samma ” > upphöjda : obeveklighet mot: överläkaren eller förhbunds- pampen « som mot den privatprak. tiserande. eller. underläkaren?.. Dagens Nyheter ”vVäd Statsrådet Odhnoff har att komma med är I skrivande stund obekant. : Mar kan. bara konstate. ra” att hennes" vetenskapliga” trä- ' ning "bör. underlätta. inträngandet i de vittgående problem inom far miljer och » ungdomspolitik som hon nu skall sätta sig in I och | att. hon” därtill ” som ' fyrabarns- mamma har förstahandserfarenhet av; . familjepolitiska' "frågor ' även , på det praktiska planet. Det" är . inte illa” det. : CEF. ordföranden Sonja: Fredgardh soda Budkayle N Y En” Popgrupp försökt ”skaffa” - sig ”Titet ec! lesiastikminis istern' "föreslå /- att” "mellanök: skall: serveras: till änns; Viktigt mog seringen fortskrider just n ij kerligen inom: de: 'närmaste åren komma” "med det; tråditionella ar. gumentet: att det. dock är” "bättre latt: ;barnen.. öppet och. -hedert; gt. : förekommit en och IN i "den" Rune. Inte att han? "sedan stor trafikfara ” sb påverkad bilförate PA VÄ GEN| självt vittnar: "med vär 5. att vi äro Guds barn, (Rom. a studiet: äv ämnet matema- r' man: bestämda svar på problemen;', Två plus två är fyra.” ra åsna" Vetenökapliga tidsålder speciel Har samma: resultat. ! formel i Hur är det med religionen då? Ran. vu någa bestämd kunskap? kan det” rovan . antyder, att vi mätt apitat ora av Paulus i sam- er oss Oo i dan försäkran: "”Alla de söm är : vn väv Guds. Ande > äro: "Guds arComenskap. med Gua. kan vara ' en realistisk "erfarenhet som vägnlara. tillsammans med ,,sina jänns nen den uppleves på ett att hän Den sker inte genom att höra En en. 'hands beröring el- gendlöra Judet av. en röst utan a ans Ande 'själv,; som vitt, r tillsamm: å Anden CJ and 8:1 uppträdande; att" uppfattas ”som - AX ob i 4 i i . ser från un; domen i Sveri e o. | i ne a .svensk'"skogsindustri beror Pål andra län der = rig - (Helsingborgs The tion setonal Temperance As: | 'Lönar "ået sig att sluta röka? läsghingar. av andion oa ned: Job led svärt I Sing ande. h de snabbt stegrade personalkost-| >» Men de ropen hör inte ungdo- st . .D agblad) koholfrägan — på enbart har al- | Kan jag räkna med att leva läng- 'slutsatsen bli ett totalt sett högt plåga och ' vid sin förlust dom ae sitt ' program, utan även söker hjälpa dem som har svärlgheter med tobak och narkotika. ' vänner och re då, än om jag fortsätter som : frånfall av ton: i av 'slutli; vanligt? Här ger också. den ame.7 rikanska rapporten ”Smoking and naderna 'som trots den intensl- va ven I skogsbrule alla led ”— även i skogsbruket I inte - kunnat bemästras, '- ' g tealom. riumf utropar me förlossare. lever”. Och ! , vi är Guds barn. ch 'vi. kan Äga. den helige: An- örd som, bekräftar : AA PER men 'och: en sådan insats trängs de inte. för att göra. Men. sexual- arbetsställen under a särmaste åren, Det kallar på Å ökade arbetsmark "undervisning för elva- och. tolv- de” släppa fri. Det är synd om j a” mäta na AL RekÖd: F. ökara Te. tagen och samråd. mellan fe re: under för rn Många frågar: ”Kan verkligen har lägre dödlighet än rökare, = 'ta;j iver för gar ömmar det för. och han agens ungdom. Hjälp den! tobaksrökning . orsaka. lungcan- : i sf Haren ren. omhället,. skriver för- LR ca : i pp . Dok attaren, : UN deln med "Preventivmedel vill
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.