OO a a — -"jordränta. Men så blåögd är väl ingen — borde i vart 'fall inte . "" bönderna att de tar kostnader- " hing med skogsbruk. Får, nöt- ”,. hiånga, möjlighet s ; ningssamhäljet . - 4 >. LAHOLMS TIDNING > Utbildningskompetensen I äitt yttrande över kompe- : tensutredningens förslag till pro " visoriska bestämmelser för till- träde till postgymnasiala studier - noterar Centerns kvinnoförbund " med särskild” tillfredsställelse den, strävan, till enhetlighet: 1 » behörighets- och meritvärderings- bestämmelser” som framgår av fö laget. En . sådan strävan . stämmer väl överens med -: den i nya skolans målsättning att en ” genomgången utbildning öppnar : möjligheter , till ett brett yrkes: . val. Utan. enhetlighet finns risk : för att "skolsystemet skall kom- -.ma—att— belastas med- en stof |. grupp komplettander. .. CKF janser det. emellertid var ra mycket beklagligt att= om: petensutredpingen Ante” > tagit ställning "till -. yrkesskoleutbild- N ningens allmänna kompetensvär- den utan. har nöjt sig med att ” framhålla att detta är en upp- .. gift på. lång I sikt, Det finns an- Jedning att helt instämma i « detta , påpekande, > Yrkesskolan har "genomgående under den på I .. gående omläggningen av, .skot-I: , systendet; -ställts i strykklass, Ge- |" nom, att. den: inord åts' 1.det t 7 gyrnasiala skolsystemet har den ... visserligen ; erkänts ett. slags ”ystatus” likvärdig ”med :gymna- slet. och. fackskolan, men själv-1. fallet, kan "en. riktig. 'avväg! ing|- mräden. inte göras med "mindre n, att. de tre. .bedöms' Atllsam-j När det fäller städie.. sö yr > kesrådgivningen. ;, understryker CKF, vikten av. att .den intenst-l, Feras med shänsyn - mn de. svål mellan. dessa skolors kompetens- ” N LT. Tisdagen - den 2 februari 007 LTz "ms demisk och Icke äkademisk post gymnasial utbildning har, man godtagit den. En viktig ” "men olycklig ' konsekvens ”av- att be- vara denna uppdelning kan bli, vilket 'CKF påpekär, , "att distink- tionen konserverar värderingar om de två delarna, Akademisk "utbildning ' anses finare och ger högre status än icke -akademisk; även om någon differens”. i ut bildningstidens ' längd; "eller svå: righetsgrad inte- finns, : Denna värdering har. medfört och kom: mer sannolikt . också att i, fort- sättningen, medföra en »snedvrid- " deraride t på. de. gymnasiala "och -postgymnasiala : -utbildningstin; "jerna.; : Fig å Til sist ifrågasätter ÖKF 'om det inte kan vara motiverat” "med -någon form av. behörighetskom- petens även "för den" icke-akade- miska Utbildningen!” "Om gränsen skäll 'sättås” på samma nivå som för, den akademiska" eller + något : Det. odiskutabla värdet ”i' kra: "vet på ett. visst mätt av. teore- ”tiska: "kunskaper; ör. ; tillträde räven” tilbl:all" postgymnasial ut- ' bildning ligger: 'dock" "däri; "ätt ””det..effektivt 'kunde.' bidra. "till rättvisare. "värderingar a Saka demisk--”réspektive.. ; icke-akade- ” misk "utbildning, öch inte minst tin en 'ratibnellare bedrive: -dervisning. - ' HR PALME LADE SKULDEN "för den dyrbara ' skylten på ( byggnadsstyrelsen; "som. >, | righeter. "som, uppstår. för ee : "verha "att" välja rätt :bländ' de ! 5 ; som utbild- |". bjudér.”. ö . bundet, gör. här, ett - päpékande :&om är värt att Uppmärksamma. | : Man.. menar; att; "det "kan vara befögat” "med "någon form av : lämplighétstest för "sökande ”till » vissa utbildningsområden, där det tilltänkta; yrket: kräver kon- "takt med och: påverkan: på and-| . fa” mänhiskor. Ett” sådant” ;orne]. . råde är. lärarutbildningen, '; I Stills på ast Iöörg nu” nn ungdom tillmätes ringa: värde, «+ Förbundet erinrar: betydelsen av att "möjligheter . na' för Vuxna att k implettera sial eller postgymnasia! | r te" , försvåras. Med de frav/ på omen finns. till vidareut- NM bildning” och omskölning JA ser |. ”CKF det befogat att dessa” st . vanden på allt sätt underlättas. "Även om utredningen inte va- i rit tillfredsställd med den' gam: r Ja gränsdragningen mellan aka "BARA BÖNDER KAN GA Lä 2 LAND cs « mel den naturvård som de . nedlagda -åkrarna kommer att » kräva, I varje fall kan de göra "det billigare än på något annat . sFöreningsblagr. . » Den .mark söm annars- skulle "kosta stora pengar att hålla öp- » pen. kan genom deras medver- kan till och med betala någon "vara, det — att det 'begärs av :" na bara för 'att- bereda allt fol- ket 'en vacker utsikt att:vila | (ögonen på och lekameh i, Med "andra ord måste man finna for- . mer för att utnyttja marken på ett ekonomiskt sätt genom för- . modligen extensivt bruk, om så "behövs med stimulans från det allmänna; tiil Sämre ändamål än . detta har. det'allmänna ofta off- rat stora belopp. «Med anslag .till skogsodling på ' nedlagd" åkerjord har man " varlt: så generös att pengarna Inte kunnat utnyttjas: --Skogens. företrädare har inte heller andra ambitioner än att plantera på den mark som defi- nitivt blir över, sedan det som kan: användas för något slags " jordbruksändamaål ' eller annat fått, sitt... so Den. bästa utvägen, däråt 10 tar experterna, är alltså ett för- enklat " jordbruk, /bedrivet av bönderna själva, kanske i före- kreatur och även hästar är vå- "ra bästa naturvårdäre, och . mänskligt att döma kommer det att finnas avsättning för både kött och lammskinn. i " Hela folket som offrar så myc- ket för sin rekreation' och fri- ', tidsvistelse - kanske får vidga kalkylerna till att innefatta även någon kostnad för naturvård på den mark som man vill njuta av” utanför den” égna stugtom- cr sätv, anser Jordbukärnas | "departementet ; ret, och enligt xpressen: talade he) Palme” "mot bättre: vetande, regeringen gjort” sig SE till, konstaterar . Smålands- -P o s skrättade, åt, har det 'därför 'bli- rande; "sak, Hr: Tu inte? ; längre att svaret "var. så akryggat.: och "inte +heller ? all- mänhet: an längre” "känna sig nöjd; Fö hr.:Palme lämnat :en ; godtagbar ' det tacknämligt att: hr, Turesson ; nu ställt”, en, ny fråga, tin kom; " munikationsministern. .; Varför, intrycket att det var byggnads- . styrelsen som hade ansvare den; dyra skylten? vn Allmänheten igen. fick ätta tidningar ov » att' punga , ut med: 30 000 kr. till ». Björn Lundahl inför hot om åtal som rtydligen;. ansågs kunna. bli minst. lika: dyra Denna efterdy- . ning.till-den sik; nazistaffären "har fått ett "litet efterspel 1 Öre-| "bro, 'där örebro: "Kuriren :gr ämer |. sig över. att :konkurrentens an- .Svarige utgivare — en "advokat / "som blev ryktbär hävdade. - att tidningar. skriva ”positivt”. om "saker och |. ting — kommit ' alltför Tindrigt | undan. "Fängelse hade varit lag- om! Enligt Örebro-Kuriren har vi här ett nytt fxempel på hur | rarna med ”fint' folks”: brott. Låt oss se vilka ruskigheter Ne- rikes | Allehanda. begått, . kom- menterar , Vestmanlands Läns Tidning: HN Y I likhet med” Bärgslagsposten "(Efp), Hudiksvalls - Tidningen (cp); Smålands Folkblad ', (s), « Hallands! Nyheter :. (cp), " Elfs- - borgs. Läns Annonsblad (opol), Västgöta-Demokraten (s) o. Hel- singborgs Dagblad (h) har 'tid- ningen äåtergivit ett klipp. ur'en tydligen - som . ärerörig befarad ledare i. Idun-Veckojournalen, Så "lätt kan det vara gjort! För den, som mera slumpmässigt känner sig ha "kommit undan, är -det lätt att låta bli att moralisera. Och den karska Örebro-Kuriren borde kanske ändå hälla andan ett slag, innan den sänder sina Ppartivänner 1 Jönköping och Borås ;'i fängelse tillsammans med "advokat Ljung. i gen. ok partistiska NA.- Vad "som är "fur och oansva- rig "journalistik - 1 Örebro skall:vi I övrigt inte lägga oss i. För egen del får vi erkänna, att risk för böter på: tiotusentals.: kronor känns allvarligt nog. Mot åter- gång till inburning av. redaktö- rer -— möjligheten finns alltjämt — talar också det bulvansystem, som säkert skulle" komma igen ten, i Johan inte rådde på. a ning av; fördelningen" mellan stu" n i ginska'” aspekter. vs” > Av: en bägatell, som de flesta |' vit en, för :hr..Palme ,rätt. besvär |" 'klaring, Därför är |. ” undrar - 'han,;. ville: hr Palmesgel.. MER då fanns inte. minsta spår lagstiftningen sår . genom . fing-].. PVäckarklockan skrällde på måndagskvällen, + 'I "talarstolen Olof Palme, 'statsråd ' och "fram: tidspolitiker: Det gällde miljöut- formning och miljöförstöring”. God ' morgon! Ugglorna kvittrar och räven 'gnyr,' ty det är natt uti' skogen. Sent skall .syndaren vakna, men det är kanske bättre sent ' vakna än att aldrig stiga som helst." »Väckarkloc: kan”: Olof "Palme: var: häromafto- nens If Malmö: och ' enligt partior- ganet Arbetet hade" han talat om miljöfrågor. Han.hade citerat ny- ligen ' uppvaknade: kultursocialis- ter j och; framhållit: att miljöpoli- tik, faktiskt nu är något att räk: ed, precis vad vi:inom. cen- terpärtiet, ;som haft. fördelen att vara vakna, påpekat för åtskilliga år”. "sedan, Men: .då var Palme gans- ka; grön. och bekymrade sig ösa dessa? problem. - : Då" väcktes ; en viktig; Partimd- tion av" centerpartiet i riksdagen. Det var den första miljömotionen, som sedan återkom på samma te- må vårje "år fram till 1966, d, v. s. ifjol" Först då vaknadé” "till ck- ligt : många... socialdemokrater : för att :motionen” skulle . få; ett. posi- tivt mottagande Å riksdagen. Den gåhgen var det / inte Palme som skrällde". 'v: Han: var! inställd på att' sk a först i" skymningen, Vad ville då: "centern i: miljömo- ionerna?: Jo, 1962 skrev, vi, att samhället mera måste, uppmärk- samma i våra . välfärdsproblem, vår ekonom ska och" psykiska" trygg- kHet..sam' rarbetsmässiga och! medi Samina år höll Centerpartiet en filjökonferens : och ' frågan ör ut i samhällsdebatten. Tid- ningen. Industria skrev ett :yrva- ket. omdöme ”Nu.kan det inte man: motionsvägen:, skulle” kunna främja” lyckan, . Ska - till exempel jupt! intryck: på: på okere SHIRE "inte. hos ' ”finansministerns privatsekreterare. Allt som. gick ätt, få; "var "ett" besked : från dé: mentschefen att : han "inte; ”yisa. breven; eftersom .de Inte kunde betraktas som all: "fortf rande : svävar: i .ökunnighet ”tryckfrihetsförordningens sm på. saken? Enligt den är fak- : tiskt minsta: lilla, biljett som han > mottar n. egenskap av myn: dighetspe on en” offentlig hand: ling: En finansminister” får helt enkelt” inte” ha några : hemliga” "brevvänner.” Han bort ei varje fall hålla” tyst om dem. (Manderstlaningen) : ANN NOLIKT. SKULLE vi MED "FÖRDEL KUNNA AVSTÅ : från ' åtskilligt "av. det som en - välutvecklad ” och påkostad : re- klam söker animiera oss att kon- - sumera; till gagn för nyttighe- ter' öch värden som redan: finns gratis men som hotas av förstö- relse, menar Nya Norrland: Det vore t, ex. säkert en god affär för oss alla att betala nå- got öre mera för återgångsglas och i gengäld slippa engångsgla- set.i naturen. Endast. tillverka- ren av engångsglas 'skullg må- ". hända göra en företagsmässig förlust. Nyligen har. ett annat "samband mellan ekonomisk fab- riksdrift och slöseri med natur- -tillgångar avslöjats; ..Det gäller . kloralkalifabrikernas och träsl. . periernas användning av kvick- "silver från vilket spill” följt med ”ut'i vattendragen och gör fisk hälsofarlig att förtära, Vilka konsekvenser detta får för fisk- .konsumtion och för yrkesfiskar- "nas" avsättningsmöjligheter kan "ännu inte överblickas. « - . » Strävandena:' inom Vetenskap, teknik och industri att göra Iivs- : föringen allt lättare och levnads- standarden allt högre -står i bjärtaste kontrast till, påvisade allvarliga ' skadeverkningar på .den natur och den miljö som ut- och som i varje fall Carl. XIV gör; själva grunden. för vår till- våro, » ståtar NN. . en. riksdagsmajoritet: votéra . fram . tillfälle, : Det hjälper. inte "altid "|Senfärdige Palme och våra miljötrågor f Av riksdagsman Einar Larsson ett beslut om tre procents ökning av den totala svenska lyckovoly- men...?” Dylika uppfattningar hade man säkert 'på andra håll, Inte minst socialdemokrater och' högermän, som inte: hade mycket till övers för miljöfrågorna. :. 2 PALME LÄRDE TAXAN. ' Som vislohär slår Olof - Palme sina . vänner = kultursocialisterna med -flera "hästlängder. +r Malmö höll han sig till viss del på'jor- den. och ”hade : en' rejäl omgång med den miljöförstöring: som vi hittills --tagit som ett naturligt pris ' för. standardutvecklingen i samhället”; ” Det är., glädjande att se att Palme. nu "lärt sig läxan. Utan tvekan har han läst Centermotio-|'- nen, där det heter ”att det inte med säkerhet är givet att natio- nalproduktens ökning är ett mått .| på. välfärdsökningen, då» national- produktens ökning. möjliggöres på bekostnad . av. naturförstöringar, psykiska störningar och minskad trivsel...” : Vad: mer har vår nyvänné vän Palme lärt sig., Jo, han.spinner vidaré på; träden" om ”marknads- ekonomins -värderingar”. Han nämner samma saker som finns i en: av 'åretg :centermotioner 'om trafikmiljön.: -.YTill: de :omätbara priserna läggs också offren i tra- fikmiljön, de. meg 'än : 1.000" döda varje Vår. och de mer än 25.000 skadade”. i Och. till de omätbara Priserna kan läggas allt vi kastar bakom oss 'eHer- tömmer ut. i' na- turen, i: "luften: eNer ; ed "vattnet. a SAN FINNS CHANSEN, | "> Men sen blir. man smått betänk- säm, när Palme visar sig bli far- ligt långsiktig,. nästan drömman- de igen ..; ”Att ta itu med allt I detta blir en 70- talets 'uppglet — med sikte på handling pnder ; 80- talet "för förverkligande på .90- talet”, säger han, so « Är det miljöproblemen som här menas, så nästan tappar man mo- det. Det gäller 'ju viktiga. saker, människan — samhället —; mil jön... > oo. ”Det är. de närmaste” ären vi har chans 1 att vara förutseende, säger, Pali änker vi inte. nu, tar det ge wcrationer att reparera våra misstdg”. För oss politiker är det 'skönt att efter många års kompakt mot- stånd . + från ,regeringspartiets ” sida få "höra positiva tongångar. Och i år har Olof Palme 'chansen,' Allt är serverat. på . riksdagens bord: d form av. miljömotioner; " VAD GÖR MAN? ov . Är Olof "Palme väckarklocka också i: kanslihuset eller är. han där endast ett kvartsgalande ur, sina .statsrådskolleger till fö tret? cn I : Ett par "äpparatér har dock” in- stallerats ''i. departementen. ' Det finns ett naturvärdsverk och ' Pal- me har: själv inrättat en rikspla- neringsbyrå. Vad:: händer. "där? Man. kanske. här, enbart hämtar inspiration till. visionära och . vil seledande :föredrag och. analyser om miljön. Eller är det bara ut- ställningsföremål? Olof Palme bör med sitt : visionära' sinnelag kun- na sätta: rotation. på verksamhe- ten." s t + Hans' nya” stgnaler 'om att” en: skilda "människor nu måste enga-|. gera sig och :slå näven i bordet, experterna till trots. är. välkomna |. men '' senkomna. --”Väckarklockan skrällde. på ' kvällen”. Det besan- nar än en gång ordspråkets rik-' t:ghet. ”När, solen . gär : 1" väster, är. dom late de bäste”. i H många: sätt blivit; dyrare: att driva »en- butik. » In- - [brottsfrekvensen . har. ökat starkt 1. -livsmedelsaffärerna" där 'sorti- mentet... utökats med "mera ”efter- traktade". varor::som;: t.” ex. tobak, radio- och TV-apparater; Och även olika. skador.har ökat och. blivit värdemässigt större. även skador- na på djupfrysta "varor. har till? tagit,' Det. är "den allt större an- hopningen » av ;.varor . 1: moderna £rysgondoler som gör-att skadebe- Hoppet" blir- mycket stort när nä- :I got Inträffar, berättar Fri Köpen-. kringspremförna'shs ar grund! äv skadefrekvensen höjas." Sedan; några årethar i. även: införts en obligatorisk: själv- risk: av .300. kr. vid varje. skade- modernt värre: med mäjordbruk. Många stora gårdar styckades upp till mindre : jordbruk... .på :,:20—30 tunnland: 'som '; -bebyggdes'.' med statshjälp, Dessa jordbruk gav sin idoge ägare en blygsam men gan- iska" säker inkomst. Då. var .jord- bruket ; allsidigt inriktat. med både "kor, . grisar "och höns,' och |! med träget arbete: gick. det "att försörja en familj. Annat är det nu, allt. skall var ra stort, småjordbruken skall för- svinna, "endast stora bärkraftiga jordbruk ' har ' existensberättigan- de. Driften inriktas på masspro- duktion ; antingen, "det gäller. .gri sar. eller höns, "- .s Förr hörde hönsen" i” stort sett hemma hos småjordbrukarer och husägaren. , Nu skall denna små- folkets blygsamma inkomst ' bort. Småbesättningarna skall bortra- tionaliseras, Nu skall det bli stor- drift, on "Ända till'de' senaste” ären har medlemmarna Ii jordbrukets 'eko- -Inomiska' föreningar behandlats li ka, men inte nu längre. Till. ex- empel: då en medlem i slakteriet levererar 3—4 st. slaktsvin på en gång får han noteringsprisét, kan han däremot på en gång sända/10 st, till. slakt får han -.1:-krona extra per gris, och är han stor- producent . och .' levererar 25 st svin blir det 2 kr. extra per gris, vid en deverans'av'75 st. är pre- mien -3 kr. per st. . På liknande . sätt förhåller det sig- med äggföreningen, . Småleve- rantören får nöja sig med note- ringspriset, men ”storleverantören, som 'har lägre foderkostnader, då han köper fodret i parti till lägre pris, får 10 öre extra, per kg ägg. Det troliga är" att snart är. det mejeriets tur att premiera stor- leverantören. Av vad som framgår härovan är det nu som det nästan alltid har. varit: "de stora: bestämmer och de små har ingenting att sä- ga till om. ' Hur skall en mindre jordbri- kare klara sig, då storjordbruken nu slår sig på animalieproduk- tionen i stort? Är inte risken stor för överproduktion med ruineran- de priser? Ar verkligen lönsamheten så dålig med en konventionell drift av Vrängarps gård ;med södra Hallands bästa vete och .socker- betsjord, så ägaren ser sig nöd- sakad att söka sin bärgning På 5.000 höns + grisar? Gammal föreningsmedlem, med att" låsa dörrar . och : ga fönster. Vid, ett. tillfälle t. ex. tog sig tjuvarna in hos.en affärsman genom att" klättra ' upp ' på ”lager- byggnadens tak. och. sedan ' bryta upp en lanternin 'på taket för att den” vägen :föra ' ut: varor” still ett värde av nära 25 000 kr: . Vid -ett annat inbrott, skruvade tjuvarna 'under, natten: bort. en stor glasruta till entrén; varefter De skyddsä ärder som bör - vi ta ör ätt göra" lokalerna "mer i brottsäkra är,1 första hand: -& Anskatfande av tillförlitliga läs — Ånsticklås med” minst 7T tillhäl- " Säkra fönstörspärrar! och. even: tuellt :luckor' eller" galler för föns- ter"; och : glasdörrar, främst" åt gårdssidani.-./: ser Fo 4 t Installation; av tjuvlarm har. vi sat: sig -mycket -effektivt bara ge- nom att finnas till. Dessutom har vid flera tillfällen tjuvar skrämts bort när tjuvlarmet sats i funk- tion, vid inbrott: . :-Bevakring genom vaktböt ler: hundar, speciellt, vid. större anläggningar; kan också vidtas. i förebyggande "syfte. : ne De begärligaste 'varorna, d. v..s. i första hand cigarretter men även andra tobaksvaror i-större kvan- titeter, i rum eller”avbalkning i lokalen i fom skyddsgaller med. extra 1å: "He en joradbrukspolitisk ' slutsats bör förvaras 'i'särskilt | T Köttbrist :kan inträda redan nästa år 'som en följd av den på gående” stora utslaktningen 'av nötkreåtur, - påpekade: RLF:s ord- förande Sigge" Oscarsson härom- dagen i en debatt med jordbruks: minister" Holmqvist, Denne repli- kerade för sin /'del,' att :utslakt- ningen sammanhängde med över- produktionen på mjölk, I och, för sig ' kan detta vara riktigt, ' men ändå är argumentet av typen god dag, . yxskaft. ;Väd. utslaktningen än beror på, är den dock ett fak- tum -— och fortsätter den. tillräck- uppenbart att. även risk för mjölk: brist. kan uppstå. = Under alla om: digheter mås- vara .. klar. hoöpkrympningen av det svenska jordbruket. är verk- ligen inte en' process som det, för närvarande ; finns anledning" för statsmakterna att "påskynda; "med prispress eller andra, .; metoder: Snart : kan; det , tvärtom. "visa gig svårt: nog att: "Öpprätthålla” den som .. vi bland ” annat; av bered- skapsskäl ovillkorligen, måste ' ha. , Svenska Dagbladet. Rätt; "ofta xKlagas: över att ijord- brukets. struktutrationalisering går sakta! Orsaken är densamma som inom övriga näringar: knapp- het . på ” investeringskapital.- För jordbrukets der :tillkommer ytter; ligare "en : faktor: vem vill” satsa investeringskapital ” i'en. näring, vars lönsamhetsmarginaler. staten själv ; janstränger sig ”att.; pressa ner" till; ett” "minimum?, nea Det” är én? kuggfråga bruksministern. « a sig är "det" naturligt: |, vis riktig att” man ser : om sitt hus då. onda t:dender spörjs. Men så långt har det ju inte "gått . nu. Det ' riktiga är väl: att: man hål- ler et "normalt sparande och: en normal” konsumtion, — då kan fle- ra hjul snurra och konjunkturer; komliga skäl, är ounagängligt. 5 |1 I JAtgp. man till; dessa -oätkornliga skäl, även : måste räkna. Tegering ens handlande fär ett sorgligt, men sant faktum. Men det är en anhah svalls Tidning. "Den "fulla sysselsättningen”. ar varit: ätt paradnummer , för, rege- ringen.: Dagens .arbetsmarknäds- I kris" visar;' att regeringen icke 'be- härskar. ; arbetsmarknad situatio- nen. . Den: fulla -Sysselsö tningen skapades : av: : högkonjunkturerna. Under ; 'Konjunkturöverkettningen drev regeringen: på inflationen” bl. a, genom punktaktioner: som ”stats- stödet , åt. : Uddevallavarvets ' ut- byggnad, När. det. började svänga ordningar, 'om, bidrog den mtil) sysselsättnings- - Canadensarna är mycket”. :N0g-1] granna med att dra en skiljelinje mellan sig ocH den store grannen | i söder, Förenta staterna. Men när det gäller att göra saker ocH ting störst och bäst i världen, då föl- jer de villigt amerikanerna i spå- "I ren. För störst, bäst, mest,annor- lunda, mest internationell, roligast: 0. vackrast — det är vad världsut- ställningen i Montreal denna som: mar skall bli; Canada "fyller! hundra - är som självstyrande stat i år. Hundra år är ju ingen ' ålder för ett land, men man måste hålla med om att Canadas jubileum är värt att fira. Hundra år av framgångar ser. ut att kunna följas av "många fler goda sekel för den unga nationen. Världsutställningen, som öppnar den 28 april i Canadas största stad Montreal, som ”har över två' mil- joner invånare, är ett evenemang som canadensarna velat ge en all- deles egen profil. Det är ingen varumässa utan:en kolossal pres- tigeutställning, där 70 olika län- der är med om'att visa vad de bidragit till "människans värld” -— utställningens tema. ” Skandinaverna har härvidlag skött sig bra. Sverige, Danmark, Finland, Norge , och, Island. har byggt en gemensam utställnings- hail., När utställningen väl öpp- nat drunknar ' förmodligen den blygsamma skandinaviska 'insat- sen i det allmänna ståhejet, men ”vi” har fått en massa god pub- licitet tack vare att den, skandi- naviska' paviljongen blivit först färdig och omskriven redan innan canadensarna tröttnat på nyheter om utställningen. é OPERAN GÄSTAR Ett tjugotal svenska exportföre: tag kommer att bli representera- de, Sverige visar film. och konst- hantverk och den.30 maj börjar heter Canada > Slockholms-operan I ao perso: ner! — "ett gästspel som bland an- nat. omfattar. Aniara och. -Maske- [radbalen, .$ "märkas "nästan lika , mycket som drottning Elisabeth; av : England som: också . skall besöka" utställ- ningen. för att hedra födelsedags.- barnet. Wien-operan . och, La .Sca- la från-Milang kommer. också. De -allra flesta. besökarna vän: tas: naturligtvis från Canada och USA. Syftet med utställningen är inte minst att visa canadensarna själva vad de förmår och" tusen canadensiska företag medverkar på ett eller .annat sätt, Den ca« nadensiska delen av utställnings- området domineras av pyramider, en. mängd. mindre och så en tret- tio meter hög .Pyramidalkonstruk- tion med spetsen nedåt, "En annan av' året: Sovjetunionen (som .ä till ytan största land med | Canada på andra, Kina på tredje och USA på fjärde plats) snålar inte hel: ler på sin insats i Montreal. Rys- sarna framträder med": mottot »”I människans namn för människans bästa” och tänker visa sina fram. steg inom industri och vetenskap och riva ned de. gamla föreställ ningarna om Sovjetunionen som ett land med brist på konsum. tionsvaror. För att lätta upp stäm. ningen skall besökarna i Sovjet. unionens paviljong få tillfälle att uppleva hur det känns” att vara viktlös. . re USA bygger en stor ballong” på en ram av lättmetall och med ge. nomskinliga rutor av glas och plast. Ballongen kommer att lysa som ett eldklot om natten och synas vida omkring eftersom den är nästan 80 meter: i genomskär- ning. Amerikanerna har också tä git fasta på allmänhetens ' förmo. ligt. länge ' i samma" takt är det|. inhemska livsmedelsproduktionen : Svenska: operan torde |. Svårigheterna med t. ex. "sitt ut spel 't 'jordbruksfrågan,. ett jatspel som . jordbruksföretagarna, vilket. torde ha äåterverkat. på : "köpebskap. "och . skapade pessimism ”, bland sysselsättning. i. ri Det” är begripligt ” om många oroar sig "för: framtiden när det dagligen lämnas meddelanden om företagsnedläggningar eller , in- skränkningar som. medför friställ-, / ning av. anställda. - Syasvenska. "Dagbladet; | Riksdagsriah j artikel I DN och 'en motion i riks- dagen : 'påyrkat.. att: : landsbygdens ”pnärhetsbutiker”,.d. 'v, s.. lanthan- deln it allmänhöt "och ”butiksbis- skall, 4 få. ;skatte- sarna. - synnéerhe' om ”små men ' tatlonella". närhets: butiker. har” dock” tyvärg' alltför påtagliga drag av tulipanaros, för fått fritt. fram. i det hetare engar : gemangets tid, har vi att. möta! en allt. -starkare ' våg av - (omvända värderingar av den typ som folk- demokraterna : excellerar 1: Man ij å demokrati" och "ni hilism, på" radikalism. och”. "värde- förstöring, . på vaken; tik och allmän” ilsha dande mågsär.- gefiom - hahdpålägg- ning;” "magiska ramsor . och/pris- maglasögony" har: "det.: ju till följd där; ålldeles ” ensam med, en massa kartonger med band dä det finns radion ringde in, nu "på 'nyärsnat- ” ten?” Och kanske kommer: män i gamla: år: varje 'gång, såvida: bandet går, sönder, PA: VÄGEN | Vaa. viv rätteli en bö i om, det - :veta- vt. igen” öra bedja Själ men Anden » |SJälv- manar "gottöförs.oss" med outsägliga'" suckar, (Rom. 8: 26.) Den helige, Andes ä gärning är be- roende, av vär. samverkafi och med: ar 2 förpliktelse e- bara en önskan — ätt låta ' jen helige Ande få” Utförare vad h n har fått i uppdrag : att :göra vårt liv, ty' genom Oss för. han attt verk vidare, enom' vär: bön, samverkar vu md NR helige Ande i hans gär- I ng. År vi känner vår. oförmåga jun t bönellv, - "upprepar vi lär. hu rean bön: ”Herre, Jär ..08S St Ja Vår text; visar, "att rn så också - visste om, .sådan : börm; £3. Emellertid kan. den ut- h 1ga bönen låta den helige An e' verka genom. OSS, över" oss — "därigenom att. dn manar gott för. 055 | Fa: viktiga. former” för den helige. Andes han. undervisar) ISA får Oss" var och us antyder i Ef,. 1: 13,.då han Len N vår, förtröstan > på Kris- r beseglad genom den. helige mhet är att en,. såsom Pau-' Ve (Pörts. äv sid.” KLM Ande, vari; med” Kristus, vi hard blivit ett. som: ;predikar - den goda ”d tatu- all: framtid att: -ringa . in :samma > verkan för' dess fullföljande, Det SV leder och dirige-,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.